Forskningsrapport
Nr 7009; 2002-12-30
Av Erik Svensson
Läs hela rapporten
Sammanfattning av rapporten
På flera håll i Sverige tas det nu mjölkbilar i drift vars pumpningssystem är konstruerade för att pumpa in mjölken från gårdstanken med en betydligt högre hastighet än tidigare. Intransporten är en viktig länk i mjölkens behandlingskedja och ska ske med minimal påverkan på mjölkens kvalitet. När det gäller pumpning av mjölk dvs. möjlig mekanisk påverkan så kan den först och främst orsaka förändringar på mjölkfettet. Diskussioner kring att höja pumpningshastigheten vid intransporten har pågått under flera år. Huvudargumentet för att inte höja pumpningshastigheten är att i de nya pumpningssystemen överskrids de strömningshastigheter i rör som rekommenderas för mjölk.
Under 2001 genomförde Svensk Mjölk Forskning i samarbete med Skånemejerier en större undersökning av pumpningshastighetens påverkan på mjölkfettet vid intransport. I de försöken jämfördes 330 l/min med 600 respektive 900 l/min. En höjning av pumpningshastigheten innebär ett antal förändringar på utrustningen t.ex. rakt utlopp ur gårdstanken, kortare och grövre slang. Försöksresultaten visade vid denna jämförelse inga negativa förändringar på mjölkfettets kvalitet vid den snabbare pumpningen. Resultaten finns presenterade i Svensk Mjölk Rapport nr 7001-I.
Under 2002 har tre mindre uppföljningsförsök genomförts i Kristianstad, Umeå och på Gotland. Kristianstadförsöket jämfördes mjölk på silonivå som intransporterats med olika pumpningshastigheter. I Umeå och på Gotland analyserades mjölkprover tagna på bilnivå. Proverna analyserades avseende fettkulestorleksfördelning, gräddsättningsförmåga, fria fettsyror och renskumning i Kristianstad, fria fettsyror och lipolyserbart fett i Umeå och fria fettsyror på Gotland.
Resultaten från Kristianstad och Umeå visar inga skillnader i mjölkfettet avseende de uppmätta parametrarna vid en jämförelse mellan 330 l/min och 900 l/min. Resultaten från Gotlandsförsöket visar att halten fria fettsyror i mjölken som pumpats med 650 l/min var lägre än i den mjölk som pumpats med 400 l/min. Skillnaden kan bero på provtagningen eller den naturliga variationen. Det går ändå inte att utesluta att de förändringar som gjorts på kranhuset på gårdstanken och på sugslangen har en märkbar positiv inverkan. I de synpunkter som framförts omkring höjning av pumpningshastigheten framhålls bl.a. vikten av en noggrann service och underhåll av utrustningen. En högre pumpningshastighet innebär att större krafter är i rörelse vid inpumpningen. Ett eventuellt fel kan då orsaka större skador.
Senast ändrad 25 november 2010