Mjölkkvalitet – noggrannhet i hela kedjan

Mjölkning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 11:20:00 GMT

En modern och effektiv mjölkningsanläggning är byggd för att hantera mjölken varsamt och samtidigt mjölka korna på ett snabbt och skonsamt sätt. För att korna ska trivas och fungera på bästa sätt är det även viktigt att alla mjölkare använder samma och väl fungerande mjölkningsrutiner.

Mer information finns i produktbladet Dynamisk Mjölkningsstudie.

Kvalitetssäkrad mjölkproduktion

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 25 Sep 2010 19:27:00 GMT

Svensk Mjölk har givit ut en rad broschyrer i serien "Kvalitetssäkrad Mjölkproduktion".

Serien följer EU:s livsmedelsförordning och Branschriktlinjerna för hygienisk mjölkproduktion. Broschyrerna går att hämta hem nedan i form av pdf-filer.

I serien ingår:

Kunskapshäften med tillhörande checklistor, för kvalitetssäkring av olika moment på mjölkgården.
Häften med stöd och hjälp till felsökning vid problem - "Om det blir fel"

Kunskapshäften

Om det blir fel

Bra tekniska lösningar säkerställer kvalitet

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 25 Sep 2010 19:28:00 GMT

Rätt fungerande tekniska lösningar på gården är viktigt för att kunna producera mjölk av bra kvalitet. Här vill vi ge tips och rekommendationer om vad som är viktigt att tänka på när man ska installera ny teknik, utvidga eller bygga om, så att mjölkens kvalitet säkerställs.

Svensk Mjölk har utarbetat checklistor som vi hoppas ska underlätta att utarbeta bra lösningar. Checklistorna är uppdelade i olika avsnitt som följer ordningen i "Mjölkavhämtningsrum" (se nedan). De har utarbetats inom projektet "Teknik på gården".I serien Kvalitetssäkrad mjölkproduktion finns även ett särskilt häfte om mjölkning med tillhörande checklista.

Du kan också läsa om dynamisk mjölkningsstudie (VADIM), som är ett verktyg för att optimera mjölkningsrutinen.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Antibiotika kräver bra rutiner

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 18:30:00 GMT

På den här sidan här sidan har vi samlat information rörande förebyggande åtgärder och rutiner på gården, kontrollsystem och analys av antibiotikarester i mjölk.

Den svenska mejeribranschen har en policy som innebär att god djurhälsa ska uppnås genom förebyggande djurhälsovård och att användning av läkemedel ska vara restriktiv och kontrollerad.

Kor som blir sjuka måste få behandling, vilket ibland innebär att de får antibiotika eller andra läkemedel. Läkemedel som används måste vara godkända av Läkemedelsverket. De måste ha en fastställd karenstid under vilken mjölken inte får användas som livsmedel.

På varje gård finns rutiner för att säkerställa att mjölken inte lämnas till mejeriet innan karenstiden gått ut.

Det finns kontrollsystem där antibiotikarester i mjölk analyseras i mjölk från varje gård. All mjölk analyseras dessutom på mejeriet före process.

Celltal – indikator för juverhälsa

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 25 Sep 2010 19:10:00 GMT

Celltal ingår i mejeriföretagens kvaltetsbetalningssystem som en indikator för juverhälsan i besättningen. Höga celltal påverkar också mjölkens sammansättning och egenskaper.

När man talar om mjölkens celltal avses somatiska celler, det vill säga celler från kon. Somatiska celler i mjölken är huvudsakligen vita blodkroppar. Mjölken från friska kor innehåller celler i låg halt. Vid infektion i juvret uppstår en inflammation - mastit - och antalet vita blodkroppar ökar. Det är en del av kons försvar mot infektionen. Celltalet kan därför användas som en indikator eller markör för mastit.

På den här sidan samlar vi information om celler i mjölk. Husdjursföreningarna arbetar aktivt med förebyggande djurhälsovård. Mer om mastit kan du läsa under sidorna Djurvälfärd och Juver.

Riskbedömning av främmande ämnen

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 28 Oct 2010 11:55:00 GMT

Med främmande ämnen i livsmedel avses ämnen som inte tillsatts livsmedlet med avsikt utan som hamnat i livsmedlet som en förorening någon gång under produktion, process eller beredning.

På den här sidan har vi samlat information från vår bevakning av främmande ämnen i mjölk. I en serie faktablad beskrivs olika miljöföroreningar. Under rubriken forskningspublikationer har vi listat forskningsrapporter från LRF Mjölk/Svensk Mjölk och de nummer av Forskning Special som har fokus på främmande ämnen. Information om antibiotika finns under en särskild sida.

Främmande ämnen i mjölk kan vara:

Restsubstanser av till exempel läkemedel och bekämpningsmedel som använts någonstans i livsmedelkedjan.
Miljöföroreningar.
Naturliga toxiner, till exempel mögeltoxiner, bakterietoxiner
Migrationsämnen, till exempel mjukgörare i plast

Det finns EU-lagstiftning med gränsvärden för ett mycket stort antal främmande ämnen i livsmedel. Dessa är baserade på noggranna värderingar och har stora säkerhetsmarginaler.

I mjölkproduktionen finns noggranna rutiner för hur man ska hantera till exempel bekämpningsmedel och hur man ska förfara om korna måste behandlas med läkemedel för att inte riskera att mjölken kontamineras.

LRF Mjölk analyserar regelbundet ett stort antal främmande ämnen i mjölken; ett hundratal olika bekämpningsmedel, aflatoxin, dioxiner och PCB, metaller och flera andra miljöföroreningar. Analyserna visar att den svenska mjölken är säker. Halterna av främmande ämnen är generellt mycket låga eller ej detekterbara.

Livsmedelsverkets kontroll av restsubstanser i mjölk visar också att inga förbjudna substanser detekterades i mjölken och inga gränsvärden överskreds. Se Livsmedelsverkets rapport.

God hygien minskar förekomst av bakterier

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 27 Oct 2010 11:37:00 GMT

LRF Mjölk samlar och förmedlar kunskap som berör mjölkens säkerhet, spridningssvägar för bakterier och bakteriers betydelse för produktkvaliteten.

Inom LRF Mjölk finns också kunskap om hygien och diskning både på gården och inom mejeriproduktionen.

Information inom området har vi samlat under tre underrubriker:

Lukt och smak i mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 05 Oct 2010 15:32:00 GMT

Livsmedlens lukt och smak är avgörande egenskaper för konsumenterna. Mjölkråvarans lukt och smak är därför en viktig kvalitetsparameter. Lukt och smakfel i mjölken kan uppstå av flera olika orsaker - kemiska förändringar, höga halter bakterier eller luktande ämnen i fodret och omgivningen.

Här har vi samlat information om lukt- och smakfel i mjölkråvara.

Du hittar en lista med forskningspublikationer från LRF Mjölk/Svensk Mjölk inom området.

Råd vid problem på gården med smakfel i mjölken finns i serien "kvalitetssäkrad mjölkproduktion".

Det finns också en serie faktablad om olika smakfel:

Mjölksammansättning

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 28 Oct 2010 08:32:00 GMT

Mjölken innehåller ungefär 100 000 olika komponenter. De är av avgörande betydelse för mjölkens teknologiska kvalitet vid till exempel tillverkning av yoghurt och ost och för mjölken som källa till viktiga näringskomponenter. Mjölkens sammansättning varierar beroende bland annat på årstid, kons gener och vilket foder kon får.

På den här sidan finns en lista över forskningspublikationer från LRF Mjölk/Svensk Mjölk (forskningsrapporter och nyhetsbrevet "Forskning Special") som berör mjölkens sammansättning.

Här finns också faktablad som beskriver de viktigaste näringskomponenterna i mjölk.

Mer om mjölk och näring.

Sporer hot mot hög kvalitet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 19:32:00 GMT

Klostridier är anaeroba, det vill säga de kan inte växa i närvaro av syre. Det är framför allt en art Clostridium tyrobutyricum, som kan orsaka problem. Klostridier kan föröka sig och bilda sporer i ensilage. De passerar kons mag-tarmkanal och hamnar i gödseln och kan vidare kontaminera kons juver och sedan mjölken. I ost kan de gro ut igen och föröka sig. De orskar då gasbildning och smakförändringar (smörsyrajäsning).

Bacillus cereus är en aerob sporbildare, som endast bildar sporer i närvaro av syre och som föredrar syrerik miljö för tillväxt. Dessa sporer kan därför inte gro i ost, men väl i mjölk och grädde. De hamnar i mjölken i huvudsak under betessäsongen eftersom de finns i jord. De gror och tillväxer långsamt i kyld mjölk och begränsar hållbarheten.

Svensk Mjölks forskarpris för främjande av mjölkens kvalitet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 23 Nov 2010 10:35:00 GMT

Med anledning av Guldmedaljens 50-årsjubileum instiftade Svensk Mjölk 2008 ett forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Med det nya priset vill Svensk Mjölk premiera en yngre forskare som genom sin forskning har bidragit till eller sannolikt kommer att bidra till att säkra och/eller förbättra kvaliteten i svensk mjölk.

Mjölkens kvalitet påverkas i hela kedjan från kon och gården, genom mejeriet och ända fram till konsumtionsögonblicket. Forskning som leder till att bättre och säkrare kunna styra mjölkens kvalitetsegenskaper kan därför innefatta många olika områden som avel/genetik, utfodring/näringsfysiologi, skötsel, djurhälsa, mejeriteknologi och nutrition.

Priset består av ett ekonomiskt bidrag på 25 000 kronor till ett deltagande vid ett internationellt symposium inom området.

Katarina Arvidsson, Agronomie doktor vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap hos SLU i Umeå, har tilldelats Svensk Mjölks forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Priset delades ut vid Svensk Mjölks stämma i Stockholm den 22 maj 2012. Läs mer i pressmeddelandet.

I priskommittén sitter representanter från SLU, Lunds universitet och Svensk Mjölk.

Pristagare forskningspriset

2012                    Katarina Arvidsson
2011                    Eva Warensjö Lemming
2010                    Ann Nyman
2009                    Madeleine Magnusson
2008                    Toomas Allmere

Guldmedaljen för förstklassig mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 08 Oct 2010 09:08:00 GMT

Arbetet på mjölkgården är grunden för mjölkprodukternas kvalitet. Svensk Mjölks Guldmedalj är den högsta utmärkelsen som mejeriföreningarna gemensamt delar ut ”för skicklighet och ansvarskänsla” i arbetet med mjölkkvaliteten. Mjölkbönderna får utmärkelser i form av diplom, plaketter och slutligen, efter 23 år, Guldmedalj. En förnämlig prestation!

För att dagens och morgondagens konsumenter ska känna trygghet och ha tillgång till goda och nyttiga mejeriprodukter måste arbetet i hela kedjan från ko till konsument kvalitetssäkras. Arbetet på mjölkgården är basen för kvalitetsarbetet.

Kvalitetsarbetet på gården omfattar till exempel foderproduktion, djuromsorg och miljöarbete och sträcker sig betydligt längre än att bara följa lagar och förordningar. Det är den eller de personer som har det direkta ansvaret för mjölkning, disk- och djurskötsel som belönas. I många fall är det man och hustru som tillsammans är ansvariga.

Svensk Mjölks första Guldmedaljer delades ut 1958 av den nuvarande Kungens farfar, Gustaf VI Adolf. Traditionen har fortsatt och i år är det Kung Carl XVI Gustaf som överlämnar medaljerna på Svenska Läkaresällskapet.

För att kvalificera sig för Guldmedaljen krävs att man har klarat av att leverera förstklassig mjölk från friska kor under minst 23 år. Det betyder bland annat 16 800 mjölkningstillfällen och att cirka 1 500 provtagningar har gjorts på gården.

Kontakta Hans Andersson för mer information om Svensk Mjölks Guldmedalj.

Utdelningen 2013

Välkomsttal av Svensk Mjölks styrelsemedlem Henrik Wahlberg.

Anförande av miljöminister Lena Ek, Centerpartiet.

Det talade ordet gäller.

Utdrag ur program för Guldmedaljutdelningen.

Vattentillgång vid betesdrift i AMS

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 13:27:00 GMT

Under somrarna 2001 och 2003 genomfördes två försök på Kungsängen där vattenkonsumtion vid betesdrift i AMS jämfördes. Syftet med försöken var att se hur tillgången till vatten påverkade kornas beteende och om och i så fall hur avkastningen påverkades.

Bakgrunden till försöken var bland annat att man ville se om tillgången till vatten både i stallet och ute på betet resulterade i negativa effekter på mjölkavkastningen. AMS bygger på att korna själva ska komma in till mjölkningsenheten. Motiveringen till att bara ge tillgång till vatten inne i stallet vid AMS är att korna då blir motiverade till att gå in i stallet och dricka och samtidigt blir de också mjölkade. Att bara erbjuda korna vatten i stallet kan dock ses som en begränsning, som kan leda till minskad vattenkonsumtion. Men eftersom korna rör sig fritt kan de välja att gå in för att dricka och i så fall är det ingen begränsning. Detta är en svår definitionsfråga. Om korna har tillgång till vatten både ute och inne kanske de stannar ute och inte bryr sig om att gå in vilket i sin tur skulle kunna leda till färre mjölkningar/dag vilket på sikt ger lägre avkastning.

Försöket

Korna som ingick i försöket delades in i två gruppen. Den ena gruppen fick bara tillgång till vatten i stallet medan den andra gruppen fick tillgång till vatten både i stallet och på bete. Vattenkopparna som användes rymde 3,3 liter med ett flöde på 6-7 liter/min. Inne i stallet fanns 5 vattenkoppar och på betet fanns, för den ena gruppen, ytterligare 4 koppar.

Vattenkonsumtion och mjölkavkastning

De kor som hade tillgång till vatten både i stallet och på betet drack mer än 50 procent av den totala dagliga vattenkonsumtionen ute på betet. De kor som bara hade tillgång till vatten i stallet drack 40 procent av sin totala dagliga vattenkonsumtion inom 30 minuter från de att de hade kommit in i stallet från betet. Korna som hade tillgång till vatten på bete drack inte lika mycket när de kom in.

Kor som hindras från att dricka vatten under någon tidpunkt på dagen, tar igen det så fort tillfälle ges. I detta försök var alltså korna törstiga när de kom tillbaks till stallet från betet. Brist på vatten kan därmed ha varit motivationen till varför de återvände till stallet. Men även korna i den andra gruppen återvände till stallet.

Det fanns ingen signifikant skillnad mellan gruppernas totala dagliga vattenkonsumtion. Genomsnittet för kor som bara kunde dricka i stallet var 53 liter/dag och för den andra gruppen 51 liter/dag. Den totala vattenkonsumtionen, inklusive det som de fick i sig från betet beräknades till cirka 90 l/dag. Korna mjölkade lika mycket i de två grupperna och det var ingen skillnad i mjölkens sammansättning. Det blev inte heller några skillnader i mjölkningsfrekvens.

Tid på betet och avstånd till betet

Kor som fick tillgång till vatten på betet tillbringade mer tid på betet än de kor som bara hade tillgång till vatten i stallet.

Råd

Korna dricker gärna i samband med att de äter. Under betesperioden dricker de alltså gärna i samband med att de betar. Genom att bara få tillgång till vatten i stallet hindras detta beteende. I de svenska försöken fanns inga produktionsmässiga fördelar av att bara ge korna tillgång till vatten i stallet. Ur välfärdssynpunkt bör mjölkkorna därför ha tillgång till vatten både på bete och i stallet.

Referens
Spörndly, E. & Wredle, E. 2005. Automatic milking and grazing – effects of location of drinking water on water intake, milk yield and cow behaviour. J. Dairy Sci., 88, 1711-1722.

Hur mår korna i AMS

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 13:22:00 GMT

Generellt uppvisar hälsoindikatorer och behandlingsfrekvenser mycket stora skillnader mellan gårdar inom såväl AMS-gruppen som mjölkgårdarna i kokontrollen. Spridningen inom grupperna är större än mellan grupperna.

Djurhälsa, fruktsamhet och utslaktning studerades på robotgårdar som varit i drift mer än 15 månader. Totalt ingick 37 gårdar med AMS, 2 Fullwood, 19 Lely, 15 VMS och 1 Westphalia.

AMS besättningarna var större än medelbesättningen och de hade något högre, drygt 300 kg, mjölkproduktion per ko och år. Alla AMS var lösdrifter medan cirka 73 procent av landets övriga mjölkbesättningar hade bundna djur (Svensk Mjölk, 2003).

Beräknat tankcelltal baserat på individuella koprov från provmjölkningar och celltalet i leve rerad mjölk som var 24 respektive 26 procent högre än riksgenomsnitten på gårdar med AMS.

Behandlingsfrekvenserna för några vanliga sjukdomar, däribland mastit, avvek inte nämnvärt från riksmedel. Inte heller fruktsamhetsparametrarna i kokontrollen avvek signifikant. Behandlingsfrekvensen för mastit var ca 2 procent högre, liksom behandlingar för klöv- och bensjuk-domar och fruktsamhetsrubbningar. Utslaktningsfrekvenserna för de vanligaste sjukdomarna mastit, fruktsamhetsrubbningar och klöv- och bensjukdomar var numerärt lägre än genomsnittet hos svenska mjölkbesättningar. Utslaktning för kategorierna ”övriga sjukdomar” och ”total utslaktningsfrekvens” var ca 19 resp 12 procent högre än riksmedelvärdet. Detta kan bero på större utgallring av kor som inte passar in i systemen antingen på grund av avvikande juverform eller lynne.

Inga större skillnader mellan de olika fabrikaten kan iakttas. Generellt uppvisar hälsoindikatorer och behandlingsfrekvenser mycket stora skillnader mellan gårdar inom såväl AMS-gruppen som mjölkgårdarna i kokontrollen, så till exempel varierar mjölkproduktionen per ko och år mellan 6 900 och 12 300 kg på robotgårdar. Spridningen är ännu större mellan gårdar i kokontrollen.

Referenser:

Hallén Sandgren, C. 2003. Pers. komm. Svensk Mjölk, 2003. Mejerifakta

Motivera betande kor att mjölkas i robot

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 12:42:00 GMT

I automatiskt mjölkningssystem är det A och O att kon själv går till mjölkningsenheten. I sitt doktorsarbete studerade Ewa Wredle olika faktorer som motiverar kor till mjölkning. Detta studerade hon även under det kritiska sommarbetet.

Avstånd mellan bete och stall

Avståndet mellan ladugård och beteshage påverkar viljan att gå till mjölkning. Kort avstånd gynnar besöksfrekvensen till mjölkningsenheten. I försöket påverkades inte mjölkavkastningen under tidiga betet (juni). Medan senare delen av betessäsongen (augusti) var mjölkavkastningen lägre från kor på bete långt från stallet.

Ensilage i stallet

Fri tillgång på bra ensilage i stallet leder varken till fler mjölkningar eller till mer mjölk när kor har bete långt bort jämfört med begränsad ensilagegiva.

Vatten

Under hela försöket hade korna vatten på betet och ändå var det god besöksfrekvens till mjölkningsenheten, 2,5 gånger per dag. Så det ansågs att vatten som motivationskälla inte skulle tillföra något att undersöka.

Ljudsignal

Kor kan lära sig att en ljudsignal betyder kraftfoder. Med hjälp av en ljudalstrande dosa på halsbandet testades detta i ett automatiskt mjölkningssystem. Åtta av tio kor lärde sig att kraftfoder fanns att få i mjölkningsenheten efter att de hört ljudsignalen. Men motivationen var inte stark nog när korna fick signalen utomhus.

Borsta magen

Att bli borstad på magen sänker hjärtfrekvensen mer än när kor blir borstade på ryggen. I en djupare studie visade Ewa Wredle att nivåerna av ”stresshormonet” kortisol var nästan obefintlig när kor borstades på magen under mjölkning. Mjölkavkastningen påverkades inte av borstningen. Försöket utfördes på uppbundna kor. Om borstning kan användas som motivation och vilken betydelse det egentligen har för mjölkavkastningen återstår att undersöka.

Uppföljning av mjölkkvalitet hos AMS-besättningar till november 2002

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 08 Oct 2010 12:21:00 GMT

Liksom i stallar med konventionell mjölkning är en god hygien, bra foder, goda utfodringsrutiner, bra stallfunktioner och god skötsel viktiga för att lyckas, och det gäller i särskilt hög grad för att lyckas med att producera mjölk av god kvalitet i AMS.

Automatiska mjölkningssystem (AMS) har nu funnits på den svenska marknaden under ett flertal år. Utvecklingen har varit mycket snabb. Antalet olika typer av AMS har ökat och för närvarande finns fem olika fabrikat representerade i Sverige.

De svenska resultaten sammanfattas i nedanstående tabeller där både resultatet i den första uppföljningen (utfallet i november 2001) liksom resultatet i den andra uppföljningen (utfallet i november 2002) finns med.

Med erfarenhet från den första uppföljningen har det i den andra gjort följande ändringar:

Uppföljning före installation har uteslutits. Många besättningar gör betydande förändringar vid övergången till AMS, som inte direkt sammanhänger med ändring av mjölkningstekniken, t ex utökad besättning, övergång till nytt stall och dylikt.

I den första uppföljningen bedömdes det att efter tre månader efter att AMS installerats var den så kallade övergångsperioden avklarad. Det har dock visat sig att den är längre och sannolikt uppemot ett år i många fall.

Man kommer inte ifrån att vissa kor i besättningen mjölkas med vanlig mjölkningsteknik och mjölken från de två teknikerna hanteras i samma gårdstank. I de fall det rör sig om många kor ( mer än 20 procent av korna) och i synnerhet om det systematisk är vissa kor som inte mjölkas i roboten visar utfallet från mjölkbedömningen inte rätt bild från mjölkning med AMS.

Analysresultaten från gårdar har vid genomgången inte bedömts representera en "ren" AMS-besättningar och har därför uteslutits från den andra uppföljningen.

Här redovisas analysresultatet.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Fria fettsyror i mjölk från AMS-besättningar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 12:17:00 GMT

Såväl den svenska uppföljningen av fria fettsyror som motsvarande uppföljning i Holland och Danmark ger en likartad bild. Halten fria fettsyror i en AMS tycks ligga på en nivå som motsvarar den som man finner i mjölk från kor som mjölkats i uppbundna system, det vill säga högre än i konventionell lösdrift. Bidragande orsaker kan vara både ökad mjölkningsfrekvens och tekniska faktorer. Danska uppföljningar indikerar emellertid att det kan föreligga skillnader mellan olika fabrikat av AMS, men ännu saknas ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra några slutsatser.

Automatiska mjölkningssystem (AMS) har nu funnits på den svenska marknaden ett antal år. Utvecklingen har varit mycket snabb. Antalet olika typer av AMS har ökat och för närvarande finns i landet fem olika fabrikat representerade.

Olika tekniska lösningar för mjölkning, rengöring av spenar och juver och för mjölkning kan innebära olika stor risk för negativ påverkan på mjölkråvaran. I en separat utredning har halten fria fettsyror i mjölken följts hos 85 AMS-besättningar. Separata mjölkprover har tagits ut vid två tillfällen minst två månader före och vid två tillfällen minst 10 månader efter installation av AMS. På grund av svårigheter att få information om att en gård avser att installera AMS, har provtagning före installation endast varit möjlig på 46 av dessa gårdar.

Resultaten från AMS-besättningarna har jämförts med resultaten från två kartläggningsundersökningar i leverantörsmjölk år 2000 (cirka 400 gårdar i tre områden med provtagning från varje gård tre gånger under ett år) respektive år 2002 (cirka 500 gårdar vid ett tillfälle under våren). Då det från kartläggningsundersökningen år 2000 framgick att förhöjda halter fria fettsyror betydligt oftare förekommer på gårdar med liten mjölkproduktion, jämfördes gårdarna med AMS-mjölkning även med de gårdar som haft en månadsinvägning mer än 20 000 kg. Kartläggningsgårdarna är även uppdelade på lösdrift och uppbundna inhysningssystem.

Tabell 1. Resultaten från uppföljningen av fria fettsyror i mjölken. Medianvärden, mekv. per liter mjölk.

	AMS-gård		Screen 2000				Screen 2002
	Före ins	Efter ins	Alla	Inv >20t *	Inv >20t	Inv >20t	Alla	Lös. *	Uppb. **
					Lös**	Uppb.**
Ant gårdar	46	85	396	163	25	105	520	35	196
Median-värde	0.60	0.61	0.65	0.61	0.52	0.63	0.62	0.49	0.62

* Besättningar som har vägt in mer än 20 000 kg per månad

** Besättningar som har korna i lösdriftssystem, dvs. mjölk korna i mjölkgrop och begränsad höjd mellan mjölkorgan och transportledning

*** Besättningar som har korna uppbundna, dvs. har stor höjdskillnad mellan mjölkorgan och transportledning.

Sammanfattning

Såväl den svenska uppföljningen av fria fettsyror som motsvarande uppföljning i Holland och Danmark ger en likartad bild. Halten fria fettsyror i en AMS tycks ligga på en nivå som motsvarar den som man finner i mjölk från kor som mjölkats i uppbundna system, dvs. högre än i konventionell lösdrift. Bidragande orsaker kan vara både ökad mjölkningsfrekvens och tekniska faktorer. Danska uppföljningar indikerar emellertid att det kan föreligga skillnader mellan olika fabrikat av AMS, men ännu saknas ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra några slutsatser.

Referens:
Svensk Mjölk Forskning Rapport 7021-P: Mjölkens kvalitet från besättningar med AMS. Sammanställning nr 2, september 2002.

Arbetsåtgång i AMS

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 11:52:00 GMT

I genomsnitt innebar AMS en arbetstidsbesparing på 41 procent enligt den danska undersökningen som gjordes 2000. Det var nio besättningar som undersöktes. Nio besättningar som fick beteckningarna A till I.

Arbetstidsförändringen med AMS varierade. I besättningarna E och F uppnåddes besparingar på mer än 70 procent, här var kotrafiken optimalt organiserad och alla kor kunde mjölkas i AMS. I besättning A däremot var arbetstiden 27 procent längre än i jämförbart stall med fiskbensmjölkgrop. Orsaken till den längre arbetstiden var brister i planeringen och den stora andelen kor som man var tvungen att hämta för mjölkning.

Arbetstidsbesparingen var störst i enkelbås-AMS med i genomsnitt 59 procent. I flerbåssystemet var besparingen i genomsnitt 20 procent. Hänsyn ska tas till att besättningarna A-D ständigt hade några kor i besättningen som enbart mjölkades manuellt.

Slutsatser som kan dras är att ju fler kor som inte själv går till AMS/inte kan mjölkas i AMS desto större arbetsbehov. De kor som ska mjölkas manuellt måste tas ut ur separationsboxen eller sorteras ut ur kogruppen och drivas fram och tillbaka till ett annat mjölkningsstall. I besättningarna F och I fanns de kor som inte mjölkades i AMS i en egen grupp. Den tid som det tog att mjölka dessa kor registrerades inte. Besättning H hade sex kor i AMS-gruppen som inte mjölkades i AMS. Tiden som det tog att mjölka dessa kor i det gamla mjölkstallet är med i registreringen och detta kan förklara den långa arbetstiden i besättning H. I besättning G var det några kor som kunde mjölkas i AMS enbart när lantbrukaren var närvarande och assisterade.

Maximalt utnyttjande av AMS kostar arbetstid

Det är tydligt att besättningar med de största arbetstidsbesparingarna (D, E, F och I) har sämst utnyttjandegrad av AMS. De hade bara 37-47 kor per mjölkningsenhet. Med ökat antal kor per mjölkningsenhet stiger arbetsbehovet mer än proportionellt, särskilt tiden till att hämta kor till mjölkning ökar. Kor som är lågt i rang motas bort från mjölkningsenheten och lägger sig i liggbåsen. Mjölkningssintervallen blir långa och korna måste hämtas för mjölkning.

I tidsregistreringen är hänsyn inte tagen till den tid som det tar att vänja korna vid AMS. När man installerar AMS kommer det att uppstå tekniska problem, även om natten. Dessutom är lantbrukaren ovan vid systemet och kan inte lösa problemen själv. Den stora arbetsbelastningen vid tillvänjning av korna till AMS får inte underskattas, därför bör man installera AMS vid en tidpunkt när det inte är några arbetstoppar.

Sammanfattning och slutsatser

En förkortning av arbetstiden är möjlig med AMS. I de nio undersökta besättningarna var den genomsnittliga arbetstidsbesparingen 41 procent. Arbetstidsbesparing med AMS är möjlig om:

Tekniken fungerar.
Kor som inte kan mjölkas i AMS sorteras bort.
Lantbrukaren anpassar sitt arbete till AMS.
Man undviker att ha en för hög utnyttjandegrad av AMS.
Kotrafiken fungerar.
Tillvänjningen till AMS sker vid en tidpunkt då det ej finns andra viktiga arbetsuppgifter.

Enkelbås och flerbås i AMS

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 11:30:00 GMT

I en besättningsstudie omfattande 57 danska AMS-gårdar har man undersökt hur mycket arbetstid som lantbrukarna ägnade åt mjölkning. Upplysningar om arbetstiden inhämtades genom telefonintervjuer och är således AMS-företagarnas egna subjektiva bedömningar av nedlagd arbetstid.

I en studie som gjordes i Danmark undersöktes 57 danska AMS-gårdar. Det undersöktes hur mycket arbetstid som lantbrukarna ägnade åt mjölkning. Upplysningar om arbetstiden inhämtades genom telefonintervjuer och är således AMS-ägarnas egna subjektiva bedömningar av nedlagd arbetstid. De intervjuade besättningarna är olika stora och har olika typer av stall och inredningar. I studien ingår både gårdar med enkelbås- och med flerbåssystem.

Utslagning

I de besättningar som mjölkade alla sina kor i AMS och som inte hade minskat antalet kor vid AMS-införandet var den ofrivilliga utslagningen på 4,6 procent innan installationen. Efter AMS-installationen var den ofrivilliga utslagningen 11,2 procent, den vanligaste utslagsorsaken var juverformen. Särskilt tättsittande spenar, höjdskillnader på juvret och lågt golvavstånd gav problem.

Arbetstid vid inkörning av AMS

Arbetstidsåtgången vid etappvis inkörning (korna vänjs gruppvis vid AMS) var som följer:

I besättningar där inkörningen inte skedde etappvis (alla kor började mjölkas i AMS vid samma tillfälle) var den genomsnittliga arbetstiden inte nämnvärt skild från ovan angivna arbetstider där besättningen stallade in korna i omgångar.

Arbetstidsåtgång efter inkörningen av AMS

Arbetstiden minskade i genomsnitt med 43 procent efter installationen av AMS i jämförelse med arbetstiden före installationen. Detta skedde trots en genomsnittlig ökning av besättningsstorleken på åtta årskor per besättning. Det var stor spridning på arbetstidsförändringen mellan de undersökta gårdarna och på vissa gårdar resulterade AMS installationen i en längre arbetstid.

Larm

I besättningarna var det i genomsnitt 3,4 larm per vecka. Olika AMS-fabrikat och olika förhållanden på olika besättningar resulterade i en stor spridning på larmfrekvensen.

AMS och bete

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 11:24:00 GMT

Automatiska mjölkningssystem (AMS) bygger på att kor självmant uppsöker mjölkningsenheten. På sommaren då mjölkkor enligt den svenska djurskyddslagen ska hållas på bete måste korna lämna betet och gå in i stallet på eget initiativ för att systemet ska fungera. Om man har långa avstånd mellan stall och bete kan man befara att kor inte besöker mjölkningsenheten tillräckligt ofta.

I ett försök med AMS som utfördes sommaren 2000 på Kungsängen undersöktes hur avståndet till betet och mängden grovfodertillskott påverkade kornas avkastning och beteende. Korna delades in i tre grupper, en grupp hade nära (50 meter) till betet och de båda andra grupperna hade långt (260 meter) till betet. Det som skiljde grupperna med långt till betet åt var mängden grovfodertillskott på stall. En av grupperna hade fri tillgång på ensilage och den andra gruppen fick liksom de kor med nära till betet 3 kg torrsubstans grovfoder på stall per dag. Korna fick kraftfoder efter produktion samt en lockgiva kraftfoder vid mjölkningen. Betestillgången var riklig hela försöksperioden och betessystemet var kontinuerligt, korna hade ständig tillgång till hela sin betesareal. Arealen utökades när betestillväxten minskade. För att ta sig mellan stall och bete gick korna i en vallgata. Under den första delen av sommaren fick djuren enbart vatten i stallet, senare fick det även tillgång till vatten på betet.

De tre grupperna ägnade lika mycket tid till att beta under den första halvan av sommaren, ungefär 20 procent av tiden. Under senare delen av sommaren halverade korna som hade långt avstånd till betet sin betestid, kor som hade nära till betet betade dock lika stor del av tiden under hela sommaren. Mängden grovfodertillskott på stall påverkade inte den tid som djuren betade i någon större utsträckning. Vid regnväder blev vallgatan hal och lerig och efter en regnperiod ändrade kor som hade långt till betet sitt beteende och vistades mindre tid på betet.

Kor som betade nära stallet besökte mjölkningsenheten oftare och var dessutom ute en större del av dygnet är kor som betade långt bort. De gjorde många korta besök i stallet vilket är ett önskvärt beteende i ett automatiskt mjölkningssystem. I försöket observerades att många av korna under sommaren blev mer självständiga och kunde lämna betet och gå till stallet ensamma/i mindre grupper än i början av sommaren. Kor som hade nära till betet var mer självständiga än kor som hade ett längre avstånd till betet. Detta ger en jämn tillströmning av kor till mjölkningsenheten och ger kor tid att dricka när vatten enbart erbjuds på stall.

Kor som hade nära till betet hade signifikant högre mjölkavkastning hela sommaren än kor som hade långt till betet. Detta trots att näringsvärdet på betet som låg långt borta under större delen av sommaren var högre än näringsvärdet på betet för kor som betade nära. Under första delen av sommaren betade grupperna lika lång tid och trots att kor som betade långt från stallet konsumerade gräs med högre näringsvärde var deras avkastning lägre. De direkta orsakerna till detta är oklara. Möjliga förklaringar kan vara att korna som betade nära mjölkades oftare och att de drack mer då de hade närmare till vattnet i stallet under den första delen av sommaren (då vatten endast erbjöds i stallet).

Det var ingen skillnad på mjölkavkastningen mellan de båda grupperna som hade långt till betet under den första delen av sommaren. Senare på sommaren minska korna sin betestid. Då hade kor med fri tillgång på ensilage något högre mjölkavkastning än de kor som fick en begränsad grovfodergiva i stallet.

Råd

Automatiska mjölkningssystem är möjliga att kombinera med ett långt (260 meter) avstånd till betet. Det är viktigt med en väl fungerande kotrafik samt ett bra underlag och utformning av vallgatan. Med ett långt avstånd till betet behöver kor en lång inlärningsperiod (några veckor), eventuellt med assistans av skötaren. Även efter perioder med regn eller mycket varmt väder då korna vistats mycket inne kan en inlärningsperiod behövas för att få ut korna på betet. Vid extrema regn eller värme och låg betesmotivation kan extra grovfodertillskott behövas för att korna inte ska minska sin mjölkproduktion. Med betesmotiverade kor och gott om bete finns det inget behov av att ge fri tillgång på grovfoder på stall. Man bör fundera på om korna inte ska kunna dricka på betet.

Referenser:
Betesdrift i kombination med automatiska mjölkningssystem- Inverkan av olika avstånd stall-bete samt olika mängd tillskottsfoder på kornas beteende. 2001. Examensarbete nr. 143 av Ewa Wredle. Inst. för husdjurens utfodring och vård. SLU

FAKTA Jordbruk. nr 3 2001. Automatisk mjölkning av Wrede, E & Spörndly, E. SLU

Rekommenderade mjölkningsrutiner

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:01:00 GMT

Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet kan vi formulera bästa möjliga och praktiskt genomförbara mjölkningsrutin.

Generell biologiskt anpassad mjölkningsrutin för bästa möjliga och praktiskt genomförbara mjölkningsrutin för kons hälsa, hållbarhet och mjölkproduktion.

Förstimulering: Spenrengöring görs under cirka 10-20 sekunder. Sedan en urmjölkning som omfattar 3-4 strålar per juverdel.

Väntetid: Nedgivningsreflex etableras efter cirka 30-60 sekunder.

Påsättning: Mjölkorganet sätt på spenarna cirka 60-90 sekunder efter första spenkontakt. Observera att detta motsvarar förberedelsetiden som består av både förstimulering och väntetid.

Efterkontroll: Kontroll ska ske att juvret är tömt. Spendoppa därefter. Avtagningsnivå 400 g/min. Om detta ingår i rutin, doppa direkt efter avtagning.

Generellt gäller att rutinen som är optimal ska följas i så hög grad som möjligt. En acceptabel kompromiss är att rationalisera vissa arbetsmoment något i olika former av mjölkgropar.

Uppbunden besättning: Mjölka enligt den generella rutinen, en och en ko i sänder. Vid tandemkranar används den så kallade Saxmetoden som innebär att ko 2 förbereds under väntetiden för ko 1.

Mjölkgropar:

Tandemstall: Mjölka enligt den generella rutinen, en och en ko i sänder.

Fiskben & Parallellstall: Förbered två till tre eller i nödfall fyra kor enligt den generella rutinen. Tillåt endast jämna omgångar, till exempel jämna omgångar (2*3 i dubbelsexa, 2*4 i dubbelåtta). Dubbeltia bör delas upp (2*3 + 1*2). Om korna är smutsiga, ta då istället två kor i taget.

Mjölkkarusell: Förbered två eller max tre kor i taget. Om korna är smutsiga, ta då istället två kor i taget.

Automatisk mjölkning i de nordiska länderna

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 23 Apr 2012 15:12:00 GMT

Under de senaste åren har antalet gårdar med automatiska mjölkningssystem (AMS) ökat starkt i de nordiska länderna och idag har de nordiska länderna en mycket hög andel mjölk som produceras i AMS-besättningar.

I Danmark produceras hela 26,9 procent av mjölken i AMS-besättningar och i Norden som helhet produceras 22 procent av mjölken i AMS-besättningar. I storleksordningen var femte ko mjölkas i ett robotstall.

NMSM

De nordiska mejerierna har ett nätverk för kunskapsutbyte, som arbetar över landsgränserna med gemensamma frågor om mjölkkvalitet. Nätverket benämns NMSM (Nordiska Mejeriorganisationers Samarbete kring Mjölkkvalitetsfrågor) och NMSM:s teknikgrupp som arbetar med tekniken för mjölkning och kylning av mjölken sammanställer årligen antal gårdar som mjölkar med robotar i de olika nordiska länderna.

Den senaste sammanställningen visar att AMS-utvecklingen är fortsatt kraftig i Norden även om utvecklingen har varit svag under de senaste två åren i Danmark och Island på grund av den ekonomiska situationen (se figur 1).

Figur 1: Utvecklingen av AMS i de nordiska länderna har ökat kraftigt sedan 1996.

Var femte ko mjölkas i en robot

Det fanns totalt 4812 robotboxar vid årsskiftet 2010/2011 på 3040 besättningar vilket betyder att det finns i medel 1,6 robotboxar per besättning. Vid årskiftet fanns det totalt 32 554 besättningar i Norden med mjölkproduktion vilket betyder att 9,3 procent av besättningarna i Norden har AMS.

AMS-besättningarna är i flertalet länder större än genomsnittsbesättningarna och NMSM‘s teknikgrupp har uppskattat att 20 procent av nordens 1,5 miljoner kor korna mjölkas i robot och av en total mjölkproduktion på 11,5 miljarder liter mjölk i Norden produceras 2,5 miljarder liter mjölk på robotgårdar motsvarande 22 procent av den totala produktionen,.

Flest robotar i Danmark

I Sverige fanns det 755 besättningar med totalt 1156 robotar vid senaste årsskiftet. Danmark har flest antal robotar, 2094 robot, fördelat på 896 besättningar och i medel 2,34 robotar per besättning vilket är betydligt fler jämfört med 1,53 robotar i svenska besättningar (se tabell 1).

Tabell 1: Andel kor, mjölk och antal robotar per besättning i Norden 31/12 2010

	Danmark	Finland	Island	Norge	Sverige	Norden
Andel kor i AMS (%)	26,2	12,4	25,1	14,5	19,9	20
Andel mjölk i AMS (%)	26,9	14,1	26,4	17,0	22,3	22
Antal robotar / besättning	2,34	1,22	1,20	1,03	1,53

Nordiskt samarbete

Trots skillnader i antal robotar och besättningar med robotmjölkning är tekniken som används i och runt robotarna på det stora hela den samma i små som i stora besättningar. Gemensamt är att en stor del av mjölkproduktionen kommer från robotmjölkning och det kräver att alla ländernas mejerier sätter fokus på att mjölkkvaliteten och främst gäller det bakterier, celler och fria fettsyror. Vikten av ett nätverk för kunskapsutbyte som arbetar över landsgränserna med gemensamma frågor om mjölkkvalitet har aldrig varit haft så stor betydelse som med den nya tekniken.

NMSM:s teknikgrupp:

Snorri Sigurdsson, Landbohøjskolen, Island
Esa Manninen og Kaj Nyman, MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi), Finland
Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk, Sverige
Odd Rønningen, Tine, Norge
Carl Oskar Paulrud og H.C. Larsen, Videncentret for landbrug, Danmark

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Projektet "Teknik på gården"

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 14:28:00 GMT

Att bygga nytt, att utvidga eller komplettera utrustning för mjölkning och förvaring av mjölk på gården innebär oftast en stor investering.

Svensk Mjölk och branschföreningen i Danmark har tagit initiativ till ett samarbete mellan mejeriföreningarna och de företag som levererar mjölkningsutrustning. Avsikten är att i dialog med teknikleverantörerna minimera riskerna för att utrustningen försämrar mjölkens kvalitet och egenskaper. Samarbetet är även inriktat på att säkerställa att hämtningen av mjölken kan ske rationellt, effektivt och skonsamt. En detaljerad beskrivning av projektet finns i projektplanen. Motsvarande information om Teknik på gården finns även på den danska hemsidan, som du når via den här länken.

Inom projektet har vi bland annat utarbetat ett frågebatteri - checklistor att använda vid ny- och ombyggnad och vid installation av ny teknik. Frågorna följer ordningen i mjölkrumsbroschyren - "Planering och utformning av mjölktankrum med anslutande serviceutrymmen".

Vi har regelbundna möten med firmorna som tillverkar utrustning för att utbyta information och påverka firmorna att göra bra tekniska lösningar. Varje år arrangerar vi seminarier inom "Mejeriernas gårdsteknikforum".

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Dynamisk mjölkningsstudie

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 14:56:00 GMT

Dynamisk mjölkningsstudie ger ett opartiskt beslutsunderlag för att utforma bästa tänkbara mjölkningsrutiner.

Undersökningar har visat att en optimal mjölkningsrutin kan ge 5 % mer mjölk i tanken. Andra möjliga vinster är ett effektivare mjölkningsarbete, lägre celltal, färre mastiter och mindre mängd bortsorterad mjölk.

Vill du veta mer?

Kontakta din husdjursförening och fråga efter Dynamisk mjölkningsstudie

Du kan också läsa mer i produktbladet om dynamisk mjölkningsstudie.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklistor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 21 Oct 2010 13:44:00 GMT

Att bygga nytt, att utveckla eller komplettera utrustning för mjölkning och förvaring av mjölk på gården innebär oftast en stor investering.

Erfarenheten har visat att lantbrukare och teknikleverantörer inte alltför sällan har beställt eller byggt lösningar som visar sig påverka mjölkens kvalitet på ett negativt sätt. För att i möjligaste mån minimera för lantbrukaren sämre lösningar som i sämsta fall inte heller uppfyller mejeriernas eller myndigheternas krav finns ett större frågebatteri som vi hoppas ska underlätta att utarbeta bra lösningar. Frågorna följer ordningen i mjölkrumsbroschyren - "Planering och utformning av mjölktankrum med anslutande serviceutrymmen".

Tips! Läs Mjölkavhämtningsrum parallellt med checklistorna.

Tekniska krav på mjölkkyltankar

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 02 Dec 2010 08:49:00 GMT

För att säkra mjölkens kvalitet kopplat till teknikutvecklingen har Svensk Mjölk uppdaterat ”Tekniska krav på mjölkkyltankar”.

Dokumentet är ett förtydligande och en anpassning till svenska förhållanden av den europeiska normen (EN13732). Normerna har tillkommit för att säkerställa att den utrustning som används på gårdarna uppfyller grundläggande krav för att kunna producera livsmedel av bra kvalitet. ”Tekniska krav på mjölkkyltankar” har utarbetats av Svensk Mjölk, mejeriföretagen och maskintillverkarna inom det svensk/danska projektet ”Teknik på gården”.

Ytterligare praktiska råd om t.ex. tankens placering och hygien finns i ”Mjölkrumsbroschyren”, som ger vägledning vid ny- eller ombyggnation på mjölkgården.

2010-12-02

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Kurs för bättre mjölkkvalitet

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 02 Dec 2010 15:16:00 GMT

Hygien och disk av robotanläggningar är en aktuell fråga. Ett trettiotal svenska rådgivare från husdjursföreningarna som arbetar med mjölkkvalitetsfrågor har haft två intressanta kursdagar 3-4 november på temat ”Mjölkutvinning och Mjölkkvalitet”.

