Fria fettsyror i mjölk från AMS-besättningar

I en utredning har halten fria fettsyror i mjölken följts hos 85 AMS-besättningar.
Resultaten från AMS-besättningarna har jämförts med resultaten från två kartläggningsundersökningar i leverantörsmjölk.
Uppföljningsundersökningar efter övergång till AMS visar att fria fettsyror ligger på en nivå som motsvarar den i mjölk från kor som mjölkats i uppbundna system.

Såväl den svenska uppföljningen av fria fettsyror som motsvarande uppföljning i Holland och Danmark ger en likartad bild. Halten fria fettsyror i en AMS tycks ligga på en nivå som motsvarar den som man finner i mjölk från kor som mjölkats i uppbundna system, det vill säga högre än i konventionell lösdrift. Bidragande orsaker kan vara både ökad mjölkningsfrekvens och tekniska faktorer. Danska uppföljningar indikerar emellertid att det kan föreligga skillnader mellan olika fabrikat av AMS, men ännu saknas ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra några slutsatser.

Automatiska mjölkningssystem (AMS) har nu funnits på den svenska marknaden ett antal år. Utvecklingen har varit mycket snabb. Antalet olika typer av AMS har ökat och för närvarande finns i landet fem olika fabrikat representerade.

Olika tekniska lösningar för mjölkning, rengöring av spenar och juver och för mjölkning kan innebära olika stor risk för negativ påverkan på mjölkråvaran. I en separat utredning har halten fria fettsyror i mjölken följts hos 85 AMS-besättningar. Separata mjölkprover har tagits ut vid två tillfällen minst två månader före och vid två tillfällen minst 10 månader efter installation av AMS. På grund av svårigheter att få information om att en gård avser att installera AMS, har provtagning före installation endast varit möjlig på 46 av dessa gårdar.

Resultaten från AMS-besättningarna har jämförts med resultaten från två kartläggningsundersökningar i leverantörsmjölk år 2000 (cirka 400 gårdar i tre områden med provtagning från varje gård tre gånger under ett år) respektive år 2002 (cirka 500 gårdar vid ett tillfälle under våren). Då det från kartläggningsundersökningen år 2000 framgick att förhöjda halter fria fettsyror betydligt oftare förekommer på gårdar med liten mjölkproduktion, jämfördes gårdarna med AMS-mjölkning även med de gårdar som haft en månadsinvägning mer än 20 000 kg. Kartläggningsgårdarna är även uppdelade på lösdrift och uppbundna inhysningssystem.

Tabell 1. Resultaten från uppföljningen av fria fettsyror i mjölken. Medianvärden, mekv. per liter mjölk.

	AMS-gård		Screen 2000				Screen 2002
	Före ins	Efter ins	Alla	Inv >20t *	Inv >20t	Inv >20t	Alla	Lös. *	Uppb. **
					Lös**	Uppb.**
Ant gårdar	46	85	396	163	25	105	520	35	196
Median-värde	0.60	0.61	0.65	0.61	0.52	0.63	0.62	0.49	0.62

* Besättningar som har vägt in mer än 20 000 kg per månad

** Besättningar som har korna i lösdriftssystem, dvs. mjölk korna i mjölkgrop och begränsad höjd mellan mjölkorgan och transportledning

*** Besättningar som har korna uppbundna, dvs. har stor höjdskillnad mellan mjölkorgan och transportledning.

Sammanfattning

Såväl den svenska uppföljningen av fria fettsyror som motsvarande uppföljning i Holland och Danmark ger en likartad bild. Halten fria fettsyror i en AMS tycks ligga på en nivå som motsvarar den som man finner i mjölk från kor som mjölkats i uppbundna system, dvs. högre än i konventionell lösdrift. Bidragande orsaker kan vara både ökad mjölkningsfrekvens och tekniska faktorer. Danska uppföljningar indikerar emellertid att det kan föreligga skillnader mellan olika fabrikat av AMS, men ännu saknas ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra några slutsatser.

Referens:
Svensk Mjölk Forskning Rapport 7021-P: Mjölkens kvalitet från besättningar med AMS. Sammanställning nr 2, september 2002.

Senast ändrad 12 september 2011