Riboflavin (vitamin B2)

Förekomst och funktioner i kroppen

Riboflavin är ett vattenlösligt B-vitamin och en antioxidant. Det aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras uppgifter och effekter i kroppen, bland annat B-vitaminerna niacin, folsyra och vitamin B6 samt vitamin K.

Riboflavin behövs för kolhydrat-, fett- och proteinförbränningen och har därmed en central roll i ämnesomsättningen. Gravida och ammande kvinnor och andra med förhöjd energiomsättning har därför ett ökat behov av riboflavin.

Riboflavin deltar även i produktionen av fleromättade fettsyror och flera viktiga hormoner från bland annat binjurarna. Riboflavin deltar också vid nedbrytning av gifter och läkemedel i levern, behövs för kroppens upptag och utnyttjande av järn och är nödvändigt för hår, naglar och hud. Riboflavin deltar till exempel i sårläkning.

Brist på riboflavin kan visa sig i form av sprickor i mungiporna, förändringar i munnens slemhinna, torr hud, kliande ögon och trötthet. Även hjärnans funktioner kan påverkas negativt.

Riboflavin är ett vattenlösligt vitamin, och överskott utsöndras nästan helt via njurarna. Bara en mycket liten del riboflavin kan lagras i kroppen.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag per dag är för män 1,7 milligram och för kvinnor 1,3 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 0,7 milligram riboflavin. Det ger cirka 55 procent av dagsbehovet av riboflavin.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 29 procent av intaget av riboflavin, och ost med 6 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Riboflavinhalten i mellanmjölk är 145 mikrogram per 100 gram.

Halten av riboflavin är i allmänhet högre i animaliska livsmedel än i vegetabiliska, beroende på att riboflavinet vanligen är bundet till protein. Viktiga källor för riboflavin förutom mjölk och ost är därmed kött, fågel, ägg och inälvsmat.

Kemi

Riboflavin är ett B-vitamin och tillhör de vattenlösliga vitaminerna.

Under 1930-talet isolerades vitaminet från mjölk och fick namnet laktoflavin men man lyckades snart framställa det syntetiskt och namnet byttes till riboflavin (ribo från pentosen ribos och flavin från latinska flavi som betyder gul).

Riboflavin är en nukleosid som består av en kvävehaltig bas och sockerderivatet ribitol.

Kemisk struktur av riboflavin.

Riboflavin ingår i två coenzymer FMN (flavin-mono-nukleotid) och FAD (flavin-adenin-dinukleotid). Om en fosforgrupp kopplas på riboflavinmolekylen vid femte kolatomen bildas FMN. FMN i sin tur ingår som byggsten till FAD.

FMN och FAD är ansvariga för en mängd olika funktioner i ämnesomsättningen på flera nivåer men främst för att överföra väte i olika reaktioner. Dessa coenzymer deltar i cellernas energiproduktion.

I mjölk förekommer riboflavin i huvudsak i fri form, 65-95 procent, och övrigt i form av FAD och FMN.

Processegenskaper

Riboflavin är känsligt för ljus. Dryckesmjölk förvaras därför bäst i mörk förpackning för att bibehålla näring och smak.

Referenser:

1. Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
2. Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
3. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall
4. Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
5. Sandström, B., Aro, A., Becker, W., Lyhne, N., Pedersen, J I., Þórsdóttir, I. (1996) Nordiska näringsrekommendationer 1996. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn.
6. Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
7. Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Helena Lindmark Månsson

LRF Mjölk – Mjölkkvalitet & Nutrition

Expert human nutrition och mjölksammansättning

Kontakt