Rådgivarna fick en bra genomgång under en teoridag. Påföljande dag arrangerades en omfattande praktisk genomgång av möjliga ställen där man kan kontrollera diskresultatet i VMS-roboten. Kursen rönte stort intresse hos teknik- och mjölkkvalitetsrådgivare inom det nordiska nätverket NMSM (Nodiska Mejeriers Samarbetsorganisation för Mjölkkvalitetsfrågor) och ett tiotal rådgivare från Norge, Finland och Danmark deltog på kursen. De nordiska rådgivarna bidrog under kursen med sina erfarenheter.

Kursen har utarbetats i samarbete mellan Svensk Mjölk och DeLaval.

Under diskpasset dag ett redogjorde Roy Johansson, DeLaval för inställningarna i det nya DelPro programmet till VMS om arbetssätt och inställningsmöjligheterna i VMS. För att ladda hem OH-bilderna från föredraget hittar du dem här, ”VMS – Inställningar och kontroll av Diskning och Kylning” OH-bildserie av Roy Johansson, DeLaval.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Mjölktankrummets funktion och inredning

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sun, 26 Sep 2010 14:55:00 GMT

Nedan beskrivs vikten av ett funktionellt mjölkrum och ges en checklista som vägledning vid om- och nybyggnation.

Inledning

Checklistor:

Mjölktank- och teknikrummets funktion
Hygien och smittskydd
Placering av mjölktankrummet och yttre förhållanden
Dimensionering av mjölktankrum
El, VVS och övriga installationer
Teknikrum

Inledning

Inredning och placeringen av inventarierna i mjölktankrummet styrs till stor del av stallsystem, typ av tank och kylsystem. Synen på att mjölktankrummet är ett förvaringsutrymme av ett livsmedel har förstärkts med den nya hygienförordningen som gäller från 2006 varför det faller sig naturligare idag än tidigare att mjölktankrummet inte ska användas som ingång till stallet.

Av praktiska skäl byggs ofta personalrum, kontor, toalett och omklädningsrum i anslutning till mjölktankrummet. Med fler medarbetare, rådgivare och servicepersonal ökar risken för smittspridning, både inom och mellan gårdar. På större gårdar med många djur ökar kontaktytorna mellan kor och risken att sprida en smitta ökar inom gården. För att minimera att smittan sprids bör därför mjölktankrummet beträdas av ett minimum av personer och en separat ingång till stallet byggas för besökare såsom veterinärer, seminpersonal och andra rådgivare. Beroende på om man önskar stärka smittskyddet ytterligare kan man bygga en separat ingång för stallpersonalen. Vid ny- och ombyggnation bör man bygga in möjligheten att kunna placera desinficerande fotbad vid in- och utgångarna till stall och gårdsplanen.

Checklistor

Nedan listas viktiga punkter att tänka på kring mjölktankrummet. Checklistorna är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Under varje rubrik finns ett antal delfrågor. Dessa finns också som utskriftsvänliga pdf-filer.

Tips! Läs ”Mjölkrumsbroschyren” parallellt med frågorna.

Om mjölkrummet ska byggas i anslutning till en uppbunden besättning krävs ofta mycket utrymme, är mjölkrummet väl tilltaget för:
- Mjölktank med kylaggregat
- Varmvattenberedare
- Slutenhet, mjölkpump, filter, förkylare, med mera
- Diskvagn och diskhylla med mjölkorgan
- Diskautomat för mjölkningsanläggning och mjölktank
- Tvättmaskin för juverdukar och fast monterad högtryckstvätt
- Handfat, diskbänk och diskställ
- Behållare för disk och rengöringsmedel för löpande bruk
- Värmeåtervinning
- Tappställe med varm och kallt vatten försett med slang
Om mjölkrummet byggs i anslutning till en besättning med mjölkgrop finns en del funktioner såsom slutenhet i gropen eller i ett teknikrum såsom kondensor, kompressor, isvattenbehållare, med mera och beroende på utrustningen mjölkrummet det göras mindre med kvarstående god funktionalitet. Är mjölkrummet tillräckligt väl tilltaget för planerad funktion innehållande:
- Mjölk- och bufferttank
- Mjölkfilter (eventuell vid mjölkningsplatsen)
- Eventuell förkylare
- Handfat med varmt och kallt vatten
- Tappställe med varm och kallt vatten försett med slang.

Hygien och smittskydd

pdf

Är det möjligt att bygga mjölkrummet så att endast personer med beröring till mjölkning och tankhämtning har tillträde till mjölkrummet?
Planeras en separat ingång med en ”veterinär-sluss”?
Om ej en separat ingång med ”veterinär-sluss” planeras, hur kan besökare, veterinär, rådgivare, seminpersonal och andra yrkesgrupper slussas in i anläggningen på ett hygieniskt sätt?
Var placeras lämpligast fikarum, toaletter och duschutrymmen för att minimera smitta mellan ladugårdsmiljön, besökare och andra yrkesgrupper på gården?

Placering av mjölktankrummet och yttre förhållanden

pdf

Ligger mjölkrummet så till att det uppfyller mejeriernas krav och är lämpligt utformat så att hämtning och lastning av mjölk kan ske med fokus på hygien?
Kan tankbilen lasta mjölk och vänta utan att behöva backa?
Är lastningsplatsen hårdgjord, lätt att hålla ren, fri från trafik av kor till och från betet, upplyst och avskild från trafik av besökare och i görligaste mån interna traktortransporter?

Dimensionering av mjölktankrum

pdf

Är mjölkrummet försett med en bra och anpassad ventilation för att temperaturen ska ligga mellan +5°C och 32°C om utrymmet ska innehålla kondensor och kompressor?
Är mjölkrummet tillräckligt högt i tak för att kunna placera en tänkt liggande eller stående silotank och fortfarande öppna manluckan?
Kan man lätt inspektera mjölktanken efter disk och innan tankbilschauffören tömmer över mjölken till tankbilen?
Finns det en stege för inspektion av mjölktanken genom manluckan?
Är det lätt att hålla rent runt och under mjölktanken?
Vilken utrustning ska finnas i mjölkrummet som ej placeras i andra utrymmen såsom ett teknikrum?

El, VVS och övriga installationer

pdf

Har leverantören av olika utrustningar informerat om vilka utrymmeskrav utrustningen har och då inkluderat montering med fästanordningar, rördagningar, med mera?
Anlitar gården elinstallatörer med behörighet?
Anlitar gården auktoriserade VVS-installatörer?

Teknikrum

pdf

Är teknikrummet planerat för:
- Varmt och kallt vatten samt avlopp
- Vakuumpump
- Tryckluftskompressor
- Kylanläggning med kondensor
- Värmeåtervinning och varmvattenberedare
- Kylaggregat och ev. islager
- Lager av kemiska produkter
- Diskautomat
- Tvättmaskin
Planeras det för andra lämpliga utrymmen till förvaring och lagring av större diskmedelsvolymer och andra kemikalier?
Tryckluftskompressorerna har höga krav på omgivande temperatur, luftfuktighet och en bra kvalitet på den luft som ska komprimeras, uppfyller lokalen där tryckluftkompressorn dessa krav?
Är teknikrummet försett med en bra och anpassad ventilation för att temperaturen ska ligga mellan +5°C och 32°C om utrymmet ska innehålla kondensor och kompressor?
Är det möjligt att enkelt ändra ventilationen kring kondensorn respektive kompressorn mellan sommar och vinter?
Är ventilationen anpassad till 2 eller 3 mjölkningar per dag sommar som vinter?
Är ventilationen anpassad till en mer kontinuerlig drift med AMS-anläggning sommar som vinter?
Är din kylkompressor utrustad med doppvärmare så att oljetemperaturen inte understiger +5°C vid kallstart av kylanläggningen under vintern?
Vid en omgivande lufttemperatur under +5°C runt kondensorn ökar risken för att kylmedia som pumpas in i förångaren har en för låg temperatur vilket gör att mjölken utefter förångaren i t ex tankbotten fryser till is. Är din kylanläggning och den omgivande lufttemperaturen anpassad så att detta inte ska vara möjligt?
Större mängder kylmedia kräver tätare och mer kostsamma inspektioner och läcksökningar. Anläggningar som kräver närmare 10 kg kylmedia kan sakna en buffertank, avsedd för kylmedia, för att anläggningen ej total ska innehålla 10 kg. Kylsystem utan bufferttank för kylmedia är vanligen mer känsliga för låga omgivningstemperaturer kring kondensorn. Hur är den kylanläggning utformad som planeras att köpas in?

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Mjölktankar

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 09:23:00 GMT

Inledning

Frågor att ställa kring mjölktanken - checklista

Krav på mjölkkyltankar
Typer av mjölktankar
Krav på mjölktank placerad inomhus
Krav på mjölktank placerad delvis utomhus
Tankvakt

Inledning

En fabriksny mjölkkyltank ska uppfylla de krav som är uppställda för europeisk standard EN 13732 med kylklassifikation ”CII”.

Klassificeringen ”II” anger att mjölken ska kylas ner från 32°C under +4°C inom 3 timmar. Kylklassifikation ”C” innebär att tanken ska vara konstruerad för att arbeta vid rumstemperatur (PT=25°C, PT=Performance temperature). På en gård varierar den omgivande lufttemperaturen med årstiden och EN-standarden anger en övre säker arbetstemperatur SOT (SOT=32°C, SOT= Safe Operating Temperature) och en undre temperaturgräns på +5°C. Utrymmet där kondensorn sitter ska därför hålla eller värmas upp till en temperatur av +5°C vid kall väderlek och vara väl ventilerat för att kunna transportera bort värmeöverskottet.

Placeras kondensorn i ett utrymme med en låg temperatur sjunker trycket i kylanläggningen och anläggningen blir mindre effektiv per insatt energi. Samtidigt finns en risk för isbildning i tanken då kylanläggningen trots längre gångtider och sämre effektivitet är tillräckligt effektiv och kan sänka kylmedia till långt under fryspunkten.

Service av disksnurran i tanken kan ske via manlucka eller servicelucka.

Efter service och invändig inspektion ska tanken med tillhörande ledningar och utrustning diskas.

En befintlig mjölktank ska alltid uppfylla alla gällande myndighetskrav och branschkrav.

Frågor att ställa kring mjölktanken - checklista

Följande frågor är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Tips! Läs ”Mjölkrumsbroschyren” parallellt med frågorna.

Krav på mjölkkyltankar

pdf

Är mjölktanken anpassad till den förväntade mjölkmängden mellan tankhämtningarna?
- Vanligen är tankens kylsystem dimensionerat för att klara att kyla ¼-del av tankvolymen inom tre timmar.
- Med oberoende hämtning kan tanken fyllas helt från en mjölkning och kräver isvattenkylning i en förkylare för att tanken ska kunna slutkyla till 4oC inom 2 eller 3 timmar efter mjölkning.
- I en tank som fylls med mindre än ¼-del vid varje mjölkning kommer det vid första målet att ta lång tid att täcka omröraren med mjölk samt att start av kylanläggningen kan behöva förskjutas längre tid för att minimera risken för påfrysning av is i tanken
För minimal påverkan på mjölken:
- Pumpas den färska mjölken underifrån (till exempel via tömningsröret) in i tanken?
- Om tanken har störtrör, pumpas mjölken mot en tankvägg för att minimera fallhöjden?
- Innehåller tankens rörverk livsmedelsgodkända oljor/fetter?
Utsloppsröret/anslutningskopplet ska ligga minst 20 cm och högst 100 cm över golvnivån.
Med vilka intervaller ska tanken, värmeåtervinningar, mjölkanläggning med mera servas och vad är kostnaden för detta?
Finns det en tydlig instruktion till lantbrukaren om:
- Löpande underhåll av diskningsutrustningen inklusive justering av disksnurror.
- Rekommenderade bytesintervall av olja, packningar med mera.
Begär en tydlig instruktion av utrustningsleverantören över de punkter i anläggningen som behöver särskild övervakning ur hygienisk synpunkt.
Vilka intervaller ska tanken servas, värmeåtervinningar, mjölkanläggning, mm och vad är kostnaden för detta.
Finns ett tydligt schema när service ska göras/servas och vid vilket tidsintervall/gångtider?
Till vilken nivå i tanken behöver mjölken nå innan omröraren på ett effektivt sätt kan röra om mjölken utan att mjölken förstörs?
Temperaturgivaren sitter till exempel över tömningsröret och behöver täckas av mjölk för känna av rätt temperatur. Vilken är den minsta mjölkmängden för att få en rättvisande temperaturangivelse?
Uppfyller tankutloppet mejeriernas tekniska krav vad gäller dimensionen för tankbilens mjölkslangsanslutning?
Olika mejeriföreningar har krav på olika slanglängder (6-8 meter) på tankbilens mjölkslang och därmed behöver tankutloppet stå nära mjölkrumsdörren för att slangen ska nå tankutloppet.
Hur långt från mjölkrumsdörren finns utloppsrörets anslutning för tankbilen?
Är utloppsrörets vinkel mot mjölkrumsdörren placerad med en acceptabel vinkel som möjliggör anslutning av tankbilens mjölkslang?
Är tanken utrustad med en tydlig och lättförståelig panel med tydliga tryckknappar för tankbilschauffören?
Är tanken utrustad med en tydlig instruktion för att tankbilschauffören ska

Typer av mjölktankar

pdf

Vilken tank har passar krav
- Liggande tank
- Stående tank
- Silotank
- Silotank ute (se respektive mejerikrav!)

Krav på mjölktank placerad inomhus

pdf

Mjölken får endast förvaras okyld under en kortare tid innan kylningen ska startas (se mejeriernas krav).
Användning av bufferttank se mejeriernas respektive krav
Är bufferttanken tillräckligt stor för att klara att ta emot all mjölk i ett mål eller den tid det tar diska huvudtanken, se mejeriernas respektive krav?
Har kylsystemet tillräckligt stor kylkapacitet för att mjölken ska vara nedkyld till 4°C inom 2 eller 3 timmar efter avslutad mjölkning.
Är bufferttanken försedd med en diskautomat eller kan den diskas på ett annat acceptabelt sätt?
Är ventilerna som styr mjölken mellan buffertank och ordinarie kyltank strömlösa när mjölkanläggningen diskas?
Finns det stege och tillräckligt med plats ovanför tanken för att kunna öppna och inspektera mjölken innan chauffören pumpar över mjölken till tankbilen?
Försköljning av tanken före disk sker vanligen med vatten av dricksvattenkvalitet men om man önskar använda recirkulerande vatten ska detta endast används om vattenkvaliteten kan garanteras så att vattnet ej påverkar mjölken negativt.

Krav på mjölktank placerad delvis utomhus

pdf

Om silotanken är försedd med en manlucka är den då ansluten med en alkov till mjölkrummet?
Planerar du för en fristående silotanken från mjölkrummet ska den vara försedd med en servicelucka och ett siktglas och tillräckligt ljus för daglig inspektion av diskfunktionen. Klarar den kraven?
Kan mjölken i utloppsröret från t ex en silotank kylas på samma sätt som övriga tanken ända fram till ventilen?
Är det säkerställt att även utloppsröret från t ex en utomhus stående silotank ingår i tankdisken på ett fullgott sätt?
Mynnar silotankens avluftning i mjölkrummet?
Är avluftningens mynning i mjölkrummet säkrat med ett grovfilter med tillräcklig luftkapacitet som ej släpper in insekter eller andra djur.

Tankvakt

pdf

Krävs det att det finns tankvakt enligt mejeriets leveranskrav och är då tankvakten godkänd och uppfyller mejeriföreningens krav?

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Kylsystem

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 11:45:00 GMT

Inledning

Frågor om kylsystem - checklista

Förkylning
Konventionell mjölkning
Kylmetoder
Köldmedier
Värmeåtervinning

Inledning

Mjölken ska kylas ned till under 4°C inom 3 timmar efter mjölkningen.

Vid automatiska mjölkningssystem (AMS) tillåts mjölkens temperatur att överstiga 4°C i maximalt 2,5 timmars sammanhängande tid efter uppstart av mjölkning efter mjölkhämtning och tankdisk. Enskilda mejeriföreningar kan kräva snävare tidsram.

Frågor om kylsystem - checklista

Följande frågor är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Tips! Läs Mjölkavhämtningsrum parallellt med frågorna.

Förkylning

pdf

Kyls mjölken helt eller endast delvis med hjälp av en förkylare
Är det känt vilken kapacitet (liter/min) mjölken pumpas med från slutenheten i mjölkgrop/robot till värmeväxlaren (rör eller plattvärmeväxlare)?
Är värmeväxlaren dimensionerad för att kunna kyla den mjölkmängd som intermittent (ojämnt) pumpas från slutenheten?
Vilken kylkapacitet har värmeväxlaren uttryckt i liter / min dvs under den intermittenta pumpningen?
Har isvattenbanken tillräcklig kapacitet för att kyla mjölken i värmeväxlaren.
Har förkylaren tillräckligt stor kylkapacitet för att mjölken ska vara nedkyld till 4°C inom 2 eller 3 timmar efter avslutad mjölkning.
Hur vet man att flödet genom plattkylaren är tillräckligt stort för att kunna säkra rengöringen under diskfasen?
Finns ett skydd mot föroreningar i form av grov- eller silfilter före plattkylare/värmeväxlare?

Konventionell mjölkning

pdf

Vilken temperatur har den första mjölken som pumpas in i tanken efter disk?
Är tanken försedd med tidsstyrd fördröjning innan kylningen kan starta?
Är tanken försedd med styrd kylning såsom tryckreducering eller volymbaserad kylning för att minimera risken för frysning av mjölken i samband med att mjölkvolymen är liten när man börjar fylla tanken?
Om mjölktanken endast har underhållskylning hur säkerställs det att mjölken är kyld under +4oC innan den pumpas in i mjölktanken?
Är kemikalierna som används i kylmedia för isvatten livsmedelsgodkänt?

Kylmetoder

pdf

Vilken av kylmetoderna reducerad, indirekt, direkt eller isvatten passar på din gård?

Köldmedier

pdf

Används godkända köldmedia i kylsystemet?
Ett kylsystem med mängden kölkmedia över 10 kg kräver årlig besiktning av ett ackrediterat köldmediaföretag samt insänd rapport till kommunen. Kräver kylsystemet årlig besiktning på grund av att mängden köldmedia överstiger 10 kg?

Värmeåtervinning

pdf

Är kylsystemet förberett eller integrerat med ett system för värmeåtervinning?
Används godkända köldmedia i värmeåtervinningssystemet?

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Väggar, tak och golv

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 13:17:00 GMT

Grundläggning

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Golv

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Ytterväggar

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Inneväggar

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Ytbeklädnad

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Golvbeläggningar

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Produkter och arbetsmetoder

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 13:22:00 GMT

Golvbeklädnad

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Väggbeklädnad

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Överbyggnad

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - VVS-installationer

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 13:22:00 GMT

Följande frågor är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Tips! Läs ”Mjölkrumsbroschyren” parallellt med frågorna.

Frågor om VVS-installationer checklista

Vattenkvalitet och tillgång

pdf

Finns det förutsättningar att finna brunnsvatten av tillräcklig mängd och kvalitet eller är det möjligt att erhålla kommunalt vatten?
Finns det kompletta analyser av tidigare använt råvatten på gården?
Innehåller vattnet järn, mangan eller andra föroreningar som kan påverka diskresultatet negativt?
Vilket dygnsvattenuttag är möjligt i befintlig brunn?
Finns det möjlighet att ta ut mer vatten i samband med diskning och andra arbeten på gården såsom spolning av väntefålla, rengöring av stallet, med mera?

Varmvattenkapacitet

pdf

Har det gjorts en beräkning av när under dygnet toppbelastning på varmvattnet är som störst?
Vilka oförutsedda varmvattenuttag kan det finnas?
Finns det oregelbunden användning av varmvatten som kan äventyra varmvattentillgången vid disk?
Har det gjorts en beräkning på hur lång tid systemet kräver för att värma upp varmvattnet till full kapacitet?
Finns det instruktioner på hur man regelbundet kan kontrollera varmvattentillgången?
Bör vissa disksystem vara utrustade med egen varmvattenberedare för att garantera att det alltid finns varmvatten till detta (till exempel stora mjölktankar/silotankar)?
Rekommenderar leverantören av utrustningen att det bör krävas eller krävs en genomströmningsvärmare (doppvärmare) för att säkra vattentemperaturen?
Kan en genomströmningsvärmare säkra vattentemperaturen och minska den totala varmvattenförbrukningen vid disk och minska/optimera kemikalieanvändningen?

Tank- och anläggningsdisk

pdf

Finns det tydliga och lättbegripliga förklaringar på vad som är rekommenderad:
- start- och sluttemperatur för diskfaserna
- vattenmängd i olika diskfaser
- disktid (totaltid och eventuellt delmoment)
- funktion av en eventuell doppvärmare
Vilken temperatur rekommenderar tankleverantören för vattnet till försköljningen?
Finns det tillräckligt med varmvatten för att värma upp stålplåten i mjölktanken inför disk?
Kan kylvattenmanteln avsedd för isvatten dräneras/tömmas på isvatten för att minimera varmvatten åtgången i samband med disk?
Om mjölktanken har isvattenkylning (jmf direktförångning) hur mycket extra varmvatten åtgår för att även värma den kvarstående mängden isvattnet i samband med en disk?
Är uppvärmningen av tanken optimal genom rätt temperatur på försköljningsvatten och antal uppvärmningsfaser med ljummet/varmvatten för minimal åtgång av varmvatten?
Har den verkliga diskfasen rätt/optimal vattenmängd för att minimera behovet av diskmedel?
Vilken kostnad anger tanktillverkaren för:
- Energiåtgång vid disk
- Åtgång av diskmedel
Finns det tydligt noterat vilken mängd av olika diskmedel som ska användas vid varje diskning?
Finns det tydligt noterat hur mycket vatten det ska vara i olika faser av diskningen?
Vilken temperatur ska disklösningen hålla för tillräcklig effekt och tillräckligt hög sluttemperatur?
Hur kan man enkelt och löpande kontrollera disktemperaturen?
Överstiger sluttemperaturen 42oC?
Finns det larmsystem så att man kan se att disken fungerat på avsett sätt?

Service

pdf

Hur kan man dagligen/löpande kontrollera åtgången av diskmedel?
Var anger maskinleverantören hur ofta, på vilket sätt och i vilka punkter man ska kontrollera diskningen?
Var anger maskinleverantören hur ofta, på vilket sätt kontrollen av diskningen ska ske av plattvärme- och rörvärmeväxlare?
Var anger maskinleverantören hur ofta och på vilket sätt man ska kontrollera diskdysor, disktryck och funktion?
Ingår det i en normal service en kontroll av att
tanken är ren
diskprogrammen fungerar på rätt sätt
disk dysor fungerar tillfredsställande
disktrycket är tillfredsställande

Diskning exempel uppbundet stall

pdf

Har diskrutiner för utrustningen bifogats?
Anges rekommenderad vattenmängd, diskmedelsåtgång, disktid, med mera?

Mjölkningsrobot

pdf

Diskas roboten 3 ggr per dygn?
Finns det automatiskt filterbyte?
Diskas hållaren för silstrumpa med en ren silstrumpa eller utan silstrumpa?
Om disk sker med silstrumpa i hållaren, kan maskinleverantören visa att disken av mjölkförande ledningar sker med tillfredsställande rengöringseffekt.
Hur säkerställer man (tillräckligt med tryckluft, slutna vattenventiler, med mera) så att allt vatten töms ur systemet vid sköljning och disk?

Avlopp

pdf

Är avloppen försedda med vattenlås?
Är avloppen godkända enligt kommunens krav?
För att minimera återkontaminering av bakterie- och svamptillväxt ska utloppet på diskens avloppsledning och diskbrunnens vatten yta vara bruten. Hur är detta garanterat med det planerade disksystemet?

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Ventilation

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 13:42:00 GMT

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Elinstallation

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 13:50:00 GMT

Följande frågor är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Tips! Läs Mjölkavhämtningsrum parallellt med frågorna.

Frågor om elinstallationer - checklista

Belysning

För mer information läs vidare i Mjölkavhämtningsrum.

Elinstallation i övrigt

pdf

Vilken utrustning ska ett reservelverk kunna serva med ström av jämn och god elkraft?
Har en genomgång gjorts på vad som ska driva med ett elverk vid ett längre elavbrott?
Finns elström att driva följande vid ett längre elavbrott:
- Mjölkningsanläggning/Robotar
- Kylning och diskning
- Fylltömmare i silotorn
- Foderutläggare
- Kraftfoderautomater
- Utgödsling
- Varmvattenproduktion
- Dricksvattenpump
- Belysning
Är det elverk för reservkraft gjort för att klara långa driftstiden med bevarad kvalitet på elströmmen?
Avger elverket strömpikar efter en viss körningstid som kan slå ut digitala kretsar, med mera?
Har leverantören av utrustningen informerat om kraven på reservkraft och eventuell känslig elektronik?
Uppfyller elverket SVEKO-normen för att klara längre driftstider?
Är elledningar skyddade enligt brandskyddskraven (IP44)?
Är svagströmsledningarna extra skyddade till elektronik som volymmätning, elektriska pulsatorer, on-line mätningar (till exempel konduktivitet), avtagare, ventilstyrningar, med mera?
Krävs extra skyddade placeringar och vattenavvisande/täta kapslingar, eventuell montering av värmekablar för förlängning av utrustningens livslängd, med mera?

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista - Säkerhet och arbetsmiljö

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 04 Oct 2010 14:04:00 GMT

Följande frågor är tänkta att hjälpa dig att ställa viktiga frågor till dig själv och din mejeriförening samt att ställa rätt krav på utrustningen från leverantörerna.

Tips! Läs Mjölkavhämtningsrum parallellt med frågorna.

Frågor om Säkerhet och arbetsmiljö

Allmänt

pdf

Vilken utrustning ska ett reservelverk kunna serva med ström av jämn och god elkraft?
Har en genomgång gjorts på vad som ska driva med ett elverk vid ett längre elavbrott?
Finns elström att driva följande vid ett längre elavbrott:
- Mjölkningsanläggning / Robotar
- Kylning och diskning
- Fylltömmare i silotorn
- Foderutläggare
- kraftfoderautomater
- utgödsling
- varmvattenproduktion
- dricksvattenpump
- belysning
Är det elverk för reservkraft gjort för att klara långa driftstiden med bevarad kvalitet på elströmmen?
Avger elverket strömpikar efter en viss körningstid som kan slå ut digitala kretsar, mm?
Har leverantören av utrustningen informerat om kraven på reservkraft och eventuell känslig elektronik?
Uppfyller elverket SVEKO-normen för att klara längre driftstider?
Är elledningar skyddade enligt brandskyddskraven (IP44)?
Är svagströmsledningarna extra skyddade till elektronik som volymmätning, elektriska pulsatorer, on-line mätningar (konduktivitet, med mera), avtagare, ventilstyrningar, och så vidare?
Krävs extra skyddade placeringar och vattenavvisande/täta kapslingar, ev montering av värmekablar för förlängning av utrustningens livslängd, med mera.

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Checklista vid utredning av antibiotikaförekomst i mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 30 Oct 2010 09:44:00 GMT

Nu finns en standardiserad checklista att använda vid utredning på gårdar med förekomst av syrningshämmande ämnen/antibiotika.

Checklistan ska vara ett stöd för rådgivaren i samband med felsökning på gårdar som haft positivt resultat för syrningshämmande ämnen/antibiotika i mjölken. Den är en utveckling av den checklista som sedan ett par år används inom Arla Foods och det ligger alltså mycket erfarenhet bakom.

Tanken är att alla rådgivare i Sverige ska kunna använda och fylla i samma checklista/formulär. Formulären ska samlas in och sammanställas. Dessa sammanställningar ska ligga till grund för att utarbeta anvisningar och hjälpmedel till lantbrukarna för att långsiktigt minska antalet misstag. Hittar vi problem som är relaterade till utrustning ska vi kunna använda underlaget för att påverka tillverkarna.

Du hittar formuläret här. Det kan skrivas ut och fyllas i manuellt eller fyllas i elektroniskt.

Antibiotika - en ändlig resurs

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Sat, 30 Oct 2010 08:25:00 GMT

Beta Star - Snabbmetod för kontroll av betalaktamantibiotika i mjölk; Analysmetodbeskrivning

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 29 Oct 2010 15:56:00 GMT

Forskningsrapport
Nr 7081; 2010-06-22

Av Inger Andersson

Läs hela rapporten

Sammanfattning av rapporten

I början av 2000-talet infördes avskiljande kontroll av antibiotika på alla svenska mejerier. Analysen sker med en snabbmetod, Beta Star, som detekterar betalaktamantibiotika, antibiotika av penicillintyp. Svensk Mjölk utarbetade i samarbete med mejeriföretagen och SLU en rutin för analysen och en metodbeskrivning.

En revidering av metodbeskrivningen genomfördes under 2008 i samarbete mellan Svensk Mjölk och mejeriföretagen. Principen för resultatvärdering (avläsning av teststickorna) ändrades så att den motsvarar tillverkarens rekommendationer. Smärre anpassningar av beskrivningen till erfarenheter från de olika driftsplatserna gjordes också.

Ett tillägg till metodbeskrivningen gjordes i juni 2010 för att

förtydliga spårbarheten mellan intern kvalitetskontroll och metodens prestanda
förtydliga rutinerna vid omprov
en justering av angivelsen av provvolym (den medföljande pipetten har inte en noggrannhet på en mikroliter)

Rapporten presenterar den reviderade metodbeskrivningen, daterad

2010-06-22, som ersätter tidigare versioner.

Celltal – forskningspublikationer

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 11 Feb 2012 23:00:00 GMT

Här har vi samlat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på celltal.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken "Publikationer"

Fo-rapporter om celltal

Systemanalys celltal
av Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna Widell, Helena Lindmark Månsson
Nr 7091; 2011-10-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fo Special om celltal

Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal
av Ann Nyman
Nr 2012/18; 2012-10-12

Låga celltal – en vinst för alla
av Inger Andersson
Nr 2011/17; 2011-12-02

Mjölksammansättning på juverfjärdedelsnivå i relation till juverhälsa
av Linda Forsbäck
Nr 2011/05; 2011-03-31

Celltalet bästa indikatorn för mastit

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 30 Oct 2010 10:21:00 GMT

Ny forskning visar att det finns flera indikatorer som skulle fungera som mått på kvalitetsförändringar i tankmjölk till följd av mastit, men också att totala celltalet är ett mycket bra mått, som är billigt att analysera.

I oktober 2009 försvarade Erik Wickström sin licentiatavhandling om neutrofiler och Maria Åkerstedt disputerade på sin forskning om akutfasproteiner året före. Forskningen har gjorts på Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med bl.a. SVA och Svensk Mjölk. Åse Sternesjö har varit ansvarig för projekten, som har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF).

Sambandet mellan tankmjölkens kvalitetsegenskaper och olika markörer för mastit har studerats i tre olika projekt.

Vad säger akutfasproteinerna haptoglobin och serum amyloid A om tankmjölkens sammansättning och processegenskaper?
Är antalet neutrofiler ett bättre mått än celltalet på tankmjölkens kvalitet?
Akutfasproteiner som markörer för förändringar i mjölkens sammansättning och egenskaper vid juverinflammation.

Celltalet (halten somatiska celler) analyseras regelbundet i tankmjölken från varje mjölkleverantör och ingår i mejeriföretagens kvalitetsbetalningssystem. Mjölkens celltal används som en markör för mastit och huvudsyftet med celltalsbetalningen är att kunna säkerställa att mjölkråvaran kommer från besättningar med god juverhälsa - "etisk kvalitet". Mastiter hos korna påverkar också mjölkens kvalitet som råvara. Bland annat minskar kaseinhalten i mjölken vid mastit vilket leder till minskat ostutbyte och därmed sämre ekonomi i mejeriproduktionen.

Det har diskuterats om det finns andra markörer för mastit som kan komplettera eller ersätta celltalet. Akutfasproteiner är liksom cellerna en del av kons immunförsvar. Akutfasproteiner är ett antal olika substanser som verkar systemiskt och produceras i levern vid inflammation. Det har också diskuterats om nyttan med att selektivt analysera olika typer av celler istället för totala celltalet. Neutrofiler är den typ av celler som ökar mest vid mastit.

I projekten samlade man in prov av tankmjölk från olika gårdar. Man studerade bl.a. halterna av olika proteiner (kasein, vassleproteiner), proteinets nedbrytning och mjölkens ystningsegenskaper och jämförde med de olika markörerna för juverhälsa.

Forskningen har visat att det finns flera alternativa indikatorer som korrelerar väl med de kvalitetsförändringar i tankmjölk som uppstår vid mastit, t.ex. förändringar i halter av olika proteiner och mjölkens ystningsegenskaper, och samstämmigheten mellan olika markörer är god. Totala celltalet, som används idag i mejeriföretagens kvalitetsprogram korrelerar väl med förändringar i mjölkens kvalitetsegenskaper och är dessutom billigt att analysera. Projekten har också genererat värdefulla kunskaper om i vilken grad kvalitetsegenskaperna hos den blandade mjölken i tanken påverkas av juverhälsoläget i besättningen.

Läs mer om projekten på SLFs hemsida:

Projekt nr V0630015 Vad säger akutfasproteinerna haptoglobin och serum amyloid A om tankmjölkens sammansättning och processegenskaper?
Projekt nr H0530114 Är antalet neutrofiler ett bättre mått än celltalet på tankmjölkens kvalitet?
Projekt nr 0230061 Akutfasproteiner som markörer för förändringar i mjölkens sammansättning och egenskaper vid juverinflammation.

Läs Maria Åkerstedts doktorsavhandling: Bovine acute phase proteins in milk

Läs Erik Wicksströms licentiatavhandling: New markers of bulk milk quality in relation to mastitis

Tillfällig celltalstopp kräver inte antibiotika

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 30 Oct 2010 10:02:00 GMT

Forskare vid SLU har studerat förhöjda celltal i samband med betessläppning och överhoppade mjölkningar.

Förhöjt celltal i mjölken är en indikator på mastit – inflammation i juvret. Mastit orsakas nästan alltid av infektion, oftast med bakterier. Emellertid finns det tillfällen när andra orsaker än bakterier kan ligga bakom en celltalsökning. Forskare vid SLU har studerat vad som händer vid de kortvariga, övergående celltalsökningar som kan uppstå i samband med betessläpp och i samband med överhoppade mjölkningar. Forskningen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Prov från 35 kor togs före och efter betessläppning och från 29 kor togs prover i samband med att en mjölkning hoppades över. Utvecklingen av totala celltalet analyserades liksom antalet av den typ av celler som står för den största ökningen vid mastit, polymorfonukleära leukocyter (PMN).

I betessläppningsstudien ökade celltalet strax efter betessläppning men sjönk sedan genast, dock inte till samma låga nivå som före betessläppning. En del av celltalsökningen bestod av en ökning av PMN. Avkastningen sjönk första dagen men ökade sedan igen till en nivå som var högre än före betessläppningen.

I försöket med en överhoppad mjölkning uppstod också en ”celltalstopp” med en ökning både av totala celltalet och av PMN. Efter en dag sjönk totala celltalet men kom aldrig tillbaks till samma nivå som före försöket. Mjölkavkastningen var också lägre under perioden efter den överhoppade mjölkningen än före.

Forskarna konstaterar att det kan uppstå kortvariga celltalstoppar orsakade av inflammatoriska reaktioner i samband med betessläppning men att celltalet sjunker av sig själv efter någon dag. Det är viktigt att veta att så kan ske och att det då antagligen inte finns någon anledning att behandla med antibiotika.

Forskningsprojektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning - SLF

Läs mer om projektet på SLFs hemsida

Datum: 2010-06-21

Metaller

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 09:20:00 GMT

Kadmium, bly och kvicksilver är metaller som är skadliga för hälsan. Metallerna finns naturligt i låga halter i miljön, men har också fått en ökad spridning genom att människans användning av dessa metaller ökade under 1900-talet. Nu vidtas åtgärder för att begränsa användning och spridning av dessa metaller.

Kadmium

Kadmium finns naturligt i marken och kan tas upp av växternas rötter. Foder kan därmed innehålla kadmium. Kadmium ackumuleras framför allt i lever och njure. Överföringen av kadmium till mjölk beräknas vara mycket låg <0.05 % (Kan och Meijer, 2007). Kadmium har inte detekterats i branschens kontroller.

Bly

Spridningen av bly i miljön har minskat sedan blytillsats i bensin fasades ut. Animaliska livsmedel innehåller sällan höga blyhalter. Lever, njure och ben är de vävnader som innehåller högst blyhalter. Överföringen till mjölk beräknas vara 0,1-1 % (Kan och Meijer, 2007). Det finns ett gränsvärde för högsta tillåtna blyhalt i mjölk som är 20 µg/l. I branschens och myndighetens kontroller ligger blynivån långt under detta gränsvärde.

Kvicksilver

Foder från växter innehåller generellt låga halter av kvicksilver. Foder av fisk skulle kunna innehålla högre halter av kvicksilver, men svenska mjölkkor utfodras inte med animaliska fodermedel. Överföringen av kvicksilver från foder till mjölk är låg < 0,1 % (Kan och Meijer, 2007) Kvicksilver kontrolleras inom branschens analysprogram och resultatet har varit ej detekterbara halter.

Referenser

Kan CA & Meijer GAL (2007) The risk of contamination of food with toxic substances present in animal feed. Animal Feed Science and Technology. 133:84-108.

Organiska miljöföroreningar

Sat, 25 Sep 2010 09:20:00 GMT

Flera svårnedbrytbara organiska ämnen som använts i stora volymer världen över har spritts i miljön och också kontaminerat livsmedelskedjan. Exempel på sådana ämnen är dioxiner, PCBer, bromerade flamskyddsmedel och DDT. Trots att flera av dessa ämnen sedan länge varit förbjudna att använda finns de kvar i miljön eftersom de är mycket stabila och svårnedbrytbara.

Dioxiner och furaner

Dioxiner har aldrig tillverkats avsiktligt, utan bildas i förbränningsprocesser och som biprodukt vid tillverkning av klororganiska ämen. Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Totalt finns över 200 varianter av dessa ämnen. I livsmedel analyseras oftast 17 toxiska varianter. Den mest toxiska dioxinen är TCDD.

Dioxiner har minskat i miljön sedan sent 70-tal, men eftersom ämnena är stabila och fettlösliga har de ackumulerats i livsmedelskedjan, särskilt animaliska livsmedel. Kosten är den främsta exponeringskällan. Det finns gränsvärden för högsta tillåtna halt av dioxiner i foder och livsmedel. Undersökningar av svensk mjölk visar att halterna ligger långt under gällande gränsvärden.

Referens

EFSA (2010) Results of the monitoring of dioxin levels in food and feed. EFSA Journal 8(3):1385

PCB

Polyklorerade bifenyler är en grupp av ämnen, som har använts i industrin i stor omfattning fram till 1970-talet. Användning av PCB i nya produkter förbjöds 1978 och 1995 blev det också förbjudet att använda befintliga PCB-innehållande produkter. PCBer är precis som dioxiner stabila och fettlösliga och den största exponeringen kommer från kosten. Vissa PCBer har egenskaper som toxiskt liknar dioxinerna. Tolv PCBer kallas därför för dioxinlika PCBer. För de icke-dioxinlika PCBerna finns förslag på att införa gränsvärden inom EU för högsta tillåtna halter i mjölk. Idag finns ett nationellt gränsvärde för en PCB (PCB-153) i mjölk och halterna i svensk mjölk ligger lägre än det svenska gränsvärdet och de föreslagna EU-gränsvärdena. En undersökning av tidstrender för PCB-153 i fettvävnad hos nötkreatur visade att halterna sjönk med 6-8 procent per år under perioden 1991-2004.

Referens

Glynn A, Aune M, Nilsson I, Darnerud PO, Halldin-Ankarberg E, Bignert A, Nordlander I.(2009) Declining levels of PCB, HCB and p,p’-DDE in adipose tissue from food producing bovines and swine in Sweden 1991-2004. Chemosphere 74(11): 1457-62.

Bromerade flamskyddsmedel

Bromerade flamskyddsmedel är en grupp av ämnen som tillsätts brännbara material för att för att minska risken för spridning av brand. Ämnena når miljön via läckage och diffus spridning från varor och avfallsupplag och som nedfall via lufttransporter. Bromerade flamskyddsmedel är svårnedbrytbara och anrikas näringskedjan.

DDT

DDT användes tidigare som bekämpningsmedel men förbjöds i Sverige 1975 då det ansågs svårnedbrytbart och miljöfarligt. Halterna sjunker i miljön. Det finns gränsvärde för DDT i mjölk och i svensk mjölk detekteras inte DDT.

Perfluorerade ämnen

Perfluorerade ämnen är en grupp av ämnen där de mest kända är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). Ämnena används inom industrin i t.ex. impregneringsmedel, rengöringsmedel och livsmedelsförpackningar. Ämnena är vatten-, smuts-, och fettavvisande och är mycket svårnedbrytbara, bioackumulerande och toxiska. Svenska studier har visat att PFOS funnits i den svenska miljön sedan 1960-talet. Halterna i sillgrissleägg var 25-30 ggr högre i början av 2000-talet jämfört med slutet av 1960-talet (Naturvårdsverket, 2009). Livsmedelsverket har undersökt halter av PFOS i humanmjölk och kommit fram till att halterna i mjölk är betydligt lägre än halterna i serum (Ankarberg m.fl., 2007). Det finns inga gränsvärden för dessa ämnen i mjölk.

Referens

Ankarberg E, Aune M, Concha G, Darnerud PO,
Glynn A, Lignell S och Törnkvist A (2007) Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel. Rapport 9 - 2007 Livsmedelsverket.
Naturvårdsverket (2009)PFOS i fisk och sillgrissleägg. Hämtad 21 oktober 2010 från www.naturvardsverket.se.

Aflatoxin

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sat, 25 Sep 2010 09:20:00 GMT

Aflatoxin är ett mykotoxin (mögelgift) som bildas av mögelsvamparna Aspergillus flavus eller Aspergillus parasiticus. Aflatoxin förekommer i olika former som benämns B1, B2, G1, G2. Aflatoxin B1 är den vanligast förekommande och mest toxiska varianten. Aflatoxin upptäcks ibland i livsmedel som majs, jordnötter, paranötter och fikon.

Aflatoxin M1 är en metabolit av aflatoxin B1, som kan förekomma i mjölk om korna utfodrats med aflatoxin B1-haltigt foder. Omvandlingen från aflatoxin B1 till aflatoxin M1 sker i kons förmagar, som sedan utsöndras i urin och mjölk. Den främsta källan till förekomst av aflatoxin B1 i svenska foderblandningar är importerade speciellt känsliga fodermedel såsom jordnöts-, bomulls-, kokos, palmkärn- och sojaprodukter. Högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 i fodermedel regleras av foderlagstiftningen.

Mejeriföretagen har tillsammans med foderindustrin tagit fram ett handlingsprogram för att minimera risken för att aflatoxin förekommer i fodermedel till korna och därigenom förhindra kontaminering av mjölkråvaran. I programmet ingår regelbunden provtagning och analys av mjölk.

Restprodukter

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 28 Sep 2010 18:44:00 GMT

Restprodukter, till exempel rötrester från produktion av biogas, används allt mer inom lantbruket. Detta är positivt men det kan finnas risker när det gäller smittspridning och främmande ämnen. Svensk Mjölk har en branschpolicy kring användningen av restprodukter.

Restprodukterna ska ha sitt ursprung i foder- och livsmedelskedjan och ska också hygieniseras enligt Jordbruksverkets rekommendationer. Biogödsel från större anläggningar än gårdsanläggningar ska vara kvalitetscertifierade enligt SPCR 120.

Främmande ämnen forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 14:55:00 GMT

Här har vi samlat forskningsrapporter och Forskning Special med fokus på främmande ämnen.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken Publikationer

Nya gränser för dioxiner och PCB
av Anna Widell
Forskning Special Nr 2012/04; 2012-03-15 Ladda ner pdf

Kunskapsförmedling på D&U 2011 i Karlstad; Hitta all information du behöver på nya svenskmjolk.se; Ny bok om fodervärdering i NorFor; Dioxiner
Lotta Christvall; Inger Andersson; Maria Åkerlind; Anna Widell;
Forskning Special Nr 2011/03; 2011-03-03 Ladda ner pdf

Gener och protein från foder - kunskap om nedbrytning i kon
av Anna Widell, Christian Swensson
Forskning Special Nr 2009/16; 2009-10-19 Ladda ner pdf

Bra Kemråd får en modern webbplats
av Anna Widell
Forskning Special Nr 2009/15; 2009-09-16 Ladda ner pdf

Gränsvärden för läkemedelsrester i livsmedel
av Anna Widell
Forskning Special Nr 2009/05; 2009-03-13 Ladda ner pdf

Glyfosat
av Anna Widell
Forskning Special Nr 2008/18; 2008-10-20 Ladda ner pdf

Toxikologiska tester och bedömningar av livsmedel och foder från genmodifierade organismer
av Anna Widell
Forskning Special Nr 2008/08; 2008-04-21 Ladda ner pdf

Dioxin 2006 26:e Internationella konferensen om halogenerade persistenta organiska miljögifter
av Birgitta Svensson, Carol Birgersson
Forskning Special Nr 2006/16; 2006-11-13 Ladda ner pdf

Faroanalys för mjölkråvaran på gården
Av Anders Christiansson Carol Birgersson Birgitta Svensson, Erik Svensson
Forskningsrapport Nr 7039; 2004-08-12 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier. Rapport till Ostfrämjandets styrelse 2003
Av Carol Birgersson, Erik Svensson, Anders Christiansson, Birgitta Svensson
Forskningsrapport Nr 7023; 2003-10-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Mykotoxinbildning i ost
av Anders Christiansson
Forskning Special Nr 2001/02; 2001-01-19 Ladda ner pdf

Dioxin

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 19 Jun 2011 12:51:00 GMT

Dioxiner är ett samlingsnamn på en grupp giftiga ämnen som bildas bland annat vid förbränning och vid tillverkning av klororganiska föreningar. Dessa ämnen finns i miljön och kan hamna på fodergrödor ute på fälten.

