Forskningsrapport
Nr 4954; 1998-10-15
Av Helena Lindmark-Månsson, Gunilla Johansson, Gun Aldén, Ulla Svensson
Läs hela rapporten
Sammanfattning av rapporten
Syftet med denna undersökning var att studera mjölkkvalitet genom analys av halten somatiska celler (somatic cell count, SCC), processbarheten hos mjölk vid produktion av fermenterade produkter och halten av laktoferrin (LF), bovint serum albumin (BSA) och immunoglobulinerna IgG1, IgG2, IgM och IgA. Processbarheten mättes i ett modellsystem genom att tillväxten av två starterkulturer (Christian Hansen normal, CHN, och Christian Hansen special, CHS) i mjölk undersöktes. Möjligheten för kulturer att tillväxa i olika mjölkprov mättes genom att konduktansförändringen registrerades kontinuerligt. Tiden fram till att en förändring erhölls kallas detektionstid (DT). Förlängningen i detektionstid (fDT) i förhållande till ett kontrollprov bestämdes för varje prov och användes som kvalitetsmått. Ju kortare fDT desto bättre mjölkkvalitet. Enzyme linked immunosorbent assay (ELISA) användes för att bestämma koncentrationerna av LF och BSA i mjölken. BSA-halten bestämdes också med immunodiffusion liksom halten av immunoglobulinerna. Cellhaltens inverkan på de fermenterade produkternas konsistens undersöktes genom reologiska mätningar.
Helmjölk (värmebehandlad enligt en simulerad pastörisering; 63°C, 30 minuter) och vassleprover användes för försöken där tillväxten av starterkultur och koncentrationer av mjölkkomponent undersöktes. Två grupper av vassleprover kom från kor som fått zinktillskott utöver norm i fodret. Reologiförsöken utfördes på värmebehandlad (63°C, 30 minuter) mjölk.
De bästa korrelationerna erhölls när mjölken från kor som inte fått något extra zinktillskott undersöktes. Då vassleproverna (5% i vassle i rekonstituerad skummjölk) analyserades var korrelationen mellan fDT och SCC 0,412 ((**) signifikans) när CHS användes som starterkultur. När CHN användes fanns det ingen korrelation mellan fDT och SCC vilket visar att skillnader mellan kulturer finns. Korrelationerna (r) mellan LF och SCC samt fDT och LF för vassleproverna var 0,455 (**) respektive 0,542 (***). Korrelationen mellan fDT och BSA var 0,294 (*) eller 0,556 (*) när BSA-halten mättes med ELISA respektive immunodiffusion. IgG2 korrelerade väl med både SCC och fDT; r = 0,666 (***) respektive 0,450 (**). Även IgA visade samband med både SCC och fDT (r = 0,439 (**) respektive 0,472 (**)). Varken IgG1 eller IgM hade lika starka korrelationer. Fett-, protein- och laktoshalterna visade inga tydliga samband med mjölkkvaliteten i vassleproverna.
I helmjölksproverna fanns starka korrelationer mellan fDT och SCC (r = 0,630, (*) signifikans), LF och SCC (r = 0, 962, (***)), fDT och LF (r = 0,671, (*)), BSA och SCC (r = 0,633, (*)). Fett-, protein- och laktoshalt som länge varit ett kvalitetsmått på mjölken, korrelerade också väl med SCC. Att signifikanserna var lägre i helmjölksförsöken beror troligen på att endast 13 helmjölksprover undersöktes. De starkare korrelationerna när försöken utfördes direkt i mjölkproverna jämfört med när vassle från de olika mjölkproverna användes förespråkar den förra metoden i kvalitetsbedömningar.
Få reologiska mätningar gjordes och resultaten från dessa visade inga korrelationer mellan gelbildningsegenskaperna (gelstyrka och gelbildningstid) och cellhalten. För att kunna dra några slutsatser om ett eventuellt samband mellan cellhalt och reologiska egenskaper måste fler analyser göras.
Resultaten indikerar att SCC och koncentrationerna av LF-, IgG2- och IgA (eventuellt även BSA- och IgM-halterna) är bra mått på mjölkkvaliteten mätt som möjlighet för starterkulturer att växa i denna. När zink utöver norm tillsattes till fodret ökade fDT och LF-, IgG2- och IgA-halterna och korrelationerna mellan SCC, LF, IgG2, IgA och fDT försvann. Ökningarna i DT och LF-, IgG2- och IgA-koncentration hade en negativ inverkan på syrningsaktiviteten.
Detta innebär att en extra zinktillsats i fodret kan försvåra processmöjligheten av mjölken på mejeriet. En förlängd syrningstid innebär en ökad risk för fagangrepp och tillväxt av en oönskad bakterieflora. Eftersom helmjölksproverna visar starka korrelationer borde utökade försök göras med leverantörmjölk. Fler starterkulturer borde undersökas och utökade reologiförsök utföras.
Senast ändrad 1 december 2010