Systemanalys celltal

Forskningsrapport
Nr 7091; 2011-10-20

Av Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna Widell

Läs hela rapporten

Sammanfattning av rapporten

Celltalet (antalet vita blodkroppar) i mjölken är en indikator för juverhälsa. Förhöjt celltal beror på mastit, det vill säga inflammation i juvret till följd av infektion med bakterier. Celltalet används som en kvalitetsindikator. Det är en viktig indikator för ”etisk kvalitet”, det vill säga att mjölken kommer från friska kor. Vi vet från undersökningar att svenska konsumenter lägger mycket stor vikt vid en god djurhållning och djurvälfärd. Höga celltal innebär också ett minskat produktutbyte vid osttillverkning, vilket leder till sämre lönsamhet för mejeriet. De ekonomiska konsekvenserna av mastit är emellertid betydligt större på gården än i mejeriet. Förutom direkta kostnader för kvalitetsavdrag, kasserad mjölk, veterinärbesök och behandling innebär mastiter dolda kostnader, framför allt minskar avkastningen, en effekt som är betydande redan vid måttligt förhöjda celltal. Mjölkföretagaren har alltså all anledning att arbeta långsiktigt för en god juverhälsa och celltalet på individnivå är ett utmärkt verktyg i produktionsstyrningen. Arbetet med god juverhälsa och bekämpning av mastit är långsiktigt och ska inriktas på förebyggande arbete. Det är viktigt att satsa på rådgivning och stöd för strategiskt förebyggande juverhälsoarbete.

Föreliggande rapport är resultatet av ett projekt – systemanalys celltal. Den beskriver och diskuterar flera olika aspekter på juverhälsa, mastit och celltal. Målsättningen har varit att skapa ett fakta- och beslutsunderlag med ett helhetsperspektiv från ko till konsument. I rapporten redovisas fakta om celltal – orsaker till mastit, utveckling av mastitläget i Sverige och internationellt, analysmetoder och livsmedelssäkerhet i relation till celltal och antibiotikabehandling. Olika åtgärder för att sänka celltalet diskuteras – både på gården och via rådgivning och betalningssystem liksom ekonomiska konsekvenser av mastit på gården och mejeriet. Konsumentattityder och möjligheter att motivera och nå ut med rådgivning till mjölkproducenter i olika situationer berörs också.

I rapporten ges en sammanfattande beskrivning och de viktigaste slutsatserna. Mer ingående beskrivningar och faktaunderlag finns i bilagor.

Av Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna Widell