Dioxin har förekommit i höga halter i biprodukter från livsmedelstillverkning som sedan använts som djurfoder. Biprodukter som värmebehandlats vid hög temperatur, till exempel citruspulpa, kan innehålla dioxiner.

Bentonitlera som används till exempel för att avskilja potatisskal eller för avgiftning av mykotoxiner kan innehålla dioxiner. Foderråvaror med bentonitlera kan därför behöva testas för dioxiner innan man använder dessa i foderblandningar om inte leverantören har kontroll på leran.

Oljor som värmts upp till höga temperaturer kan också innehålla dioxin och bör testas innan de används till djurfoder.

Vid en konferens i augusti 2006 diskuterades ämnet med fokus på riskvärdering, risk management och hur man städar upp om det sker utsläpp. Ett kort referat finns i Forskning Special 2006-11-13 Dioxin 2006.

Författare: Birgitta Svensson

Senast ändrad 27 november 2006

Pesticider

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 09:20:00 GMT

Pesticider eller bekämpningsmedel är framtagna för att motverka skadliga organismer. De brukar delas in i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Biocidprodukter är till exempel träskyddsmedel och båtbottenfärger mot påväxt. Inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling används många olika bekämpningsmedel för att bekämpa ogräs, insekter och svampar (herbicider, insekticider och fungicider).

Bekämpningsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen. I Sverige finns cirka 200 godkända växtskyddspreparat för yrkesmässig användning.

Ibland påträffas rester av vissa bekämpningsmedel vid Livsmedelsverkets kontroll av frukt och grönt. Oftast handlar det om importerade livsmedel och i låga halter.

När det gäller bekämpningsmedelsrester i animaliska livsmedel, däribland mjölk, är det substanser med fettlösliga egenskaper som kan vara mest aktuella till exempel DDT, HCB, lindan. Dessa substanser är förbjudna att använda i Sverige och flera av dem har varit förbjudna i flera år.

Rester av bekämpningsmedel påträffas vid undersökningar av grund- och ytvatten.

Det finns fastställda gränsvärden för olika bekämpningsmedelrester i vegetabiliska och animaliska produkter samt i dricksvatten.

Inga bekämpningsmedelsrester har detekterats vid kontroll av den svenska mjölken.

Radioaktiva ämnen

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 09:20:00 GMT

Radioaktiva ämnen har instabila atomkärnor som sönderfaller under avgivande av joniserande strålning. Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Strålningen kommer till exempel från naturlig bakgrundstrålning, radon i bostäder eller användning av stråldoser inom sjukvården.

Vid en kärnkraftsolycka kan reaktorinnehållet spridas ut i miljön och transporteras lång väg med vindens hjälp. Tjernobylolyckan 1986 är ett tydligt exempel på detta. Konsekvenserna för livsmedelsproduktionen vid ett radioaktivt nedfall kan bli väldigt varierande beroende på omfattning, var och när nedfallet äger rum. Mjölkproduktionen drabbas snabbt vid en sådan situation på grund av att radioaktiva ämnen transporteras snabbt i näringskedjan foder-ko-mjölk-människa.

Cesium-137 och strontium-90 är exempel på radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har kontinuerligt mätt halterna av dessa två ämnen i svensk mjölk under lång tid. Komjölk är en bra matris att mäta på för att följa förändringar avseende halterna av radioaktiva ämnen i naturen. Halterna har sedan 1988 varit mycket låga.

Sverige har nationella gränsvärden för cesium-137 i livsmedel:

1500 Bq/kg för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter
300 Bq/kg för övriga livsmedel

Se även Tjernobylolyckan – läget efter 25 år på Livsmedelverkets hemsida.

Slam

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Jun 2011 14:17:00 GMT

Sedan 1997 har mejeribranschen en gemensam slampolicy, som inte tillåter att avloppsslam sprids på mjölkgårdar eller vid odling av grovfoder till mjölkkor. I juni 2011 skärps policyn och slamförbudet gäller även för inköpta inhemska kraftfoderråvaror. Alternativt krävs att slammet vid odling av dessa råvaror kommer från REVAQ-certifierad anläggning. REVAQ är ett certifieringssystem för arbetet på avloppsreningsverk, där krav på ständiga förbättringar av slamkvaliteten och på spårbarhet är viktiga delar.

Slam innehåller förutom växtnäring även oönskade ämnen som metaller och organiska föroreningar och det är av största vikt att förhindra att dessa ämnen når mjölken. För att främmande ämnen ska nå till exempel spannmålskärnor krävs att ämnena tas upp i rötterna och transporteras inom växten upp till kärnorna. Risken för att korna ska få i sig stora mängder av främmande ämnen via dessa grödor är liten.

Grundläggande för policyn är en bedömning av de risker för främmande ämnen och smittämnen som finns i samband med slamspridning. Svenska mjölkgårdar har tillgång till mycket fosfor i stallgödseln, som används för foderproduktion på den egna gården. Fosforn från slammet behövs därför bättre inom andra produktionsinriktningar. Policyn hindrar inte att slamspridning sker på andra gårdar.

Svensk Mjölk bedömer regelbundet risker för överföring av främmande ämnen till mjölk, analyserar mjölkråvaran och för en aktiv dialog med myndigheter inom livsmedelssäkerhet, fodersäkerhet och miljö.

Pastörisering avdödar patogena bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 26 Sep 2010 14:04:00 GMT

Olika patogena (= sjukdomsframkallande) bakterier kan förekomma i mjölkråvaran i låg frekvens och i låga halter. Patogena bakterier, med undantag för sporbildarna, avdödas vid pastöriseringen. Mjölk som pastöriseras på mejeriet är därför säker ur hälsosynpunkt.

På den här sidan har vi samlat information om patogena bakterier som kan förekomma i mjölk. Här finns en serie faktablad om olika bakterier. Vi har också listat ett antal forskningsrapporter från Svensk Mjölk som berör patogena bakterier.

Även om alla patogener avdödas vid pastörisering är kontroll av patogener i samband med mjölkproduktion viktig ur djurhälsosynpunkt, och för att bekämpa sådana sjukdomar, zoonoser, som anses allmänfarliga och som omfattas av lagstiftning, men även för att upprätthålla konsumentens positiva inställning till svensk mjölkproduktion.

De åtgärder som kan vidtas på gården är av typen god hygienisk praxis (förebyggande åtgärder). Dessa åtgärder har också oftast positiv effekt på mjölkens bakteriologiska kvalitet allmänt.

Mikroorganismer i mjölken som mottages vid mejeriet kan återkontaminera i mejeriet efter pastöriseringen. De mikrobiologiska farorna måste därför bedömas även utifrån deras egenskaper om de hamnar i mejeriprodukterna.

Hygien på gården

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 08:45:00 GMT

Här har vi samlat information som berör hygien och bakterier på mjölkgården.

Forskningsrapporter från Svensk Mjölk och de nummer av nyhetsbrevet Forskning Special som berör området finns listade här.

Praktiska råd finns i häftena "Om det blir fel - bakterier" och "Mjölkning" i serien Kvalitetssäkrad mjölkproduktion.

Information om sporer hittar du på en särskild sida.

För val av diskmedel besök Bra Kemråds sidor.

För dig som ska installera ny utrustning, bygga om eller bygga nytt finns råd om vad du ska tänka på för att säkra mjölkkvaliteten här.

Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion och Branschriktlinjer för kontroll av den obehandlade mjölkens kvalitet är vägledningar för att underlätta att uppfylla kraven i EUs hygienlagstiftning. Branschriktlinjerna ligger till grund för mejeriföretagens kvalitetsprogram.

Hygien på mejeriet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 08:44:00 GMT

Här har vi samlat information som berör hygien inom mejeriproduktionen.

Här finns faktablad med information om olika produktförstörande bakterier och bakteriegrupper. Under den här sidan har vi också listat forskningspublikationer som berör hygien i mejeriet. Information om patogena bakterier finns under en särskild sida. En särkild sida finns också för information om sporer.

Branschriktlinjer för hygienisk produktion av mjölkprodukter är en vägledning för mejerierna för att underlätta att uppfylla kraven i EU:s hygienlagstiftning. I den senaste versionen av branschriktlinjerna finns ett nyskrivet avsnitt om provtagningsplaner och mikrobiologiska kriterier.

Det finns fyra branschriktlinjer för olika delar av kedjan

Faktablad patogena bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 26 Sep 2010 10:16:00 GMT

Här beskrivs i ett antal faktablad patogena bakteriarter och bakteriegrupper som kan förekomma i mjölk/mejerikedjan.

Varje faktablad ger information om:

Spridningsvägar
Patogenicitet
Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter
Klassifikation (familj, släkte, arter)
Karaktäristik (utseende, fysiologi/biokemi, serologi:, antibiotikaresistens)
Odling och identifikation
Referenser

Patogena bakterier forskningsrapporter

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:09:00 GMT

Här har vi samlat forskningsrapporter från Svensk Mjölk som berör patogena bakterier.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken Publikationer.

Fo-rapporter patogena bakterier

Mikrobiologiska provtagningsplaner och kriterier - vägledning och rekommendationer för tillämpning
Av Anders Christiansson
Nr 7082; 2009-06-16 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Faroanalys för mjölkråvaran på gården
Av Anders Christiansson Carol Birgersson Birgitta Svensson, Erik Svensson
Nr 7039; 2004-08-12 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier. Rapport till Ostfrämjandets styrelse 2003
Av Carol Birgersson, Erik Svensson, Anders Christiansson, Birgitta Svensson
Nr 7023; 2003-10-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Riskbedömning vid provsmakning av obehandlad mjölk
Av Anders Christiansson
Nr 4983; 2000-04-14 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Mycobacterium tuberculosis/bovis

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Mycobacterium tuberculosis orsakar tuberkulos hos människan och olika djur, inklusive kor. Sjukdomen är utrotad bland kor i Sverige.

Tuberkulos är en allvarlig sjukdom som angriper lungorna men också andra organ i kroppen. Tuberkulos var förr en vanlig sjukdom som kunde orsakas bl.a. genom konsumtion av opastöriserad mjölk. Genom införandet av pastörisering i Sverige eliminerades detta hot från mjölken. Tuberkulos hos kor förekommer fortfarande i vissa länder, dock ej mer än marginellt inom Europa. Tuberkulos hos djur är en anmälningspliktig sjukdom som bekämpas aktivt inom EU. På senare tid har tuberkulosen ökat bland människor även i Västeuropa och USA, med bland annat mycket svårbehandlade infektioner av stammar som är multiresistenta mot antibiotika. Mycobacterium bovis är närbesläktad med M. tuberculosis och är mera knuten till kor än M. tuberculosis, men båda kan smitta människan. Genom vaccinationsprogram har tuberkulosen under lång tid varit nästan utrotad i Sverige.

Spridningsvägar

Spridningen via kor är i huvudsak orsakad av utsöndring av bakterier i mjölken från det infekterade juvret, men mjölk kan också infekteras från människor i samband med mjölkningen. Tuberkulos kan också smitta genom inandning av aerosoler. Tuberkulos hos Sveriges nötkreatur utrotades under mitten av 1900-talet med ett kontroll- och bekämpningsprogram. Senaste fallet på nötkreatur påvisades 1978. 1991 påvisades smittan hos hägnad hjort. Ett frivilligt bekämpningsprogram bedrivs av SJV för att eliminera sjukdomen. Sjuka hjortar skulle kunna vara en potentiell spridnings källa till nötkreatur. På senare tid har också förekomst av tuberkulos hos invandrade djurskötare med tuberkulos uppmärksammats som en möjlig smittkälla för kor.

Patogenicitet

Bakterierna angriper ofta ett lokalt fokus i lungorna eller lymfkörtlarna och kapslas in i vävnaden utan att ge tydliga symptom. Inkubationstiden kan vara upp till flera år för lungtuberkulos. Från dessa infektionspunkter kan sedan bakterierna sprida sig till andra vävnader, bl.a. tarm, urinvägar, skelett och lymfkörtlar. Sjukdomen utvecklas långsamt och blir oftast kronisk. Symptomen varierar beroende på infektionspunkten.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: M. tuberculosis/bovis förekommer inte i mjölk i Sverige. Sjukdomen omfattas av epizootilagen och djur får inte införas i Sverige utan intyg om tuberkulosfrihet. Bakterierna utsöndras i mjölken, i de länder där tuberkulos förekommer hos mjölkande djur. Opastöriserad mjölk kan då vara en allvarlig hälsofara.

Pastöriserad mjölk: Lågpastörisering vid 72°C i 15 sekunder avdödar effektivt bakterierna. M. tuberculosis/bovis tillväxer inte i kylförvarad mjölk men överlever under lång tid.

Filprodukter: Syrningsbakterierna hämmar tillväxt av M. tuberculosis/bovis.

Ost: Kan överleva i flera månader.

Klassifikation

Familj: Mycobacteriaceae

Släkte: Mycobacterium

Arter: Ett 50-tal arter, innefattande både saprofyter och parasiter. Viktigaste patogener för människan är M. tuberculosis, M. bovis och M. lepraemurium. M. paratuberculosis ger en allvarlig tarmsjukdom hos nötkreatur

Karaktäristik

Utseende:

Grampositiva icke sporbildande stavar av varierande utseende. Utmärks av en mycket speciell cellväggs-sammansättning som gör att de är syrafasta (färgas in genom en speciell metod).

Tillväxtbetingelser:

M. tuberculosis är aerob/aerotolerant med M. bovis är mikroaerofil, dvs växer bäst vid låga syrehalter. Båda gynnas av förhöjd koldioxidhalt i luften. Växer mycket långsamt.

Optimumtemperatur är 37-38°C, växer mellan 30-41°C

pH-optimum: 6,4-7,0

Fysiologi/biokemi: Olika biokemiska reaktioner, samt resistens mot olika antibiotika används för diagnostik inom Mycobacterium-gruppen. Båda de aktuella arterna har mycket komplexa näringskrav och kräver långvarig odling (6-8 veckor för att påvisas på agarplatta).

Serologi: Såväl människa som djur uppvisar en överkänslighetsreaktion mot cellväggskomponenter av M. tuberculosis/bovis (tuberkulinreaktionen). Detta används som ett enkel test för att påvisa tidigare exponering mot bakterierna alternativt förekomst av immunitet.

Överlevnadsförmåga: Cellväggen har ett högt lipidinnehåll som leder till att båda arterna är mycket tåliga mot omvärldsförändringar, som t.ex. uttorkning och andra ogynnsamma betingelser. Avdödas vid pastörisering.

Odling och identifikation

P.g.a. de höga näringskraven och den långsamma tillväxten är inte odling första-handsmetoden att påvisa dessa arter i mjölk. Djurförsök med inokulering av kaniner eller marsvin är en snabbare detektionsmetod, men idag kan bakterien detekteras snabbast med PCR.

Referenser

Sinha, R.N. 1994. Mycobacterium tuberculosis. Monograph on The Significance of Pathogenic Micoorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405, pp116-140.
Sinha, R.N. Mycobacterium bovis. Monograph on The Significance of Pathogenic Micoorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405, pp141-166.

Campylobacter jejuni

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Campylobacter jejuni har under de senaste årtiondet visat sig vara orsak till magsjukdomar i lika hög grad som Salmonella.

Bakterien upptäcktes först i början av 1980-talet, men har snabbt blivit en av de viktigaste livsmedelspatogenerna. Den är också djurpatogen och orsakar både magsjukdomar och aborter. Även Campylobacter coli är vanlig som livsmedelsburen patogen.

Spridningsvägar

C. jejuni kan påträffas i gödsel från kor i varierande frekvens och gödsel är en viktig kontaminationsväg till mjölken. Bakterien kan ibland ge mastit hos kor. Ofta finns den då i relativt låga halter i mjölken, utan symptom hos kon. Den kan föröka sig och finnas kvar i juvret under flera månader. Campylobacter är en vanlig orsak till enterit och aborter hos husdjur, inklusive kor och kalvar men nötkreatur bär ofta C. jejuni i tarmen utan att själva vara sjuka. Människan infekteras via sjuka djur eller via kontaminerade livsmedel, sällan via person- till personkontakt. Kyckling är en vanlig smittkälla.

Patogenicitet

Infektionsdosen som krävs för sjukdom är mycket låg, ofta bara några hundra bakterier. C. jejuni tillväxer i tarmen, samt koloniserar och penetrerar mukosa-lagret. Patogenesen liknar den vid infektion av Vibrio cholereae och enteropatogena E. coli. Den orsakas troligen av en kombination av enterotoxin, speciella adhesionsegenskaper, samt endotoxin. Vanliga symptom är diarré, magont, trötthet, feber illamående och huvudvärk. Kräkningar förekommer sällan. Diarrén varar i genomsnitt i 10 dygn och febern i 3 dygn. I vissa fall kan allvarliga komplikationer som ledbesvär och sjukdomen Guillan-Barrés syndrom (en nervsjukdom) uppkomma.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Campylobacter jejuni kan isoleras från opastöriserad mjölk i låg frekvens (någon procent av proverna). Trots detta är bakterien en mycket vanlig orsak till magsjuka i samband med konsumtion av opastöriserad mjölk. Även i Sverige rapporteras sjukdomsfall på grund av detta. Det är sannolikt att organismens syrekänslighet gör att det är svårt att isolera den från mjölk. Den kan förekomma i alltför låga halter för att kunna mätas, alternativt är analysmetoderna inte optimala.

Pastöriserad mjölk: Campylobacter överlever inte pastörisering. Växer ej i kyla. Tillväxt i pastöriserad mjölk begränsas dessutom av den alltför höga syrehalten.

Filprodukter: Dör snabbt på grund av pH-sänkningen

Mjölkpulver: Uppgifter saknas.

Ost: Förökar sig ej i ost. Kan överleva några veckor i Cheddarost vid artificiell tillsats, men dör snabbt av. Överlever ej vid tillverkning av Cottage cheese.

Klassifikation

Familj: -

Släkte: Campylobacter

Arter: Cirka 14 arter, varav endast C. jejuni har störst betydelse i samband med enterit hos människan. Även C. coli och C. laridis-enteriter förekommer.

Karaktäristik

Utseende: Gramnegativ böjd (vibrio-formad) rörlig stav.

Tillväxtbetingelser:

Mikroaerofil, d.v.s. växer bäst en miljö med reducerad syrehalt (5%) och förhöjd CO2-halt (10%)

Optimumtemperatur 42°C, växer mellan 30 och 45°C i livsmedel

pH-optimum 6,5-7,5, minimum 4,9, maximum 9,5

Känslig för uttorkning, dvs kräver hög vattenaktivitet aw=0,99

Fysiologi/biokemi:

Kan ej utnyttja kolhydrater. Oxidas- och katalas-.positiv. Reducerar nitrat. bildar svavelväte.

Serologi:

Flera typningsschema finns, baserade på olika antigen. Dessa schema är komplicerade och ofullständiga och kan endast utföras av ett fåtal laboratorier.

Överlevnadsförmåga:

Känslig för uttorkning, salt (max 1,5% NaCl) och syre. Inaktiveras relativt snabbt i mjölk, p.g.a. syret (flera tiopotenser inom några dygn). Dör vid pH 3,0-4,5. Mycket värmekänslig, inaktiveras snabbt vid lågpastörisering. Överlevnad i mjölk är bättre vid låg temperatur än hög.

Antibiotikaresistens: Resistent mot många antibiotika, vilket utnyttjas vid isolering från livsmedel och andra källor.

Odling och identifikation

Isolering av C. jejuni bygger på anrikning i buljong med olika kombinationer av antibiotikatillsatser vid 42°C i mikroaerofil atmosfär. Efter anrikning görs utstryk på olika selektiva agarsubstrat med antibiotikatillsatser. Flera olika anrikningsbuljonger och agarsubstrat används parallellt (finns kommersiellt tillgängliga) eftersom det inte finns något optimalt medium för alla typer av prover. Slutlig identifikation görs med biokemiska tester. Även identifikation med PCR är möjlig. Subtypning för smittspårning kan göras med pulsfältsgelektrofores.

Referensmetod:

ISO 10272:1996:1. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for detection and enumeration of thermotolerant Campylobacter. Part 1 Detection method.

ISO/TS 10272:1996:2. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for detection and enumeration of thermotolerant Campylobacter. Part 2 Colony count method.

Snabbmetoder:

PCR-metoder finns för snabb detektion efter odling.

Escherichia coli

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Escherichia coli förekommer i tarmfloran hos människor och varmblodiga djur. Oftast är dessa bakterier harmlösa, men vissa varianter har fått patogena egenskaper. De patogena egenskaperna är oftast plasmid- eller fagburna.

Spridningsvägar

E. coli kan kan kontaminera nästan alla typer av livsmedel via avföring, vatten, foder och dålig hygien vid livsmedelshantering. Halten E. colibakterier används ofta som ett mått på hygien vid hantering av livsmedel.

Patogenicitet

Nya patogena varianter av E. coli uppkommer då och då. Patogenicitetsfaktorerna är oftast plasmid- eller fagburna och kan komma från redan kända patogena bakterier. Det förekommer flera patogena varianter av E. coli med olika patogenicitetsmekanismer. Patogena varianter påträffas inom vissa serotyper av E. coli. Vissa patogena varianter förekommer inom ett begränsat antal serotyper medan andra varianter kan påträffas i många olika serotyper. Nedan följer en sammanställning av de viktigaste patogena varianterna.

EPEC, enteropatogena E. coli: Ger vattnig diarré hos barn ofta med kräkningar och låg feber. Bakterierna binder till tarmslemhinnan och skadar denna. Därefter kan de invadera de underliggande cellerna. Adhesionsfaktorerna är plasmidburna. Symptomen uppträder vanligen 12-36 timmar efter infektion. EPEC producerar troligen Shiga-liknande toxin. Denna typ av infektion drabbar oftast barn under 16 år och äldre personer.

ETEC, enterotoxigena E. coli: Dessa E. coli stammar producerar faktorer som gör att de kan binda till slemhinnan i tunntarmen. När de bundit till tarmslemhinnan producerar de värmelabilt (LT) och/eller värmestabilt (ST) toxin. Både toxinerna och adhesionsfaktorerna är plasmidburna. LT inaktiveras vid 60°C inom 30 minuter, medan ST fortfarande är aktivt efter 15 minuter vid 100 °C. LT-symptomen inträffar 12-36 timmar efter infektion och börjar med explosiv vattnig diarré, vanligen utan slem eller blod. Magsmärtor förekommer och kräkningar kan förekomma. Ger vanligtvis ingen feber. Hur allvarliga symptomen är kan variera men det finns stor risk för uttorkning. Symptomen varar vanligen 1-2 dygn. ST ger liknande symptom som LT, men symptomen startar redan från 4 timmar och framåt. Denna typ av infektion drabbar särskilt barn, men “turistdiarré“ är ofta orsakad av ETEC. Den infektiösa dosen är mer än 1 miljon bakterier per gram

EIEC, enteroinvasiva E. coli: Denna typen av E. coli stammar invaderar tarmepitelcellerna och ger symptom som liknar de vid Shigella-infektion, dvs blodig, slemmig avföring med tarmkramp och feber. Symptomen kan vara milda till mycket allvarliga. Inkubationstiden ligger mellan 2 och 48 timmar med ett snitt på 18 timmar. Infektiv dos för sjukdom är 1 miljard bakterier till skillnad från Shigella där 1000 bakterier är tillräcklig dos för att bli sjuk. Inga kända toxiner produceras. De invasiva egenskaperna är plasmidburna (140-MDa plasmid, pINV). Enteroinvasiva E. coli stammar förekommer främst i länder med dåligt utvecklad hygien.

EHEC, enterohemorrhagiska E. coli: EHEC producerar adhesionsfaktorer som binder till tarmslemhinnan. Generna för adhesionsfaktorerna är lokaliserade på en 60 MDa plasmid. Två Shiga-liknande toxiner kan tillverkas av EHEC, SLT I och SLT II. Toxinerna kallas även Verotoxiner, VT I och VT II. Stammar som producerar verotoxin benämns ofta VTEC (verotoxinbildande E. coli). E. coli O157:H7 är den vanligaste serotypen som, men det finns fler verotoxinbildande serotyper som också förekommer bland nörkreatur. De som kan ge blodig diarré benämns EHEC. EHEC-stammar kan ge upphov till flera olika sjukdomstillstånd, hemorrhagic colitis, hemolytic uraemic syndrom (HUS), thrombotic thrombocytopenic purpura (TTP). Hemorrhagic colitis ger snabbt uppkommande magsmärtor och vattnig diarré som kan följas av blodig diarré under 1-2 dygn. Illamående och kräkningar är vanligt under tidigt stadium följt av uppspänd mage med stark smärta. Inkuberingstiden är 3-4 dygn men ibland kan den vara upp till 8 dygn. Det är främst barn och äldre som drabbas. Haemolytic uraemic syndrome (HUS) startar med blodig diarré följd av hemorrhagisk anemi, trombocytopeni och akut njurkollaps. HUS kan leda till långvariga njurskador och till döden. SLT II produceras i stor mängd. HUS drabbar främst barn. Thrombotic thrombocytopenic purpura (TTP) karakteriseras av trombocytopeni, feber, njursvikt och neurologiska symptom. Drabbar främst vuxna personer. Den infektiösa dosen för EHEC är mycket låg, 10-100 bakterier kan räcka för att bli sjuk.

EAggEC, enteroadherent-aggregativ E. coli: EAggEC är nära besläktade med EPEC men sättet de binder till tarmslemhinnan är unikt. Adhesionsfaktorerna bildas från en 60 MDa plasmid. Vissa stammar kan bilda värmestabilt toxin (ST). Ger långvarig diarré med blodig avföring, särskilt hos barn. Dessa stammar är inte primärt orsak till turistdiarré. Deras roll som matburna patogener är osäker.

Vissa stammar av E. coli kan orsaka mastiter hos kor. E. coli är en av de vanligaste mastit orsakerna, ofta förknippad med de hygieniska förhållandena på kons liggplats.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: E. coli kan förekomma i opastöriserad mjölk på grund av dålig hygien vid mjölkning. Psykrotrofa stammar kan sedan tillväxa vid kylförvaring. Vissa E. coli-stammar kan orsaka mastiter och detta kan medföra förhöjda halter i mjölken. Mastit orsakad av E. coli O:157 har inte påvisats.

Pastöriserad mjölk: Överlever inte pastörisering. Förekomst i pastöriserad mjölk beror på återkontamination efter pastöriseringen. Psykrotrofa stammar kan tillväxa i mjölken vid kylförvaring (få stammar som kan växa i produkterna).

Filprodukter: E. coli kan förekomma på grund av kontamination. Vissa stammar tål låga pH-värden.

Mjölkpulver: Kan förekomma på grund av kontamination.

Ost: Ost gjord på opastöriserad mjölk kan innehålla E. coli-bakterier. Vissa stammar tål låga pH-värden. Återkontamination av pastöriserad ystmjölk kan leda till förekomst i ost. Kan tillväxa tidigt under ystningsprocessen och kan orsaka förjäsning av ost. Dör oftast av tidigt under lagringen, men kan ibland överleva långt över mognadstiden i flertalet osttyper, utom de riktigt hårda.

Glass: Kan förekomma på grund av kontamination. Överlever frysning.

Klassifikation

Familj: Enterobacteriaceae

Släkte: Escherichia

Arter: Det finns 7 arter inom släktet Escherichia. E. coli är vanligast förekommande som humanpatogen, men vissa av de övriga kan vara potentiella patogener.

Karaktäristik

Utseende: Raka, Gram-negativa stavar 1.1-1.5 x 2.0-6.0 µm, kan vara rörliga eller orörliga, ej sporbildande. Kapslar eller mikrokapslar förekommer hos många stammar. Två olika kolonityper förekommer, smooth och rough.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt anaeroba organismer

Optimumtemperatur 37°C, minimum < 6°C, maximum 45°C. Endast ett fåtal stammar som kan växa vid låga temperaturer.

pH-optimum 6.0-7.0, minimum 4.4, maximum 9.0

Vattenaktivitet, aw, >0.95

Fysiologi/biokemi: Oxidasnegativ. Förjäser glukos till pyruvat under gasutveckling, pyruvaten kan gå vidare till bla mjölksyra och ättiksyra. Kan utnyttja acetat men inte citrat som enda kolkälla. De flesta stammarna kan fermentera laktos. Indol positiv, metylröd positiv, Voges-Proskauer negativ, H₂S negativ. De flesta stammarna kan dekarboxylera lysin. De flesta stammarna är sorbitol positiva utom flertalet EHEC. EHEC är även MUG-negativ.

Serologi: Kan differentieras med hjälp av O-antigen (somatiskt) mer än 200 olika, K-antigen (kapsel) nästan 80 kända och H-antigen (flagell) 56 kända. Finns även F-antigen, adhesions-protein från enteroinvasiva stammar. Fagtypning, colicin typning, biotypning, typning av yttermembran mönster, antibiotikaresistensmönster, direkt hemagglutinering.

Överlevnadsförmåga: Överlever dåligt i vatten. Överlever i kyla i mjölkprodukter. Överlever frysning. Överlever inte pastörisering. EHEC överlever ner till pH 3.6, överlevnad vid lågt pH ökar om EHEC har odlats vid lägre pH än normalt. EHEC är mer värmekänslig än t ex. Salmonella.

Antibiotikaresistens: Antibiotikaresistenta stammar kan förekomma. Resistensen är oftast plasmid- eller transposon- (hoppande gen) buren.

Toxiner: Enterotoxiner, värmelabilt (LT) och värmestabilt (ST). Båda är plasmidburna. LT är besläktat med koleratoxin. Båda förekommer hos enterotoxigena E. coli, ETEC. Shiga-liknande toxiner eller Verotoxiner förekommer hos enterohemorrhagiska E. coli, EHEC. Det finns två typer SLT I (VTI) och SLT II (VTII).

Odling och identifikation

Det finns ingen specialmetod för att isolera E. coli från livsmedel. FDA rekommenderar brain heart infusion broth i 3 timmar 35 °C för att reparera skadade celler. Selektiv anrikning i tryptone buljong vid 44 °C i 20 timmar. Utstryk på Eosine-Methylene Blue och MacConkey agar. Vid plattspridning används oftast VRA (Violet red bile agar) eller MacConkey agar. Flertalet E. coli är MUG-positiva, dvs de bryter ner MUG till ett fluorescerande färgämne. MUG kan användas i agarn för presumtiv identifikation vid plattspridning. Presumtiva E. coli kolonier testas vidare med olika biokemiska test som Gram-färgning, oxidastest, gasbildning från glukos etc. Ett klassiskt sätt att testa E. coli är det sk ImViC-testet. ImViC-mönstret + + - - (indol-positiv, metylröd-positiv, Voges-Proskauer-negativ, citrat-negativ) stämmer för 95% av E. coli stammarna. ImViC-testet ersätts idag oftast av biokemisk typning med t ex API, Enterotube eller liknande. Särskilda tester måste utföras för de patogena typerna av E. coli. Vissa serotyper är knutna till vissa patogena grupper. EHEC är oftast sorbitol-negativ. Förekomst av gener för toxiner och andra virulensfaktorer kan testas med PCR. Toxiner och andra virulensfaktorer kan testas med hjälp av antikroppar. Produktion av toxiner kan testas på odlade celler.

Referensmetod: IDF Standard 170(2005)/ISO 11866. Milk and milk products. Enumeration of presumptive Escherichia coli content by: 1) Most probable number technique using 4-methylumbelliferyl-beta-D- glucoronide (MUG) 2) Colony count at 44°C using membranes

Snabbmetoder: För E. coli O157:H7 har flera olika PCR och immunologiska snabbmetoder utarbetats (se referenslista).

Referenser

Feldsine, P. T., Falbo-Nelson, M. T., Brunelle, S. L. and Forgey, R. L. 1997. Visual immunoprecipitate assay (VIP) for detection of enterohemorrhagic Escherichia coli O157:H7 in selected foods: collaborative study. J AOAC International. Vol 80, pp 517-529.
Feldsine, P. T., Falbo-Nelson, M. T., Brunelle, S. L. and Forgey, R. L. 1997. Assurance enzyme immunoassay for detection of enterohemorrhagic Escherichia coli O157:H7 in selected foods: collaborative study. J AOAC International. Vol 80, pp 530-543.
Firstenberg-Eden, R. and Sullivan, N. M. 1997. EZ Coli™ rapid detection system: a rapid method for the detection of Escherichia coli O157 in meat and other foods. J Food Pretection. Vol 60, pp 219-225.
Gooding, M. C. and Choudary, P. V. 1997. Rapid and sensitive immunomagnetic separation-polymerase chain reaction method for the detection of Escherichia coli O157:H7 in raw milk and ice-cream. J Dairy Research Vol 64, pp 87-93.
Jay, J. M. 1997. Foodborne gasteroenteritis caused by Escherichia coli. Modern food microbiology. Chapman & Hall. pp 527-543.
Meng, J., Zhao, S., Doyle, M. P., Mitchell, S. E. and Kresovich, S. 1997. A multiplex PCR for identifying Shiga-like toxin-producing Escherichia coli O157:H7. Lett. Appl. Microbiol. Vol 24 pp 172-176.
Rea, M and Fleming, M. G. 1994. Escherichia coli (ETEC). IDF. The significance of pathogenic microorganisms in raw milk. pp 91-100.

Listeria monocytogenes

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Listeria monocytogenes isolerades första gången 1911 från en kanin och under de senaste 40 åren har denna bakterie isolerats från många olika djurarter och även från människa.

På senare tid har dess betydelse som livsmedelsburen patogen ökat. Förbättrad hygien vid livsmedelshantering, och kylförvaring av livsmedel har minskat det totala antalet mikroorganismer i våra livsmedel. Den minskade konkurrensen från andra mikroorganismer och förmågan att växa vid låga temperaturer har medfört att Listeria har fått en större möjlighet att tillväxa i kyllagrade livsmedel.

Spridningsvägar

Listeria är allmänt spridd i naturen och har isolerats från bl.a. fisk, grönsaker, vatten, vilda djur och insekter. Många typer av livsmedel kan kontamineras av Listeria genom bristande hygien vid hantering. Listeria kan finnas kvar länge som omgivningsflora i livsmedelslokaler. Det kan finnas friska bärare av Listeria bland både människor och djur och dessa kan utsöndra bakterien i avföringen. Livsmedel anses idag var den viktigaste spridningskällan för sjukdom orsakad av Listeria.

Patogenicitet

Listeria kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. Både människor och djur infekteras troligen genom att de får i sig levande bakterier via mat eller vatten. Listeria kan i sällsynta fall orsaka mastiter hos kor och utsöndras då i måttliga halter i mjölken. Listeria-infektioner hos dräktiga kor kan orsaka kastning och dödfödda kalvar. Listerios hos människa är oftast influensalik med feber och huvudvärk. Bakterien tar sig från tarmen ut i blodsystemet och vidare i kroppen. I vissa fall kan Listeria orsaka hjärnhinneinflammation. Friska vuxna människor är dock inte särskilt känsliga för Listeria. Hos gravida kvinnor kan listerios orsaka abort, dödfödsel eller missbildning. Hos personer med nedsatt immunförsvar kan listerios vara mycket allvarlig med en dödlighet upp till 30%. För känsliga grupper kan låg halt i livsmedel räcka. Därför finns ett gränsvårde på 100 bakterier/g vid konsumtionstillfället i EU-lagstiftningen. I en del fall kan Listeria orsaka matförgiftningssymptom hos friska människor, vid mycket hög halt i livsmedel (mer än 1 miljon bakterier/g).

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Listeria kan i sällsynta fall orsaka akuta, kroniska eller subkliniska mastiter hos kor och bakterierna kan då utsöndras i mjölken. Mjölken kan även kontamineras från omgivningen. Dåligt ensilage kan vara en betydande källa för Listeria. Halterna i opastöriserad mjölk är vanligen mycket låga, mindre än 1/ml. Pastöriserad mjölk: Listeria överlever inte pastörisering och förekomst i pastöriserad mjölk orsakas av kontamination efter värmebehandlingen. Listeria kan tillväxa vid kylförvaring vid 4ºC med en generationstid på cirka 35 timmar. Vid 13.5°C är generationstiden 4.5-6.0 timmar.

Fermenterad mjölk: Listeria tillväxer inte när pH nått 5,2 eller lägre. En begränsad tillväxt kan ske tidigt i fermentationen (max 10 ggr).

Glass: Kontamination från omgivningen vid tillverkning. Listeria kan överleva länge i kyla.

Smör: Listeria överlever och i sällsynta fall tillväxa som ytkontamination i smör vid 4-6°C vid återkontamination efter pastör.

Mjölkpulver: Listeria kan överlever spraytorkning och kan överleva minst 12 veckor vid rumstemperatur i skummjölkspulver. Bakterierna dör dock av långsamt, fyra logenheter på 16 veckor.

Ost: Listeria kan överleva ystningsprocessen om ost görs på kontaminerad opastöriserad mjölk och kan tillväxa i ostar vars pH ökar under mognaden, t.ex. i mögelostar och kittostar. Vid hårdosttillverkning kan bakterien överleva ystningen och även lång tid under lagring men förökar sig inte utan dör av långsamt av.

Mikrobiologiska kriterier och omgivningsprover

Enligt förordning (EG) nr 2073/2005” Mikrobiologiska kriterier för livsmedel” finns ett gränsvärde på <100 Listeria monocytogenes/g vid konsumtionstillfället för ätfärdiga livsmedel i vilka L. monocytogenes kan växa under lagringen. Detta gäller även kylförvarade mejeriprodukter. Detta gäller om inte tillverkaren kan styrka att produkten inte kommer att överstiga gränsen på 100 cfu/g under hållbarhetstiden. Dessutom krävs att omgivningsprover från produktionslokaler och utrustning analyseras för L. monocytogenes.

Klassifikation

Familj:

Släkte: Listeria

Arter: Det finns 6 arter. Listeria monocytogenes är den enda humanpatogenen.12 olika serovarer av Listeria monocytogenes har identifierats. Alla har påträffats hos patienter med listerios. Serovarerna 4b, 1/2b och 1/2a är vanligast. Sverige har ovanligt hög förekomst av fall orsakade av serovar 1/2c - ett par fall om året.

Karaktäristik

Utseende: Korta, regelbundna, grampositiva stavar med rundade ändar, 0.4-0.5 x 0.5-2µm. Rörliga vid temperaturer mellan 25 och 30°C, orörliga vid högre temperaturer. Bildar ej sporer. Äldre kulturer kan bilda filament som är 6-20µm långa. Bildar ej kapsel.

Tillväxtbetingelser:

Aeroba och fakultativt anaeroba organismer
Optimumtemperatur 30-37°C, minimumtemperatur 1°C, maximumtemperatur 45°C
pH-optimum neutralt till svagt alkaliskt, minimum 4.4, maximum 9.6
Tål höga salthalter 10% (w/v) NaCl vilket motsvarar en vattenaktivitet (aw) på 0,935. Vissa stammar tål upp till 20% (w/v) NaCl.

Fysiologi/biokemi: De flesta stammar producerar ß-hemolysin. Producerar lipaser. Reducerar nitrat. Producerar syra från mannitol. Förjäser glukos till mjölksyra. Katalas-positiv, oxidas-negativ, metylröd-positiv, Voges Proskeur-positiv, indole-negativ, citrat-negativ, ureas-negativ, H2S-negativ.

Serologi: 16 serovarer inom Listeria baserat på H och O antigen. Fagtypning kan användas.

Överlevnadsförmåga: Överlever inte värmning vid 60°C under 30 minuter. Överlever inte pastörisering vid 73 °C i 15 sekunder, men är relativt värmeresistent. Kan överleva minst 1 år i 16% (w/v) NaCl, pH 6,6. Minst 132 dygn i 4°C i 25,5% (w/v) NaCl. Överlever i kyla minst 65 dygn vid 4°C utan att minska i antal. Överlever spraytorkning.

Antibiotikaresistens: En plasmid har isolerats från Listeria, men den innehåller inga kända gener för antibiotika resistens. Det finns stammar som är resistenta mot colistinsulfat, nalidixinsyra, polymyxin B och sulfonamid. Listeria är känslig för bla ampicillin, kloramfenikol och erytromycin. Mindre känslig för bl.a. penicillin G, tetracyclin och kanamycin.

Odling och identifikation

Listeria förekommer oftast i låga halter i förhållande till andra bakterier i livsmedel. För att kunna isolera Listeria måste man därför anrika sitt prov i ett medium som är selektivt för denna bakterie. Det finns många medier och metoder för anrikning av Listeria men ingen är riktigt bra. De flesta anrikningsmetoderna är för långsamma och anrikning av andra Listeria arter än L. monocytogenes är hög. Efter anrikning isoleras Listeria genom utstrykning på agar medium. Det finns många selektiva agarmedier för Listeria (t.ex. PALCAM, Oxford, enhanced hemolysis agar). Om anrikningen har varit tillräckligt selektiv kan man även stryka ut sina bakterier på icke selektivt agar medium. Listeria identifieras med hjälp av olika biokemiska tester och genom serologiska test med antikroppar mot O och H antigen.

Referensmetod: ISO 11290 Microbiology of food and animal feeding stuffs -- Horizontal method for the detection and enumeration of Listeria monocytogenes -- Part 1: Detection method, Part 2: Enumeration method.

Snabbmetoder: ListerScreen är en ny snabbare metod att testa för Listeria. Provet anrikas i 18 timmar och bakterierna isoleras med antikroppar bundna till magnetiska kulor. Kulorna sprids sedan på PALCAM-plattor. PCR-metoder för identifikation av Listeria monocytogenes finns.

Referenser

Avoyne, C., Butin, M., Delaval, J., and Bind, J-L. 1997. Detection of Listeria spp. in food samples by immunomagnetic capture: ListerScreen method. J Food Protection. 60 pp 377-384.
Basal, N.S., McDonell, F.H.Y., Smith, A., Arnold, G., and Ibrahim, G.F. 1996. Multiplex PCR assay for the routine detection of Listeria in food. Int J of Food Microbiol. 33 pp 293-300.
Bergey´s manual
Prentice, G. A. 1994. Listeria monocytogenes. IDF The significance of pathogenic microorganisms in raw milk. pp 101-115.
Prentice, G. A. and Neaves, P. 1988 Listeria monocytogenes in food: Its significance and methods for its detection. IDF Bulletin 223.
Spahr, U and Url, B. 1994. Behaviour of pathogenic bacteria in cheese - a synopsis of experimental data. IDF Bulletin 298: pp 2-16
Guidance document on Listeria monocytogenes shelf-life studies for ready-to-eat foods, under Regulation (EC) No 2073/2005 of 15 November 2005 on microbiological criteria for foodstuffs
Omgivningsprovtagning för Listeria: Branschriktlinjer för hygienisk produktion av mjölkprodukter version 2a. 2010-08-23.

Brucella abortus

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Brucella abortus orsakar brucellos hos nötboskap och människa. Andra arter angriper företrädesvis får, getter och svin.

Hos djur infekteras reproduktionsorganen, vilket leder till abort eller dödfödda foster hos hondjur och testikelinflammation hos handjur. Infekterade djur fortsätter ofta att utsöndra bakterier via ägg, spermier och i mjölk långt efter att den akuta sjukdomen ebbat ut. Hos människan förekommer oftast intermittent uppträdande influensaliknande symptom. Sjukdomen kallas Medelhavsfeber eller undulantfeber p.g.a. de återkommande febertopparna. Sjukdomen förekommer över hela världen, men är utrotad i Sverige och bekämpas aktivt inom EU. Sjukdomen är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Globalt sett orsakar brucellos stora ekonomiska förluster p.g.a. aborter, dödfödslar, sterilitet och förluster i mjölkproduktion.

Spridningsvägar

Hos djur sprids sjukdomen genom inandning eller via infektion av ögats hornhinna, men kan också ske via skador i huden. Bakterierna sprids sedan via det lymfatiska systemet till hela kroppen och särskilt till reproduktionsorganen, juvret och lederna. Sjukdomen yttrar sig oftast i form av abort och/eller infektion i reproduktionsorganen. Många djur utvecklar sedan ett långvarigt bärartillstånd där bakterier konstant eller intermittent utsöndras i mjölk eller med ägg/spermier. Människan kan infekteras av Brucella-bakterier, men sprider inte den vidare som djuren. Brucellos är närmast en yrkessjukdom hos veterinärer, lantbrukare, laboratorietekniker och slakteriarbetare, dvs personer som kommer i kontakt med djur och produkter från djur. Infektion sker genom direkt eller indirekt kontakt med djurens hud och slemhinnor, samt genom att äta kontaminerade produkter, särskilt mejeriprodukter.

