Kolhydrater – laktos

  • Laktos är den kolhydrat som finns i mjölk och mjölkprodukter.
  • Laktosintolerans kan drabba personer som får minskad produktion av enzymet laktas som bryter ner laktos. Bland vuxna svenskar är det dock bara cirka 5 procent som tillhör den gruppen.
  • Det är mycket ovanligt att barn är laktosintoleranta innan skolåldern.

Funktioner i kroppen

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk. Kolhydrater fungerar som energikälla för kroppen.

En fördel med mjölkens laktos är att det verkar kunna stimulera upptaget av kalcium. Denna effekt är extra tydlig för små barn. När mammor som ammar sina barn även ger dem laktos ökar kalciumupptaget hos barnen. I andra studier har man tagit bort laktos från modersmjölken och sett att kalciumupptaget minskar.

För vuxna har man gjort en hel del studier men inte kommit fram till någon tydlig slutsats. I vissa försök leder laktos till ökat kalciumupptag, i vissa inte. Troligen beror variationen på skillnader mellan olika individer samt hur den övriga kosten och måltiden är utformad.

Laktos bryts ned av ett enzym som finns i tunntarmen. Enzymet heter laktas. Laktos bryts ned till de enkla sockerarterna glukos och galaktos och tas sedan upp i blodet.

Laktosintolerans ovanligt

En del människor utvecklar en känslighet mot laktos efter barndomen på grund av en minskad produktion av enzymet laktas i tunntarmen. Det kan ge tarmbesvär vilket kallas laktosintolerans.

Laktosintolerans är olika vanligt i olika delar av världen. I Sverige tål nästan alla laktos. Endast cirka 5 procent av befolkningen är laktosintoleranta.

Det är mycket ovanligt att vara laktosintolerant innan 6-7 års ålder.

Det är individuellt hur mycket laktos man kan bryta ner. Vissa laktosintoleranta tål att dricka mjölk, särskilt i kombination med mat. Det är en stor fördel eftersom mjölk bidrar med mycket näring, särskilt kalcium.

Om man är laktosintolerant passerar en stor del av laktosen genom magsäcken och tunntarmen ut i tjocktarmen.

Förekomst i mjölk

100 gram mjölk innehåller 5 gram laktos.

Laktos finns i mjölk från de flesta däggdjursarter, inte bara kor. Det ingår också i stora mängder i bröstmjölken hos människor

Kemi

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk och syntetiseras i den mjölkproducerande cellen med deltagande av proteinet α-lactalbumin.

Laktos är uppbyggd av monosackariderna D-glukos och D-galaktos. Det finns två olika former av laktos, dessa kallas α och β. Nedan visas strukturen för α-laktos.

Skillnaden i struktur mellan de två formerna är läget för OH- och H- grupp i glukosens reducerande del. I vattenlösning är förhållandet mellan α och β ungefär 39:61. Laktos kristalliserar vanligen i sin α-form som ett monohydrat.

Processegenskaper

Mjölk är det enda naturligt förekommande proteinlivsmedel som har högt innehåll av ett reducerande socker. Vid mild värmebehandling kan laktos reagera med protein vilket resulterar i en rad reaktioner som kallas ”Maillardreaktioner” vilket i sin tur leder till förändringar i färg, smak, funktionalitet och näringsvärde.

Förlusterna i innehåll av aminosyran lysin är mycket liten både i pastöriserad och UHT-behandlad mjölk men kan vara stor i valstorkat mjölkpulver.

Vid tillverkning av laktosreducerad mjölk bryts laktos ned via enzymet laktas till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Denna omvandling är intressant både ur teknologisk och ur näringsmässig synvinkel eftersom glukos och galaktos är sötare, mer lösliga, lättare fermenterade och lättare absorberade från tarmen. Det innebär att när glukos och galaktos sitter ihop i laktos smakar de inte lika sött som när de är skilda från varandra. Det är därför låglaktosmjölk smakar sötare än vanlig mjölk.

Vid tillverkning av fermenterade produkter såsom fil och yoghurt omvandlar den tillsatta bakteriekulturen laktos till mjölksyra. Dessa produkter har därmed ett lägre innehåll av laktos än dryckesmjölk.

Angående ost följer den största delen av mjölkens laktos med vasslen vid osttillverkningen. Laktosen som är kvar i ostmassan bryts ner av ostens mikroflora till mycket små mängder, mindre än 0,1 gram per 100 gram. Man kan därmed säga att all hårdost är laktosfri och obehindrat kan konsumeras av personer som är laktosintoleranta.

Referenser:

  1. Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
  2. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
  3. Tao, N., DePeters, E. J., Freeman, S., German, B., Grimm, R. and Debrilla, C. B. 2008. Journal of Dairy Science 91, 3768-3778. Bovine Milk Glycome.
Senast ändrad 14 februari 2012