Forskningsrapport
Nr 4920; 1994-01-26
Av Lena Nyberg
Sammanfattning av rapporten
Mejeriindustrin har ett överskott av mjölkfett som inte kan avsättas i form av mejeriprodukter, utan huvudsakligen säljs på export till ett lågt pris.
Hösten 1990 startades på SMR:s forskningsavdelning ett treårigt mjölkfettprojekt. Syftet med projektet har varit att genom teknologiska och tekniska utvecklingar ge förslag till nya, icketraditionella användningsområden. Projektet har stötts finansiellt av Stiftelsen Lantbruksforskning.
Mjölkfett är det mest mångsidiga av alla i naturen förekommande fetter ifråga om sammansättning och egenskaper. Det är också en dyr fettråvara, vilket innebär att det kan vara svårt att konkurrera med andra fetter. För att utveckla nya användningsområden måste mjölkfettets unika egenskaper utnyttjas.
Följande faktorer bedömdes i projektets inledningsskede som mest intressanta och utvecklingsbara: fettkulemembranen med dess komplexa sammansättning, den förhållandevis höga andelen korta fettsyror, den fina aromen, de grenade fettsyrorna samt kolesterolinnehållet.
Med utgångspunkt från detta gjordes planer upp för tre delprojekt: 1. Isolering av fosfolipider ur kärnmjölk och vassle. 2. Enzymatisk modifiering av mjölkfett. 3. Fraktionering av mjölkfett.
Projektarbetet har bland annat resulterat i en patentsökt teknik för utvinning av sfingomyelin, den mest unika fosfolipiden i mjölk. Även de andra mjölkfosfolipidema har isolerats och fosfolipidprodukter med olika renhetsgrader har framställts.
Att döma av kemisk sammansättning och egenskaper för sfingomyelin bör denna substans ha många fördelar jämfört med andra fosfolipider och många potentiella applikationsmöj ligheter finns. Vid sfingomyelinmetabolismen bildas produkter som har betydelse vid signalöverföringen i cellerna och som kan påverka celldelning och celldifferentiering. Ceramid är en nedbrytningsprodukt från sfingomyelin. Det är en naturlig hudlipid som har stor betydelse för barriäregenskaperna och som bör vara en effektiv ingrediens i hudpreparat. Arbetet med sfingomyelin kommer att fortsätta med forskningsstudier av dess nedbrytning, samt eventuella skyddsfunktioner i mage och tarm.
För enzymatiskt modifierat mjölkfett kan nya användningsområden etableras. I projektet har framför allt de korta fettsyrorna utnyttjats i olika enzymreaktioner.
Tack vare de korta fettsyrorna har mjölkfett en stor arompotential som med hjälp av kontrollerade hydrolysreaktioner kan frigöras. Aromhydrolysat från mjölkfett kan användas som smakförstärkning i olika livsmedel.
Korta fettsyror metaboliseras annorlunda i kroppen än längre fettsyror, vilket kan ha olika medicinska tillämpningar. Triglycerider har tillverkats med enbart korta fettsyror samt med en kombination av korta och essentiella fettsyror. Sådana speciella nutritionsfetter kan användas i till exempel intravenösa läkemedel.
Mjölkfett smälter och kristalliserar över ett brett temperaturområde. Några olika tekniker har studerats för att dela upp fettet i fraktioner med mer likartade fysikaliska egenskaper, med avsikt att kunna ersätta andra fettråvaror. Superkritisk koldioxidextraktion är en användbar teknik för att ur smörolja ta fram en fraktion med hög andel korta fettsyror, en aromfraktion, samt att plocka bort kolesterol.
Etanolextraktion har använts för att ta fram smöroljefraktioner med förhöjd halt korta fettsyror. Fraktioner med olika fysikaliska egenskaper erhölls, allt från flytande fett till fett med hög smältpunkt. Mjölkfettets grenade fettsyror kan vara av intresse att isolera för användning i kosmetiska preparat. Med hjälp av urea har en fraktion med förhöjd halt av grenade fettsyror framtagits från smörolja.
Projektet för icke-traditionell användning av mjölkfett kan kort sammanfattas på följande sätt: Mjölkfett är en rik råvara med många möjligheter. Teknik finns för att isolera intressanta lipidkomponenter, att ändra fettets kemiska sammansättning och att dela upp det i olika fraktioner. Applikationsideér finns för nya användningsområden. Det höga råvarupriset begränsar i vissa fall de kommersiella möjligheterna. Mjölkfett bör ändå ses som en positiv, utvecklingsbar resurs för mejeriindustrin och inte som ett problemkomplex.
Senast ändrad 11 november 2010