Patogenicitet

För människan är inkubationstiden 8-20 dagar, men kan ibland vara betydligt längre. Infektionen kan vara allt från symptomlös till huvudvärk, muskelsmärtor, svaghet, ont i bröstet, viktminskning, samt mycket kraftiga svettningar, speciellt nattetid. Komplikationer i form av inflammation av leder, testiklar men också i andra organ kan förekomma. Kroniska infektioner med återkommande symptom förekommer.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Bakterien förekommer inte i svensk mjölk, men världen över anses cirka 10% av brucellainfektionerna hos människor orsakas av konsumtion av opastöriserad mjölk, och resten p.g.a. yrkesmässig djurkontakt. I infekterade djur kan upp till 15000 cfu/ml utsöndras i mjölken, men halterna är ofta mycket lägre. Lång överlevnad vid kylförvaring.

Pastöriserad mjölk: Överlever experimentellt lång tid (mer än 3 månader) vid 4°C i grädde.

Förekomst av Brucella i produkter gjorda av pastöriserad mjölk är osannolik, eftersom bakterien avdödas vid lågpastörisering och inte kan tillväxa utanför levande djurceller.

Smör: Överlever minst 4-6 veckor

Ost: Överlevnadstiden varierar, beroende på osttyp, mellan 4 dygn och 6 månader.

Klassifikation

Släkte: Brucella

Arter: 6 arter, varav 3 st (B. abortus, B. melitensis och B. suis) kan ge brucellos hos människan

Karaktäristik

Utseende: Gramnegativ liten kockobacill 0,6-1,5 m eller kort stav, enskild eller i par. Orörlig. Lever som parasit inuti djurceller.

Tillväxtbetingelser:

Strikt aerob. Många stammar växer bäst i atmosfär med 5-10% koldioxid.

Optimumtemperatur 36-38°C, växer mellan 20-40°C

pH-optimum 6,6-7,4

Fysiologi/kemi:

Brucella-arterna har strikt oxidativ metabolism och kan inte bilda syra från kolhydrater. Katalas-, oxidas-positiva, ureas-positiva. Mycket näringskrävande och kan bara odlas på rika näringsmedier.

Serologi:

Antikroppar mot Brucella finns i blod, mjölk och sperma hos sjuka individer. Antikroppspåvisande genom agglutination med är ett vanligt sätt att diagnosticera Brucella.

Överlevnadsförmåga:

Överlevnadsförmåga för Brucella-bakterier utanför djurvärden är förhållandevis hög för en icke sporbildande patogen. Vid pH>4, hög luftfuktighet och sval temperatur kan Brucella överleva flera månader i vatten, avföring, hö, utrustning och kläder. Den överlever också uttorkning i jord relativt bra. Brucella avdödas effektivt vid lågpastörisering av mjölk.

Odling och identifikation

Brucella identifieras genom en kombination av bakteriologiska (koldioxidbehov. svavelväteproduktion, tillväxt i närvaro av vissa färgämnen) och serologiska tester. B. abortus kan indelas i ett antal varianter (biovarer) och även fagtypning kan användas.

Referenser

Garin-Bastuj, B and Verger. J.M. 1994. Brucella abortus and Brucella melitensis. In The Significance of Pathogenic Microorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405: pp167-185.
Ryser, E.T. Public Health Concerns. Brucellosis. In Marth, E.H & Steele, J.L. 1998. Applied Dairy Microbiology, pp.296-301.

Aeromonas

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Aeromonas är naturligt förekommande i vatten över hela jorden. Arter i detta släkte har isolerats från både sött- och saltvatten, men de förekommer främst i bräckt vatten.

Aeromonas-bakterier har även isolerats från klorerat vatten, avloppsvatten och från jord. Man har isolerat Aeromonas från olika omgivningsprover och från olika typer av livsmedel som mjölk, grädde, kött, fisk och skaldjur.

Spridningsvägar

Eftersom Aeromonas finns i vatten kan de spridas till människor via t.ex. dricksvatten och badvatten. Via vatten kan de också komma in i andra livsmedel. Flera Aeromonas arter kan växa i kyllagrade produkter.

Patogenicitet

Aeromonas var först känd som en patogen för kallblodiga djur som fiskar, grodor, ormar och reptiler, men har sedan visat sig även kunna infektera varmblodiga djur och fåglar. Hos människa är de vanligaste infektionerna med Aeromonas diarré och sårinfektioner. Sårinfektionerna kan leda till blodförgiftning som i extrema fall kan leda till döden. I sällsynta fall har Aeromonas även orsakat hjärnhinneinflammation, lunginflammation, hjärtmuskelinflammation mm. Aeromonas kan även infektera kor. Man vet inte så mycket om virulensfaktorer hos Aeromonas, men de producerar bland annat ett värmelabilt enterotoxin, ibland kallat aerolysin, som ger upphov till diarré.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Aeromonas kan komma in som omgivningskontaminant. Vissa stammar kan tillväxa vid kyllagring.

Pastöriserad mjölk: Överlever inte inte pastörisering. Förekomst orsakas av återkontamination efter pastörisering. Kan tillväxa vid kyllagring.

Grädde: Har isolerats från pastöriserad grädde. Överlever inte pastörisering. Återkontamination efter pastörisering.

Ost: Aeromonas hydrophila dör inom några dygn efter tillverkning av Emmentaler- och Tilsit-ost.

Klassifikation

Familj: Aeromonadaceae

Släkte: Aeromonas

Arter: Hittills har 16 arter identifierats. Vanligast förekommande är A. hydrophila, A. caviae och A. veronii biovar sobria.

Karaktäristik

Utseende: Gram-negativa, raka stavar som kan vara coccoida eller filamentösa; 0,3-1,0 x 1,0-1,3 µm; ensamma, i par eller korta kedjor; rörliga (utom A. salmonicida); bildar inte sporer. Vissa stammar kan bilda pigment.

Fysiologi/biokemi: Katalaspositiva; oxidaspositiva; bildar stora mängder gas från glukos; hydrolyserar stärkelse; fermenterar glukos, maltos, galaktos och trehalos; reducerar nitrat till nitrit; gör inte H₂S från tiosulfat; vissa gör H₂S från cystein.

Serologi: A. salmonicida är serologiskt homogena. Bland de rörliga Aeromonas-arterna har 12 O-antigen och 9 H- antigen identifierats. Förekomst av K-antigen har rapporterats.

Antibiotikaresistens: De flesta Aeromonas-arterna är resistenta mot ampicillin och andra ß-laktam antibiotika. Hos A. salmonicida har man hittat plasmider med resistens mot streptomycin, kloramfenikol, tetracyklin och sulfatiazol. Dessa plasmider kan överföras till E. coli. I rörliga Aeromonas har man hittat resistens-faktorer med resistens mot sulfonamid, tetracyklin, streptomycin och kloramfenikol.

Odling och identifikation

Kan odlas på stärkelse-ampicillin-agar vid 37°C i 24 timmar. Amylas-positiva kolonier identifieras genom att några ml Lugols-lösning hälls på plattan. Dessa kolonier kommer då att omges av en klar zon av hydrolyserad stärkelse mot en svart bakgrund. Aeromonas kan även isoleras på trypton-soja-agar med tillsats av ampicillin vid 30°C i 2 dygn. Aeromonas är Gram-negativa stavar, rörliga (utom A. salmonicida), oxidas positiva, katalas positiva, bildar stora mängder gas från glukos, bildar syra vid fermentation av glukos vid 30 °C i 3 dygn.

Referensmetod saknas, men NKML har ett förslag på referensmetod. No 150 3rd ed. 2004. Mesofila Aeromonas, rörliga. Bestämning i livsmedel och foder

Referenser

Bergey´s manual
Jay, J.M. 1992. Modern Food Microbiology. 5th ed. Chapman & Hall, New York
Lindberg, A-M. 1997. Characterisation of Aeromonas, Enterobacteriaceae, Pseudomonas, Bacillus and Lactobacillus spontaneously growing to high numbers in milk, minced meat, fish or cheese. Doktorsavhandling vid avdelningen för Livsmedelshygien, Lunds Universitet.
Murrey, R. P., et al. 1995. Manual of Clinical Microbiology. 6th ed. ASM Press. Washington D.C.
Nordisk metodikkommitté för livsmedel. Metod no 150 3rd ed. 2004. Aeromonas mesofila arter, Bestämning i livsmedel och foder
Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Clostridium perfringens

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Clostridium perfringens är en sporbildande anaerob bakterie, som påträffas i tarmen hos både djur och människor.

Stammar av Cl. perfringens typ A (och vissa typ C och D) som vi får i oss via mat kan under anaerob tillväxt bilda ett s.k. enterotoxin och därmed orsaka matförgiftningar. Eftersom få mejeriprodukter förvaras under betingelser där det råder både anerobi och andra gynnsamma förhållanden för bakterien, så är matförgiftningar orsakade av mejeriprodukter mycket ovanliga.

Spridningsvägar

Clostridium perfringens typ A finns i jord och i tarmfloran hos varmblodiga djur, inklusive nötkreatur. Låga halter av Cl perfringens-sporer är vanliga i mjölk där de hamnar i samband med mjölkning p.g.a. gödselförorening från spenarna.

Patogenicitet

Matförgiftning orsakad av Cl. perfringens utmärks av en inkubationstid på 8-22 timmar, följt av magsmärtor, diarré och illamående, men sällan kräkningar. Den långa inkubationstiden beror på att toxinet bildas först efter tillväxt och i samband med sporbildning i tarmen. Sjukdomen är relativt kortvarig och återhämtning sker inom 1-2 dagar. Kött och köttprodukter är den vanligaste källan till matförgiftning, ofta beroende på otillräcklig uppvärmning och avkylning. Det krävs höga halter (mer än 1 miljon bakterier/g) för att man ska bli sjuk. Olika typer av Cl. perfringens är också inblandande i diverse andra sjukdomar där andra toxiner spelar en roll, t.ex. blodförgiftning, gas-gangrän.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk:

Låga sporhalter påträffas, men organismen kan inte föröka sig i mjölken p.g.a. de aeroba förhållandena. Sporerna klarar sig dock utan att gro ut.

Pastöriserad mjölk:

Sporerna överlever pastörisering men ingen förökning kan ske under kylförvaring

Filprodukter:

Se ovan.

Ost:

Anaeroba förhållanden råder i ost, men p.g.a. ostens låga pH kan bakterien inte tillväxa. Däremot finns möjlighet för tillväxt i smältost där pH höjs med smältsalter och anaeroba förhållanden kan finnas i förpackningen, men endast om förvaringstemperaturen är hög.

Mjölkpulver:

Sporerna överlever torkningsprocessen och finns kvar i pulvret. Beroende på pulvrets vidare användning kan förekomsten vara av betydelse för nästa tillverkningsled.

Klassifikation

Släkte: Clostridium

Arter: 202 arter, varav Cl. perfringens och Cl. botulinum är kända som matförgiftare. Cl. botulinum producerar mycket potenta toxiner, men är av samma skäl som Cl. perfringens mycket sällsynt som problemorganism i samband med mjölkprodukter. Andra arter som t.ex. Cl. tyrobutyricum och Cl. sporogenes är av betydelse som produktförstörare i ost.

Karaktäristik

Utseende:

Grampositiv stav, 0,6-2,4 mm bred och 1,3- 19,0 mm lång, med tvära ändar. Orörlig. Sporerna är stora och spänner ut cellen.

Tillväxtbetingelser:

Växer endast under anaeroba betingelser, men klarar relativt hög redoxpotential/syre i jämförelse med andra klostridier.

Optimumtemperatur 37-45°C, minimum 6°C (men växer mycket långsamt under 10-15°C), maximum 50°C.

Växer inom pH-området 5,0-9,0

Tål upp till 10% NaCl, vattenaktivitet (aw) 0,95-0,96

Fysiologi/biokemi:

Katalasnegativ, oxidasnegativ, bildar syra från glykos, hydrolyserar gelatin, producerar svavelväte, förjäser laktos. Producerar många enzymer för nedbrytning av fett och protein.

Serologi:

Inga kommersiella serotypningssystem finns.

Överlevnadsförmåga:

Sporerna är värmeresistenta i varierande grad. D-värden mellan 0,3 och 17,6 minuter vid 100°C har rapporterats för matförgiftningsstammar. Vissa stammar är ännu mera värmekänsliga t.ex D-värde vid 77°C så lågt som någon minut. På grund av sporernas egenskaper kan Cl. perfringens överleva i många ogynnsamma miljöer och kan därför påträffas t.ex. kryddor.

Odling och identifikation

Vanligtvis används direkt utplattning på selektiva medier. Ett flertal olika selektiva medier finns tillgängliga. Selektiviteten åstadkoms med antibiotika, t.ex. cycloserin och anaerob inkubering. Sulfitreduktion och ägggule-reaktion används ofta som indikator. Eftersom medierna inte är helt selektiva måste konfirmering göras.

Referensmetod: Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel standard 95 (1997). Clostridium perfringens. Determination in Foods.

Snabbmetoder: Latexagglutinationskit finns kommersiellt tillgängliga för snabb-detektion av enterotoxin i avföring eller bakterieodlingar.

Referenser

Varnam, A.H. and Evans, M.G. 1991. Clostridium perfringens. In Foodborne Pathogens, pp. 312-326.
Jay, J.M. 1996. Modern Food Microbiology. Chapman and Hall.
Mead, G.C. 1985. Selective and differential media for Clostridium perfringens. International Journal of Food Microbiology 2: 89-98.

Legionella

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Legionärssjuka beskrevs första gången 1976 när lunginflammation bröt ut bland deltagarna i ett legionärsmöte i Pennsylvania i USA.

Den sjukdomsframkallande Gram-negativa organismen isolerades 1977 och kallades för legionärssjukebakterien. Senare fick den namnet Legionella pneumophila. Legionella förknippas i dag oftast med utbrott orsakade av för låg temperatur på varmvatten i duschrum och luftkonditioneringar i hotell och turistbussar.

Spridningsvägar

Legionella förekommer i ytvatten, slam, termiskt förorenade sjöar och vattendrag, men har inte isolerats från jord eller djur. Bakterierna förekommer i vattenledningar särskilt i byggnader, som hotell och sjukhus, där ledningssystemet är långt och där ljummet vatten kan bli stående länge i ledningarna. Förekommer även i kylvattensanläggningar. Vid aktiviteter som genererar aerosoler bör man kontrollera att aerosolerna inte kan nå ventilationssystemet så att man på så sätt kan sprida Legionella om den skulle förekomma i aerosolen. Legionella kan växa inuti amöbor och där man kan isolera amöbor finns det alltså risk för att hitta Legionella.

Patogenicitet

Legionella smittar genom inandning av aerosoler med droppar som är 1-5 µm stora. Person till person-smitta är inte känd och infektionsdosen är okänd. Riskgrupper är äldre personer, rökare, alkoholmissbrukare, diabetiker, kroniskt sjuka, och immunosupprimmerade. Män är 2-3 gånger känsligare än kvinnor. Legionellos är ett samlingsnamn för de olika sjukdomar som orsakas av Legionella. Vanligast är lunginflammation oftast kallad legionärssjuka och Pontiac-feber, en mild feber sjukdom utan påverkan på lungorna. Symptomen för legionellos är hög feber, muskelvärk, huvudvärk och torrhosta. Diarré och förvirring kan förekomma. Komplikationer som eksem, hjärninflammation, ledbesvär, akut njursvikt och myoglobin utsöndring i urinen kan tillstöta.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Förekommer inte mjölk och mejeriprodukter. Tages upp här eftersom den kan vara ett hälsoproblem för personalen på mejeriet vid hantering av ljumvatten i samband med aerosolbildning. Vid installation av utrustning där aerosoler kan bildas bör man tänka på att man lätt kan rengöra utrustningen så att man förhindrar risk att få Legionella i aerosoler. Legionella kan också förekomma i duschar i omklädningsrum.

Klassifikation

Familj: Legionellaceae

Släkte: Legionella

Arter: Mer än 50 olika arter. L. pneumophila står för de flesta humana sjukdomsfallen, men även L. micdadei, L. dumoffii, L. bozemanii, L. longbeachae och L. anisa har förekommit i sjukdomsfall.

Karaktäristik

Utseende: Gram-negativa, icke sporbildande stavar. Diameter 0.3-0.9 µm, längd 1.5-5 µm. Kan bli filamentösa i kultur.

Tillväxtbetingelser:

Aerob

Tillväxtoptimum vid ca 36°C, växer mellan 25-45°C, högre tillväxttemperatur kan förekomma i naturen, växer ej över 50°C

pH-optimum 6.8-7.0

Kräver L-cystein-HCl och järnsalter för tillväxt

Frilevande eller intracellulärt i amöbor

Fysiologi/biokemi: Kemoorganotrof, utnyttjar aminosyror som kol- och energikälla. Fermenterar eller oxiderar inte kolhydrater. Oxidas-negativ till svagt positiv. Reducerar ej nitrater. Ureas-negativ.

Överlevnadsförmåga: Kan leva inuti amöbor. Amöbor kan bilda cystor som kan vara svåra att avlägsna från t.ex. vattenledningar. Detta gör att det kan vara svårt att bli av med Legionella bakterierna från vattenledningssystemen. Amöborna kan befrämja biofilmsbildning där Legionella kan ingå. Vi infektion med Legionella kan de även överleva inuti makrofager och på så sätt undgå immunförsvaret. Detta gör även att det kan vara svårt att upptäcka smitta av Legionella. Detektion görs lättast av antikroppar i blodet mot Legionella.

Odling och identifikation

Svårodlad. Växer inte på vanliga standardmedier. För att kunna tillväxa på blodagar krävs extra tillsats av L-cystein och järnsalter. Vid analys odlas Legionella på BCYE-agar (buffered charcoal yeast extract agar). pH-värdet (6.8-7.0) på plattorna är mycket viktigt om man ska få någon tillväxt.

Referenser

Bergey´s manual
Murrey, R. P., et al. 1995. Manual of Clinical Microbiology. 6th ed. ASM Press. Washington D.C.
Quigley, C. 1996. Legionnaires´Disease. Microbiology Europe 4: 10-14.

Yersinia enterocolitica

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Yersinia enterocolitica tillhör de "nyare" livsmedelsburna patogenerna.

Förmågan att tillväxa vid kyltemperatur gör denna organism särskilt viktig för livsmedel som lagras kallt. Yersinia enterocolitica orsakar yersinios, en mag- tarmsjukdom (gastroenterit) hos djur och människa som påminner om motsvarande sjukdomar orsakade av Salmonella, Campylobacter och vissa Escherichica coli-stammar.

Spridningsvägar

Y. enterocolitica har isolerats från många djur, t.ex. svin, nötkreatur, får och getter utan att dessa uppvisat symptom på sjukdom. Varje djurslag har olika serovarer som dominerar. Serotyper som kan vara patogena för människan har isolerats från nötkreatur, svin och höns, men orsakar sällan sjukdom hos människor. Svintungor är ofta kontaminerade med humanpatogena serotyper. Vatten, särskilt sköljvatten, är en viktig kontaminations källa för Y. enterocolitica i livsmedelssammanhang. De isolat som i övrigt påträffas i vatten är sällan patogena.

Patogenicitet

Sjukdomsbilden domineras av diarré, magsmärtor, feber och kräkningar som vanligen varar 1-2 dygn men ibland i veckor. Inkubationstiden är oftast 2-3 dygn. Ungdomar (10-14 år) kan också få symptom som påminner om blindtarmsinflammation. Den vanligast komplikationen är ledbesvär, särskilt hos unga, men även andra komplikationer förekommer.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: är ofta kontaminerad med Y. enterocolitica. Frekvensen varierar mellan 1,5 och 55 % vid undersökningar i olika länder.

Pastöriserad mjölk: Yersinia enterocolitica överlever inte pastörisering men kan påträffas i återinfektionsfloran. Experimentellt har Y. enterocolitica visat sig kunna överleva och tillväxa i mjölk och mjölkprodukter vid 0-2°C och 20°C. Överlevnad upp till 235 dygn har noterats. Grädde och chokladmjölk har visat sig vara mycket lämpliga tillväxtsubstrat. Majoriteten av de isolat som påträffas i mjölk och mjölkprodukter är icke-patogena.

Filprodukter: Överlever och kan tillväxa vid fermentation med Lactobacillus bulgaricus.

Ost: Yersinia kan tillväxa under osttillverkning men hämmas så småningom av lågt pH. Överlevnad har dock noterats i flera månader i låga halter i hårdost.

Klassifikation

Familj: Enterobacteriaceae

Släkte: Yersinia

Arter: 15 arter. Yersinia enterocolitica, Y. pestis och Y. pseudotuberculosis är humanpatogena, men endast Y.enterocolitica är viktig som livsmedelsburen patogen.

Karaktäristik

Utseende: Gramnegativ stav, rörlig vid 25°C men ej vid 37°C. Bildar ej sporer.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt anaerob organism

Optimumtemperatur 28-29°C, minimitemp. -2-0°C, begränsad tillväxt vid 37-40°C

pH-optimum , alkalitolerant men tål ej pH under 4,5 eller över 9,0

Kräver vattenaktivitet aw >0,96 för tillväxt

Fysiologi/biokemi: Biokemiskt mycket aktiv, 4-5 biotyper kan urskiljas med biokemiska test.

Serologi: 23 olika serogrupper har identifierats. Endast vissa serotyper (särskilt serotyp O:3 och O:9) är patogena för människan.

Överlevnadsförmåga: Överlever frysning men avdödas vid lågpastörisering. Tål vanligen inte högre temperatur än 60°C i några minuter. D-värde vid 63°C i mjölk 0,7-1,8 sekunder.

Antibiotikaresistens: Resistent mot penicillin.

Odling och identifikation

Isolering av Y. enterocolitica görs vanligen genom anrikning och/eller utplattning på selektiva medier men det finns ingen optimal metod för alla serotyper och typer av livsmedel. Kylanrikning (2-4°C) kan användas men kräver 3-4 veckors inkubering. Identifikation på artnivå görs med biokemisk typning och serologi. Även PCR kan användas.

Referensmetod: Nordisk Metodikkommitté för livsmedel 117 (1996): Yersinia enterocolitica. Detection in foods.

Snabbmetoder: Patogena Yersinia enterocolitica- stammar kan påvisas genom kolonihybridisering med DNA-probe riktad mot den plasmid som behövs för virulens. PCR-metoder finns för identifikation av patogena isolat.

Nordisk Metodikkommitté för livsmedel 163 (1998): Yersinia enterocolitica. PCR methods for detection in foods.

Citrobacter freundii

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Citrobacter är nära besläktade med E. coli och Salmonella. De tillhör den normala tarmfloran hos djur och människor, men liksom hos E. coli kan vissa stammar orsaka sjukdom hos både djur och människor.

Spridningsvägar

Eftersom C. freundii finns naturligt i tarmfloran kan den komma till livsmedel via fekal förorening genom dålig hygien vid produktion. Den finns även i vatten, jord och på växtmaterial.

Patogenicitet

Hos C. freundii är det vissa stammar som orsakar sjukdomar. Dessa stammar har fått gener från andra bakterier som gör att de kan tillverka toxiner, kolonisera tarmslemhinnan och orsaka sjukdom. Via livsmedel är det främst gastroenterit som kan orsakas av C. freundii. Vissa stammar av denna bakterie kan tillverka shigatoxiner liknande de som görs av E. coli O157. C. freundii kan även ge mastit hos kor. Inkubationstiden är 12-48 timmar. Typiska symptom är diarré, magsmärtor, feber, huvudvärk, kräkningar och illamående som normalt upphör inom 7 dygn.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Omgivningskontamination vid mjölkning. Förekomst vid mastit

Pastöriserad mjölk: Överlever ej pastörisering. Förekomst orsakas av återkontamination efter pastörisering. Några stammar kan växa vid låg temperatur.

Filprodukter: Är inte syratoleranta nog för att kunna växa i syrade produkter.

Ost: Har hittats i Brie ost.

Klassifikation

Familj: Enterobacteriaceae

Släkte: Citrobacter

Arter: 11 arter. C. freundii vanligast vid livsmedelskontamination, C. diversus och C. amalonaticus kan förekomma.

Karaktäristik

Utseende: Gram-negativa raka stavar; 1 µm i diameter, 2-6 µm långa; enskilda eller i par, vanligtvis rörlig; på näringsagar är kolonierna 2-4 mm i diameter, släta, grå med blank yta.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt anaeroba

Optimumtemperatur ca 37°C, vissa stammar kan växa i kyla, växer vid 45°C

pH-optimum runt 7, är inte syratolerant

Fysiologi/biokemi: Fermenterar laktos långsamt, bildar gas vid fermentation av glukos, oxidas-negativ, katalas-positiv, Voges-Proskauer-negativ, dekarboxylerar inte lysin, kan använda citrat som enda kolkälla. C. freundii gör H₂S, gör inte indol.

Serologi: 42 olika O-antigen, mer än 90 olika H-antigen. Kan korsreagera med Salmonella O-antiserum.

Odling och identifikation

De flesta C. freundii stammar växer i de medier och under de betingelser som är avsedda för isolering av Salmonella.

Kan anrikas i selenit eller tetrationat buljong. Selekteras på t. ex. Salmonella-Shigella agar, brilliant grön agar eller MacConkey. Fermenterar laktos något långsamt.

Citrobacter kan vara svåra att skilja från Salmonella och E. coli. Citrobacter dekarboxylerar dock inte lysin som Salmonella och E. coli.

Referenser

Bergey´s manual
Jay, J.M. 1992. Modern Food Microbiology. 5th ed. Chapman & Hall, New York
Marth, E. H., and Steele, J. L. 1998. Applied Dairy Microbioloy. Marcel Dekker inc., New York
Murrey, R. P., et al. 1995. Manual of Clinical Microbiology. 6th ed. ASM Press. Washington D.C.
Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Bacillus cereus

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Bacillus cereus är en bakterie som är vanligt förekommande i jord och på växtmaterial.

På grund av sina sporer kan B. cereus överleva vid lågpastörisering av mjölk. Förekomst av psykrotrofa stammar medför att bakterien kan gro ut och tillväxa i mjölk och mjölkprodukter. B. cereus producerar två olika typer av enterotoxiner som kan orsaka magbesvär.

Spridningsvägar

Förekomsten i jord gör att kornas spenar kontamineras under betesgång via jordkontakt. Det är främst fuktig jord som medför höga sporhalter i mjölken, men även vid torka kan spenarna kontamineras. Foder (t.ex. gräs, halm, hö och kraftfoder) spelar på grund av i allmänhet låga sporhalter ingen roll för mjölkens kontamination. Gödselkontamination på spenarna är därför inte betydelsefull, till skillnad mot situationen med klostridiesporer där foder är huvudorsaken. Ej heller luft vid mjölkning eller vatten är betydelsefulla som kontaminationskällor. Sporkontaminationen är störst under betesperioden och minskar radikalt vid installningen. I strömedel som omsätts långsamt i stallmiljön, t.ex. i liggbås med djupare ströunderlag (10 cm eller mera) kan en tillväxt till höga halter ske. Förekomst av B. cereus-sporer i mjölk kan minimeras genom att genom att görligaste mån minimera kontaminationsrisken (skötsel av ströbäddar, drivningsvägar, vattningsplatser) samt genom rengöring av spenarna med fuktig duk, en per ko. Sporer kan också tillföras vid otillfredställande disk av mjölkningsanläggningen, eftersom B. cereus kan växa till och lätt bildar sporer i utspädda mjölkrester.

Patogenicitet

B. cereus kan ge upphov till två typer av matförgiftningar. Den ena typen kännetecknas av diarré och magsmärtor men sällan kräkningar. Inkubationstiden är 8-16 timmar och symptomen är som regel över inom 24 timmar. En mängd olika livsmedel kan vara inblandade t.ex. kött, grönsaksrätter, men även mejeriprodukter. Den andra typen, som liknar matförgiftning av Staphylococcus aureus, kännetecknas huvudsakligen av kräkningar och illamående, som inträffar efter 1-5 tmmar och som regel upphör inom 24 timmar. Felaktigt varmhållet ris är en viktig sjukdomsorsak. Vid diarré-typen sker tillväxt och toxinbildning i livsmedlet och sannolikt också i tarmen hos människan. Kräkningstoxinet bildas under tillväxt i livsmedel. Infektionsdosen för båda sjukdomstyperna är vanligtvis hög, mer än 1 miljon bakterier. Bacillus cereus kan mycket sällsynt orsaka mastit hos kor.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Sporer av Bacillus cereus påträffas ofta i leverantörmjölk under betesperioden. Halterna är lägre vid torr väderlek än vid blöt. Variationen i mjölk från gård till gård är stor (<10 upp till flera 1000 sporer/l) och varierar också med väderleken. Under vinterperioden är sporhalten låg, oftast lägre än 10 sporer/l, men höga sporhalter kan finnas i mjölk från gårdar där tillväxt sker i strömedel.

Pastöriserad mjölk: Sporerna i leverantörmjölken överlever pastörisering. Psykrotrofa stammar kan gro ut under kylförvaringen och tillväxa till icke acceptabla nivåer. Risken för detta är störst under sommaren, men höga B. cereus-halter kan också påträffas i pastöriserad mjölk och grädde vid bäst före-dagen under vintern. I många fall rör det sig då om återinfektionsflora från mejerianläggningen. Återinfektioner kan också förekomma under sommarhalvåret och påverkar då hållbarheten allvarligt, eftersom sporhalten redan är förhöjd.

Filprodukter: Bacillus cereus hämmas vid mjölksyrafermentation och dör. Tillväxt kan därför inte ske i filprodukter.

Mjölkpulver: Sporerna överlever torkningsprocessen och koncentreras i pulvret, men tillväxer inte.

Ost: Vegetativa B. cereus hämmas vid ystningen och kan inte tillväxa i osten.

Klassifikation

Familj: -

Släkte: Bacillus

Arter: Mer än 240 arter där B. anthracis är den enda riktigt allvarliga humanpatogena bakterien. B. cereus, men även B. subtilis och B. licheniformis har påvisats i samband med matförgiftningar.

Karaktäristik

Utseende: Grampositiv sporbildande rörlig stavformig bakterie. Kan bilda kedjor.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt aerob. Växer bäst i närvaro av syre, men kan också växa under anaeroba förhållanden om lämpligt socker eller nitrat finns i miljön.

Optimumtemperatur 30-37°C, växer mellan 6 och 52°C..

pH-optimum neutralt, växer mellan pH 4,9-9,3. Hämmas i yoghurt redan vid pH 6,0

Växer vid vattenaktivitet aw > 0,93.

Fysiologi/biokemi:

Bryter ned organisk näring till koldioxid och vatten när syre finns närvarande. Kan utnyttja både kolhydrater, protein och fett. Förjäser glukos, men vanligen ej laktos, vid anaeroba förhållanden under bildande av organiska syror mm. Kan inte utnyttja mannitol. Bildar ett fosfolipas som kan bryta ned lecitin till diglycerider, vilket orsakar grumligheten runt B.cereus-kolonier på ägg-guleagar. Kan bilda ett värmestabilt toxin (kräkningstoxin) som inte förstörs vid kokning och ett flertal olika värmekänsliga toxiner (diarré-toxiner) som förstörs vid måttlig upphettning.

Serologi:

Serotypnings- och fagtypningssystem finns, men är inte kommersiellt tillgängliga. Stamtypning kan också göras med PCR.

Överlevnadsförmåga:

Den vegetativa bakterien överlever frysning men inte lågpastörisering. Bakterien kan växa vid en salthalt upp till 7-8%. Sporerna överlever lång tid i torka och andra ogynnsamma förhållanden. Värmeresistensen hos sporerna är relativt låg hos B. cereus, men alla sporer överlever lågpastörisering. De mest känsliga psykrotrofa sporerna påverkas delvis av värmning vid 80°C under 10 minuter, medan mera värmetåliga mesofila sporer överlever kokning.

Odling och identifikation

Analys görs vanligtvis av B. cereus genom plattspridning. Flertalet agarsubstrat som används för analys innehåller polymyxin som selektiv faktor. För Mossel och PEMBA-agar bygger identifikationen på äggule-reaktion och frånvaro av mannitolförjäsning. På blodagar identifieras B. cereus genom sin typiska distinkta hemolyszon. B. cereus kan relativt lätt kännas igen på sitt koloniutseende. För analys av låga sporhalter kan MPN (rör-) metoden användas eller filtreringsmetoden (se ref. 1.)

Referensmetod:

NMKL metod nr 67 5th ed. 2003. Bacillus cereus. Bestemmelse i naeringsmidler.

ISO 7932 (2004). Microbiology of food and animal feed stuffs - Horizontal method for the enumeration of presumptive Bacillus cereus- Colony count technique at 30 degrees

ISO 21871 (2006) Microbiology of food and animal feed stuffs - Horizontal method for the determination of low numbers of presumptive Bacillus cereus - Most probable number technique and detection method.

Snabbmetoder:

Inga snabbmetoder finns för detektion av B. cereus. Två olika kommersiella immunologiska kit för påvisande av diarrétoxin finns tillgängliga. De påvisar två olika toxiner.

Referenser

Anders Christiansson, Inger Andersson, Kerstin Ekelund & Lena Jönsson. SMR-MR101:3/A reg.nr 4883; 1992-05-05. Två metoder för bestämning av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk.
Inger Andersson Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson & Jörgen Nilsson. Juni 1993. SMR rapport 4906 (Ersätter tidigare rapport med reg nr 4874). Bacillus cereus - Förebyggande åtgärder på gård och mejeri. Checklista.
Bacillus cereus in milk and milk products. IDF-bulletin nr 275 (1992).
Anders Christiansson. Svensk Mjölk Forskning rapport nr 7076-P (2008). Förekomst av Bacillus cereus i konsumtionsmjölk - en kvalitativ riskvärdering.

Salmonella

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Salmonella-infektioner tillhör de klassiska livsmedelsburna sjukdomarna, som har stor betydelse såväl i industrialiserade länder som i tredje världen.

Alla typer av livsmedel kan i princip bli Salmonella-bärande. Viktiga produktgrupper är främst höns, ägg, kött, köttprodukter, men även vegetabilier, mjölk och mjölkprodukter kan vara Salmonella-kontaminerade.

Spridningsvägar

Salmonella förekommer primärt i tarmkanalen hos människa och varmblodiga djur, men även hos reptiler och ibland i insekter. De kan också påträffas i fisk och ostron. Nästan alla typer av livsmedel kan kontamineras med Salmonella via avföring, vatten, foder och dålig hygien i livsmedelshantering. Det kan finnas friska bärare bland kor och människor, som utsöndrar Salmonella i avföringen utan symptom. Salmonella Dublin är en serotyp som är relativt kospecifik och är tillsammans med S. typhimurium de vanligaste serotyperna när kor blir sjuka. Tack vare ett omfattande och uthålligt salmonellakontrollprogram är de svenska mjölkgårdarna, med mycket få undantag, salmonellafria.

Patogenicitet

Man blir sjuk av Salmonella genom att få i sig levande bakterier via mat eller vatten. Två typer av sjukdomar orsakas av Salmonella: tyfoidfeber/paratyfoidfeber och gastroenterit. Vid tyfoidfeber orsakas av S. typhi och inkubationstiden är 7-21 dygn. Man får hög feber, ofta i flera veckor, huvudvärk, muskel- och ledvärk mm. Diarré och kräkningar är ovanliga. Paratyfoidfeber orsakas av många andra Salmonellaarter. Symptomen är mildare. Gastroenterit ger symptom inom 7-72 timmar. Diarré, magnsmärtor och kräkningar av varierande intensitet är vanligt, men också feber i 1-4 dygn. Sjukdomen varar normalt i 2 till 5 dygn, men en frisk bärare kan fortsätta att utsöndra Salmonella i avföringen i ytterligare några veckor.

För många Salmonellaarter krävs att man får i sig relativt höga doser, ofta mer än 100 000 bakterier för att man ska bli sjuk, men i andra fall räcker något hundratal bakterier. Känsligheten varierar också mellan olika personer. Särskilt barn och gamla, samt personer med nedsatt immunförsvar är mera känsliga.

Förekomst i mjölk och mejeriprodukter

Opastöriserad mjölk: Sjuka kor kan utsöndra höga halter Salmonella i gödseln, viket kan leda till att mjölken blir kontaminerad vid mjölkning. Detta är emellertid sällsynt. Vanligtvis orsakas Salmonella-förekomst i mjölken av kontamination från omgivningen, t.ex. förorenat vatten, avföring från djur, damm, mjölkaren etc. Juverinfektion orsakad av Salmonella har beskrivits, varvid Salmonella utsöndras ur juvret, men även detta är ovanligt.

Pastöriserad mjölk: Förekomst av Salmonella beror på återinfektion efter pastörisering.

Mjölkpulver: Vid indunstning av mjölk minskar aw vilket leder till högre värmeresistens. Vid mycket höga halter i mjölken kan Salmonella överleva spraytorkning, men normalt sett sker en kraftig avdödning. Salmonella kan kontaminera pulver t.ex. via sprickor i torken eller från omgivningen, t.ex. via fågelspillning och kontaminerat pulverdamm.

Ost: Tillväxt av Salmonella i ost hämmas av kombinationen av salthalt, pH och mjölksyrahalt. Vid långsam syrning kan Salmonella utvecklas under ystningen. Salmonella tillväxer inte under lagring av hårdost, men kan överleva under flera månader.

Klassifikation

Familj: Enterobacteriaceae

Släkte: Salmonella

Arter: Salmonella enterica. Salmonella-släktet uppdelas i 7 undersläkten (I, II, IIIa, IIIb, IV, V och VI). Till grupp I, Salmonella enterica subsp. enterica hör flertalet av de stammar som ger de klassiska salmonelloserna hos varmblodiga djur inkl. människan. Grupp I kan indelas i över 2500 serovarer med hjälp av typning med antikroppar. Dessa serovarer ges av historiska skäl "artnamn" t.ex. Salmonella Typhimurium. Dessa kursiveras ej.

Karaktäristik

Utseende: Små gramnegativa stavar, 0,7-1,5 x 2,0-5,0µm, vanligen rörliga. Bildar ej sporer. Kan bilda kapsel.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt anaeroba organismer

Optimumtemperatur 35-43°C, minimumtemp. 5°C och maximumtemp. 47°C (stamberoende gränser).

pH-optimum 7,0-7,5, min. 4,0 och max. 9,0.

Kräver vattenaktivitet aw > 0,94 för tillväxt.

Fysiologi/biokemi: Förjäser glukos under gasutveckling. Förjäser vanligen inte laktos och sukros. Bildar svavelväte (H₂S). Bryter ej ned urea, bildar ej indol från tryptofan. Förjäser citrat. Dekarboxylerar ornithin och lysin.

Serologi: Kan differentieras med hjälp av O-antigen (somatiska), H-antigen (flagell) och Vi-antigen (kapsel). Ytterligare uppdelning av serotyperna kan göras i biotyper med hjälp av fagtypning, plasmidtypning och antibiotikaresistensmönster. Pulsfältsgelektrofores kan användas för subtypning.

Överlevnadsförmåga: Kan överleva under lång tid i miljön, t.ex. i foder, jord, vatten och avföring från djur (t.ex. fågelspillning). Salmonella-bakterier dör snabbt i komposterad kogödsel, <7 dagar vid 55-60 °C. Överlevnaden i icke komposterad kogödsel är däremot mycket god, >180 dagar vid ca 10 °C. Komposterings-processen i gödselstackar på många mjölkgårdar är dålig. Överlevnaden i kourin är <5 dagar. God överlevnad vid låg vattenaktivitet t.ex. i mjölkpulver. Frysning avdödar inte. Överlever under flera år i fryst tillstånd. Alla Salmonella avdödas vid lågpastörisering av mjölk. Överlevnadsförmågan ökar vid låg aw.

Antibiotikaresistens: Salmonella kan lätt bli resistent mot olika antibiotika genom överföring av resistensplasmider från andra arter inom Enterobacteriaceae. Multiresistenta former ökar alltmer, sannolikt som ett resultat av profylaktisk användning av antibiotika hos djur. Antibiotikaresistensläget i Sverige är emellertid betydligt bättre än i större delen av Europa, på grund av en ansvarsfull och restriktiv antibiotikaanvändning både bland djur och människor.

Odling och identifikation

Salmonella förekommer ofta i låga halter i förhållande till andra bakterier i livsmedel. Ofta är de dessutom skadade p.g.a. tillverkningsprocessen (t.ex. i mjölkpulver). Odlingsförfarandet startar därför med en preanrikning i icke selektivt odlingsmedium för att de ska bli livsdugliga. Därefter följer omplantering och en anrikning i selektiv buljong, som inhiberar övrig bakterieflora men möjliggör växt av Salmonella. Slutligen görs utstryk från anrikningsbuljongen till selektiva agarmedier, där Salmonella igenkänns med hjälp av karaktäristiska färgreaktioner. Man måste alltid bekräfta Salmonella genom ytterligare test. Vanligen görs en biokemisk typning och en serologisk konfirmering med antisera som reagerar på Salmonella. Vid frånvaro av Salmonella i ett prov erhålles svar efter 3-4 dygn, medan konfirmering av Salmonella kräver cirka 1 vecka.

Referensmetod: IDF Standard 93 (2001)/ ISO 6785. Milk and milk products. Detection of Salmonella.

Snabbmetoder: Olika metoder finns tillgängliga för att erhålla ett snabbare analyssvar. Vissa metoder bygger på ett snabbare odlings- och detektionsförfarande t.ex. Salmonella Rapid Test (Oxoid), medan andra utnyttjar immunologisk teknik (t.ex TECRA Salmonella Visual Immunoassay) eller DNA-hybridisering (t.ex. GeneTrak) för att påvisa Salmonella. Dessa tester kan ge svar inom 2 dygn, men kräver alltid anrikning. Metoderna är lämpliga för screening av ett större antal prover, men positiva resultat bör följas upp med ytterligare konfirmeringstester.

Referenser

Bergey´s manual
Plym Forshell, L. 1996. Concerning Salmonella survival and animal wastes. Licentiat avhandling vid Institutionen för
husdjurshygien, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Vlaemyck, G. 1994. Salmonella. IDF Significance of pathogenic microorganisms in raw milk. pp78-90.
Spahr, U and Url, B. 1994. Behaviour of pathogenic bacteria in cheese - a synopsis of experimental data. IDF Bulletin 298: pp 2-16.

Enterococcus

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 23 Sep 2010 10:43:00 GMT

Enterococcus faecalis beskrevs första gången av Escherich 1886. På grund av sitt fecala leverne föreslogs de som indikator för vattenkvalitet år 1900.

Escherichia coli har sedan övertagit denna roll. Enterokocker kan i vissa fall vara en bättre indikator än E. coli eftersom de lever längre i vatten. Enterokocker har också en bra överlevnad vid frysning. Dessa bakterier har en ambivalent roll dels som probiotika och dels som patogener. Egenskaperna som avgör vilket de fungerar som är stamberoende.

Spridningsvägar

Enterokocker förekommer i tarmkanalen hos däggdjur och fåglar. De har även hittats hos insekter, på växter och i damm. Vissa stammar är bundna till specifika djurarter. Enterokocker kan kontaminera livsmedel via avföring, foder, vatten. Detta kan ske om hygienen är dålig vid livsmedelshantering. Mjölkarens händer kan vara en källa till mjölken. Enterokocker kan spridas med vatten: De förekommer både i söt- och saltvatten samt i avloppsvatten.

Patogenicitet

Enterokocker har en ambivalent roll. Vissa stammar fungerar som probiotika medan andra är patogena. Man har inte hittat några tydliga virulensfaktorer som finns hos alla patogena enterokocker. Några kandidater är hemolysin, vidhäftningsprotein, gelatinas. Enterokocker kan ge ett antal olika sjukdomar, vanligast är urinvägs infektioner. 6% av urinvägsinfektionerna orsakas av enterokocker. De kan även ge endocardit, meningit, sepsis, bacteremia och sårinfektioner.

I vissa fall kan mild matförgiftning inträffa, med symptom efter 6-12 timmar i form av illamående, magsmärtor och ibland kräkningar. Vissa stammar har dock i experiment visat sig skydda höns mot Salmonella-infektioner.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Kan förekomma som fekal förorening vid dålig hygien i samband med mjölkning.

Pastöriserad mjölk: Vissa stammar kan överleva pastörisering. Kan även förekomma som återkontamination. Mycket få stammar som kan växa vid temperaturer under 10°C.

Mjölkpulver: Har hittats i mjölkpulver.

Ost: Enterococcus faecium används som starterkultur i vissa typer av ostar. Förekommer i ostar som mognadskultur utan att vara tillsatt. I vissa typer av ostar kan enterokocker vara de enda överlevande bakterierna när osten är färdig mogen.

Klassifikation

Familj:

Släkte: Enterococcus

Arter: Släktet har 40 beskrivna arter. E. faecalis och E. faecium mest kända.

Karaktäristik

Utseende: Gram-positiva kocker, < 2µm i diameter, sfäriska eller ovoida, parvis eller i korta kedjor. Vissa stammar kan bilda gult pigment.

Tillväxtbetingelser:

Mikroaerofila

Optimumtemperatur 37°C, minimumtemp. 0-10°C, maximumtemp. 45-50°C.

pH-optimum 7,2; pH vid växt i glukos buljong har oftast ett slutvärde på 4,0-4,6; pH-maximum 9,6.

