Forskningsrapport
Nr 6006; 2000-11-30
Av Per Tidehag, Umeå universitet, Göran Hallmans, University of California
Läs hela rapporten
Sammanfattning av rapporten
Sammanfattningsvis visar våra resultat från dessa bearbetningar av MONICA-materialets tvärsnittssdata att den inverkan man ser av enskilda kostparametrar i experimentella studier inte har samma genomslagskraft i ett populationsurval. Detta beror troligen på att olika kostfaktorer samverkar i den normala kosten, vilket gör att faktorer som hämmar järnupptaget uppvägs av faktorer som stimulerar järnupptaget. Den grupp som hade lägst järnstatus uttryckt som låga ferritinvärden var menstruerande kvinnor som inte använde p-piller. Gruppen äldre ej menstruerande kvinnor och män uppvisar tillräckliga järnförråd.
Ett samband mellan metabolt syndrom och järnstatus kan misstänkas. Hos både män och kvinnor visade ett förhöjt serumferritin ( 75th percentilen; 130 µg/L hos män och 53 µg/L hos kvinnor) jämfört med ett normalt serumferritin (< 75th percentilen) på en störning i förhållandet mellan glukos och insulin tillsammans med en ansamling av kardiovaskulära riskfaktorer såsom beskrivs i insulin resistens syndromet.
I den multifaktoriella analysmodellen (SIMCA) kunde vi bekräfta att den mest betydelsefulla faktorn för järnstatus var menstruation men i den mer komplexa bilden kan man observera att livsstilmönstret till vissa delar också bestämmer status på järn.
Senast ändrad 24 november 2010