De flesta stammar kan växa vid en salthalt motsvarande 6,5% NaCl

Kräver vissa B-vitaminer och aminosyror för tillväxt.

Fysiologi/biokemi:

Katalas-negativa, bildar inte H₂S, hydrolyserar esculin, kan reducera 0,1% metylenblått i mjölk, leucin arylamidas (LAP) positiva.

Serologi: Kallas ibland för grupp D streptokocker eftersom alla beskrivna arter utom tre har Lancefields grupp D antigen.

Överlevnadsförmåga:

Bra överlevnadsförmåga i både sött och salt vatten. Tål frysning bra.

Antibiotikaresistens:

Enterokocker är välkända för att vara resistenta mot ett flertal antibiotika. De är även bra på att överföra antibiotikaresistens till andra bakteriearter. Enterokocker har naturlig resistens mot aminoglykosider (till viss del) och cefalosporiner (aktiv transport). De har även en naturlig resistens mot låga halter av ß-laktamer som t.ex. penicillin. Detta sker genom ett protein som binder ß-laktamantibiotika. Vissa stammar har även naturlig resistens mot låga halter vancomycin. In vivo kan enterokocker använda sig av folater (t.ex. från urin) för att skydda sig mot sulfapreparat. Enterokocker kan även förvärva resistens mot i princip alla kända antibiotika vis konjugativa plasmider och transposoner (hoppande gener). De är sedan mycket bra på att föra dessa vidare till andra bakteriearter. Resistens mot höga halter av ß-laktamantibiotika och vancomycin är förvärvda egenskaper.

Bacteriociner: Vissa stammar av enterokocker kan producera bacteriociner mot bl. a. Clostridium perfringens, Listeria monocytogenes, Vibrio cholerae, Bacillus cereus och Staphylococcus aureus. Det är olika bacteriocin som är verksamma mot de olika patogenerna. Vissa enterokocker kan även producera ett hemolysin som kan fungera dels som virulensfaktor dels som bacteriocin.

Odling och identifikation

Bildar ljusröda till mörkröda kolonier på natriumtetrazolium-substrat enligt Slanetz & Bartley efter inkubation i 48 timmar vid 44 °C. Katalasnegativa. Växer i medier med 6,5% NaCl, vid pH 9,6 och vid 45°C.

Referensmetod: NKML-metod no. 68, 4th ed., 2004. Enterococcus bestämning i livsmedel och foder

Referenser

Bergey´s manual
Jay, J.M. 1992. Modern Food Microbiology. 5th ed. Chapman & Hall, New York
Marth, E. H., and Steele, J. L. 1998. Applied Dairy Microbioloy. Marcel Dekker inc., New York
Murrey, R. P., et al. 1995. Manual of Clinical Microbiology. 6th ed. ASM Press. Washington D.C.
Nordisk metodikkommitté för livsmedel. Metod no. 68, 2nd ed., 1992. Enterococcus bestämning i livsmedel.
Quednau, M. 1998. RAPD and REA for characterization of Lactobacillus plantarum strains and Enterococcus spp. with special reference to Enterococcus spp. from meat and humans. Doktorsavhandling vid avdelningen för Livsmedelshygien, Lunds Universitet.
Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Diska säkert – lita inte på automatiken

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 21 Dec 2011 10:04:00 GMT

I takt med att gårdarna blir större ökar ofta mängden tekniskt komplicerad utrustning, exempelvis mjölkningsrobot, automatiska ventiler, värmeväxlare och stora silotankar. Därigenom blir anläggningarna potentiellt mera svårdiskade. Det gör det angeläget att kontinuerligt kontrollera rutinerna för väl fungerande disk.

De allra flesta av de svenska gårdarna har en utmärkt hygienisk mjölkkvalitet. En låg och stabil bakteriehalt i tankmjölken är en god indikator på att disken fungerar som den ska. Om disken inte fungerar väl kan detta i vissa fall leda till förhöjda bakteriehalter i mjölken. Eftersom mejeriföretagen ställer höga krav på mjölkkvaliteten så är det stora ekonomiska värden som står på spel för stora gårdar när bakterietalet i mjölken stiger.

I rapporten Systemanalys disk har Svensk Mjölks experter belyst olika aspekter på disk av mjölkningsanläggningar och mjölktankar för att ge ett helhetsperspektiv som integrerar både mjölkkvalitet, miljö och ekonomi. Rapporten betonar vikten av att mjölkföretagaren själv måste kontrollera att de faktorer som styr att disken fungerar är under kontroll. Det lönar sig att införa förbättringar.

I rapporten beskrivs mjölkkvalitetsutvecklingen på svenska mjölkgårdar av olika storlek och fälterfarenheter av diskproblem summeras. Betydelsen av bakterier för produktkvaliteten beskrivs.

Ett kapitel med diskteori ingår där särskilt behovet av kontroll av disktemperatur, diskmedelsdosering, disktid och tillräcklig turbulens under disken betonas. Hygienisk design och betydelsen av biofilmer beskrivs. Den tekniska utvecklingen av system för disk av mjölkningsanläggningar och tankar samt svagheter i systemen gås igenom.

Ett särskilt kapitel berör energiåtgång och kemikalier och miljö. Slutligen beskrivs kostnader för disk och dess miljöeffekter. I ett räkneexempel belyses de rörliga kostnaderna för disken under olika förutsättningar och kostnader för olika åtgärder att förbättra disksäkerheten.

Bakterier/hygien gård – forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:21:00 GMT

Här har vi samlat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på hygien och bakterier i mjölkproduktionen.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken "Publikationer"

Fo-rapporter om hygien på gården

Systemanalys disk
Anders Christiansson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd, Anna-Karin Modin Edman, Anna Widell
Nr 7092; 2011-11-10 Läs sammanfattning Läs hela

Klorfria diskmedel för gårdsdisk JTI-rapport 389
Av Martin Sundberg, Cecilia Lindahl, Anders Christiansson, Carol Birgersson, Lotten Wahlund
Nr 7089; 2009-12-30 Läs sammanfattning Läs hela

Faroanalys för mjölkråvaran på gården
Av Anders Christiansson Carol Birgersson Birgitta Svensson, Erik Svensson
Nr 7039; 2004-08-12 Läs sammanfattning Läs hela

Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk
Av Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Anders Christiansson
Nr 7035; 2004-04-26 Läs sammanfattning Läs hela

Förekomst av pastöriserings- överlevande bakterier i leverantörmjölk - en fältstudie
Av Anders Christiansson, Birgitta Svensson Kerstin Ekelund, Mats Gyllensvärd, Inger Andersson
Nr 7031; 2004-04-25 Läs sammanfattning Läs hela

Betydelsen av pastöriserings- överlevande bakterier för kvaliteten hos ost. En litteraturstudie
Av Anders Christiansson
Nr 7030; 2003-12-08 Läs sammanfattning Läs hela

Biofilmer - bildning, orsaker och konsekvenser för mejeri- och livsmedelsindustri
Av Anders Christiansson
Nr 7008; 2003-04-04 Läs sammanfattning Läs hela

Utvärdering av ozon som möjligt disk- och desinfektionsmedel för mjölkningsanläggningar
Av Anders Christiansson, Hiroshi Ogura, Bertil Ahlqvist, Lars Nielsen
Nr 4979; 2000-01-07 Läs sammanfattning Läs hela

Mjölkråvaran
Av Inger Andersson, Ylva Ardö, Anders Christiansson, Göran Johnsson, Helena Lindmark, Månsson, Lena Nyberg, Hans-Erik Pettersson, Ulla Svensson
Nr 4953; 1998-03-17 Läs sammanfattning Läs hela

Fo Special om hygien på gården

Systemanalys disk
av Anders Christansson
Nr 2012/03; 2012-02-10 Ladda ner pdf

Hela-kedjan-perspektiv på termoresistenta bakterier
av Inger Andersson, Conny Lund Tegtmeier, Anders Christiansson
Nr 2007/12; 2007-10-11 Ladda ner pdf

Termotoleranta bakterier – ett nygammalt problem
av Birgitta Svensson, Anders Christiansson
Nr 2004/11; 2004-08-09 Ladda ner pdf

Ny rapport: Biofilmer – bildning, orsaker och konsekvenser för mejeri- och livsmedelsindustri / Notiser
av Anders Christiansson
Nr 2003/07; 2003-04-11 Ladda ner pdf

Psykrotrofa och koliforma bakterier i leverantörmjölk
av Inger Andersson och Anders Christiansson
Nr 1997/13; 1997-11-12 Ladda ner pdf

Termoresistenta bakterier – ett nygammalt problem

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 01 Sep 2004 22:00:00 GMT

Termoresistenta bakterier är icke-sporbildande, gram-positiva bakterier som överlever värmebehandling av mjölken vid 72°C i 15 sekunder.

Under 40- till 60-talet då man gick över från spannmjölkning till rörledningar, från hämtning i spann till tankhämtning och från manuell disk till automatiska disksystem observerade man problem med termoresistenta bakterier. Problemet har åter aktualiserats då kundkraven på mjölkpulver ökat från 50 000 per gram pulver till 10 000. Detta krav betyder att mjölken efter pastörisering inte får innehålla mer än 1 000 bakterier per ml. Många leverantörer klarar inte denna gräns för termoresistenta bakterier. Tidigare studier tyder på att otillräcklig disk av mjölkningsanläggningen är orsak till de förhöjda halterna. Halter av termoresistenta bakterier över 200-300/ml tyder enligt erfarenheter från USA på problem med disk av mjölkningsanläggningen. Svensk Mjölk Forskning fick i uppdrag att ta reda på hur vanligt det är i dag med termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk, vilken typ av bakterier som dominerar och vilka diskparametrar som är mest betydelsefulla för att avlägsna termoresistenta bakterier från anläggningen. En fältstudie gjordes också där olika diskparametrar gicks igenom parallellt med analys av termoresistenta bakterier på 46 gårdar. Resultaten från undersökningarna finns i rapporterna 7031 och 7035 från Svensk Mjölk och i Forskning Special.

Slutsatser av de två undersökningarna

Om man följer de rekommendationer för disk som finns idag med avseende på dosering, disktid, start- och sluttemperatur bör man klara att eliminera de termoresistenta bakterierna. Möjligen kan den rekommenderade sluttemperaturen på 42°C vara något låg. Sköljning av mjölkningsanläggningen innan disk är mycket viktigt för att få optimal effekt av diskmedlet. Förekomst av svackor kan medföra att mjölkrester finns kvar i anläggningen även efter försköljning och kan negativt inverka på diskeffekten. Biofilmer av bakterier är mycket mer resistenta mot disk än bakterierna i lösning. Det är därför viktigt att förhindra att bakterierna får möjlighet att bilda biofilm. I en anläggning som är ren från mjölkrester finns sämre möjligheter för bakterierna att få fäste.

Termoresistenta bakterier förhindras därför bäst genom att:

hålla en hög start- och sluttemperatur på disken
tillse att diskmedlet doseras korrekt
diskflödet är turbulent (proppbildning)
gummidelar byts regelbundet
det inte förekommer svackor eller kvarstående vatten i anläggningen.

Nordisk standardanalysmetod för konsumtionsmjölk

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 16 Mar 2012 10:32:00 GMT

Svensk Mjölk har bidragit till att en svensk analysmetod har blivit erkänd som nordisk standard. Metoden är sedan tidigare godkänd av Livsmedelsverket och har använts av de svenska mejerierna.

Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL) är en nordisk organisation som består av mikrobiologer, kemister och sensoriker från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Målet är bland annat att utarbeta och publicera lämpliga och väldokumenterade analysmetoder för foder och livsmedel, som bidrar till att säkra och hälsosamma produkter kan tillverkas.

Läs mer om metoden i NKML-nytt nr 79 2011 och i Forskning Special nr 12, 2012.

NMKL-metod 192 (2011) har nu publicerats. Den handlar om: Gramnegativa bakterier i pastöriserad mjölk och grädde, påvisande av återkontamination. På NMKL:s webbplats finns länk till sammanställning och hänvisning till web-shop där metoden kan köpas.

Så kallade gramnegativa bakterier överlever inte mjölkens pastörisering. Om de påträffas i mjölken så har de hamnat där efter pastöriseringen, vanligen i samband med förpackningen. Bakterierna är inte skadliga men kan begränsa mjölkens hållbarhet.

Metoden används av de svenska mejerierna eftersom den är känsligare och bättre lämpad att verifiera produktionshygien än den metod som beskrivs i EU:s mikrobiologiska kriterier för konsumtionsmjölk. Livsmedelsverket har godkänt att metoden används.

Analysmetoden har tidigare publicerats i en rapport från Svensk Mjölk, men genom det nordiska samarbetet finns nu en mera detaljerad analysbeskrivning som mejerierna bör använda får att få säkra och jämförbara resultat.

Ytterligare beskrivning av metodens användbarhet finns i Branschriktlinjer för hygienisk produktion av mjölkprodukter.

Se även Forskning Special: Analysmetoden för gramnegativa bakterier NMKL.

Hygien mejeri – forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:14:00 GMT

Här har vi samlat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på hygien och bakterier i mejeriet. Här listas också vetenskapliga publikationer inom området.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken "Publikationer"

Fo-rapporter hygien mejeri

Analysmetod för gramnegativa bakterier med förinkuberat prov. Påvisande av återkontamination av gramnegativa bakterier i konsumtionsmjölk och grädde
Av Anders Christiansson
Nr 7084; 2010-06-22 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Metodvalidering - Analys av gramnegativa bakterier med inkuberat prov som alternativ till analys av Enterobacteriaceae i konsumtionsmjölk
Av Anders Christiansson
Nr 7083; 2010-06-22 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Mikrobiologiska provtagningsplaner och kriterier - vägledning och rekommendationer för tillämpning
Av Anders Christiansson
Nr 7082; 2009-06-16 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Förekomst av psykrotrofa Bacillus cereus i konsumtionsmjölk - en kvalitativ riskvärdering
Av Anders Christiansson
Nr 7076; 2008-12-05 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Analys av gramnegativa bakterier med inkuberat prov som alternativ till direktanalys av Enterobacteriaceae i k-mjölk
Av Anders Christiansson
Nr 7075; 2008-12-17 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk
Av Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Anders Christiansson
Nr 7035; 2004-04-26 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Betydelsen av pastöriserings- överlevande bakterier för kvaliteten hos ost. En litteraturstudie
Av Anders Christiansson
Nr 7030; 2003-12-08 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Biofilmer - bildning, orsaker och konsekvenser för mejeri- och livsmedelsindustri
Av Anders Christiansson
Nr 7008; 2003-04-04 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminations- bakterier vid produktion av k-mjölk
Av Anders Christiansson Kerstin Ekelund Hiroshi Ogura, Birgitta Svensson
Nr 7007; 2003-04-03 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Spridningsvägar för Bacillus cereus i mejeriet. Nya analyshjälpmedel och råd för att hitta kontaminationskällor. Resultat från NordFood-projektet Mejerihygien
Av Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Anders Christiansson
Nr 6003; 2001-11-22 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus-sporer i silomjölk: Variation från dag till dag
Av Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Anders Christiansson
Nr 6002; 2001-11-21 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Avdödning av Bacillus cereus-sporer i suspension och på ytor. Effekt av olika diskmedel, diskparametrar och desinfektionsmedel
Av Anders Christiansson
Nr 4996; 2001-05-08 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

RAPD-PCR för storskalig typning av Bacillus cereus; En metod att skilja olika stammar åt med genetiska fingeravtryck
Av Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, A Christiansson, Bodil Andersson, Jörgen Nilsson
Nr 4988; 2000-12-15 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus-sporer i silomjölk: Fördelning av mesofila och psykrotrofa stammar samt undersökning av ”husflora” med RAPD-PCR
Av B Svensson, K Ekelund, H Ogura, A Christiansson
Nr 4981; 2000-01-10 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Mejerihygien. Bakteriers spridningsvägar från silomjölk till konsumtionsfärdig produkt och tänkbara preventiva åtgärder. Slutrapport
Av Göran Molin, Åsa Eneroth, Anders Christiansson
Nr 4970; 1998-03-26 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus och andra Bacillus som toxinbildare - en uppdatering
Av Anders Christiansson
Nr 4967; 1998-12-18 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk. Spridningsvägar och preventiva åtgärder
Av Anders Christiansson
Nr 4960; 1998-03-25 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk
Av Anders Christiansson, Kerstin Ekelund, Irena Ollermark, Inger Andersson
Nr 4945; 1995-07-04 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Grevè-projektet - En sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel.
Av Anders Christiansson, Lena Nyberg, Sten Alfredsson,
Nr 4929; 1994-06-14 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus; förebyggande åtgärder på gård och mejeri (Ersätter tidigare rapport med reg nr 4874)
Av I Andersson, Y Andréasson, B-M Bergwik, A Christiansson, J Nilsson
Nr 4906; 1993-06 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fo Special hygien mejeriet

Livsmedelsmikrobiologi – sommarkonferens 2011
av Anders Christiansson
Nr 2011/14; 2011-10-21

Ladda ner pdf

Food Micro 2010
av Anders Christiansson
Nr 2011/01; 2011-01-20

Ladda ner pdf

Nya verktyg för hantering av livsmedelssäkerhet
av Anders Christiansson
Nr 2010/18; 2010-10-12 Ladda ner pdf

Nya branschriktlinjer för hygienisk produktion av mjölkprodukter
av Anders Christiansson, Inger Andersson, Eva Tollin Odbratt
Nr 2010/13; 2010-08-16 Ladda ner pdf

Riskvärdering av psykrotrofa Bacillus cereus i konsumtionsmjölk
av Anders Christiansson
Nr 2009/02; 2009-01-23 Ladda ner pdf

Mikrobiologiska snabbmetoder
av Anders Christiansson
Nr 2008/14; 2008-08-05 Ladda ner pdf

Hela-kedjan-perspektiv på termoresistenta bakterier
av Inger Andersson, Conny Lund Tegtmeier, Anders Christiansson
Nr 2007/12; 2007-10-11 Ladda ner pdf

Ny kunskap om Bacillus cereus
av Anders Christiansson och Birgitta Svensson
Nr 2004/17; 2004-11-09 Ladda ner pdf

Termotoleranta bakterier – ett nygammalt problem
av Birgitta Svensson, Anders Christiansson
Nr 2004/11; 2004-08-09 Ladda ner pdf

Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminationsbakterier vid produktion av k-mjölk
av Anders Christiansson
Nr 2003/14; 2003-08-15 Ladda ner pdf

Ny rapport: Biofilmer – bildning, orsaker och konsekvenser för mejeri- och livsmedelsindustri / Notiser
av Anders Christiansson
Nr 2003/07; 2003-04-11 Ladda ner pdf

Bacillus cereus-sporer i liggbås
av Anders Christiansson
Nr 1999/09; 1999-11-23 Ladda ner pdf

Spridningsvägar för B. cereus-sporer till mjölk under stallperioden
av Anders Christiansson
Nr 1998/04; 1998-05-28 Ladda ner pdf

Examensarbete om Bacillus cereus
av Anders Christiansson
Nr 1998/02; 1998-03-27 Ladda ner pdf

Psykrotrofa och koliforma bakterier i leverantörmjölk
av Inger Andersson och Anders Christiansson
Nr 1997/13; 1997-11-12 Ladda ner pdf

Bacillus cereus i djupa ströbäddar
av Anders Christiansson
Nr 1997/06; 1997-04-03 Ladda ner pdf

Biofilmer - ett diskproblem i mejerier? / Avdödning av Bacillus cereus-sporer på ytor och i suspension
av Birgitta Svensson / Anders Christiansson och Birgitta Svensson
Nr 1997/05; 1997-03-07 Ladda ner pdf

Avtorkning av spenar hjälper mot Bacillus cereus / Ovanligt hemolysutseende för Bacillus cereus på blodagar sammanfaller med toxintyp
av Anders Christiansson / Anders Christiansson
Nr 1997/03; 1997-02-18 Ladda ner pdf

Återinfektion av gram-negativa bakterier i k-mjölk. Ny analysmetod
av Anders Christiansson
Nr 1997/02; 1997-02-04 Ladda ner pdf

Spridningsvägar för Bacillus cereus till mjölk på gården
av Anders Christiansson
Nr 1996/07; 1996-09-30 Ladda ner pdf

Vetensk. publ. hygien mejeri

Persistence strategies of Bacillus cereus spores isolated from dairy silo tanks.
Shaheen, R.; Svensson, B.; Andersson, M. A.; Christiansson, A.; Salkinoja-Salonen, M.
Food Microbiology, 2010, 27, 3, pp 347-355, 44 ref.
Länk till artikel/sammanfattning

Ecological diversification in the Bacillus cereus group
Guinebretière, M.H., Thompson, F.L., Sorokin. A., Normand, P., Dawyndt, P., Ehling-Schulz, M., Svensson, B., Sanchis, V., Nguyen-The, C,. Heyndrickx, M. & De Vos P.
Environmental Microbiology, 2008, 10(4):851-65
Länk till artikel/sammanfattning

Toxin production potential and the detection of toxin genes among strains of the Bacillus cereus group isolated along the dairy production chain.
Svensson, B., Monthán, A., Guinebretière, M-H, Nguyen-Thé, C. & Christiansson, A.
International Dairy Journal, 2007, 17: 1201-1208.
Länk till artikel/sammanfattning

Occurence of emetic toxin producing Bacillus cereus in the dairy production chain.
Svensson, B., Monthán, A., Shaheen, R., Andersson M.A., Salkinoja-Salonen., Christiansson, A.
International Dairy Journal, 2006, 16: 740-749.
Länk till artikel/sammanfattning

Emetic toxin-producing strains of Bacillus cereus show distinct characteristics within the Bacillus cereus group.
Carlin. F., Fricker, M., Pielaat, A., Heisterkamp, S., Shaheen, R., Salkinoja Salonen, M., Svensson, B., Nguyen-the, C., Ehling-Schulz, M.
International Journal of Food Microbiology, 2006, 109: 132-138.
Länk till artikel/sammanfattning

Toxin gene profiling of enterotoxic and emetic Bacillus cereus.
Ehling-Schulz, M., Guinebretiere, M.-H., Monthán, A., Berge, O., Fricker, M., Svensson, B.
FEMS Microbiology Letters, 2006, 260: 232-240.
Länk till artikel/sammanfattning

Emetic toxin formation of Bacillus cereus is restricted to a single evolutionary lineage of closely related strains.
Ehling-Schulz, M., Svensson, B., Guinebretiere, M-H., Lindbäck, T., Andersson, M., Schulz, A., Fricker, M., Christiansson, A., Granum, P.E., Märtlbauer, E., Nguyen-The, C., Salkinoja-Salonen, M., Scherer, S.
Microbiology, 2005, 151: 183-197.
Länk till artikel/sammanfattning

Characterisation of Bacillus cereus isolated from milk silo tanks at eight different dairy plants.
Svensson, B., Ekelund, K., Ogura, H., Christiansson, A.
International Dairy Journal, 2004, 14: 17-27.
Länk till artikel/sammanfattning

Bacillus cereus.
Christiansson, A.
Encyclopedia of Dairy Sciences, 2002, 123-128.

Contamination of pasteurized milk by Bacillus cereus in the filling machine.
Eneroth, Å., Svensson, B., Molin, G., Christiansson, A.
Journal of Dairy Research (2001), 68: 189-196.
Länk till artikel/sammanfattning

Involvement of a pasteurizer in the contamination of milk by Bacillus cereus in a commercial dairy plant.
Svensson, B., Eneroth, Å., Brendehaug, J., Molin, G., & Christiansson, A.
Journal of Dairy Research (2000), 67:3:455-460
Länk till artikel/sammanfattning

Comparison between automatic ribotyping and random amplified polymorphic DNA analysis of Bacillus cereus isolates from the dairy industry.
Andersson, A., Svensson, B., Christiansson, A. & Rönner, U.
International Journal of Food Microbiology, 1999, 47: 147-151.
Länk till artikel/sammanfattning

Investigation of Bacillus cereus contamination sites in a dairy plant with RAPD-PCR.
Svensson, B., Eneroth, Å., Brendehaug, J., & Christiansson A.
International Dairy Journal, 1999, 9: 903-912.
Länk till artikel/sammanfattning

A RAPD-PCR method for large-scale typing of Bacillus cereus.
Nilsson, J., Svensson, B., Ekelund, K. & Christiansson, A.
Letters in Applied Microbiology, 1998, 27: 168-172.
Länk till artikel/sammanfattning

Critical contamination sites in the production line of pasteurised milk, with reference to the psychrotrophic spoilage flora.
Eneroth, Å., Christiansson, A., Brendehaug, J. & Molin, G.
International Dairy Journal, 1998, 8: 829-834.
Länk till artikel/sammanfattning

Membrane filtration method for enumeration and isolation of spores of Bacillus cereus from milk.
Christiansson, A., Ekelund, K. & Ogura, H.
International Dairy Journal, 1997, 7: 743-748.
Länk till artikel/sammanfattning

Förekomst av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk under stallperioden.
Christiansson, A. , Magnusson, M. , Nilsson, J. , Ekelund, K. & Samuelsson,
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT). 1997. Rapport 114: 1-55.

Bacterial flora of Norwegian and Swedish semi-hard cheese after ripening, with special reference to Lactobacillus.
Lindberg, A.-M., Christiansson, A., Rukke, E.-O., Eklund, T. & Molin, G.
Netherlands Milk & Dairy Journal, 1996, 50: 563-572.

Produktförstörande bakterier – faktablad

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 18:36:00 GMT

Här finns faktablad om ett antal produktförsörande bakterier som på olika sätt kan påverka mjölkprodukternas kvalitet negativt eller minska hållbarheten.

Faktabladen innehåller information om

Spridningsvägar
Produktpåverkan
Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter
Klassifikation
Karaktäristik
Odling och identifikation
Referenser

Enterobacteriaceae

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Representanter från familjen Enterobacteriaceae finns spridda över hela världen. De finns i jord, vatten, på växter och som tarmflora hos djur från insekter till människor. Många av de vanligaste livsmedelsburna patogena bakterierna t.ex. Salmonella finns i denna familj (för patogena bakterier se särskilda faktablad). Den stora medicinska och ekonomiska betydelsen, den snabba generationstiden, möjligheten att odla på definierade medier, den relativa enkelheten att manipulera genetiskt har gjort familjen till den mest studerade av alla organismgrupper. Mest studerad av alla är Escherichia coli.

Spridningsvägar

Bakterier i denna familj kan spridas till de flesta livsmedel. Eftersom de är vanligt förekommande i alla typer av miljöer finns många vägar till infektion av livsmedel bl.a. via vatten, fekal förorening och dålig hygien vid livsmedelshantering. Analys av Enterobacteriaceae görs som indikation på eventuell kontamination efter värmebehandling.

Produktpåverkan

Enterobacteriaceae kan producera proteolytiska och lipolytiska enzymer. De kan bilda ammoniak vid deaminering av aminosyror, samt producera organiska syror och biogena aminer. Vid osttillverkning kan de vara en orsak till tidig jäsning av ost.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Förekommer i opastöriserad mjölk på grund av dålig hygien vid mjölkning. Psykrotrofa stammar förekommer som kan tillväxa vid kyllagring. Mastitbakterier förekommer som kan orsaka förhöjda halter i mjölken. Även humanpatogena stammar förekommer.

Pastöriserad mjölk: Överlever inte pastörisering. Förekomst beror på återkontamination efter pastörisering. Psykrotrofa stammar kan tillväxa vid kyllagring. Andelen psykrotrofa stammar är dock lägre än för t.ex. Pseudomonas.

Filprodukter: Kan förekomma på grund av kontamination. Vissa stammar tål låga pH-värden.

Mjölkpulver: Kan förekomma på grund av återkontamination. Den låga vattenaktiviteten ger ökad värmetolerans vid torkning.

Ost: Enterobacteriaceae kan finnas i ost gjord på opastöriserad mjölk. Vissa koliforma stammar kan tillväxa tidigt under ystningsprocessen och orsaka feljäsning av ost. Vid förekomst i ost gjord på pastöriserad mjölk är det fråga om återkontamination. Tillväxten i hårdost är dålig men det finns stammar som kan överleva länge i ost.

Klassifikation

Familj: Enterobacteriaceae

Släkte: Består av cirka 50 släkten t. ex. Escherichia, Salmonella, Citrobacter, Shigella, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Proteus, Yersinia,

Arter: T. ex. Escherichia coli, Salmonella Dublin, Enterobacter aerogenes, Yersinia enterocolitica, m. fl.

Koliforma bakterier: Bakterier i familjen Enterobacteriaceae som kan fermentera laktos under bildning av syra och gas inom 48 timmar vid 30°C.

I stort sett bakterier från släktena Citrobacter, Enterobacter, Escherichia och Klebsiella varav vissa är patogena. Närvaro av koliforma bakterier i värmebehandlade produkter tyder på återkontamination. Ger ett snävare mått än analys av Enterobacteriaceae eftersom ett färre antal bakteriearter ger utslag på test för koliformer.

Termotoleranta koliforma bakterier: Koliforma bakterier som kan fermentera laktos under bildning av syra och gas vid 44°C. E. coli ingår i denna grupp, med undantag av EHEC som inte växer vid 44°C. E. coli skiljer sig från övriga koliformer genom sin förmåga att bilda indol från tryptofan, samt genom att enzymet b-glucoronidas är unikt för E. coli i koliformgruppen. Termotoleranta koliformer ger ett mått på fekal förorening.

Karaktäristik

Utseende: Gram-negativa raka stavar 0.3-1.0 x 1.0-6.0 µm. Rörliga eller orörliga, ej sporbildande. Vissa kan ha kapsel. Kolonimorfologin på nutrient agar är den samma för alla släkten – slät, lätt konvex, fuktig med glansig yta, hela kanter och grå/vita till färgen.

Tillväxtbetingelser:

Aeroba eller fakultativt anaeroba

Optimumtemperatur 37°C, något lägre för Yersinia och Erwinia

pH-optimum

Vattenaktivitet

Fysiologi/biokemi:

Bildar syra vid nedbrytning av glukos. Katalaspositiva och oxidasnegativa. Alla utom Shigella och Yersinia bildar gas vid nedbrytning av glukos. Reducerar nitrat.

Överlevnadsförmåga:

Överlever inte lågpastörisering.

Odling och identifikation

Enterobacteriaceae: Referensmetod. NMKL No 144. 3rd ed. 2005 Enterobacteriaceae - Bestämning i livsmedel och foder. Bestämning sker genom ingjutning och övergjutning i Violet Red Glucose Agar (VRGG) efter inkubering av proverna. Konfirmering görs genom oxidastest. Enterobacteriaceae är oxidasnegativa.

Koliforma bakterier: Referensmetod. ISO 4836 2006. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for the detection and enumeration of coliforms - Most probable number technique. ISO 4832 2006. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for the detection and enumeration of coliforms - Colony count technique.

Termotoleranta koliforma bakterier: Referensmetod. NMKL No 125, 4 th ed 2005. Thermotolerant coliform bacteria and Eschericia coli. Enumeration in food and feed. Bestämning sker genom ingjutning i Tryptone Soya Agar (TSA) och inkubering i rumstemperatur följt av övergjutning med Violet Red Bile Agar (VRA) och inkubering vid 44°C. Konfirmering för termotoleranta koliformer görs genom test av gasbildning i Lactose Tryptone Lauryl Sulphate Broth (LTLSB). Presumtiva E. coli identifieras med hjälp av indoltest.

Escherichia coli: DF Standard 170(2005)/ISO 11866. Milk and milk products. Enumeration of presumptive Escherichia coli content by: 1) Most probable number technique using 4-methylumbelliferyl-beta-D- glucoronide (MUG) 2) Colony count at 44°C using membranes. Del 1. MPN-metod.. Anrikning i selektivt medium, Lauryl Sulfate Tryptose Broth, med kontroll av gas bildning. Från rör med gasbildning ympas till nytt selektivt medium, EC Broth, med kontroll av gasbildning. Inkuberas vid 44°C. Positiva rör kontrolleras för presumtiva E. coli genom indoltest. Del 2. MPN-metod med MUG. Anrika i selektivt medium, Lauryl Sulfate Tryptose Broth med tillsats av MUG, med kontroll av gasbildning. Rör som visar flourescens och som är indol positiva innehåller presumtiva E. coli. Gaspositiva rör innehåller koliformer. Del 3. Plattspridnings metod vid 44°C med membran. Placera ett cellulosa membran på ytan av en Mineral-modified glutamte agar platta. Sprid provet på membranet. Inkubera. Flytta över membranet till en Tryptone-bile agar platta och inkubera vid 44°C. Flytta över membranet till lösning för indoltest för presumtiva E. coli.

Referenser

Bergey´s manual
Jay, J.M. 1992. Modern Food Microbiology. 5th ed. Chapman & Hall, New York
Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Termofila Bacillus-arter

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Med termofila Bacillus-arter avses sådana som kan växa vid 55°C eller högre temperatur. Detta gäller i första hand Bacillus stearothermophilus, och i viss mån B. licheniformis. Dessa bakterier kan föröka sig i processer där hög temperatur råder, t.ex. under industningssteg vid pulvertillverkning. Även i samband med ultrafiltreringsprocesser och vid termisering/ pastörisering uppnås temperaturer som kan gynna tillväxt vid långa driftstider.

Spridningsvägar

Samtliga arter kan påträffas i jord och livsmedel. De påträffas därför även i leverantörmjölk i varierande halter. Vanligast och i högst halter förekommer B. licheniformis. Denna bakterie är vanlig i stallmiljön, särskilt i liggmaterialet och kontaminerar därför lätt mjölken via smutsiga spenar. B. licheniformis och B. stearothermophilus kan även utgöra en del av husfloran i pulveranläggningar vid diskproblem.

Produktpåverkan

Dessa bakteriers eventuella produktskadlighet är beroende av de halter som de förekommer i. Det största problemet är ofta att de genom tillväxt i processen kan förekomma i halter som ligger över specifikationen som köparen anger. Detta innebär inte att de alltid är produktskadliga. Om de når höga halter (vanligen mer än 1 miljon/ml) under värmningsprocessen så kan det bildas enzymer, särskilt proteaser, som kan påverkar mjölkproteinet negativt. Exempel finns på försämrade funktionella egenskaper hos vasslepulver i samband med ökande halt termofila bakterier i UF-processer.

Förekomst i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Samtliga arter finns i låga halter i opastöriserad mjölk, B. stearothermophilus ofta i mycket låga halter t.ex. några få eller 100-tal sporer/l. B. licheniformis tillhör de mera vanliga, upp 10-100 sporer/ml. Alla B. licheniformis-stammar är dock inte termofila. Vissa är t.o.m. psykrotrofa.

Pastöriserad mjölk: Sporhalten påverkas inte av pastörisering. Termofiler kan dock inte tillväxa under kylförvaring. Endast i samband med UHT-mjölk som förvaras över 30-40°C kan de undantagsvis växa till och bli produktskadliga.

Mjölkpulver: Sporerna i mjölken påverkas inte av indunstning eller torkning. De koncentreras cirka 10 ggr i pulvret. Ingen tillväxt kan ske i pulvret. Höga halter i pulver kan vara en riskfaktor vad gäller B. licheniformis, där vissa stammar kan bilda enterotoxiner, om pulvret används till känsliga produkter som barnmat.

Smör: Kan påträffas i smör via råvaran, men kan inte tillväxa vid kylförvaring.

Ost: Bacillus-arter kan i allmänhet inte tillväxa vid ystning p.g.a. att mjölksyran och pH-sänkningen verkar hämmande. För B. stearothermophilus är ystningstemperaturen dessutom under tillväxtminimum.

Klassifikation

Familj: Endosporbildande gram-positiva stavar

Släkte: Bacillus

Arter: Mer än 60 olika arter. Flertalet är ej patogena, men B. cereus, B. licheniformis, B. subtilis, B. pumilis och B. brevis har varit inblandade i matförgiftningar.

Karaktäristik

A. Bacillus stearothermophilus

Utseende: Grampositiva stavar, i genomsnitt 0,8 x 2,8 µm. Sporerna spanner ut cellen.

Tillväxtbetingelser:

Obligat aerob organism

Optimumtemperatur 55-60°C, minimum cirka 40°C, maximum 65-75°C

Växer ej under pH 5

Kräver vattenaktivtet aw> 0,95 för tillväxt

Fysiologi/biokemi: Utnyttjar glukos, fruktos, mannos, sackaros. Negativ för citrat och urea och VP. Växer ej anaerobt. Bryter ned gelatin och ibland kasein. Katalaspositiv.

Överlevnadsförmåga: Sporerna är mycket värmeresistenta D-värde vid 121°C 1-8 minuter. De kan i viss mån överleva UHT-behandling. Frysning avdödar ej.

B. Bacillus licheniformis

Utseende: Grampositiv rörlig stav, 0,6-0,8 x 1,5-3,0 µm ofta i kedjor. Sporer subterminala, svaller ej ut cellen. Bildar slemmiga kolonier som snabbt torkar in till ojämna kolonier av typiskt utseende.

Tillväxtbetingelser:

Aerob eller fakultativt anaerob organism

Optimumtemperatur 30-37°C, minimum varierar 7-15°C, maximum 50-57°C. Stamberoende

pH: relativt syratolerant

Kräver vattenaktivitet > 0,95

Fysiologi/biokemi: Förjäser bla. glukos, arabinos, xylos och mannitol under syrabildning. Kan växa anaerobt genom fermentation. VP-reaktion positiv, liksom citratförjäsning. Bryter ned kasein och gelatin. Vissa stammar är hemolytiska på blodagar. Dessa kan bilda ett eller flera toxiner som kan orsaka matförgiftning.

Överlevnadsförmåga: Sporerna är måttligt värmeresistenta. D-värde vid 100°C 3-14 minuter, z-värde 8°C. Vegetativa celler överlever inte lågpastörisering. Tål frysning.

Odling och identifikation

B. stearothermophilus är obligat termofil och kan enklast presumptivt räknas genom ingjutning i t.ex. TGA/PCA med 0,1% stärkelse eller skummjölk tillsatt och inkubering vid 60°C i 1 dygn. Störningar från B. licheniformis undviks då.

B. licheniformis är svårare att kvantifiera selektivt eftersom kolonimorfologin ej alltid kan skiljas från bl.a. B. subtilis. Genom ytspridning på TGA/PCA med 0,1% skummjölk och tillsats av FeSO4 och odling 1 dygn vid 37°C kan B. licheniformis identifieras som kolonier med rött centrum, p.g.a. bildningen av färgpigmentet pulcherrimin. Konfirmering görs genom utstryk vid 55°C.

Referenser

P.M. Murphy, D. Lynch &P.M. Kelly (1999). Growth of thermophilic spore forming bacilli in milk during the manufacture of low heat powders. International Journal of Dairy Technology 52: 45-50.
J. Stadhouders, G. Hup & H. Hassing (1982). The conceptions index and indicator organisms discussed on the basis of the bacteriology of spray-dried milk powder. Netherlands Milk and Dairy Journal 36: 231-260.
M.S. Salkinoja-Salonen, R. Vuori, R. M. Andersson, P. Kämpfer, M.C. Andersson, T. Honkanen-Buxalski & A.C. Scoging (1999). Toxigenic strains of Bacillus licheniformis related to food poisoning. Applied and Environmental Microbiology 65:4637-4645.
J. Östlund (2000) Analysmetod för bestämning av Bacillus licheniformis i skummjölkspulver. Examensarbete i bioteknologi med livsmedelskemi, Högskolan i Kalmar.

Sulfitreducerande bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Till de sulfitreducerande bakterierna som är av intresse i livsmedelssammanhang hör i första hand Clostridium perfringens och Cl. botulinum. Dessa kan orsaka matförgiftningar av olika art. Sulfitreducerande bakterier används som indikatormetod för indikera risken för förekomst av dessa klostridiearter. Metoden att mäta sulfitreducerande bakterier är ospecifik och andra klostrider och fermentativa bakterier detekteras också.

Spridningsvägar

Många klostridier är vanliga i jord, vatten och i tarmkanalen hos djur. Beroende på klostridieart kan därför huvudkontaminationsvägen vara olika. Cl. perfringens finns i kons tarm och hamnar i mjölken via fekal förorening av spenarna. Cl. sporogenes och ett antal andra arter kan påträffas i dåligt ensilage i höga halter tillsammans med Cl. tyrobutyricum, som dock inte reducerar sulfit.

Produktpåverkan

Clostridierna har kraftiga enzymsystem som kan bryta ned protein och fett till illaluktande slutprodukter i anaerob atmosfär. Dessa klostridier växer inte i mejeriprodukter, med få undantag, men halten sulfitreducerande klostridier kan ha betydelse för vissa användningsområden för mjölkpulver. Oftast föredras dock mera specifika analysmetoder för främst Cl. perfringens. I mejeriprodukter kan en stor andel av de sulfitreducerande arterna komma från höga halter i ensilage, och de förutsäger då inte fekal förorening av Cl. perfringens eftersom merparten kommer från fodret.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Pastöriserad mjölk: Sulfitreducerande klostridiesporer överlever lågpastörisering. Sporer kan förekomma men kan inte växa ut i den aeroba atmosfären.

Filprodukter: Se ovan

Mjölkpulver: Sporerna passerar indunstning och torkning opåverkade. Beroende på avsedd användning av pulvret kan sporhalterna vara av betydelse där sporhalten ökat en faktor 10 jämfört med leverantörmjölken.

Ost: Sulfitreducerande klostridier kan med få undantag inte växa i ost, p.g.a. närvaron av mjölksyra vid relativt lågt pH, låg lagringstemperatur samt saltningen. Cl. sporogenes kan ibland växa i smältost om den förvaras i rumstemperatur p.g.a. högre pH i smältost.

Klassifikation

Familj: Endosporbildande anaeroba stavar.

Släkte: Clostridium

Arter: Till de sulfitreducerande klostridierna hör förutom Cl. perfringens och Cl. botulinum ett stort antal andra arter t.ex. Cl. sporogenes, Cl. bifermentans, Cl. sordelli och Cl. tertium.

De sackarolytiska Cl. tyrobutyricium, Cl. butyricum och Cl. beijerinkii reducerar inte sulfit.

Karaktäristik

Utseende: Gram-positiva stavar av varierande längd och bredd. Oftast rörliga, men bl.a. Cl. perfringens är orörlig. Bildar endosporer av varierande utseende och lokalisation i den vegetatativa cellen.

Tillväxtbetingelser:

Obligat anaeroba organismer

Optimumtemperatur ofta 37°C

pH- krav varierar

Kräver vattenaktivitet aw>0,95

Fysiologi/biokemi: Katalasnegativa. Olika arter deltar i jäsningsprocesser där en mängd olika organiska syror bildas. Jäsningsmönster viktig för artdiagnostik.

Överlevnadsförmåga: Sporerna är i allmänhet mycket värmeresistenta. Cl. sporogenes har t.ex. ett D-värde vid 121°C på cirka 1 minut. De vegetativa cellerna dör vid syreexponering och vid lågpastörisering. Sporerna påverkas inte av syre.

Odling och identifikation

För odling av klostridier krävs särskild utrustning i form av anaerobklockor eller anaerobboxar där en lämplig anaerob atmosfär genereras. Rester av syrgas tas bort så att atmosfären blir helt syrefri, och innehåller oftat en blandning av vätgas, koldioxid och kväve. Prover som innehåller sporer kan dock hanteras i aerob atmosfär. För odling används rika substrat som t.ex. Reinforced Clostridial Medium (RCM) eller SPA, som är lämpliga universalmedium. För analys av sulfitreducerande klostridier tillsätts järncitrat och natriumsulfit. Vid reduktion av sulfiten fäller järnsulfat ut och svartfärgar kolonierna. För att försäkra sig om att de svarta kolonierna verkligen är klostridier krävs ytterligare tester. Idag finns lämpligare odlingssubstrat där man mera specifikt bestämmer Cl. perfringens.

Referensmetod: NMKL 56 (2008),.The determination of sulphite-reducing clostridia in foods.

Snabbmetoder: Det finns speciella kit t.ex. från API som underlättar artbestämning. Artbestämning av klostridier är dock svåra för icke-specialistlab.

Referenser

M.D. Northolt & L. Toepoel (1986). The enumeration of sulphite-reducing clostridia in dairy products. Voedingsmiddelentechnologie 19: 23-27.
G. Weenk, E. Fitzmaurice & D.A.A. Mossel (1991). Selective enumeration of spores of Clostridium species in dried foods. Journal of Applied Bacteriology 70: 135-143.

Streptococcus thermophilus

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Streptococcus thermophilus till hör de s.k. termofila mjölksyrabakterierna som växer bra vid 45°C. Den används vid yoghurttillverkning och i tillverkning av Emmentalerost, men kan under vissa förhållanden vara produktförstörande i ost.

Spridningsvägar

S. thermophilus förekommer naturligt i låga halter i mjölkråvaran. Till skillnad från vanliga laktokocker (mjölksyrastreptokocker) överlever den lågpastörisering. Bakterien kan fästa sig på ytor med gynnsam temperatur i regenerativsektionen i pastören. Vid långa driftstider i ystmjölkspastörer hinner S. thermophilus växa till kraftigt och börjar lossna från ytfilmen i pastören vilket medför att halten i ystmjölken ökar. Efter 8-10 timmar kan 1 miljon S. thermophilus/ml komma ut ur pastör trots att halten i mjölkråvaran kan vara några 100-tal till 1000-tal/ml. Även i termiserad mjölk och i separatorer kan en motsvarande utveckling ske. Även om kunskapen om andra arter är liten, så är det fullt möjligt att andra pastöriseringsöverlevande organismer, t.ex. Bacillus-arter kan uppföra sig på liknande sätt.

Produktpåverkan

Höga halter av S. thermophilus i ystmjölken medför att de konkurrerar om laktosen med syrningskulturen under ystning och de ökar genom fortsatt tillväxt. Över 100 miljoner/g kan finnas i den färdiga osten. Detta leder till ostar med smakfel såsom oren eller jästlik och till tidigt uppträdande texturfel.

Förekomst i mjölk och mejeriprodukter

Opastöriserad mjölk: S. thermophilus förekommer normalt i låga halter i mjölkråvaran.

Pastöriserad mjölk: Eftersom den överlever lågpastörisering kan S. thermophilus också påvisas i konsumtionsmjölk. Ingen tillväxt sker dock vid kylförvaring.

Mjölkpulver: Möjlighet för tillväxt kan finnas i indunstarsteg med lämplig temperatur vid indunstning. S. thermophilus kan överleva produktion av low heat-pulver. I pulvret sker en långsam avdödning. Vid produktion av medium och high heat-pulver avdödas S. thermophilus fullständigt.

Ost: kan växa i ost och konkurrerar med laktokockerna om laktosen. Tillväxt sker endast under ystning och fram till att laktosen tagit slut.

Klassifikation

Familj: -

Släkte: Streptococcus

Arter: Inom släktet Streptococcus finns flera grupper av bakterier med olika egenskaper. Bland andra arter finns det sådana som ger halsinfektion hos människa S. pyogenes, arter som påträffas i munnen hos djur t.ex. S. salivarius och i tarmen hos människa och djur, t.ex. S. faecalis. De senare är nu ett eget släkte, Enterococcus. Mjölksyrastreptokockerna bildar numera också ett eget släkte Lactococcus. S. thermophilus tillhör en egen grupp.

Karaktäristik

Utseende: Grampositiva, sfäriska till äggformade celler med diameter 0,7-0,9 µm. Växer i par eller långa kedjor. Vid 45°C eller högre temperatur kan orgelbundna celler uppträda.

Tillväxtbetingelser:

Fakultativt anaerob organism

Optimumtemperatur 40-45°C, minimumtemperatur 19-21°C, maximum 50-52°C

Växer ej i mjölk vid pH 9,6

Fysiologi/biokemi: Förjäser laktos, glukos, mannos, fruktos under syrabildning. Galaktosdelen av laktosmolekylen utnyttjas inte. Växer i närvaro av 2,5% salt i buljong, men inte vid 4%. Bryter ej ned gelatin och kasein. Katalasnegativ.

Överlevnadsförmåga: Överlever lågpastörisering. Överlever frysning. Överlever inte vid framställning av medium och high heat-pulver.

Odling och identifikation

Streptococcus thermophilus kan odlas fram i närvaro av andra mjölksyrabakterier genom ingjutning i M17-agar vid 45°C aerobt i 2 dygn. För opastöriserad mjölk kan man värma provet vid 63°C i 30 minuter för att eliminera annan flora. M17 är ett rikt medium så även andra organismer, t.ex. sporbildare kan växa. Konfirmering genom mikroskopering och katalastest.

Referensmetod: IDF 117 2003/ ISO 7889. Yoghurt. Enumeration of characteristic microorganisms. Colony count at 37°C. Det finns ingen referensmetod för S. thermophilus i andra produkter. Ett lämpligt metodförslag ges ovan.

Referenser

F.M. Driessen & S. Bouman (198). Growth of thermoresistant streptococci in cheese milk pasteurisers. Nordeuropeisk Mejeritidskrift 5 (81): 126-131.

Jäst och mögel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Jäst och mögel tillhör de s.k. eukaryota mikroorganismerna som är mera komplicerat byggda än bakterierna. De är större än bakterier och mera resistenta mot lågt pH och låg vattenaktivitet. Därför ger de sig till känna mest i sura produkter t.ex. filprodukter och ost där skadliga bakterier växer långsammare. Mögel växer i form av långa trådar, s.k. hyfer, som tillsammans bildar ett mycel. Mögel bildar sporer som lätt kan spridas med luften.

Spridningsvägar

Mögel och jäst är viktiga komponenter bland den flora av mikroorganismer som bryter ned organiskt material i naturen. De är vanliga i jord och på växtmaterial. Jäst påträffas ofta på frukter och i fruktsaft. Både jäst och mögel kan bilda sporer av olika slag. Dessa är relativt torkresistenta och sprids lätt långa vägar med luften. De kan därför påträffas på alla slags livsmedel som exponeras mot luft. God luftkvalitet och ändamålsenlig ventilation är därför viktiga för att förhindra kontamination av livsmedel. Även hantering av trä t.ex. europa-pallar eller kartongmaterial/papper kan leda till spridning av jäst och mögel.

Produktpåverkan

Jäst lever till stor del på att bryta ned olika sockerarter. De kan även utnyttja protein. Vissa arter kan växa med laktos som kolkälla. Detta kan leda till alkoholbildning men också till smak- och texturfel. Mögel har många proteolytiska och lipolytiska enzymer som ger upphov till lukt och smakförändringar hos livsmedel. På grund av sin tillväxt orsakar mögel också synliga färgförändringar och ibland även dålig lukt. I stort sett alla mögelarter kan bilda någon form av mykotoxiner (mögelgift). För detta ska ske måste synligt mögel först ha vuxit fram på produkten. Varje livsmedel har sin egen specifika mögelflora som kan växa just på det livsmedlet. Mykotoxiner kan bildas på ost men i låga halter, eftersom förutsättningar för toxinbildning är begränsade. Det är finns ingen risk för akut toxicitet om man äter mögelskadad ost. Mykotoxiner är vanligen svårlösliga i vatten och förekommer oftast bara i omedelbar närhet till mögelväxten. Livsmedelsverket rekommenderar att man skör bort möglet samt 1 cm av osten runt det möglade stället.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Jäst och mögel kan förekomma i låga halter som en kontamination från gården. Halterna kan variera mycket beroende på förhållandena.

Pastöriserad mjölk: Mögel- och jästsporer överlever vanligen inte lågpastörisering. Förekomst indikerar att återkontamination skett. I ett fåtal släkten, t.ex. Byssochlamis finns arter som bildar sporer som kräver värmebehandling vid 90°C för att avdödas. Sådana sporer kan ställa till problem i t.ex. tomatjuice.

Filprodukter: Förekomst indikerar att återkontamination skett. Filprodukter framstämplas längre än pastöriserad mjölk. Detta i kombination med lågt pH, som gynnar jäst och mögel, gör att dessa organismer kan påträffas vid hygienproblem. För smaksatta produkter, med t.ex. sylt eller frukt kan eventuellt denna också vara en kontaminationskälla, beroende på tillverkningsteknik.

Mjölkpulver: Jäst och mögel överlever inte tillverkningsprocessen. Förekomst indikerar kontamination från omgivningen.

Smör: Förekomst beror på kontamination från omgivningen eller eventuellt från förpackningsmaterial. Luftkvaliteten är viktig.

Klassifikation

A. Mögel

Det finns mer än 100 000 mögelarter, varav ett 100-tal är vanligt förekommande på livsmedel. Identifikation av mögel bygger på en kombination av odling på olika agartyper och mikroskopering, där de sporbildande organens utseende är en viktig del i klassifikationen. Numera ingår även vissa biokemiska tester samt analys av toxinbildningsprofil i identifikationsprocessen. Vissa arter kan identifieras med hjälp av PCR. Mögelsvamparna kan ha två typer av förökning: genom sexuella sporer där myceliet sammansmälter och bildar en sporbärare där sporer bildas inuti och med asexuella sporer (konidier) som avsnörs direkt från hyferna i särskilda sporbildande organ.

Mögel indelas i fem grupper :

Phycomyceter (algsvampar) som har rörliga sexuella sporer.
Zygomyceter, som bildar zygosporer, till exempel Mucor och Rhizopus.
Ascomyceter, som bildar ascosporer, t.ex. Eurotium och Byssochlamis.
Basidiomyceter, bildar basidiosporer. Hit hör de flesta av våra hattsvampar
Deuteromyceter; där man oftast endast känner till de asexuella stadierna. De flesta livsmedelsmögel hör hemma här, t.ex. Penicillium, Aspergillus och Fusarium.

Vanliga mögel på ost är Penicillium commune, P. verrucosum, Scopulariopsis brevicaulis och ibland Aspergillus versicolor.

B. Jäst

Jäst är encelliga organismer som förökar sig genom knoppning. Endast hos vissa släkten känner man till sexuell förökning, som då sker med ascosporer. Identifikation görs oftast genom biokemiska tester i kombination med mikroskopering. Exempel på jästarter som förekommer på mejeriprodukter: Kluyveromyces marxianus, Debaromyces hansenii och Zygosacharomyces rouxii.

Artidentifiering av såväl mögel som jäst kräver specialistkunskap.

Karaktäristik

A. Mögel

Utseende: Hyfbildande mikroorganismer som är synliga för blotta ögat i form av utvuxna mögelkolonier. Hyferna kan ses tydligt vid mikroskopering. De har en diameter som oftast är större än 10µm. Kolonierna kan vara gröna, svarta, gula, vita eller rosa beroende på art.

Tillväxtbetingelser:

Obligat aeroba organismer med få undantag. Penicillium roquefortii kan växa i ensilage vid låg syretillgång.

Optimumtemperatur varierar, men ofta 20-25°C. Det finns psykrotrofa arter som kan växa till i livsmedel ända ned till 0°C.

pH: optimum 5-7. Det finns mögelarter som kan växa ned till pH 1 och upp till pH 11. För jäst är intervallet pH 2-8,5.

Kan växa i torrare livsmedel än bakterier. Flertalet växer i livsmedel ned till vattenaktivitet aw=0,88. S.k. xerofila arter kan växa ner till aw=0,61

Fysiologi/biokemi: Mögelsvampar kan tillväxa på ett stort antal olika substrat. Även komplexa makromolekyler som stärkelse, protein, cellulosa och kitin kan nedbrytas.

Överlevnadsförmåga: Vegetativt svampmycel är relativt värmekänsligt. Sporerna har högre värmeresistens men avdödas normalt vid lågpastörisering. Svampsporer kan överleva i torrt tillstånd under lång tid. De är också relativt resistenta mot torr värme (>30 minuter vid 121°C).

B. Jäst

Utseende: Runda, ellipsoida eller avlånga celler med storlek 5-10 µm eller mera. I faskonstrastmikroskop kan man ana diverse strukturer, bl.a. cellkärnan. På agarsubstrat bildas stora glänsande, ofta vita, röda eller orange kolonier, som växter långsammare än bakteriekolonier.

Tillväxtbetingelser:

Obligat aeroba eller fakultativa anaerober.

pH-optimum neutralt till surt (5-7). Många arter kan växa ned till pH 2 och vissa upp till 8,5.

Växer ned till aw= 0,80, dock artberoende minimum. Osmofila jästarter kan växa ned till aw= 0,61.

Fysiologi/biokemi: Många jästarter kan förjäsa kolhydrater under alkoholbildning. Andra oxiderar fullständigt till koldioxid och vatten. Laktatförjäsande arter kan tillväxa i mejeriprodukter. Vissa kan bryta ned mjölksyra aerobt medan andra inte kan detta.

Överlevnadsförmåga: se mögel.

Odling och identifikation

För analys av jäst och mögel finns ett stort antal odlingssubstrat. Vissa bygger på lågt pH, substrat med växtextrakt medan andra innehåller antibiotika som hämmar bakterier. Ett vanligt generellt substrat som även fångar xerofila arter är DG18.

Standardmetod: IDF 94 (2004)/ ISO 6611. Milk and milk products. Enumeration of colony-forming units of yeasts and moulds.

Chloramphenicol, glukos- jästextraktagar. Innehåller antibiotikumet chloramphenicol för bakteriehämning.

Referenser

R.A. Samson & E.S. van Reenen-Hoekstra (1988). Introduction to food-borne fungi. Ceentraalbureau voor Schimmelcultures, Baarn, Nederländerna.
IDF (1998). Yeasts in the dairy industry: Positive and negative aspects. Special Bulletin 9801.
Christiansson, A. (2000). Mykotoxinbildning i ost. Svensk Mjölk Forskning rappport, reg.nr 4984

Gramnegativa bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Genom gramfärgning kan bakterierna grovt delas i två grupper som ger olika Gramfärgningresultat. Bland de gramnegativa bakterierna finns bl.a. släktena Pseudomonas, Legionella, Vibrio, Aeromonas, Acinetobacter och hela familjen Enterobacteriaceae inklusive koliforma bakterier och Salmonella. Inom denna grupp finns många bakterier som kan påverka kvaliteten hos mjölk och mjölkprodukter.

Spridningsvägar

Gramnegativa bakterier finns i alla miljöer. Beroende art på kan de finnas t.ex. i vatten, jord, på växter och i tarmkanalen hos djur. Det är därför inte förvånande att livsmedel ofta blir kontaminerade av gramnegativa bakterier. Gramnegativa bakterier kan hamna i mjölken p.g.a. smutsiga spenar, men ännu vanligare via vatten och mjölkningsanläggningen. Vid höga bakterietal i leverantörmjölk så är felet ofta diskbetingat och gramnegativa bakterier dominerar då ofta. De också de viktigaste återkontaminationsbakterierna för k-mjölk.

Produktpåverkan

Många gramnegativa bakterier är psykrotrofa och tillväxer alltså vid kylförvaring. Bland släktet Pseudomonas finns många arter som växer snabbt t.o.m. vid 5°C. Flertalet Enterobacteriaceae växer långsamt eller inte alls vid denna temperatur. Mjölk som kylförvaras på gården kommer därför med tiden att domineras av gramnegativa bakterier av typen Pseudomonas. Många gramnegativer producerar enzymer, främst proteaser och lipaser, som släpps ut i mjölken för att bryta ned näringen. Vid höga bakteriehalter (mer än 1 miljon per ml) ger detta upphov till förändringar i mjölken, såsom koagulering, peptonisering, syrabildning och härsken smak p.g.a. lipolys. Dessa enzymer är ofta extremt värmeresistenta och inaktiveras inte vid lågpastörisering eller ens vid UHT-behandling. De fortsätter därför att verka i produkterna.

Gramnegativer kan ge upphov till produktfel på två sätt: Som produktförstörande bakterier i k-mjölksprodukter genom tillväxt vid kylförvaring efter återkontamination. K-mjölk som efter en vecka innehåller mer än 1 miljon bakterier/ml är med säkerhet återkontaminerad med gramnegativa bakterier. Kvarvarande aktivitet hos de gramnegativa bakteriernas enzymer kan även ha effekt på produkter som lagras längre tid, såsom smör, ost och UHT-mjölk och även i mjölkpulver. Även enzymmängder som inte påverkar leverantörmjölken kan här ha betydelse. Enzymerna kan leda till härskning av smör, ost och pulver, smakfel i ost och koagulering av UHT-mjölk.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Förekommer alltid i någon mån. Vid god k-mjölkskvalitet är halterna låga, endast några 1000-tal per ml. Vid diskproblem kan halten överstiga 100000/ml.

Pastöriserad mjölk: Pseudomonas och andra gramnegativa bakterier överlever inte lågpastörisering. Förekomst i k-mjölk och grädde tyder på återkontamination. Denna sker oftast i förpackningsmaskinen.

Filprodukter: Ingen tillväxt sker p.g.a. lågt pH och mjölksyra.

Mjölkpulver: Kan förekomma som kontaminant tidigt i mjölkbehandlingen men överlever inte industning eller torkning. Kan förekomma i pulver som ett resultat av omgivningskontamination.

Smör: Pseudomonas och Enterobacteriaceae kan förekomma som återinfektion på ytan av förpackat smör och där ge upphov till smakfel. Kan i övrigt inte föröka sig effektivt i smör.

Hårdost: Endast koliforma bakterier inom Enterobacteriaceae-gruppen kan tillväxa tidigt vid ystning och ge upphov till uppjästa ostar.

Klassifikation

Familjer: Pseudomonadaceae, Neisseriaceae, Enterobacteriaceae, Vibrionaceae m.fl

Släkten: Pseudomonas, Acinetobacter, (för Enterobactericeae se särskilt infoblad), Aeromonas, Sphingobacterium m.fl.

Arter: Ett flertal olika arter inom Pseudomonas växer bra i mjölk och dominerar förstörelsefloran bl.a. P. fluorescens, P. fragi, P. lundensis. Bland andra arter kan nämnas Aeromonas hydrophila, Acinetobacter, Yersinia enterocolitica sp.

Karaktäristik

Utseende: Stavar av varierande storlek men vanligen 0,3-1 µm x 1,0-6 µm. Pseudomonas är rörliga med polära flageller, Enterobacteriaceae med peritrick flagellering.

Tillväxtbetingelser:

Psedomonas är obligat aeroba medan Enterobacteriaceae är fakultativa anaerober

Optimumtemperatur ofta 30-37°C. För psykrotrofa stammar kan temperaturen vara lägre 20-25°C.

pH-krav varierar. Enterobacteriaceae är mera syratoleranta än Pseudomonadaceae. E. coli växer t.ex. mellan pH 4,3 och 9,0, medan P. fragi har mimum-pH vid 5,0.

Vattenaktivitet aw minst 0,96-0,97 krävs för tillväxt.

Odling och identifikation

Ett stort antal specialsubstrat finns för olika bakterier, särskilt patogener, inom Enterobacteriaceae-gruppen. För Pseudomonas finns också ett antal mer eller mindre selektiva agarsubstrat. För odling av gramnegativgruppen som helhet används inkubering av en hel förpackning vid 20-25°C i 24-28 timmar, varefter förekomst påvisas genom utstryk på VRBG, se ref nr 9.

För påvisande av gramnegativa bakterier som återkontamination i k-mjölk och grädde

Referenser

Eneroth, Å. Spridningsvägar för Gram-negativa bakterier i mejerier. FoU Special 1998-12-17.
Eneroth, Å (1999). Bacteriological hygiene in the production of pasteurised milk. Doktorsavhandling vid Lunds Universitet.
Eneroth, Å. & Svensson, B. (1999). Rengöringsrutiner för förpackningsmaskiner
A-M.Lindberg (1997) Characterisation of Aeromonas, Enterobacteriaceae, Pseudomonas, Bacillus and Lactobacillus spontaneously growing to high numbers in milk, minced meat, fish and cheese. Doktorsavhandling, Lunds Universitet.
E-O. Rukke, T. Eklund & A. Christiansson (1993). Kvalitetsreduserende bakterier i melk. Meieriposten nr 61993: 156-159.
Ternström, A-M. Lindberg & G. Molin (1986). Classification of the spoilage flora of raw and pasteurized bovine milk, with special reference to Pseudomonas and Bacillus. Journal of Applied Bacteriology 75: 25-34.
Christiansson, A., Ekelund, K., Ogura, H. & Svensson, B. Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminationsbakterier vid produktion av k-mjölk. Svensk Mjölk Forskning, rapport nr 7007 (2003).
Christiansson, A. Analysmetod för gramnegativa bakterier med förinkuberat prov. Påvisande av återkontamination av gramnegativa bakterier i konsumtionsmjölk och grädde. Svensk Mjölk Forskning, rapport nr 7084 (2010).
NMKL-metod nr 192 (2011). Gramnegativa bakterier i pastöriserad mjölk och grädde. Påvisande av återkontamination. På NMKL:s webbplats finns länk till sammanställning och hänvisning till web-shop där metoden kan köpas.

Clostridium tyrobutyricum

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Clostridium tyrobutyricum är den viktigaste orsaken till smörsyrajäsning i ost. Smörsyrajäsningen innebär ingen hälsofara för människan men den orsakar allvarliga ekonomiska förluster för ysterierna.

Spridningsvägar

Clostridium tyrobutyricum förekommer i jord tillsammans med många andra Clostridium-arter. I samband med skörd av grönmassa för ensilering kan det inträffa att jord kommer med vid inläggningen. Vid ensileringen skapas anaeroba förhållanden och det sker en mjölksyrajäsning när mjölksyrabakterier som finns på ytan av grönmassan förjäser socker. Normalt sett konserverar detta ensilaget genom ett lågt pH, men om pH-sänkningen går långsamt medger detta tillväxt av bl. a. klostridier, som växer till, blir många och sedan bildar sporer. Smörsyrajäsning gynnas vid låg ts-halt och låg sockerhalt i grönmassan. Det kan förekomma mer än 1 miljon sporer/g i dåligt ensilage. När korna äter sådant ensilage påverkas inte sporerna i tarmkanalen utan de kommer ut opåverkade i gödseln. Denna kan i sin tur kontaminera spenarna och om dessa inte rengörs före mjölkning hamnar sporerna i mjölken. Den viktigaste åtgärden för att förhindra sporer av Cl. tyrobutyricum i mjölk är att lyckas med ensileringen. Om klostridiesporer finns i ensilaget så kan de delvis elimineras genom noggrann spenavtorkning för mjölkning, men vid extremt hög halt i gödseln räcker inte detta till.

Produktpåverkan

Vid ystning bildar mjölksyrabakterierna mjölksyra som konserverar osten och normalt sett förhindrar andra bakterier att försämra ostens kvalitet. Dessutom skapas en anaerob miljö genom att mjölksyrabakterierna förbrukar syre vilket också förhindrar många bakterier från att växa. Precis som i ensilage kan en långsam pH-sänkning (orsakad t.ex. av bakteriofager eller antibiotika som hämmmar mjölksyrabakterierna) leda till att Cl. tyrobutyricum kan växa. Vid jäsningen omvandlar Cl. tyrobutyricum mjölksyran i osten till smörsyra, koldioxid och vätgas. Smörsyran ger osten en otrevlig smak och vätgasen gör att osten jäser upp och trasas sönder i texturen.

Smörsyrajäsning inträffar oftast ganska sent under ostens lagring. Det beror på att ostens pH stiger under mognaden vilket gynnar Cl. tyrobutyricum. Speciellt känslig för smörsyrajäsning är Grevé-ost, där både varmlagring och ett relativt högt pH gynnar smörsyrabakterierna. Faktorer som påverkar tillväxten av Cl. tyrobutyricum är bl.a. sporhalten i leverantörmjölken, pH och salthalt i osten, samt lagringstemperatur. Tillsats av salpeter vid ystning hämmar sporgroningen delvis. Olika osttyper varierar i känslighet för smörsyrajäsning men för Grevé-ost, som är känsligast, krävs mindre än 50 sporer/l för att kunna tillverka en ost utan salpetertillsats. Det krävs sporreducering genom mikrofiltrering eller baktofugering för att på ett säkert sätt uppnå så låg sporhalt i mjölkråvaran.

Förekomst i mjölk och mejeriprodukter

Opastöriserad mjölk: Halten Cl. tyrobutyricum i mjölkråvaran påverkas främst av åtgärder vid ensilering och av spenavtorkning före mjölkningen. Halten klostridier i mjölken kan variera från 10 sporer per liter till åtskilliga 10000-tal per liter vid dåligt ensilage.

Pastöriserad mjölk: Sporhalten i mjölken påverkas inte av pastörisering. De sporer som finns in leverantörmjölken kommer att finnas kvar i både konsumtionsmjölk och ystmjölk. De kan dock inte gro ut och växa under de aeroba förhållandena i k-mjölk.

Mjölkpulver: Sporhalten påverkas inte nämnvärt av indunstning eller torkning. Sporerna överlever i pulver utan att påverkas.

Ost: I ost finns i vissa fall lämpliga betingelser för tillväxt av Cl. tyrobutyricum. Sporerna gror då ut och vegetativa bakterier växer till i höga halter, varvid osten jäser.

Smörprodukter: Det finns viss teoretisk risk för tillväxt av klostridier i vissa typer av minariner, men Cl. tyrobutyricum har i nämnts i dessa sammanhang.

Klassifikation

Familj: Endosporbildande Gram-positiva stavar

Släkte: Clostridium

Arter: Det finns mer än 70 arter inom släktet Clostridum. Cl. tyrobutyricum är den viktigaste arten för ost, eftersom den är tolerant för lågt pH. Några andra arter, t.ex. Cl. beijerincki och Cl. sporogenes kan ibland också tillväxa i ost. Cl. botulinum som kan bilda dödliga toxiner hämmas av kombinationen av salthalt och lågt pH.

Karaktäristik

Utseende: Relativt stora och breda grampositiva stavar, 1,1-1,6 x 1,9-13,3 µm, rorliga. Bildar subterminalt placerade sporer som sväller upp cellen.

Tillväxtbetingelser:

Obligat anaeroba organismer.

Optimumtemperatur 30-37°C, minimumtemperatur 6-10°C, maximumtemperatur 45°C. Stamberoende gränser.

pH-optimum 5,8, min. 4,8 (ökar vid 3% salthalt till 5,2). Mjölksyra verkar i sig självt också hämmande, vilket gör att jäsning hålls tillbaka också vid högre pH än 5,2 i ost.

Kräver vattenaktivitet aw>0,92 för tillväxt.

Fysiologi/biokemi: Förjäser glukos och laktat under gasutveckling i närvaro av acetat. Förjäser även mannos, mannitol, xylos och fruktos men inte flertalet andra kolhydrater. Hydrolyserar inte gelatin.

Överlevnadsförmåga: Strikt anaerob. Vegetativa celler tål inte syre, vilket dock sporerna gör. Det är därför inte möjligt att påvisa vegetativa celler i jäst ost om inte strikt anaerobteknik tillämpas. Sporerna tål uttorkning under mycket lång tid. Frysning avdödar inte. Sporerna har ett D-värde (decimal reduktionstid) på cirka 110-260 minuter vid värmebehandling vid 80°C, z- värde cirka 9°C. Vid 121°C är D-värdet cirka 1 sekund.

Odling och identifikation

Sporer av Cl. tyrobutyricum förekommer i låga halter i mjölk (se ovan). Det är därför inte möjligt att påvisa dem med vanlig plattspridning. Det är inte heller möjligt att på enkelt sätt selektivt påvisa Cl. tyrobutyricum. Därför analyseras klostridiesporer som grupp. Vid analys av leverantörmjölk har detta ingen betydelse, eftersom Cl. tyrobutyricum dominerar vid höga sporhalter. Normalt sett används rörmetoden (MPN-metoden), som innebär att mjölk (tex. 3* 10 ml, 3*l ml och 3*0,1 ml) fördelas i provrör med MRCM- eller BBB-substrat och paraffinpropp. Rören värms vid 80°C i 10 minuter, varvid paraffinet smälter och mjölken blandas med substratet. Därefter kyls rören och paraffinet stelnar som ett lock som ger syreskydd. MRCM är ett modifierat RCM-substrat där neutralrött ingår. Om det fanns sporer i mjölken gror dessa ut och bildar gas, som lyfter paraffinproppen. Dessutom slår färgindikatorn om till gult, vilket indikerar klostridieväxt. I vissa fall kan fakultativt anaeroba Bacillus-sporer växa och ge gas, men då förblir färgen röd eller blir orange. Med ledning av kombinationen av antalet rör som blir positiva kan man läsa av den mest sannolika sporhalten (MPN) i mjölken. Konfirmering av Cl. tyrobutyricum kan göras genom att man använder immunologisk teknik (ELISA) eller PCR för att bekräfta om denna art fanns i de positiva rören. Numera används BBB-substrat vid analys av klostridiesporer i leverantörmjölk.

En alternativ metod som ger noggrannare svar är filtreringsmetoden.

Referensmetod: Saknas. Metodbeskrivning se Christiansson 1995 i referenslistan.

Snabbmetoder: Finns endast för konfirmeringssteget genom ELISA eller PCR. Odling kräver 4 dygn först.

Referenser

I. Andersson & A. Christiansson (1992). Användning av MPN-metodik för klassning av sporer i leverantörmjölk. Mejeriernas FoU-rapport reg.nr 4884.
A. Christiansson, H. Ogura, K. Ekelund, Margareta Persson & Mia von Below (1995). Utveckling av ny, snabbare metodik för analys av klostridiesporer i leverantörmjölk. Rapport från Mejerierna, FoU Mjölkråvara reg.nr. 4948.
J-L. Bergère & J. Hermier (1970). Spore properties of clostridia occuring in cheese. Journal of Applied Bacteriology 33: 167-179.
C.M. Bourgeois m.fl. (1984). Membrane filtration of milk for counting spores of Clostridium tyrobutyricum. Journal of Dairy Science 67: 2493-2499.
G. Kleter, W.L. Lammers & E.A. Vos (1982). The influence of pH and concentration of lactic acid and NACl on the growth of Clostridium tyrobutyricum in whey and cheese. 1. Experiments in whey. Netherlands Milk and Dairy Journal 36: 79-87.
G. Kleter, W.L. Lammers & E.A. Vos (1984). The influence of pH and concentration of lactic acid and NACl on the growth of Clostridium tyrobutyricum in whey and cheese. 2. Experiments in cheese. Netherlands Milk and Dairy Journal 38: 31-41.
IDF Bulletin 251 (1990). Detection and prevention of anaerobic sporeformers and cheese quality.
IDF Bulletin 357 (2000). Detection and Identification of Spore-Forming Bacteria
I. Andersson, A. Christiansson, C. Nilsson & M. Sundberg (2008). Kostnader för att motverka försämrad ostkvalitet till följd av klostridiesporer - en systemanalys. Svensk Mjölk Forskning reg.nr. 7071.

Bakteriofager

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Bakteriofager är virus som attackerar och dödar bakterier. Dessa virus infekterar inte människor, djur eller växter. De första vetenskapliga beskrivningarna av fager gjordes 1915 och 1917. Första beskrivningen av en fag som angriper mjölksyrabakterier gjordes 1935. Fager är parasiter som behöver en bakterie för att föröka sig. De tar över bakterien och tvingar den till att tillverka fler fagpartiklar.

Spridningsvägar

Fager förekommer i alla miljöer där bakterier finns. Till mejeriet kommer fager främst med leverantörmjölken från gården. På ysteriet kan vassle vara en källa till fager. Fagerna sprids lätt med aerosoler och personal som rör sig inom mejeriet. Det är viktigt att ha zonindelning för att undvika att sprida fager inom mejeriet. Personal bör t.ex. aldrig passera från vasslehantering till ystningslokalen. Vatten i mejeriet kan också vara en källa till fager.

Produktpåverkan

Fagerna angriper syrningskulturerna, vilket kan leda till dålig eller helt utebliven syrning. Resultatet blir vattniga fil- och yoghurtprodukter samt utebliven eller felaktig ostmognad. Indirekt kan andra ostfel uppkomma på grund av att främmande bakterier inte hämmas när syrningskulturens aktivitet är svag.

Karaktäristik

Utseende: Fager som infekterar mjölksyrabakterier består vanligtvis av ett huvud och en svans. Huvudet kan vara isometriskt eller utdraget och består av 20 proteiner. Inuti huvudet finns arvsmassan. Svansen kan vara av olika längd och den kan ha krage, skida och basplattor. Fagen binder till bakterien via svansen och fagens arvsmassan passerar genom svansen in i bakterien.

Klassificering: Bakteriofager som angriper mjölksyrabakterier kan klassificeras med avseende på morfologi, serologi och DNA-DNA homologi. Dessa kriterier ger relativt tydliga grupper.

Tillväxt genom lytisk infektion: Bakteriofagen fäster till bakterien och arvsmassan injiceras. Bakterien ställs om till att producera nya fagpartiklar. När tillräckligt många fager bildats går bakterien sönder och fagerna kommer ut i omgivningen redo att infektera nya bakterier.

Tillväxt genom lysogen infektion: Bakteriofagen fäster till bakterien och arvsmassan injiceras. Fagens arvsmassa inkorporeras i bakteriens arvsmassa som en profag. Bakterien har blivit lysogen för den aktuella fagen och kan inte infekteras av en ny fagpartikel av samma sort. Profagen förökas samtidigt som bakterien förökar sin arvsmassa och förs på så sätt vidare till nästa bakterie generation. Vid särskilda händelser kan profagen klippas ut från bakteriens arvsmassa och påbörja en lytisk infektion genom att ställa om bakterien till att tillverka nya fagpartiklar. Fager som kan orsaka lysogen infektion kallas temperata.

Pseudolysogeni: I en blandkultur av syrningsbakterier kan vissa vara infekterade av lytiska fager. Detta kan vara svårt att detektera eftersom resterande stammar växer som vanligt. Detta kallas för pseudolysogeni. En sådan kultur kan renas från fager genom att odla den i närvaro av fagspecifika antikroppar som inaktiverar fagerna eller genom att isolera enstaka kolonier av de bakterier som inte är fagkänsliga.

Modifikation och restriktion: Bakterier har en sorts immunförsvar mot fager som består av restriktionsenzymer. Dessa enzymer klyver DNA på specifika ställen. För att inte klyva sönder sitt eget DNA har bakterien modifierat detta så att restriktions enzymernas klyvningsställen är maskerade. Om en fags arvsmassa lyckas komma undan restriktion och förökas av bakterien blir fagens DNA också modifierat och bakterien kan inte längre skydda sig mot denna fag.

Värdspecificitet: Bakteriofager är mer eller mindre värdspecifika. Vissa fager kan endast infektera en viss art eller stam. Andra kan infektera bakterier från flera olika arter. Hur värdspecifik en fag är beror på vilken struktur den fäster in till på bakteriens yta. Vissa strukturer är lika hos olika bakteriearter, medan andra strukturer kan vara specifika för en enda stam. Värdspecificiteten är också beroende av modifikation och restriktion (se ovan).

Överlevnadsförmåga: Bakteriofager överlever bra i omgivningen. Vissa kan även överleva pastörisering. En temperatur på 90°C krävs för att vara säker på att fagerna är inaktiverade. De kan även överleva spraytorkning och är fortfarande aktiva i mjölkpulver efter lagring. För att bli av med fager på ytor krävs att man avlägsnar organiskt material genom noggrann rengöring. Klorinnehållande medel inaktiverar fagerna medan medel med jod eller syra inte har någon inaktiverande effekt.

Hur undviker man fagproblem?

Fag-inhiberande medium vid uppodling av kulturer. Fagerna kräver kalcium för att kunna binda till bakterierna. Tillsats av ämnen i mediet som binder kalcium kan förhindra fag-angrepp.
Fag-resistenta kulturer eller blandkulturer där vissa stammar är mindre känsliga mot fager.
Rotation av syrningskulturer.
Noggrann zonindelning av ysteriet. Skillnader i lufttryck så att luften strömmar från känsliga områden till mindre känsliga. Undvika bildning av aerosoler. Separat vasslehantering. Noggrann rengöring mellan ystningar.

Testmetoder

Ett filtrat från den produkt som ska analyseras för närvaro av fager framställs. Filtratet sterilfiltreras. Fager går igenom sterilfilter. En del av det sterilfiltrerade filtratet värmebehandlas vid 90°C för att avdöda eventuella fager. Detta görs för att kontrollera om något annat än fager är orsak till dålig syrning. Filtraten analyseras med någon av följande metoder.

Droppmetod: Bakterier som filtratet ska testas mot odlas upp och gjuts in i mjukagar ovanpå en odlingsplatta. Droppar av filtratet läggs ovanpå mjukagarn. Närvaro av fager i filtratet kommer att förhindra bakterierna i mjukagarn att växa till och mer eller mindre klara zoner kommer att synas i bakteriemattan.

Titrering av fager: En spädningsserie görs av filtratet. Bakterier som filtratet ska testas mot odlas upp. Bakterierna gjuts tillsammans med filtratet in i mjukagar ovanpå en odlingsplatta. Efter inkubation räknas klara zoner, plaque, i bakteriemattan. Varje plaque motsvarar en bakterie som angripits av en fag. På så sätt kan halten fager i filtratet bestämmas.

Syrningsaktivitet: Filtratet och en ymp av kultur sätts till mjölk. Syrningen följs genom att mäta pH-förändring i provet. Parallellt körs en kontroll utan tillsats av filtrat.

Referenser

IDF Bulletin No 263/1991 Practical phage control.
Marth, E. H., and Steele, J. L. 1998. Applied Dairy Microbioloy. Marcel Dekker inc., New York
Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Bacillus subtilis

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 10:46:00 GMT

Bacillus subtilis tillhör de sporbildande bakteriearter som ofta påträffas i mjölk. Den ställer vanligen inte till problem i mejeriprodukter eftersom flertalet stammar är mesofila. B. subtilis är dock känd från matförgiftningsfall från olika livsmedel, men inte från mejeriprodukter.

Spridningsvägar

B. subtilis tillhör tillsammans med B. licheniformis, B. cereus, B. brevis och B. pumilis till de vanligaste sporbildarna som påträffas i leverantörmjölk. Samtliga arter är vanliga i jord och kan därför lätt sprida sig till mjölken via t.ex. jord och strömaterial. Mesofila arter såsom bl.a. B. subtilis och B. licheniformis anses ha en årstidsvariation med högst halter under stallperioden, beroende på att korna blir mera kontaminerade under vintern än när de är på bete.

Produktpåverkan

Flertalet varianter av B. subtilis är mesofila, men det finns också psykrotrofa varianter som sällsynt kan växa till under kylförvaring av k-mjölk. Eftersom dessa växer långsamt orsakar de sällan produktfel vid normal framstämplingstid. B. subtilis kan producera ett proteas som orsakar sötkoagulering av mjölk vid höga bakterietal. B. subtilis och B. licheniformis kan tillväxa efter bakning av bröd och bilda sega slemmiga trådar i brödets inre (tråddragande mikroorganismer).

Förekomst i mjölk och mejeriprodukter

Opastöriserad mjölk: Sporerna påträffas normalt i låga halter i leverantörmjölk, maximalt några per ml.

Pastöriserad mjölk: Sporhalten påverkas inte av pastörisering. Ett fåtal psykrotrofa stammar kan tillväxa. Mesofila stammar tillväxer inte.

Mjölkpulver: Sporerna i mjölken påverkas inte av indunsting eller torkning. De koncentreras cirka 10 ggr i pulvret. Ingen tillväxt kan ske i pulver p.g.a. låg vattenaktivitet.

Smör: Kan påträffas i smör via råvaran, men kan inte växa till vid kylförvaring.

Ost: B. subtilis kan inte tillväxa p.g.a. lågt pH och anaerobi.

Klassifikation

Familj: Endosporbildande gram-positiva stavar.

Släkte: Bacillus

Arter: Mer än 60 olika arter. B. subtilis tillhör de arter som kan orsaka matförgiftningar.

Karaktäristik

Utseende: Grampositiva stavar, 0,7-0,8 x 2,0-3,0 µm, sallan i kedjor. Bildar ofta kolonier som är rynkiga eller ojämnt upphöjda. Ofta initalt slemmiga p.g.a kapselbildning, som senare torkar ihop. Sporerna spänner inte ut cellen.

Tillväxtbetingelser:

Obligat aerob mikroorganism, växer svagt i näringsrik syrefattig miljö

Optimumtemperatur 37°C, minimumtemperatur 7-15°C, maximumtemperatur 45-50°C

pH-optimum neutralt, växer vid pH 5,5-8,5

Kräver vattenaktivitet aw>0,95 för tillväxt

Fysiologi/biokemi: Utnyttjar glukos, mannitol, xylos och arabinos. Producerar syra men ger ingen gasbildning. Lecitinas-negativ och citrat- och VP-positiv. Bryter ned kasein, gelatin och stärkelse.

Överlevnadsförmåga: Sporerna är mera värmeresistenta än hos B. licheniformis. D-värde vid 100°C 9-14 minuter, D vid 121°C cirka 0,5 minuter.

Toxinbildning: B. subtilis har gett upphov till matförgiftningar med liknande symptom som kräkningstoxinet hos B. cereus, d.v.s. snabbt inträdande kräkningar med kort varaktighet. Inblandade livsmedel har i huvudsak varit kött, fisk, pasta och ris. Detta inträffar vid höga bakteriehalter i livsmedlet, vanligen mer än 1 miljon/g.

Odling och identifikation

Det finns inga selektiva bakteriologiska substrat för B. subtilis. Vanligaste analysmetoden är att räkna totalantalet aeroba sporer efter uppvärmning av provet till 80°C i 10 minuter och därefter ytspridning på TGA/PCA med tillsats av 0,1% skummjölk eller löslig stärkelse. Kolonier med presumptiva B. subtilis kan identifieras. Vidare tester, t.ex. API50CH och API20E eller andra system krävs för tillförlitlig identifikation.

Referenser

M.W. Griffiths (1995). Foodborne illness caused by Bacillus spp. other than B. cereus and their importance to the dairy industry. IDF Bulletin nr 303: 3-5.
Bergey’s Manual
J.D. Phillips &M.W. Griffiths (1986). Factors contributing to the seasonal variation of Bacillus spp. in pasteurized dairy products. Journal of Applied Bacteriology 61:275-285.
G. Waes (1976). Aerobic mesophilic spores in raw milk. Milchwissenschaft 31: 521-524.

Mjölkningssystemet påverkar halten fria fettsyror

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 04 Nov 2010 15:25:00 GMT

Danska forskare har funnit skillnader i halten av fria fettsyror (FFA) mellan ekologisk och konventionell mjölk och mellan mjölk producerad i olika mjölkningssystem.

Halterna av fria fettsyror var lägre i ekologisk mjölk än i konventionell, och högre i robot besättningar och uppbundna besättningar än i besättningar med mjölkgropar.

Fettet finns i mjölken i form av fettkulor. Om fettkulorna skadas kan fettet spjälkas, då bildas fria fettsyror. Höga halter av fria fettsyror ger upphov till smakfelet härsken smak.

I den danska undersökningen var halten fria fettsyror högre i mjölk från robot/automatisk mjölkning, och även från kor som står uppbundna, och lägre i besättningar med mjölkgropar. Detta är känt från undersökningar Svensk Mjölk har gjort. Med nya mjölkningssystem ställer vi krav på att mjölkens kvalitet inte ska försämras och helst bli bättre. Med ny teknik finns bättre möjligheter att övervaka och styra olika moment och därmed optimera produktionen och få en bättre mjölkkvalitet.

Genom projektet ”Teknik på gården” har vi en dialog med mjölkmaskinfirmorna för att de ska använda tekniska lösningar som behandlar mjölken på ett skonsamt sätt och minimera skador på mjölken genom för kraftig pumpning, luftinblandning genom läckage eller mjölktransport med tryckluft.

I den nu aktuella danska studien menar man att orsaken till den lägre halten fria fettsyror i den ekologiska mjölken troligen är kopplad till utfodringen eller management. Tidigare forskning har visat att utfodringen kan påverka halten fria fettsyror på olika sätt, men vi har inte genomfört motsvarande jämförelse mellan ekologisk och konventionell mjölk i Sverige. Det finns olika teorier om på vilket sätt utfodringen kan påverka halten av fria fettsyror. Om man antar att de ekologiska korna äter mera ute på bete och har större andel baljväxter i sitt vallfoder så får de i sig större andel omättat fett än konventionella kor. Det mesta av detta fett mättas i kons vom/förmagar, men en liten del kommer vidare till mjölkfettet. Man kan räkna med att det även leder till en viss ökning av fleromättade fettsyror i fettkulornas membran. Effekten av detta förväntas vara mer elastiska membran och denna egenskap gör dem kanske tåligare mot fysisk påverkan, men stor osäkerhet råder inom forskningen i denna fråga. En annan teori är enligt de danska forskarna att högre andel mättat fett i fodret ger högre fettavkastning och större fettkulor som lättare förstörs.

En fysisk påverkan på fettkulorna sker vid all mjölkning och transport av mjölk i ledningar, så en bättre tålighet hos fettkulornas membran är ett skydd mot membranskador och därmed risk för alltför höga nivåer av FFA.

Halterna fria fettsyror i mjölken är inte idag så höga att samlingsmjölken från flera gårdar ger smak i k-mjölken. Det är viktigt att halterna fria fettsyror inte ökar, då man riskerar att få sämre kvalitet bland annat på smör.

Undersökningen är gjord i Danmark, där förutsättningarna bl.a. avseende bete, utfodring och raser är annorlunda än i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka om motsvarande skillnader finns i mjölk från svenska besättningar.

Referens

L. Wiking & M. Bjerring: Bedre mælkekvalitet fra økologiske køer. ICROFS nyt 3/2010, http://www.icrofs.dk/pdf/icrofsnyt/2010_3.pdf

Kontakt: Anders H Gustafsson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd.

"Blåbärssmak"

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 14:11:00 GMT

Mjölk med en bismak som påminner om ”blåbär med mjölk” uppmärksammades första gången i början av 1990-talet.

Sedan dess smakfelet förekommit i leverantörsmjölk för det mesta i ganska låg frekvens. Vissa år har frekvensen av smakfelet i leverantörsmjölk ökat, och felet har också återfunnits i olika produkter, med betydande kvalitetskostnader som följd. ”Blåbärssmaken” finns inte beskriven i vetenskaplig litteratur.

Kemi

De kemiska reaktioner eller substanser som orsaker ”blåbärssmak” är inte kända.

Orsaker på gården

Orsakerna bakom uppkomsten av ”blåbärssmak” i mjölk är inte klarlagda. Vid praktisk uppföljning av gårdar med problemet har man tyckt sig finna en koppling till foder med försämrad bakteriologisk kvalitet.

Betydelse för produkterna

”Blåbärssmaken” har återfunnits i produkter, och orsakat kassation och kvalitetskostnader. Det finns också erfarenheter som tyder på att smaken ökar med tiden.

Trimetylamin – ”räksmak”

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 14:08:00 GMT

Trimetylamin, TMA, är ett ämne som bildas vid nedbrytning av vissa ämnen som finns i djurens foder.

TMA har en starkt obehaglig, fiskaktig lukt. Flera olika vanliga fodermedel bildar denna nedbrytningsprodukt, exempel är betprodukter och raps. Fiskmjöl ger också trimetylamin, men används inte i svensk mjölkproduktion. Trimetylamin i sin tur omvandlas normalt i ämnesomsättningen med hjälp av ett enzym (trimetylaminoxidas) till trimetylaminoxid TMAO. TMAO är en kemisk förening som helt saknar lukt.

Det har visat sig att kor som ger mjölk med ”räksmak” har en genetisk defekt som gör att enzymet trimetylaminoxidas saknas. Om defekten finns i dubbel genuppsättning (homozygot) kan individen inte alls bilda enzymet trimetylaminoxidas.

Den defekta genen har identifierats och en analysmetod utvecklats som används för att testa avelstjurar med målsättningen att selektera bort genen i avelsmaterialet.

Karaktärisering av smaken

Smaken av trimetylamin påminner om gamla räkskal, därav beteckningen ”räksmak”.

Orsaker på gården

En eller flera kor med genetiskt betingat ämnesomsättningsfel i besättningen.

Betydelse för produkterna

Trimetylamin är en flyktig kemisk förening, som i viss mån kan tänkas avdrivas i mjölkbehandling som innefattar t.ex. vacuumbehandling. Många mejeriprocesser sker dock i slutna system. Det kan inte heller antas att trimetylamin påverkas av värmebehandling. Halten trimetylamin i mjölk från kor med dubbelt anlag för denna defekt är ungefär 10 gånger högre än smaktröskeln medan halten i mjölk från kor med enkelt anlag eller inget anlag kan antas vara försumbar. Så länge förekomsten av den defekta genen är låg kommer därför utspädningseffekten att förhindra problem i produkterna. Om genfrekvensen tillåts öka över en viss nivå kommer emellertid risken för produktproblem att öka dramatiskt.

Smakfel orsakade av lipolys

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 13:57:00 GMT

Lipolys innebär att fettsyror frigörs från mjölkfettets triglycerider. Den mest påtagliga effekten av lipolys är härsken smak.

Det är mjölkens korta fettsyror som ger upphov till smaken. Den kortaste, smörsyra (C4, fettsyra med 4 kolatomer) är mest smakintensiv. C6-C10 ger getsmak och C12 tvålsmak.

Mjölken innehåller naturligt ett lipas (lipoproteinlipas) som härstammar från blodet. Lipas är ett enzym som kan hydrolysera (spjälka av) fettsyror i position 1 och 3 (d.v.s. inte fettsyran i mittenposition) på triglyceriden.

När mjölken utsöndras finns lipaset i kaseinmicellerna men vid kylning av mjölken läcker enzymet ut i vattenfasen. I obehandlad mjölk skyddas mjölkfettet från lipaset genom att fettkulorna är omgivna av ett membran. Det finns också ett antal andra ämnen som fungerar som aktivatorer eller inhibitorer för lipolysen.

Mjölk innehåller också mikrobiella lipaser från kontaminerande bakterier. Det är i första hand psykrotrofa (köldtoleranta) bakterier som producerar lipaser. Dessa lipaser är värmestabila och har därför kvar en stor del av aktiviteten efter pastörisering. I mjölk är vanligen halten aktivt, mikrobiellt lipas så låg att det tar lång tid för lipaserna att hydrolysera märkbara mängder fria fettsyror. Det är i första hand långtidslagrade feta produkter, t.ex. ost och smör som påverkas av mikrobiella lipaser.

Fettkulemembranen fyller en viktig funktion för att skydda fettet från att hydrolyseras. En förutsättning för lipolys är kombinationen av aktivt lipas och skadade eller bristfälliga fettkulemembraner. Detta skydd förstörs vid ovarsam hantering av mjölken vid t.ex. pumpning och omrörning och framför allt luftinblandning.

Känsligheten för lipolys varierar, mjölk från kor i sen laktation samt från underutfodrade kor uppges t.ex. ha större benägenhet för lipolys. Möjliga förklaringar är att fettkulemembranen är mindre stabil eller att halterna av aktivatorer och inhibitorer i mjölken kan variera.

Orsaker på gården

Luftinblandning
Kraftig mekanisk bearbetning
Hög andel sinmjölk

I nymjölkad mjölk förekommer luft i en mängd av några volymprocent. Innan mjölken når mejeriet ökar denna framför allt vid olämplig pumpning och omrörning.

Luften förekommer dels som löst och dels som mer eller mindre fint dispergerat i mjölken. Lösligheten är större vid låg temperatur. Kylförvaring ökar luftinnehållet.

I en nybildad luftblåsa är ytspänningen mellan luft och mjölkserum mycket stor. Naturen vill minska denna ytspänning och luftblåsan omges omedelbart av fettkulor. Ytspänningen kan vara så stor att fettkulemembranet bryts sönder och fritt fett bildas.

Inblandning av luftbubblor i mjölken leder till att membranet runt fettkulorna skadas och fettet blir tillgängligt för lipasangrepp; Ju mindre luftbubblorna är desto större skada åstadkoms på fettet.

Karaktärisering av smaken

Mjölk med smakfel orsakade av lipolys beskrivs ofta som “spyor“. Andra – mer sällan förekommande beteckningar är “besk“eller “tvål“. Smaken orsakas av en blandning av olika fettsyror med längd upp till 12 koaltomer. Det tar några timmar innan den härskna smaken märks och upp till tre dagar innan den nått sin intensitetstopp.

Betydelse för produkterna

Pastöriseringen inaktiverar de naturliga lipaserna (mjölklipaserna) men lukt- och smakfelen som redan finns i mjölken minskar inte eller försvinner inte. Många bakteriella lipaser finns kvar även efter lågpastörisering, även om bakterierna dör.

med dagens mjölkråvarakvalitet är risken mycket liten att härsken smak från enstaka leverantörer skulle slå igenom i k-mjölk. Däremot har man gjort bedömningen att om halten fria fettsyror ökar i råvaran finns det risk för ökande problem med försämrad kvalitet i t.ex. smör där kunder ställer krav på halten av fria fettsyror.

Smakfel orsakade av oxidation

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 13:47:00 GMT

Oxiderad smak i mjölkråvara är ett kemiskt smakfel som uppstår genom att mjölkens fett oxideras.

Oxidation av fett innebär att omättade fettsyror reagerar med syre. Reaktionen är en kedjereaktion, som fortsätter när den väl en gång startat. Det är en mycket komplex process som påverkas på olika sätt av olika andra ämnen som finns i mjölken. Vid reaktionen bildas efterhand som oxidationen fortskrider flera olika ämnen som tillsammans ger upphov till den oxiderade smaken. Det är troligt att oxidationen startar i fettkulemembranen. Det är den region där fettet står i kontakt med syre och andra substanser som kan påverka reaktionerna. Fettet i membranen innehåller också en hög andel fleromättat fett. När oxidationen väl startat diffunderar radikaler som bildas vid oxidationen in i fettkulan och gör att oxidationen fortsätter inne i fettkulan.

Mjölk är ett mycket komplext system och många av dess komponenter har påvisats medverka i oxidationsreaktioner och generering av oxiderad smak. Mekanismerna är fortfarande inte helt klargjorda.

Den bismak som bildas vid oxidation av omättade fetter är en blandning av många olika smaker och varierar mellan olika livsmedel.

Faktorer som påverkar uppkomsten av fettoxidation

Fettets omättnadsgrad

Ju fler dubbelbindningar en fettsyra har, desto snabbare sker oxidationen.

Pro- och antioxidanter

Prooxidanter är ämnen som initierar och påskyndar oxidationen. Reaktioner mellan syre och fettsyra sker inte spontant. De behöver initieras antingen genom bildandet av lipidradikaler eller genom bildandet av "aktivt syre" som kan reagera med fettmolekylen.

Metaller, framförallt koppar är viktiga prooxidanter. Koppar både finns naturligt i mjölken och kan kontaminera efter mjölkning. Xantinoxidas (XOD) antas vara en betydande prooxidant i mjölk, liksom laktoperoxidas (LP), det mest förekommande enzymet i komjölk. Hur stor betydelse dessa enzym har för uppkomsten av oxidationssmak i råvara är inte klarlagt.

Antioxidanter är ämnen som motverkar oxidation genom att bryta kedjereaktionen eller genom att inaktivera prooxidanter.

Den viktigaste antioxidanten i mjölk är α-tokoferol. Även β-karoten har enligt vissa undersökningar betydelse. Askorbinsyra kan spela en dubbel roll vid oxidation: låga halter gynnar oxidation, medan höga halter hämmar. Seleninnehållande enzymer, speciellt GSH-Px är kända för att ha ett synergistiskt förhållande till tokoferol i vissa oxidativa reaktioner. Superoxiddismutas (SOD) är ett i mjölk förekommande enzym med antioxiderande funktion.

Förhållandet mellan pro- och antioxidanter är av stor betydelse för initiering och grad av oxidation i mjölken.

Processer i mejeriet

Mild pastörisering kan öka oxidationskänsligheten, medan homogenisering hämmar oxidationsförloppet.

Sensorisk beskrivning

Oxiderad smak i mjölk beskrivs oftast som “pappsmak“ eller “blecksmak“.

Orsaker på gården

Problem med oxidationssmak på gårdar kan inte enkelt förklaras med en enda orsak. Flera studier publicerade från olika länder i besättningar med olika där man undersökt olika orsakers betydelse. Sammantaget kan man dra slutsatsen många faktorer samverkar, faktorer som i sin tur också påverkar varandra. Det tycks därför också som om orsaken till problem med oxidationssmak varierar mellan besättningar.

Energibalans – negativ energibalans medför mobilisering av kroppsfett, vilket i sin tur innebär ett mer omättat mjölkfett
Brist på vitaminer –med antioxidativ effekt, framförallt E-vitamin, som orsakas av lågt vitamininnehåll i fodret
Andel och typ av grovfoder i foderstaten
Laktationsstadium och ålder / laktationsnummer
Genetiska faktorer
Mjölkens kopparhalt
Stress

Betydelse för produkterna

Oxidation är en kedjereaktion. När reaktionen väl kommit igång fortsätter den också i de färdiga produkterna så länge miljön i mjölken är lämplig.

Homogenisering anges påverka oxidationsförloppet på ett sätt så att oxidationsprocessen avtar, medan lågpastörisering ökar oxidationskänsligheten. En del av de smakämnen som bildats vid oxidationen kan försvinna vid högpastörisering eller vid vacuumbehandling, men inte alla, det beror på vilka ämnen som bildats och hur flyktiga de är.

Oxidationsfel i mjölken var vanligt på 1970-talet. Man satte under en period till antioxidanter i mjölken för att undvika att konsumtionsmjölken skulle få oxidationssmak, men då Livsmedelsverket införde förbud mot denna typ av tillsatser måste man hitta andra vägar att lösa problemet. Detta ledde till att åtgärderna istället fokuserades på produktionen av mjölk på gårdarna.

Det är viktigt att undvika att förekomsten av oxidationsfel i råvaran ökar, ju fler gårdar som levererar mjölk med oxiderad smak eller som är känslig för oxidation desto större är risken för smakfel i produkterna.

Överförda lukt- och smakfel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 13:30:00 GMT

Luktande/ smakande ämnen kan överföras direkt från foder eller från omgivningen.

Överföring av lukt och smak från fodret till mjölken kan ske på tre olika sätt.

Smakämnen kan överföras från matsmältningskanalen via blodet till mjölken.
Smakämnen kan överföras från fodret via inandningsluften till blodet och därefter till mjölken.
Ämnen kan också överföras direkt från omgivningen / luften till mjölken.

Exempel på foder som kan ge bismak är bete med mycket klöver eller lusern. Kålväxter innehåller glukosider som bryts ned till senapsolja som i högre halter kan förorsaka bismak, lökväxter ger löksmak. Hög andel rapsprodukter i kraftfoder kan ge bismak i mjölken. Dåligt hö eller ensilage kan också ge dålig smak på mjölken. Vissa av de smakämnen som kan överföras från foder är flyktiga och avlägsnas vid pastörisering eller värmebehandling, medan andra är mindre flyktiga och inte påverkas av pastörisering.

Mjölk som förvaras nära ämnen med aromatisk lukt/smak eller i kontakt med olämpliga material kan ta upp smak av dessa. Exempel är jod (från spenvårdsmedel, och plastsmak. Överföring av luktande komponenter från luften direkt till mjölken kan ge t. ex. stallukt.

Bakteriologiskt orsakade lukt- och smakfel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 13:25:00 GMT

Vid höga halter mikroorganismer i mjölken kan det bildas metaboliter som ger upphov till bismak i mjölken.

Mjölksyrabakterier bildar mjölksyra, som sänker pH i mjölken och ger upphov till sur eller syrlig smak. Gramnegativa psykrotrofa bakterier som är proteolytiska eller lipolytiska bryter ned mjölkens protein och fett till illasmakande metaboliter och ger upphov till oren smak. Streptococcus lactis var. maltigenes, bildar en aldehyd, 3-metyl-butanal, som ger maltsmak. Vissa arter av mikroorganismer kan ge upphov till mycket karak-täristiska smakfel, exempelvis Pseudomonas fragi som ger en jordgubbsliknande bismak.

Normalt krävs mycket höga halter (>10⁶ cfu/ml) bakterier i mjölken för att smakfel ska uppstå. Ett stort antal bakterier i mjölken tyder på bristande rengöring och/eller kylning. Mikrobiologiska smakfel ökar i intensitet fram till pastörisering av mjölken. Smakfelens intensitet är beroende av den ursprungliga halten och tillväxtmöjligheterna. Då mjölken pastöriseras avbryts vissa processer, men de bildade smakämnena påverkas inte av pastöriseringen trots att bakterierna avdödas. Smakämnena kan inte heller avlägsnas med i dag kända tekniker som t. ex. vakuumbehandling. Särskilt psykrotrofa bakterier bildar värmeresistenta enzymer, exempelvis lipaser och proteaser, som behåller sin aktivitet även om bakterierna avdödas genom pastörisering. Dessa kan orsaka smakfel i framförallt långtidshållbara produkter.

Lukt och smak i mjölkråvara - översikt

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 22 Oct 2010 13:20:00 GMT

En viktig förutsättning för fullgoda produkter är att mjölkråvarans egen sensoriska kvalitet är god. Lukt/smak egenskaperna hos normal mjölkråvara har karaktäriserats som svag lukt av mjölk, sötaktig, gräddsmak.

Flera författare har analyserat och diskuterat vilka komponenter som bidrar till vad som kallas mjölksmak och gräddsmak. Den normala mjölksmaken tycks bestå av ett stort antal flyktiga komponenter i låga koncentrationer.

Bismak eller smakfel i mjölkråvaran kan uppstå av flera olika orsaker såsom kemiska förlopp, bakteriologisk enzymatisk nedbrytning och direkt överföring av lukt från omgivningen. Faktorer i mjölkproduktionen som har betydelse är foder, foderkvalitet, utfodringsbalans, utfodringsrutiner, kornas hälsa, mjölkningsrutiner, mjölkningsutrustning och hög halt av vissa bakterier. Genetiska faktorer har också betydelse för uppkomsten av vissa smakfel.

Ett vanligt förekommande smakfel är oxidationssmak. Detta smakfel uppstår till följd av oxidation av omättade fettsyror. Flera olika faktorer i ett mycket komplicerat samspel påverkar uppkomsten av oxidationssmak. Bidragande faktorer är fettets omättnadsgrad och innehållet av ett stort antal antioxidanter och prooxidanter, vilka i sin tur påverkas av ett antal olika faktorer bl. a. utfodringsbalans och foderkvalitet. Mycket forskningsarbete har gjorts för att klarlägga sammanhangen, men fortfarande är inte alla faktorer kända.

Nedbrytning av fett så att fria fettsyror bildas - lipolys - ger härsken smak. Även detta förlopp påverkas av flera olika faktorer, förstörelse av fettkulemembranen till följd av mekanisk påverkan är en faktor, mjölkens känslighet för lipolys är en annan faktor, som i sin tur påverkas av ett antal produktionsfaktorer såsom mjölkningsintervall, laktationsstadium, hälsa, ut-fodring osv.

Direkt överföring av bismak från omgivningen eller foder till mjölken kan ske på olika sätt, direkt från luften till mjölken, via kornas inandningsluft och från fodret via kornas matsmältningskanal. Smakämnen från fodret eller smakämnen som bildas vid kons metabolism av vissa substanser i fodret kan utsöndras i mjölken. Inblandning av främmande ämnen, sinmjölk och mastitmjölk kan också ge upphov till avvikande smak.

Bakteriologiska smakfel kan uppstå till följd av dålig hygien och bristfällig kylning av mjölken.

En del smakfel ökar med tiden, detta gäller t.ex. oxidationsfel, lipolys och bakteriologiska fel.

De flesta smakfel kommer inte att påverkas av processen i mejeriet, även om förloppet kan stoppas. Om ett smakfel i leverantörmjölken är tillräckligt starkt, kommer utspädningseffekten inte att räcka till för att förhindra att felet slår igenom i produkterna.

Några typer av “nya smakfel“ har påträffats som man inte haft tidigare erfarenhet av, t.ex. “räksmak“ och “blåbärssmak“.

Mycket forskning pågår idag inom området lukt- och smakfel. Särskild uppmärksamhet har ägnats oxidationsproblematiken. Möjligheter att karaktärisera “nya“ smakfel med kemisk metodik för att kunna utreda orsakssammanhang utvecklas. Fortsatt forsknings- och utredningsarbete kring orsakerna till smakfel är mycket viktigt för att kunna säkerställa mjölkens kvalitet i detta avseende. Flera olika moment i produktionen kan på olika sätt och av olika skäl påverka riskerna för smakfel i mjölken. Värdering och undersökning av riskerna för uppkomsten av smakfel i framåtsyftande arbete då nya produktions-metoder provas, utvecklas och implementeras och även i avelssammanhang är därför angelägen. Faktorer som kan förorsaka risker för lukt- och smakfel måste rutinmässigt bevakas i det dagliga arbetet i mjölkproduktionen.

Lukt och smak - forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:34:00 GMT

Här har vi listat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på lukt och smak i mjölk.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken "Publikationer"

Fo-rapporter om lukt och smak

Orsaker till avvikande lukt och smak i leverantörmjölk
Av Erica Lindberg, Anders H Gustafsson Inger Andersson, Anne Lundén, Jacob Holm Nielsen Bengt Everitt, Jan Bertilsson
Nr 7028; 2004-02-23 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fältmässig undersökning av gårdar med höga respektive normala halter av fria fettsyror i mjölken
Av Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Nr 7027; 2004-02-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fria fettsyror i leverantörmjölk - en kartläggningsstudie
Av Inger Andersson
Nr 7000; 2002-02-15 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Riskbedömning vid provsmakning av obehandlad mjölk
Av Anders Christiansson
Nr 4983; 2000-04-14 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fo Special om lukt och smak

Smakfel i tankmjölken – hur påverkas produkterna?
av Inger Andersson
Nr 2005/03; 2005-02-10 Ladda ner pdf

Fria fettsyror i mjölken - mjölkningsutrustning och mjölkningsrutin är A och O
av Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Nr 2004/12; 2004-08-25 Ladda ner pdf

Orsaker till avvikande lukt och smak i leverantörmjölk
av Erica Lindberg, Anders H Gustafsson, Inger Andersson, Bengt Everitt, Anne Lundén, Jan Bertilsson, Jacob Holm Nielsen
Nr 2004/06; 2004-04-01 Ladda ner pdf

Fria fettsyror i leverantörmjölk
av Inger Andersson
Nr 2002/16; 2002-09-24 Ladda ner pdf

"Labpastör" för värmebehandling av obehandlad mjölk före provsmakning
av Inger Andersson och Anita Bertilsson
Nr 2000/09; 2000-08-18 Ladda ner pdf

“Räksmak och blåbärssmak“ i mjölk. Kemisk karaktärisering av smakfel
av Inger Andersson och Lena Nyberg
Nr 1996/10; 1996-12-04 Ladda ner pdf

Mjölksammansättning – forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:51:00 GMT

Här har vi listat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på mjölkens sammansättning.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken "Publikationer"

Fo-rapporter mjölksammansättning

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009. Rapport
Av Helena Lindmark Månsson
Nr 7094; 2012-05-31 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009. Sammanfattning av analysresultat
Av Helena Lindmark Månsson
Nr 7090; 2010-12-01 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringsvärden i Svenskt Smör®
Av Maja Nordström, Helena Lindmark Månsson, Annika Smedman
Nr 7088; 2010-03-08 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Vallfodrets inverkan på mjölkens sammansättning och teknologiska kvalitet
Av Helena Lindmark Månsson, Erik Svensson, Christian Swensson
Nr 7066; 2006-08-18 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringsvärden i svensk hårdost med 5% fetthalt
Av Helena Lindmark Månsson, Cecilia Månsson
Nr 7065; 2006-08-10 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringsvärden i svensk hårdost med 5% fetthalt. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av näringsvärden för svensk hårdost med 5% fetthalt
Av Helena Lindmark Månsson, Cecilia Månsson
Nr 7064; 2006-08-08 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringskomponenter i svensk hårdost med 5% fetthalt
Av Helena Lindmark Månsson och Cecilia Månsson
Nr 7063; 2006-08-08 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001
Av Helena Lindmark Månsson
Nr 7038; 2004-12-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringsvärden i svensk hårdost. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svensk hårdost
Av Erik Svensson, Helena Lindmark Månsson
Nr 7026; 2001-12-04 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2001. Sammanfattning av analysresultat.
Av Helena Lindmark Månsson
Nr 7025; 2003-10-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Näringsvärden i svensk hårdost
Av Erik Svensson, Helena Lindmark Månsson
Nr 7002; 2002-01-17 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Jod i mjölk
Av Erik Svensson, H Lindmark Månsson
Nr 6004; 2001-12-20 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996
Av Helena Lindmark Månsson
Nr 4968; 1999-02-26 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fo Special mjölksammansättning

Strukturen hos kaseinmiceller i mjölk
av Sofie Ossowski, Marie Paulsson, Helena Lindmark Månsson
Nr 2012/15; 2012-09-12 Ladda ner pdf

Mejerimjölkens sammansättning 2009
av Helena Lindmark Månsson
Nr 2011/02; 2011-02-14 Ladda ner pdf

Mjölkens fett
av Helena Lindmark Månsson
Nr 2008/07; 2008-04-08 Ladda ner pdf

Forskning om mjölkproduktion och mjölkkvalitet
av Inger Andersson
Nr 2007/04; 2007-03-22 Ladda ner pdf

Vallfodrets inverkan på mjölkens sammansättning
av Helena Lindmark Månsson, Christian Swensson
Nr 2006/01; 2006-01-18 Ladda ner pdf

Fria fettsyror i mjölken - mjölkningsutrustning och mjölkningsrutin är A och O
av Inger Andersson, Mats Gyllenswärd
Nr 2004/12; 2004-08-25 Ladda ner pdf

Har mjölkens sammansättning ändrats?
av Helena Lindmark Månsson
Nr 2004/04; 2004-02-27 Ladda ner pdf

Nytt projekt: Betydelsen av mjölkens proteinsammansättning för mejeriprodukternas kvalitet
av Toomas Allmere, Anna Wedholm, Helena Lindmark Månsson, Gun Aldén, Lotte Bach Larsen, emøke Bendixen, Anders Karlsson, Mette W. Søndergaard
Nr 2003/19; 2003-11-13 Ladda ner pdf

Fria fettsyror i leverantörmjölk
av Inger Andersson
Nr 2002/16; 2002-09-24 Ladda ner pdf

Ändrad kaseinsammansättning - sämre ostutbyte?
av Kjell Johansson, Bengt Everitt, Helena Lindmark Månsson
Nr 2001/10; 2001-05-31 Ladda ner pdf

Ny undersökning av mjölkens sammansättning / Hur påverkas mjölkfettet vid en högre pumpningshastighet på mjölkbilen? / NJF-seminarium om stallgödsel
av Helena Lindmark Månsson / Erik Svensson, Inger Andersson / Marie Salomonsson
Nr 2001/09; 2001-05-09 Ladda ner pdf

Storleksfördelning av fettkulor i mjölk
av Erik Svensson, Inger Andersson
Nr 2000/12; 2000-11-20 Ladda ner pdf

Faktorer som inverkar på mjölkfettets sammansättning och kvalitet, Utfodring - mjölkning - skötsel - avel
av Inger Andersson, Bengt Everitt
Nr 1999/10; 1999-12-03 Ladda ner pdf

Faktablad näringskomponenter i mjölk

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 28 Oct 2010 08:36:00 GMT

Här har vi samlat fakta om viktiga näringsämnen i mjölk Varje faktablad innehåller bland annat beskrivning av funktionerna i kroppen, förekomsten i mjölk, kemisk struktur och i vilka andra livsmedel än mjölkprodukter som är källor till respektive näringsämne.

Vitaminer

Mineraler

Fett

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 21 Oct 2010 10:30:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och kan lagras som en energireserv i fettväven.

Fettväven fungerar som isoleringsmaterial och stötdämpning för olika organ i kroppen. Fett finns också i cellmembranen som omsluter cellerna i kroppen.

Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Kosten måste innehålla fett för att vi ska få i oss och ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Dessutom finns det essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som vi måste få i oss från kosten för att kroppen inte kan tillverka dem själv.

Det är viktigt att få i sig både mättat, enkelomättat och fleromättat fett.

Fett från mjölkprodukter innehåller förhållandevis mycket mättat fett och man har länge hävdat att mättat fett är skadligt för hälsan. Senare tids forskning tyder dock på att personer som äter mycket fett från mjölkprodukter löper lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Med anledning av dessa forskningsresultat undersöks nu om olika mättade fettsyror kan ha olika egenskaper. Än så länge vet man inte om det är fettet i sig som har olika egenskaper eller om det har betydelse för hur fettet kommer in i kroppen, det vill säga vilket livsmedel som för med sig fettet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Enligt Livsmedelverkets näringsrekommendationer för vuxna och barn över två år bör fett ge 25-35 procent av kostens energi. Högst 10 procent av energiintaget bör komma från mättat fett och transfett. Enkelomättade fettsyror bör bidra med 10-15 energiprocent och fleromättade fettsyror med 5-10 energiprocent. Essentiella (livsviktiga) fettsyror bör bidra med minst 3 procent av energiintaget. Av dessa finns linolsyra och linolensyra i mjölk.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-1998 bidrar dryckesmjölk med 5 procent av fettintaget i svensk kost, fil och yoghurt med 2 procent och ost med 9 procent.

Förekomst i mjölk

Fettsyrorna i mjölken kan komma från det foder kon ätit eller kan ha producerats av mikroorganismer i våmmen. De kan också produceras i mjölkkörteln eller tas från kons fettvävnad.

Fettinnehållet i mjölkråvara (mjölk direkt från kon) är strax över 4 procent. Fetthalten påverkas bland annat av genetiska faktorer och av fodret.

Även fettsyrasammansättningen varierar och påverkas framför allt av fodret.

Ungefär 30 procent av mjölkens fett är omättat.

Kemi

Mjölkfett är inget enhetligt ämne utan fettet innehåller flera olika komponenter. Gemensamt för dem är att de är lösliga i organiska lösningsmedel.

Över 400 fettsyror har karaktäriserats i mjölkfett. Det är fler än i någon annan naturlig råvara.

Flera olika typer av fetter förekommer i mjölk. Av dessa är 98 procent triglycerider.

Triglycerider består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. En annan viktig grupp är fosfolipider. Dessa är uppbyggda som triglycerider men en av fettsyrorna är ersatt av en fosforinnehållande grupp.

Fettsyrorna är uppbyggda av en kedja av kolatomer till vilka väteatomer är bundna. I ena änden av kedjan finns en karboxylgrupp. Antalet kolatomer är oftast en multipel av två, men fettsyror med udda antal kolatomer förekommer också. De udda fettsyrorna är särskilt kännetecknande för mjölkfett liksom den förhållandevis höga andelen korta fettsyror med 4 till 10 kolatomer.

En omättad fettsyra karakteriseras av en eller flera dubbelbindningar mellan näraliggande kolatomer.

Fettsyror utan dubbelbindningar är mättade, fettsyror med en dubbelbindning är enkelomättade och fettsyror med två eller flera dubbelbindningar kallas fleromättade.

Fettet förekommer i mjölken i form av fett¬kulor med en diameter på mellan 0,1 och 15 mikrometer. Fettkulorna täcks av ett skyddande membran med en tjocklek på 10 nanometer. Membranet gör det möjligt för fettet att vara finfördelat i mjölken. Det har en mycket komplex sammansättning av bland annat proteiner, fetter, glykoproteiner och enzymer. En viktig komponent i membranerna är fosfolipider.

Referenser:

Lindmark-Månsson, H., 1999, Den Svenska Mejerimjölkens sammansättning 1996, Rapport Svensk Mjölk Forskning och Utveckling, Lund, Reg nr 4968.
Walstra, P. & Jenness, R., 1984, In: Dairy Chemistry and Physics. ISBN 0-471-09779-9.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Folat (folsyra)

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 21 Oct 2010 10:16:00 GMT

Funktioner i kroppen

Folat är mycket viktig för proteinomsättning, för bildande av röda blodkroppar och uppbyggnad av nukleinsyror i cellernas DNA.

Tillsammans med vitamin B12 och B6 håller folat nere homocysteinnivån i blodet. Förhöjda nivåer av homocystein anses vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.

Brist på folat drabbar främst celler med snabb omsättning, till exempel blodceller och vid fostertillväxt. Försämrad bildning av röda och vita blodkroppar ger anemi (blodbrist) och ett försämrat immunförsvar.

Tillräcklig konsumtion av folat under graviditet är nödvändig för normal utveckling av fostret. Folatbrist kan leda till neuralrörsdefekter (ryggmärgsbråck) hos barnet och ökar risken för missfall, att föda barn för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av folat per dag är 300 mikrogram för män och för kvinnor över 30 år. Rekommenderat intag för gravida och ammande kvinnor är 500 mikrogram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 28 mikrogram folat. Det motsvarar 34 procent av dagsbehovet av folat för barn i förskoleåldern och 10 procent för vuxna.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av folat, och ost med 2 procent.

Förekomst i mjölk

Folat är ett vattenlösligt B-vitamin som också går under namnet folsyra. Riktigt använt är namnet "folat" den form av vitaminet som finns naturligt i mat och "folsyra" den syntetiska formen av vitaminet som används vid berikning och i kosttillskott.

I mjölk är folat bundet till ett bärarprotein.

Halten folat i mellanmjölk är 5,5 mikrogram per 100 gram.

De bästa källorna till folat är lever, gröna bladgrönsaker, ärter, bönor, rotfrukter, frukt och bär. Andra källor utöver mjölk och mjölkprodukter är spannmålsprodukter, nötter, ägg och kött.

Processegenskaper

Folat är känsligt för både värme, urlakning, syre och ljus.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Protein

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 15 Oct 2010 10:52:00 GMT

Funktioner i kroppen

Proteiner spelar en mycket viktig roll i kroppen. Praktiskt taget alla cellens funktioner är beroende av protein och ett stort antal proteiner är specialiserade för sin uppgift, t.ex. hormoner, enzymer och viktiga delar av immunförsvaret.

Proteiner är också nödvändiga för att bygga upp kroppens celler.

Muskler består nästan helt och hållet av protein.

Protein fungerar också som energikälla.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Eftersom protein har en så stor betydelse för kroppen är det mycket viktigt att få i sig tillräckliga mängder. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt av de essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka. Aminosyror är de mindre molekyler som bygger upp proteinerna. Några av dessa aminosyror kan kroppen inte tillverka själv utan måste finnas i kosten.

Enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer bör protein bidra med 10-20 procent av det totala energiintaget för vuxna och barn över 2 år.

Om man följer Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera 5 deciliter mjölk/mjölkprodukter per dag får man i sig cirka 25 procent av dagsbehovet av protein.

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av protein, och ost med 10 procent i den svenska kosten.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Proteinhalten i mjölk är 3,3-3,4 procent. Mjölkens protein är av hög biologisk kvalitet, vilket innebär att den innehåller rätt proportioner av de essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna.

En del av mjölkens proteiner bildas i mjölkkörteln. En stor del av aminosyrorna som bildar mjölkens proteiner kommer från bakterier i kons våm. Dessa kan bilda aminosyror från ammoniak, erhållet från det protein som finns i kons foder.

Andra viktiga proteinkällor utöver mjölk är till exempel kött, fisk, fågel och baljväxter.

Kemi

Proteiner är stora molekyler som byggs upp av mindre enheter, aminosyror. Det finns ett tjugotal olika aminosyror, varav åtta är essentiella (livsnödvändiga) för människan. Essentiella aminosyror måste finnas i tillräcklig mängd i kosten, eftersom kroppen inte kan producera dem själv.

Aminosyrorna kännetecknas av att de har en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Proteiner är långa kedjor av aminosyror som binds samman genom att karboxylgruppen reagerar med aminogruppen i den intilliggande aminosyran.

Variationer i aminosyrasekvensen och i proteinkedjans konformation ger olika egenskaper hos olika proteiner.

Huvuddelen av mjölkens proteiner – kaseinerna - föreligger i mjölken i form av miceller, övriga proteiner är lösliga och benämns vassleproteiner. I vassleproteinerna ingår β-laktoglobulin, α-laktalbumin, bovint serumalbumin, immunoglobuliner, enzymer och antimikrobiella substanser.

Processegenskaper

Näringsvärdet i mjölkens proteiner förändras inte vid tillverkning av dryckesmjölk och andra mjölkprodukter. Funktionellt, vid matlagning och produkttillverkning har proteinerna däremot mycket olika egenskaper.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Fosfor

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Fosfor är näst efter kalcium den vanligaste mineralen i kroppen. Fosfor finns i alla celler och utgör 0,65-1,1 procent av kroppsvikten (600-800 gram).

85 procent är bundet till skelettet, där fosfor tillsammans med kalcium utgör benvävnadens huvudkomponenter.

I blodet finns fosfor huvudsakligen i de röda blodkropparnas cellväggar, i fosfolipiderna samt i blodets fettransportörer, lipoproteinerna.

Fosfor finns också i vissa fetter som sitter i cellmembranen och i genernas DNA.

En liten mängd fosfor finns i obunden form.

Fosfor har många uppgifter i kroppen. Bland annat är den viktig för energiproduktionen. Många enzymer är beroende av fosfor liksom B-vitaminerna tiamin, niacin och vitamin B6.

Brist på fosfor är mycket ovanligt men kan uppträda vid olika sjukdomsstillstånd. Symtom visar sig som muskelsvaghet, aptitlöshet, försämrat immunförsvar och urkalkning av skelettet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag per dag för både män och kvinnor 600 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 465 milligram fosfor. Det ger drygt 75 procent av dagsbehovet av fosfor för vuxna. För barn ger 5 deciliter 100 procent av dagsbehovet av fosfor.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 23 procent av intaget av fosfor och ost med 11 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Fosforhalten i mjölk är 93 milligram per 100 gram.

Fosfor finns i de flesta livsmedel men hur mycket kroppen kan ta upp varierar. Animaliska livsmedel, som mjölk, innehåller en mer lättillgänglig form av fosfor än vegetabiliska livsmedel. I fullkornsprodukter, baljväxter och nötter är fosfor bundet till fytinsyra som försvårar upptaget.

Kemi

I mjölk förekommer 20 procent av fosfor i organisk form bundet till kasein och övrig fosfor i oorganisk form. Omkring 44 procent av den oorganiska fosforn är sammanbundet med kaseinmicellerna i form av kalciumfosfat. Övriga 56 procent är i lösning i huvudsak som fria fosfatjoner.

Kroppens oorganiska fosforandel utgör en mycket liten del, mindre än 0,1 procent, men har en helt avgörande betydelse. Denna fosforfraktion finns i blodet och i extracellulärvätskan och fungerar som kroppens oorganiska "fosforpool".

Den oorganiska formen av fosfor är dock främst avgörande för energibildningen. Den är bland annat den primära källan till cellernas energirika fosfater (ATP). Även transport och lagring av energi sker via de energirika fosfaterna. Fosfor har också betydelse för aktiveringen av vitaminerna riboflavin och niacin och därmed påverkas bland annat deras viktiga funktion vid energibildningen.

Fosfor har även betydelse för cellväggarnas uppbyggnad, i och med att den huvudskaliga strukturella komponenten i cellväggen utgörs av fosfolipider.

Fosfor deltar dessutom i regleringen av syra-bas balansen samt vid fosforylering av proteiner till fosfoproteiner i katalytiska processer. I cellernas sekundära budbärare, som cykliskt adenosin, guanin och polyfosfater utgör fosfat en viktig byggsten. Fosfat finns också med som en del i arvsmassans DNA och RNA och är därför avgörande för proteinsyntesen och även för tillväxten. Blodets syreavgivande regulator, det så kallade 2,3-diphosphoglyceratet, är också beroende av fosfor.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman&Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Jod

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Kroppens innehåll av jod är främst koncentrerad till hormoner i sköldkörteln men en liten del finns i musklerna.

Sköldkörtelhormonernas uppgift är att reglera cellernas ämnesomsättning samt kroppens energibalans och tillväxt.

Uttalad jodbrist leder till underfunktion hos sköldkörteln och sjukdomen hypotyreos. Hypotyreos medför att ämnesomsättningen går ned, kroppstemperaturen sänks och vikten ökar. Symtom i form av trötthet, depression, torr hud och håravfall är vanliga.

För lite jod kan få sköldkörteln att växa och ge sväljningsproblem och heshet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av jod är för både män och kvinnor 150 mikrogram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 70 mikrogram jod. Det motsvarar nästan hälften av dagsbehovet för vuxna och drygt 80 procent för barn i förskoleåldern.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Det är mycket stora variationer i jodinnehållet i livsmedel beroende på jodförekomsten i den miljö de producerats. Jodintaget påverkas även av dricksvattnets innehåll av jod som varierar kraftigt.

Jodhalten i mjölk påverkas av fodrets jodinnehåll. Den svenska mjölkens jodinnehåll beror till stor del på att kornas foder berikas med jod.

Jodhalten i mellanmjölk är 14 mikrogram per 100 gram.

Naturliga källor till jod förutom mjölk är fisk, skaldjur och alger. Vår konsumtion av fisk och skaldjur täcker inte behovet av jod och därför infördes en generell jodberikning av koksalt i Sverige 1966. Idag bidrar mjölk och mjölkprodukter med en stor del av vårt jodintag.

Kemi

Jod tillhör gruppen halogener och har den kemiska beteckningen I. Jod ingår som del i sköldkörtelhormonerna tyroxin och den biologiskt aktiva formen trijodotyronin.

Jod förkommer i mjölk antingen som oorganisk jodid eller bundet till protein, speciellt till aminosyror. Huvuddelen av jod i mjölk, 80-90 procent, förekommer som jodid i oorganisk form i vattenfasen. Återstoden är bundet genom kovalenta eller svaga fysikaliska bindningar till protein (5-13 procent) eller till fettet (<0,1 procent).

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Svensson, E., Lindmark Månsson, H. (2001) Jod i mjölk. Svensk Mjölk Rapport Reg nr 6004.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Kalcium

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

99 procent av kroppens kalcium finns i skelettet där det fyller två funktioner. Dels utgör kalcium till stor del den benstruktur som hjälper till att hålla kroppen upprätt och är fästpunkter för musklerna. Dels fungerar kalcium i skelettet som en kalciumbank.

En procent av kroppens kalcium finns i celler och i kroppsvätskor t.ex. blodet. Att bibehålla koncentrationen av kalcium är en av de mest prioriterade mekanismerna i kroppen. Om kalciumkoncentrationen i till exempel blodet skulle sjunka tar kroppen kalcium från skelettet för att snabbt återställa kalciumkoncentrationen.

Kalcium är inblandat i många funktioner i kroppen, till exempel reglering av muskelsammandragningar, levring av blodet, nervimpulser, hormonutsöndring och aktivering av enzymatiska reaktioner.

En kost fattig på kalcium leder till att kalciumförråden i skelettet minskar. Om kalciuminnehållet blir för lågt brister skelettet, man får en fraktur.

I den så kallade DASH*-kosten, har man med hjälp av att öka intaget av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkt blodtrycket hos försökspersonerna avsevärt. Man tror att kostens höga kalciuminnehåll är en av orsakerna till blodtryckssänkningen.

*DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension. Klicka på länken ovan om du vill veta mer.

Dagsbehov och betydelsen i svensk kost

Mjölkprodukter är den viktigaste kalciumkällan i svenskarnas kost.

Rekommenderat intag av kalcium för män och kvinnor är 800 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi från 2 års ålder varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. En stor eller två små skivor ost, 10-15 gram, motsvarar ungefär en deciliter mjölk i kalciuminnehåll.

5 deciliter mellanmjölk innehåller 600 mg kalcium. Det är ungefär 75 procent av dagsbehovet.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 40 procent av intaget av kalcium och ost med 21 procent i den svenska kosten.

Förekomst i mjölk

Mellanmjölk innehåller 117 milligramkalcium per 100 gram.

Mjölk och mjölkprodukter är den viktigaste källan för kalcium eftersom de flesta konsumerar mjölkprodukter dagligen och i större portionsstorlekar än andra goda kalciumkällor som gröna bladgrönsaker och skaldjur (se nedan).

Andra livsmedel som innehåller kalcium

Andra livsmedel innehåller också kalcium men det krävs stor konsumtion per dag för att motsvara den mängd som finns i mjölk. Här är några exempel på hur mycket av andra livsmedel man behöver äta för att få i sig 600 milligram kalcium, lika mycket kalcium som finns i 5 deciliter mjölk, den mängd mjölk/mjölkprodukter Livsmedelsverket rekommenderar att alla konsumerar per dag:
Broccoli 950 gram
Vitkål 950 gram
Spenat 630 gram
Sardiner 300 gram, med ben
Hasselnötter 310 gram

Kemi

Kalcium är ett grundämne som tillhör de alkaliska jordartsmetallerna och har den kemiska beteckningen Ca.

Ungefär två tredjedelar av mjölkens kalcium förekommer i kolloidal form bundet till kaseinmicellerna antingen som Ca9(PO4)6 eller som kalciumjoner bundna till serin-fosfat-grupper. En tredjedel är löst i mjölkens fattenfas.

Det finns flera olika modeller över hur kasienmicellerna ser ut. En teori är att kaseinmicellen är uppbyggd av submiceller. I bindningarna mellan submicellerna utgör kalcium en viktig komponent.

Processegenskaper

Skummjölken innehåller 99 procent av mjölkens kalcium, vilket förklarar att kalciumhalten inte påverkas när man separerar bort fettet.

Kalcium påverkas inte av värmebehandling.

Källor:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Schmidt, D G. (1982) Association of caseins and casein micell structure. I: Fox, P F. Development in Dairy Chemistry, Vol 1. London. Applied Science Publishing.
Walstra, P. & Jenness, R. (1984) Dairy Chemistry and Physics. New York. John Wiley & sons, Inc.
Walstra, P., Geurts, T J., Noomen, A., Jellema, A., van Boekel, M A J S. (1999) Dairy Technology. Basel. Marcel Dekker, Inc.

Kalium

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Huvuddelen av kroppens kalium, 98 procent, finns i cellerna.

Kalium är viktigt för att reglera flödet av vätska in och ut ur cellerna. Det betyder bland annat att kalium reglerar nerv- och muskelfunktioner, njurfunktioner och blodtryck.

I den så kallade DASH*-kosten, har man med hjälp av att öka intaget av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkt blodtrycket hos försökspersonerna avsevärt utan stöd av medicinering. Man tror att förutom kostens höga kalciuminnehåll även det höga kaliuminnehållet är en av orsakerna till blodtryckssänkningen.

*DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension. (Klicka på länken ovan om du vill veta mer.)

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag är för män 3,5 gram per dag och för kvinnor 3,1 gram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 825 milligram kalium. Det motsvarar 24 procent av dagsbehovet för män och 27 procent av dagsbehovet för män.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av kalium, och ost med en procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Kaliumhalten i mellanmjölk är 165 milligram per 100 gram.

Utfodringen påverkar inte mjölkens innehåll av kalium under normala förhållanden.

Viktiga källor förutom mjölk och ost är kött, fisk, potatis, frukt och grönsaker samt bröd och spannmålsprodukter.

Kemi

Kalium har den kemiska beteckningen K och tillhör gruppen alkalimetaller.

Kalium förekommer i mjölken nästan enbart som fria joner.

Huvuddelen av kroppens kalium, cirka 98 procent finns i cellerna och är den kvantitativt viktigaste av de intracellulära katjonerna. Extracellulärt kalium som utgör resterande 2 procent är viktigt för reglering av cellernas membranpotential och därmed för bland annat nerv- och muskelfunktion och blodtrycksreglering. Kalium deltar även i kroppens syra-bas balans.

Referenser

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Kolhydrater – laktos

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Funktioner i kroppen

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk. Kolhydrater fungerar som energikälla för kroppen.

En fördel med mjölkens laktos är att det verkar kunna stimulera upptaget av kalcium. Denna effekt är extra tydlig för små barn. När mammor som ammar sina barn även ger dem laktos ökar kalciumupptaget hos barnen. I andra studier har man tagit bort laktos från modersmjölken och sett att kalciumupptaget minskar.

För vuxna har man gjort en hel del studier men inte kommit fram till någon tydlig slutsats. I vissa försök leder laktos till ökat kalciumupptag, i vissa inte. Troligen beror variationen på skillnader mellan olika individer samt hur den övriga kosten och måltiden är utformad.

Laktos bryts ned av ett enzym som finns i tunntarmen. Enzymet heter laktas. Laktos bryts ned till de enkla sockerarterna glukos och galaktos och tas sedan upp i blodet.

Laktosintolerans ovanligt

En del människor utvecklar en känslighet mot laktos efter barndomen på grund av en minskad produktion av enzymet laktas i tunntarmen. Det kan ge tarmbesvär vilket kallas laktosintolerans.

Laktosintolerans är olika vanligt i olika delar av världen. I Sverige tål nästan alla laktos. Endast cirka 5 procent av befolkningen är laktosintoleranta.

Det är mycket ovanligt att vara laktosintolerant innan 6-7 års ålder.

Det är individuellt hur mycket laktos man kan bryta ner. Vissa laktosintoleranta tål att dricka mjölk, särskilt i kombination med mat. Det är en stor fördel eftersom mjölk bidrar med mycket näring, särskilt kalcium.

Om man är laktosintolerant passerar en stor del av laktosen genom magsäcken och tunntarmen ut i tjocktarmen.

Förekomst i mjölk

100 gram mjölk innehåller 5 gram laktos.

Laktos finns i mjölk från de flesta däggdjursarter, inte bara kor. Det ingår också i stora mängder i bröstmjölken hos människor

Kemi

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk och syntetiseras i den mjölkproducerande cellen med deltagande av proteinet α-lactalbumin.

Laktos är uppbyggd av monosackariderna D-glukos och D-galaktos. Det finns två olika former av laktos, dessa kallas α och β. Nedan visas strukturen för α-laktos.

Skillnaden i struktur mellan de två formerna är läget för OH- och H- grupp i glukosens reducerande del. I vattenlösning är förhållandet mellan α och β ungefär 39:61. Laktos kristalliserar vanligen i sin α-form som ett monohydrat.

Processegenskaper

Mjölk är det enda naturligt förekommande proteinlivsmedel som har högt innehåll av ett reducerande socker. Vid mild värmebehandling kan laktos reagera med protein vilket resulterar i en rad reaktioner som kallas ”Maillardreaktioner” vilket i sin tur leder till förändringar i färg, smak, funktionalitet och näringsvärde.

Förlusterna i innehåll av aminosyran lysin är mycket liten både i pastöriserad och UHT-behandlad mjölk men kan vara stor i valstorkat mjölkpulver.

Vid tillverkning av laktosreducerad mjölk bryts laktos ned via enzymet laktas till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Denna omvandling är intressant både ur teknologisk och ur näringsmässig synvinkel eftersom glukos och galaktos är sötare, mer lösliga, lättare fermenterade och lättare absorberade från tarmen. Det innebär att när glukos och galaktos sitter ihop i laktos smakar de inte lika sött som när de är skilda från varandra. Det är därför låglaktosmjölk smakar sötare än vanlig mjölk.

Vid tillverkning av fermenterade produkter såsom fil och yoghurt omvandlar den tillsatta bakteriekulturen laktos till mjölksyra. Dessa produkter har därmed ett lägre innehåll av laktos än dryckesmjölk.

Angående ost följer den största delen av mjölkens laktos med vasslen vid osttillverkningen. Laktosen som är kvar i ostmassan bryts ner av ostens mikroflora till mycket små mängder, mindre än 0,1 gram per 100 gram. Man kan därmed säga att all hårdost är laktosfri och obehindrat kan konsumeras av personer som är laktosintoleranta.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Tao, N., DePeters, E. J., Freeman, S., German, B., Grimm, R. and Debrilla, C. B. 2008. Journal of Dairy Science 91, 3768-3778. Bovine Milk Glycome.

Magnesium

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Funktioner i kroppen

Magnesium reglerar ett stort antal biokemiska och fysiologiska processer i kroppen.

Bland annat är magnesium nödvändigt för nerv- och muskelcellernas funktioner. Det behövs också vid tillväxten och bildningen av nya celler för att bilda byggstenar till våra gener. Magnesium är också viktigt för ämnesomsättningen och nära 300 av kroppens enzymer är beroende av magnesium för sin funktion.

Brist på magnesium kan ge till exempel beteendestörningar och störningar i hjärtfunktionen.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 350 milligram per dag och för kvinnor 280 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 60 milligram magnesium. Det motsvarar 17 procent av dagsbehovet för män och 21 procent av dagsbehovet för kvinnor.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av magnesium, och ost med tre procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Magnesiumhalten i mellanmjölk är 12 milligram per 100 gram.

Magnesiumhalten i påverkas under normala förhållanden inte av fodret.

Magnesium finns framför allt i gröna grönsaker, bönor och ärtor, fullkornsbröd, kött och inälvsmat.

Kemi

Magnesium tillhör de alkaliska jordartsmetallerna och har den kemiska förkortningen Mg.

Skummjölken innehåller 98-100 procent av mjölkens magnesium. Av skummjölkens magnesium är 65 procent i löslig form (40 procent magnesiumcitrat, 7 procent magnesiumfosfat och 16 procent fria magnesiumjoner) och 35 procent associerat till kaseinmicellerna.

I kaseinet är hälften sammankopplat med kollodialt kalciumfosfat och hälften direkt bundet till fosfoseringrupperna.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Niacin (vitamin B3)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Funktioner i kroppen

Niacin har flera viktiga funktioner i kroppen:

Niacin är nödvändigt för kroppens energiproduktion genom att delta i flera steg i omvandlingen av protein, fett och kolhydrater till energi.

Vitaminet är involverat i tillverkningen av nya fettsyror.

Det har en kärlvidgande och kolesterolsänkande effekt och höga doser av niacin används ibland som behandling av hjärtkärlsjukdom.

Allvarlig niacinbrist kan ge hudsjukdomen pellagra. Pellagra är mycket ovanlig i västvärlden men förekommer i utvecklingsländer.

Lindrig brist kan ge hudförändringar, nedsatt aptit och sömnlöshet.

Niacin kan också tillverkas i kroppen från aminosyran tryptofan.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommendationen uttrycks som niacinekvivalent (NE). NE omfattar dels innehållet av ursprungligt niacin och dels den mängd som bildas i kroppen av aminosyran tryptofan. En NE motsvarar 1 milligram niacin respektive 60 milligram tryptofan.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 3,8 NE. Det motsvarar 27 procent av dagsbehovet av niacin för kvinnor och 20 procent för män.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 9 procent av intaget av niacin, och ost med 5 procent.

De viktigaste källorna till niacin i svensk kost förutom mjölk och mjölkprodukter är kött, fågel och matbröd.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mellanmjölk innehåller 751 NE (niacinekvivalenter) per 100 gram.

Mjölk innehåller inte så mycket niacin jämfört med andra proteinrika livsmedel. Däremot är innehållet av tryptofan högt i mjölkens protein vilket gör mjölk till en god källa av NE (niacinekvivalenter).

Niacin förekommer förutom i mjölk även i livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter. Alla livsmedel som är proteinrika innehåller även en hög mängd niacin, förutom mjölk och ägg. Däremot innehåller mjölkprotein ungefär 1 procent tryptofan, vilket ändå gör mjölk till en god niacinkälla.

Kemi

Niacin tillhör de vattenlösliga vitaminerna. Niacin är ett samlingsnamn för nikotinsyra och nikotinamid. I mjölk finns niacin i huvudsak som nikotinamid. Namnet niacin är ett sammandrag av nikotinic-acid-vitamin.

Nikotinsyra (a) och nikotinamid (b) är organiska föreningar och har en ganska enkel struktur (derivat av pyridin).

Strukturen för (a) nikotinsyra och (b) nikotinamid.

Biokemiskt utgör Niacin en del av coenzymerna NAD (nikotinamid-adenin-dinukleotid) och NADP (nikotinamid-adenin-dinukleotid-fosfat). Dessa enzymerna utgör en viktig funktion vid cellernas omsättning av glukos, aminosyror och fett.

Processegenskaper

Niacin anses vara ett av de mest stabila vitaminerna.

Nikotinsyra är stabilt mot luft och tål autoklavering. Nikotinamid omvandlas till nikotinsyra vid sur eller alkalisk behandling.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Riboflavin (vitamin B2)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Riboflavin är ett vattenlösligt B-vitamin och en antioxidant. Det aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras uppgifter och effekter i kroppen, bland annat B-vitaminerna niacin, folsyra och vitamin B6 samt vitamin K.

Riboflavin behövs för kolhydrat-, fett- och proteinförbränningen och har därmed en central roll i ämnesomsättningen. Gravida och ammande kvinnor och andra med förhöjd energiomsättning har därför ett ökat behov av riboflavin.

Riboflavin deltar även i produktionen av fleromättade fettsyror och flera viktiga hormoner från bland annat binjurarna. Riboflavin deltar också vid nedbrytning av gifter och läkemedel i levern, behövs för kroppens upptag och utnyttjande av järn och är nödvändigt för hår, naglar och hud. Riboflavin deltar till exempel i sårläkning.

Brist på riboflavin kan visa sig i form av sprickor i mungiporna, förändringar i munnens slemhinna, torr hud, kliande ögon och trötthet. Även hjärnans funktioner kan påverkas negativt.

Riboflavin är ett vattenlösligt vitamin, och överskott utsöndras nästan helt via njurarna. Bara en mycket liten del riboflavin kan lagras i kroppen.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag per dag är för män 1,7 milligram och för kvinnor 1,3 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 0,7 milligram riboflavin. Det ger cirka 55 procent av dagsbehovet av riboflavin.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 29 procent av intaget av riboflavin, och ost med 6 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Riboflavinhalten i mellanmjölk är 145 mikrogram per 100 gram.

Halten av riboflavin är i allmänhet högre i animaliska livsmedel än i vegetabiliska, beroende på att riboflavinet vanligen är bundet till protein. Viktiga källor för riboflavin förutom mjölk och ost är därmed kött, fågel, ägg och inälvsmat.

Kemi

Riboflavin är ett B-vitamin och tillhör de vattenlösliga vitaminerna.

Under 1930-talet isolerades vitaminet från mjölk och fick namnet laktoflavin men man lyckades snart framställa det syntetiskt och namnet byttes till riboflavin (ribo från pentosen ribos och flavin från latinska flavi som betyder gul).

Riboflavin är en nukleosid som består av en kvävehaltig bas och sockerderivatet ribitol.

Kemisk struktur av riboflavin.

Riboflavin ingår i två coenzymer FMN (flavin-mono-nukleotid) och FAD (flavin-adenin-dinukleotid). Om en fosforgrupp kopplas på riboflavinmolekylen vid femte kolatomen bildas FMN. FMN i sin tur ingår som byggsten till FAD.

FMN och FAD är ansvariga för en mängd olika funktioner i ämnesomsättningen på flera nivåer men främst för att överföra väte i olika reaktioner. Dessa coenzymer deltar i cellernas energiproduktion.

I mjölk förekommer riboflavin i huvudsak i fri form, 65-95 procent, och övrigt i form av FAD och FMN.

Processegenskaper

Riboflavin är känsligt för ljus. Dryckesmjölk förvaras därför bäst i mörk förpackning för att bibehålla näring och smak.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Sandström, B., Aro, A., Becker, W., Lyhne, N., Pedersen, J I., Þórsdóttir, I. (1996) Nordiska näringsrekommendationer 1996. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Selen

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Selen finns i alla kroppens celler och skyddar tillsammans med vitamin E cellen mot oxidation. Selen har också betydelse för ämnesomsättningen genom att aktivera sköldkörtelhormoner.

Koncentrationen av selen är extra hög i vävnader som är involverade i immunförsvaret, det vill säga lever, mjälte och lymfkörtlar.

Musklerna och blodet innehåller mindre depåer av selen.

I Sverige finns inte någon egentlig selenbrist trots ett relativt lågt intag. Svår selenbrist kan leda till hjärtmuskelsvaghet i Keshans sjukdom eller inflammerade leder i Becks sjukdom.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 50 mikrogram per dag och för kvinnor 40 mikrogram per dag.

Selen ska inte överdoseras. Intag över 1000 mikrogram per dag kan ge leverskador, diarré, trötthet, irritation och hudrodnad.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 9 mikrogram selen. Det motsvarar cirka 20 procent av dagsbehovet för vuxna och cirka 30 procent av dagsbehovet för barn.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 14 procent av intaget av selen, och ost med tre procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Selenhalten i mellanmjölk är 1,8 mikrogram per 100 gram.

Berikning av selen i fodret till korna påverkar selenhalten i mjölk.

Livsmedel rika på selen är inälvsmat, fisk, skaldjur, renkött och paranötter. Karljohansvamp innehåller också selen men tillgängligheten är låg. Selenhalten i livsmedel varierar stort beroende på ursprungsland.

Spannmål från selenrika jordar är en god selenkälla men svenska jordar är selenfattiga och intag av selen i Sverige är förhållandevis lågt.

Kemi

Selen är ett grundämne som tillhör kalkogenerna och har den kemiska beteckningen Se.

Selen i komjölk är ospecifikt bundet till mjölkens protein, kasein och vassleproteiner. Selen ingår i en viktig aminosyra, selenocystein. Selen ingår i enzymet glutationperoxidas som har antioxidativa egenskaper.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Tiamin (vitamin B1)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Funktioner i kroppen

Tiamin har en viktig roll i kroppens omsättning av kolhydrater och fett till energi. Tiamin är också viktigt för hjärnans, nervernas och musklernas funktioner.

Behovet av tiamin är större för högenergiförbrukare som personer som kroppsarbetar och för hårt tränande personer.

Brist på tiamin ger trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och aptitlöshet.

Tiaminbrist är ovanligt i Sverige men kan uppkomma vid långvarig diarré, vid dialysbehandling och av viss medicinering. Hos äldre personer kan förmågan att ta upp tiamin från kosten vara nedsatt.

Tiaminbristsjukdomen Beriberi förekommer fortfarande i Asien.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av tiamin per dag är för män 1,4 milligram och för kvinnor 1,1 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 200 mikrogram tiamin. Det motsvarar drygt 30 procent av dagsbehovet av tiamin för förskolebarn och cirka 15 procent för vuxna.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av tiamin, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Tiaminhalten i mjölk påverkas något av utfodring, ras och årstid.

Tiaminhalten i mellanmjölk är 40 mikrogram per 100 gram.

Bröd, flingor, pasta och andra spannmålsprodukter är de viktigaste tiaminkällorna i kosten. Ärtor, bönor och fläskkött bidrar också med tiamin.

Kemi

Tiamin tillhör B-vitaminerna och är vattenlösligt. Tiamin har fått sitt namn från theios (svavel) och amin från aminogruppen som finns i strukturen.

Tiamin består av en hoplänkad pyrimidin- och tiazolring som hoplänkas genom en CH2-grupp.

Biokemiskt ingår tiamin i tiaminpyrofosfat (TPP), som ingår som cofaktor i två mycket viktiga enzymkomplex, pyrovat-dehydrogenaset och ketoglutaratdehydrogenaset, i glykolysen och i citronsyracykeln.

Strukturen hos tiamin.

I mjölk förekommer tiamin som fritt, fosforylerat eller proteinbundet i enzymer.

Processegenskaper

Tiamin är ett värmekänsligt vitamin och kan förstöras vid kokning och långvarig uppvärmning.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin A

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Vitamin A är nödvändig för synen, särskilt mörkerseendet, för slemhinnorna och för produktion av könshormoner. Immunförsvaret är beroende av vitamin A för bildning av T-lymfocyter, så kallade mördarceller. Vitamin A i har även en funktion för cellernas differentiering genom att kunna både stimulera och förhindra uttrycket av våra gener. Vitamin A i form av β-karoten har antioxidativa egenskaper. Vitamin A tros även ha betydelse för fortplantningen.

Brist på vitamin A kan skada synen. Måttlig brist ger dåligt mörkerseende och långvarig brist kan leda till blindhet. Andra bristsymtom är sträv, torr hud och skört hår.

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin som lagras i levern.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag är för män 900 RE/dag och för kvinnor 700 RE/dag.(RE = retinolekvivalenter). Retionolekvivalenter innefattar både retinol, β-karoten och andra karotenoider.

Om man följer Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera en halv liter mager mjölk/mjölkprodukter per dag ger det 32 procent av dagsbehovet för kvinnor och 25 procent för män. För barn i förskoleåldern innebär det ett intag av 65 procent av dagsbehovet.

Höga intag av vitamin A kan ge skadliga (toxiska) effekter som illamående och huvudvärk och skador på benvävnaden. Det är dock mycket ovanligt att man får i sig för stora mängder via maten. Risken finns däremot om man använder tillskott i form av vitamintabletter.

Mjölk, fil och yoghurt bidrar med 11 procent av intaget av vitamin A i Sverige. Ost bidrar med 5 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin A förekommer i mjölk som retinol, retinolestrar och karotener.

Halten vitamin A är starkt kopplat till mängden karotener i fodret. Det finns därmed en årstidsvariation med en högre halt av karotener i fodret under sommarhalvåret då korna betar utomhus.

Mellanmjölk innehåller 46,2 retionolekvivalener per 100 gram.

Mini-, lätt- och mellanmjölk berikas med vitamin A i form av vitamin A Palmitat. Detta för att ersätta det vitamin A som avlägsnas när man tar bort fett från mjölken.

Vid berikningen används både vitamin A och D. Vitaminerna är blandade i majsolja och skyddas mot oxidation genom tillsats av vitamin E.

Dryckesmjölk berikas med 25 mikrogram vitamin A per 100 gram mjölk.

Andra bra källor till vitamin A är lever, ägg, morötter, aprikoser, grönkål, spenat och broccoli.

Kemi

Vitamin A tillhör de fettlösliga vitaminerna.

Vitamin A är ett samlingsnamn för flera ämnen med vitamin A-aktivitet. I denna grupp ingår karotenoider som bildas i växter och retinoider som bildats i animalisk vävnad. Karotenoider är ett så kallad provitamin, det vill säga ett förstadium till vitamin A.

Figuren nedan visar strukturen hos retinol (a). β-karoten (b) är den vanligaste och effektivaste provitamin A karotenoiden. β -karoten kan klyvas mitt itu och maximalt ge två molekyler retinaldehyd, som kan omvandlas till retinol.

Strukturen hos (a) retinol (b) β-karoten (3).

Processegenskaper

Pastörisering har endast en liten effekt på innehållet av vitamin A i dryckesmjölk.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin B12

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 11:01:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Upptag av vitamin B12 från mat är komplicerat. Upptaget är beroende av ett ämne, en sk ”intrinsic factor”, som bildas i magsäckens slemhinna. Först när denna ”intrinsic factor” kopplas ihop med vitamin B12 kan vitaminet tas upp i tarmen.

En normal saltsyraproduktion är också nödvändig för att B12 ska kunna frisättas från maten. Är gallutsöndringen störd minskar upptaget i tarmen. Det gäller även vid tillskott av höga doser vitamin C.

Vitamin B12 kan lagras i kroppen till skillnad från andra vattenlösliga vitaminer.

Vitamin B12 är mycket viktigt för cellernas ämnesomsättning och för bildning av nya celler. Speciellt betydelsefullt är vitamin B12 för bildandet av röda blodkroppar. Vitamin B12 är också helt nödvändigt för nervsystemet och för att cellerna ska kunna ta upp folsyra.

Vanliga symtom på B12-brist är trötthet, nedstämdhet och sämre minne liksom stickningar i händer och fötter och besvär från mag- och tarmkanalen. Långvarig brist kan också ge allvarliga symtom som svår blodbrist (perniciös anemi) och nervskador.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin B12 per dag är för män och kvinnor 2,0 mikrogram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 2,1 mikrogram vitamin B12. Det motsvarar 100 procent av dagsbehovet.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 16 procent av intaget av vitamin B12, och ost med 6 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Halten vitamin B12 i mellanmjölk är 0,42 mikrogram per 100 gram.

Vitamin B12 bildas av mikroorganismerna i våmmen, vilket är kons viktigaste vitamin B12-källa, och därigenom även mjölkens. Halten påverkas inte så kraftigt av utfodring, ras och årstid. Vitamin B12-halten beror till viss del på kons intag av kobolt.

Vitamin B12 finns till skillnad mot övriga B-vitaminer endast i animaliska livsmedel. Ett par undantag har dock upptäckts, och det är i alger och jästa sojaprodukter. De innehåller vitamin B12 men i en form som kroppen har svårt att tillgodogöra sig. Veganer saknar därför en bra källa för vitamin B12.

Andra källor till vitamin B12 förutom mjölk och mjölkprodukter är framför allt lever, kött, fisk, skaldjur och ägg.

Kemi

Vitamin B12 tillhör de vattenlösliga vitaminerna. Vitamin B12 är ett samlingsnamn för en stor grupp kobolthaltiga korrinoider som kan kallas kobalaminer.

Vitamin B12 har en komplicerad struktur. I centrum av molekylen finns en koboltjon. Till koboltjonen kan olika grupper vara bundna, till exempel en cyanidgrupp vilket ger cyanokobalamin eller en hydroxigrupp som ger en hydroxikobalamin.

I mjölk finns vitamin B12 till övervägande del som hydroxikobalamin och över 95% är bundet till protein.

Kemisk struktur av vitamin B12.

Processegenskaper

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin och känsligt för värme och kokning. Förlusten av vitamin B12 vid pastörisering och under lagring av pastöriserad mjölk är ändå liten, under 10 procent.

Vitamin B12 förstörs delvis vid sterilisering.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Sandström, B., Aro, A., Becker, W., Lyhne, N., Pedersen, J I., Þórsdóttir, I. (1996) Nordiska näringsrekommendationer 1996. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Vitamin B6 (pyridoxin)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 24 Sep 2010 09:17:00 GMT

Funktioner i kroppen

Vitamin B6 är nödvändig för proteinomsättningen i kroppen, både för nedbrytning och nyframställning av aminosyror, ”byggmaterialet” i protein. Vitamin B6 är till exempel betydelsefull för ombildning av aminosyror till signalsubstanser och därför viktigt för nervernas funktion.

Vitamin B6 behövs också för omvandling av aminosyran tryptofan till niacin.

Tillsammans med vitamin B12 och folsyra håller vitamin B6 ned homocysteinnivån i blodet. Höga homocysteinnivåer anses vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.

Vitamin B6 har också betydelse i kolhydratomsättningen.

Brist på vitamin B6 är ovanligt men kan uppstå vid olika sjukdomstillstånd och hos äldre personer.

Brist på vitamin B6 kan ge anemi (blodbrist) och påverkan på nervsystemet. Irritabilitet, depression och sömnbesvär är allmänna symtom. Även hudbesvär, uppsvullen tunga och läppar förekommer.

Alkohol, vissa läkemedel och p-piller ökar behovet av vitaminet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin B6 per dag är för män 1,6 milligram och för kvinnor 1,2 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 0,2 milligram vitamin B6 vilket motsvarar cirka 15 procent av dagsbehovet.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 8 procent av intaget av vitamin B6, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin B6-halten i mellanmjölk är 43 mikrogram per 100 gram.

Vitamin B6 finns i de flesta livsmedel. De viktigaste källorna i svensk kost förutom mjölk och mjölkprodukter är kött, fågel, fisk, potatis och berikande spannmålsprodukter.

Kemi

Vitamin B6 tillhör de vattenlösliga vitaminerna.

Vitamin B6 är ett samlingsnamn för pyridoxin, pyridoxal och pyridoxamin. På grund av ämnets pyridinring fick det namnet pyridoxin.

Biokemiskt ingår vitamin B6 i coenzymerna pyridoxalfosfat eller pyridoxaminfosfat som deltar i olika enzymsystem av vilka de flesta medverkar i kroppens aminosyraomsättning. Coenzymet pyridoxalfosfat ingår i kolhydratomsättningen, där det har betydelse för nedbrytningen av glykogen.

I mjölk förekommer vitamin B6 i formen pyridoxal till 70-95 procent. Resten består av pyridoxamin.

Den kemiska strukturen hos (a) pyridoxin, (b) pyridoxal och (c) pyridoxamin.

Processegenskaper

Vitamin B6 är känsligt för värmebehandling. Vid pastörisering och UHT-behandling av mjölk är ändå förlusten av vitamin B6 förhållandevis liten.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin D

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 23 Sep 2010 20:31:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Människan kan själv tillverka vitamin D i huden under inverkan av solljus, men eftersom vi i Norden har begränsat med dagsljus stora delar av året behöver vi även få i oss vitamin D från kosten.

Vitamin D behövs för att kroppen ska kunna lagra kalcium i skelettet.

Vitamin D är särskilt viktigt för barn och ungdomar som växer och fortfarande bygger sitt skelett.

Även för vuxna är det viktigt med vitamin D i kombination med kalcium för att bevara skelettet så starkt som möjligt hela livet. Från 25-30-årsåldern börjar skelettet en naturlig urkalkning och det är viktigt att kompensera detta så mycket möjligt. Därför är det är det angeläget att barn konsumerar den rekommenderade mängden fem deciliter mager mjölk/mjölkprodukter per dag i skola, på förskolan och/eller hemma.

Vitamin D behövs också för att reglera kalcium- och fosfatkoncentrationen i blodet. Det sker dels genom upptaget i tarmen, frisättning av kalcium från skelettet samt genom återupptag av kalcium i njurarna. En tillräckligt hög nivå av kalcium och fosfat är en förutsättning för mineralisering av skelett och tänder.

Brist på vitamin D leder till skelettsjukdomarna rakitis hos barn eller osteomalaci (benuppmjukning) hos vuxna. Båda sjukdomarna beror på att för lite kalcium och fosfor lagrats in i skelettet.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin vilket betyder att det kan lagras i kroppens fettväv. Överdosering av vitaminet under lång tid kan därför vara farligt och ge skador framför allt i form av förkalkningar i vävnader och organ.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin D är för män och kvinnor 7,5 mikrogram per dag. För män och kvinnor äldre än 61 år rekommenderas 10 mikrogram per dag.

Mjölk är naturligt ingen stor källa till vitamin D men genom lagstiftning berikas mini-, lätt och mellanmjölk med vitamin D i Sverige. Orsaken är dels att stora delar av mängden vitamin D försvinner med fettet som avlägsnas men också att kosten annars inte innehåller tillräckligt av vitaminet.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 1,9 mikrogram vitamin D. Det innebär att 5 deciliter ger cirka 25 procent av dagsbehovet av vitamin D för vuxna. För barn och ungdomar blir bidraget större.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av vitamin D, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin D i mjölkråvaran kommer från fodret eller har bildats i kons hud när de vistats ute i dagsljus. Mängden vitamin D i mjölk varierar något under året beroende på hur mycket korna utsätts för solljus.

Genom vitamineringen blir de magra mjölksorterna väsentliga källor till vitamin D. Även vitamin A som också är ett fettlösligt vitamin tillförs de magra mjölksorterna för att återställa den ursprungliga mängden.

Vitamin D förekommer i mini-, lätt och mellanmjölk i formen D3. Halten av vitamin D i de magra mjölksorterna berikas till 0,45 mikrogram per 100 gram mjölk.

Andra viktiga källor till vitamin D är till exempel matfett, fet fisk och kött.

Kemi

Vitamin D tillhör de fettlösliga vitaminerna.

Namnet vitamin D står för flera sterolderivat med likartad byggnad.

Två av sterolderivaten är speciellt intressanta ur näringssynpunkt liksom de provitaminer, som de bildas ur. Ergokalciferol (D2) finns i växter och kan bildas vid UV-bestrålning av ergosterol. Kolekalciferol bildas vid exponering i solljus av 7-dehydrokolesterol i människa och djur, särskilt i huden. Kolesterol är ett viktigt förstadium till 7-dehydrokolesterol.

Struktur av vitamin D2 (a) och vitamin D3 (b)

Provitamin	Namn	Vitamin
ergosterol (vegetabiliskt ursprung)	ergokalciferol	Vitamin D2

7-dehydrokolesterol (animaliskt ursprung)	kolekalciferol	Vitamin D3

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Zink

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 23 Sep 2010 15:10:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Zink har betydelse för en lång rad funktioner kroppen.

Zink ingår i ett stort antal enzymsystem. Det är nödvändigt för omsättning av kolhydrater, protein och fett. Det är också viktigt för flera hormonsystem och betydelsefull för tillväxt, reproduktion och centrala nervsystemet.

Immunförsvarets celler är beroende av zink och zink har även en antioxidativ effekt.

Zink har även betydelse för aptit, smak och mörkerseende.

Zink lagras i muskler och skelett men ett dagligt intag av zink är nödvändigt för att undvika bristtillstånd.

Långvarig användning av syrahämmande läkemedel kan försämra zinkupptaget.

Brist på zink ger tillväxthämning, försämrad sårläkning, hudförändringar och ett försämrat immunförsvar. Diarré, illamående och nedsatt aptit är allmänna symtom.

Zinkbrist kan ses vid ett flertal kroniska sjukdomar med störd zinkomsättning bland annat diabetes.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 9 milligram per dag och för kvinnor 7 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 2,3 milligram zink. Det motsvarar 25 procent av dagsbehovet för män och drygt 30 procent av dagsbehovet för barn och kvinnor.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 12 procent av intaget av zink, och ost med tio procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Zinkhalten i mellanmjölk är 0,45 milligram per 100 gram.

Tillsats av zink i fodret påverkar mjölkens zinkinnehåll måttligt.

Goda källor till zink är nötkött, mjölkprodukter och ost. Fullkornsprodukter och baljväxter (ärtor och bönor) bidrar också med zink men fiber och fytinsyra försvårar absorptionen.

Kemi

Zink ingår tillsammans med kadmium och kvicksilver i zinkgruppen i det periodiska systemet. Zink har beteckningen Zn.

Huvuddelen av mjölkens zinkinnehåll finns i skummjölken och endast 1-3 procent finns i fettfasen. I skummjölken är zink till över 95 procent associerat till kaseinmicellerna. Övriga ca 5 procent är associerade med citrat. I kaseinmicellerna är zink till en tredjedel bundet till kasein-fosfoseringrupperna och två tredjedelar är bundet till kolloidalt kalciumfosfat.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005). Svenska Näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus, L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.

Hygien i alla led minskar problemen med sporer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 10 Jul 2011 15:13:00 GMT

God hygien från fält till mjölktank, rätt teknik och noggrannhet vid ensilering samt rena kor är viktiga faktorer för att undvika problem med sporer mjölken.

Det visar en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet med titeln ”Sporprojektet – vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har” (SLU-Rapport 31, Skara 2011).

Sporprojektet genomfördes under åren 2007 till 2009 på gårdar inom Falköpings och Gäsene mejeriers områden och har initierats av Agroväst Mjölkprogram.

En del av projektet har också varit att ta fram lättillgängligt broschyrmaterial som kan användas i samband med rådgivningsinsatser.

Rapport: Sporprojektet – vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har

Broschyr: Sporfri mjölk – Hygienfråga

Se även Hur undviker man sporer i ensilage.

Sporer och sporbildning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 25 Oct 2010 08:19:00 GMT

Flertalet bakterier som finns i mjölk kan man eliminera genom pastörisering, vilket skyddar mot sjukdomsalstrande bakterier och dessutom leder till ökad hållbarhet. Vissa bakterier, främst inom släktena Clostridium och Bacillus överlever pastörisering i sporform.

Sporen är en viloform som bildas när den vegetativa bakterien utsätts för svält. Det är viktigt att skilja mellan den vegetativa bakterien, som delar och förökar sig, och sporen som är fullständigt inaktiv (Fig. 1). De vegetativa bakterierna är känsliga för pastörisering. Det är de vegetativa bakterierna som orsakar produktförstöring genom sin tillväxt (Fig 1:1). Tillväxten sker logaritmiskt, vilket snabbt leder till mycket höga bakterietal om tillväxtbetingelserna är gynnsamma. Synliga produktfel i mejeriprodukter uppstår först när bakteriehalten uppgår till minst en miljon per gram. Exempel på fel orsakas av sporbildare är smörsyrajäsning hos ost (fig. 2) och sötkoagulering hos konsumtionsmjölk. Även smörsyrajäsning i ensilage är ett mikrobiologiskt produktfel.

Sporer bildas när bakterierna råkar ut för näringsbrist. (Däremot bildas det aldrig sporer på grund av att man kyler ned mjölken i mjölktanken). Vid näringsbrist slutar bakterierna växa. Vid ursprungligen god näringstillgång, till exempel i ensilage, kan det då finnas flera miljoner bakterier per gram medan det i mera näringsbegränsade miljöer, till exempel i jord kan finnas mycket lägre halter oftast mindre än 100 upp till 10 000 klostridiesporer gram per i jord.

Figur 1 Sporbildning och vegetativ tillväxt

Vid sporbildningen kapslas bakteriens arvsmassa in i ett antal lager av mycket resistent material (Fig. 1:2-4). Vatten tas bort och när sporen är färdigbildad går bakterien sönder och den fria sporen kommer ut (Fig. 1:5). Det är denna som är resistent mot värme och överlever pastörisering, men den klarar också uttorkning, kemikalier, högt och lågt pH. Sporerna överlever också passagen genom kons tarmkanal. I mjölk kan det finnas både vegetativa bakterier och sporer, men det är endast sporerna som överlever vid pastörisering. Detta innebär att de sporer som finns i mjölkråvaran också kommer att hamna i mejeriprodukterna. Sporbildning är en långsam process som även under optimala betingelser tar minst 12-18 timmar men oftast mycket längre tid.

Så länge miljön är olämplig för tillväxt består sporformen, men vid yttre stimuli som till exempel god näringstillgång så gror sporen ut (Fig. 1:6). Sporväggen öppnas och en ny vegetativ bakterie växer ut och förökar sig sedan. Detta inträffar i mejeriprodukterna, olika beroende på art av sporbildare. Sporgroning sker avsevärt snabbare än sporbildning. Under optimala betingelser kan groning ske på 5-10 minuter, men i mejeriprodukter som är kylda tar det ofta flera dygn. Det krävs ofta en aktivering av sporerna innan de gror ut. I mejeriprodukter gynnas sporgroningen genom att sporerna värmeaktiveras vid pastörisering. Sporer förekommer i mjölk oftast i halter som några 100 till 1 000 per liter d.v.s. 0,01-1/ml. Det krävs alltså en kraftig tillväxt för att sporerna ska orsaka produktfel. Samma sak gäller i ensilage där ibland mer än 10 miljoner vegetativa bakterier/g kan utveckla sig när ensilaget är riktigt dåligt.

Det finns två typer av sporer som är intressanta för mejeriindustrin: klostridiesporer och B. cereus-sporer.

Klostridiesporer

Klostridiesporerna är anaeroba sporbildare, det vill säga de vegetativa bakterierna växer och bildar sporer endast under aneroba (syrefria) förhållanden. Sådana förhållanden finns i ensilage och även i ost, där Clostridium tyrobutyricum orsakar gasbildning och smakförändringar (smörsyrajäsning). Ostjäsning sker när sporhalten i mjölken är förhöjd och jäsningsrisken ökar med sporhalten (fig. 2). Det är önskvärt att leverantörmjölken innehåller mindre än 400 sporer/l och helst mindre än 100 sporer/l. Ost som är smörsyrajäst ger stora ekonomiska förluster för ysterierna. Dels har sådan ost kraftigt försämrad värde, men en ojämn ostkvalitet med återkommande produktfel gör det svårt för mejeriföretagen att skapa stabila kundrelationer.

Figur 2. Smörsyrajäst ost

Bacillus cereus sporer

B. cereus är en aerob sporbildare, som endast bildar sporer i närvaro av syre och som föredrar syrerik miljö för tillväxt. Dessa sporer kan därför inte gro i ost, men väl i mjölk och grädde. De hamnar i mjölken i huvudsak under betessäsongen eftersom de finns i jord. De gror och tillväxer långsamt i kyld mjölk och begränsar hållbarheten. Det finns ett krav från Livsmedelsverket på maximalt 1000 vegetativa B. cereus/ml vid bäst före-dagen, eftersom B. cereus kan orsaka matförgiftning. Det är önskvärt att leverantörmjölken innehåller mindre än 100 sporer/l för att klara denna gräns. B. cereus ställer också till problem för mejeriindustrin genom att de förhöjda halterna i mjölk tvingar till en kortare framstämplingstid, vilket fördyrar distributionen och minskar konsumenternas tid fram till framstämplingsdatum.

Klostridiesporer – översikt

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 23 Oct 2010 14:20:00 GMT

Vad är klostridiesporer?

Klostridiesporer bildas av bakterier inom släktet Clostridium. De är bakterier som endast växer under anaeroba (syrefria förhållanden). En sådan miljö finns både i ost och i ensilage. Klostridierna kan befinna sig i två utvecklingsstadier (Fig. 1). Det ena är den vegetativa bakteriecellen, som tillväxer genom celldelning vilket leder till en exponentiell ökning av bakteriehalten. Det andra är sporformen, som bildas under förhållanden när bakterien utsätts för svält, det vill säga näringsbrist som hämmar vidare tillväxt. Läs mer om själva sporbildningsmekanismen här.

Hur påverkar klostridiesporerna osten?

Det är den höga värmeresistensen som gör att klostridiesporer utgör ett problem vid osttillverkning. Sporer som hamnat i leverantörmjölken på gården kan inte avdödas genom pastörisering av mjölken på mejeriet. Sporerna återfinns i stort sett opåverkade i ystmjölken. De kan aktiveras av värmebehandlingen, vilket gör att de blir mera benägna att senare gro ut. Under ystningsprocessen tillsätts mjölksyrabakterier till mjölken. Deras uppgift är bland annat att omvandla laktosen i mjölken till mjölksyra. I den färdiga osten förbrukar de också syret och genom mjölksyrabildningen sänker de pH i osten. Man tillsätter också natriumklorid till ostmassan. Under normala förhållanden bör pH-sänkningen, i kombination med anaeroba förhållanden och salthalten leda till att osten konserveras och får lång hållbarhet. Men osttillverkning är en känslig biologisk process, som kan störas av många faktorer. Störningar i syrningsprocessen i samband med ystning, till exempel genom variationer i mjölkens egenskaper eller genom förekomst av antibiotika, kan leda till en långsam pH-sänkning, som gynnar klostridiesporernas groning. Det finns ett signifikant samband mellan sporhalten i ystmjölken och ostens kvalitet (Fig. 2).

Fig. 2. Samband mellan sporhalt i ystmjölk och lukt- och smakpoäng för färdiglagrad ost

Klostridietillväxten kan endast ske när det är syrefritt och när övriga omgivningsbetingelser inte är hämmande. I ost är det arten Clostridium tyrobutyricum som klarar att växa och som ger produktskador. Den kan förjäsa mjölksyra (laktat) och bilda smörsyra, koldioxid och vätgas. Smörsyran ger en obehaglig smak åt osten och gaserna, i synnerhet vätgasen (som inte löser sig i ostens vätskefas), leder till att osten sväller upp och att texturen slits sönder (Fig. 3). Ost som genomgått smörsyrajäsning orsakar stora förluster för mejeriföretagen.

Fig. 3. Ost med smörsyrajäsning

För att ost ska få god smak varmlagras den under kortare eller längre tid, beroende på osttyp. Den relativt långa varmlagringen vid hög temperatur för Grevé-ost gynnar klostridietillväxt och gör att denna osttyp är särskilt känslig. Men jäsning kan ske även i andra osttyper som Herrgårdsost och Svecia. För att förhindra att sporer av smörsyrajäsande klostridier gror ut och tillväxer tillsätter man natriumnitrat (salpeter) i samband med ystningen. Nitratet bidrar till att förhindra att sporerna gror ut, men får endast tillsättas upp till ett gränsvärde. Vid alltför hög sporhalt i mjölken räcker inte nitratet till. Nitratet är ifrågasatt som tillsatsmedel vid osttillverkning.

Det finns två mjölkbehandlingsmetoder som kan användas för att reducera sporhalten före ystning. Vid baktofugering centrifugeras mjölken och sporerna, som är tyngre än bakterier och mjölkkomponenter, kan samlas upp. Sporhalten kan reduceras med cirka 95-98 %. Vid mikrofiltrering avskiljs 99,5 % av sporerna. Detta kan synas som effektiva metoder men sporhalten i mjölken före behandling kan ändå sätta begräsningar för metodernas säkerhet. För att tillverka rundpipig ost utan nitrattillsats krävs att sporhalten ej överstiger 10 sporer per liter mjölk. Det betyder att vid enkelbaktofugering bör inte sporhalten överstiga 500 sporer/l. Vid nitrattillsats utan baktofugering är det önskvärt med en sporhalt som inte överstiger 100 sporer/l. Många ysterier har idag sporreduktionsutrustning men beroende på utrustningstypen kan ändå sporhalten i leverantörmjölken vara begränsande för ostkvaliteten. Figur 4 visar variationen i sporhalt i ystmjölken vid ett ysteri vecka för vecka under ett helt år. Det framgår tydligt att under större delen av vinterhalvåret detta år var sporhalten för hög för att på ett säkert sätt tillverka ost utan sporreduktionsutrustning. Vid fel på utrustningen sker då ohjälpligt smörsyrajäsning. Figuren visar också att sporhalten är markant lägre under sommarhalvåret. Sannolikt är skillnaden mellan sommar och vinter mindre markerad idag när ensilageutfodring ofta sker även sommartid än när analyserna utfördes.

Fig. 4. Sporhaltens variation i ystmjölken under ett år

Hur hamnar klostridiesporerna i mjölken?

Det finns ett välkänt och tydligt samband mellan säsongsvariationer i ensilagekvaliteten och omfattningen av smörsyrajäst ost vid ysterierna. Ensilage är den enda viktiga källan för de klostridiesporer som hamnar i mjölken (Fig 5). Ensilaget är ur mikrobiologisk synpunkt en jämförbar miljö med ost. Här finns mjölksyrabakterier som utnyttjar sockret i grönmassan för att bilda mjölksyra. Om ensilaget snabbt blir syrefritt och pH går ned så kommer ensilaget att vara skyddat för tillväxt av klostridier. Men om till exempel pH blir för högt så kan klostridiesporer i grönmassan gro ut och bilda vegetativa bakterier som förjäser mjölksyran till smörsyra. De kan tillväxa upp till flera 10-tal miljoner bakterier/g ensilage. Så småningom uppstår näringsbegränsning och sporer bildas i lika höga halter. När kon äter sådant ensilage så påverkas inte sporerna alls av matsmältningsprocessen. Sporerna kommer ut i ungefär lika hög halt i träcken som de fanns i ensilaget. Vid så höga halter kan även mycket små restmängder av träck på spenarna efter rengöring leta till en avsevärd kontaminering av mjölken. Om träcken innehåller 1 miljon sporer/g så innehåller 1 mg träck på spenarna (som kan finnas kvar efter en god rengöring) 1000 sporer, vilket är tillräckligt för att en liter mjölk ska bli olämplig för osttillverkning! Det är därför mycket viktigt att vid ensilering av vallfoder att hämma klostridietillväxt som kan leda till höga sporhalter. Lyckligtvis är de åtgärder som krävs för detta inte annorlunda än de som leder till produktion av ensilage av hög kvalitet. Den enkla huvudprincipen är att skapa goda inläggningsförhållanden och missgynna klostridiernas tillväxt.

Fig. 5. Klostridesporernas väg från gröda till ost.

Vilka faktorer påverkar utvecklingen av klostridier i ensilage?

Klostridernas tillväxt påverkas, liksom alla andra mikroorganismer, av

tillgången på näring
syretillgång/syrefrihet
temperaturen
pH-värdet
tillgången på vatten (vattenaktivitet/ts-halt) och
inverkan från andra mikroorganismer som kan förändra miljön eller producera substanser som t.ex. hämmar eller gynnar klostridierna samt
konserveringsmedel eller andra hämmande substanser som tillsätts

Bakterier kan endast tillväxa mellan vissa värden på parametrarna. Vid ett visst värde är tillväxten optimal, till exempel vid pH 7, medan under t.ex. pH 4 och över pH 9 sker ingen växt. Ju närmare min- och maxvärdena pH ligger desto långsammare sker tillväxten. Alla ovanstående parametrar samverkar, vilket leder till att olika kombinationer kan leda till samma resultat (till exempel samband mellan pH och ts för hämning av klostridieväxt).

Klostridiesporerna finns i jord i relativt låga halter (oftast några 100 - några 1000/g jord). Högre halter kan finnas i jord som gödslats med fast- eller flytgödsel, om träcken innehåller klostridiesporer. Sporer kan också finnas i kvarvarande förna från tidigare år samt i gödselklumpar som fastnat på grödan vid fastgödsling. En nödvändig förutsättning för utveckling av klostridier är att sporer följer med jord eller gödselkontaminerad grönmassa vid inläggningen. Åtgärder som minimerar denna kontamination minskar därför risken för sporer.

Näringstillgången för klostridier i grönmassan är i första hand beroende på halten lättlösligt socker, men i viss mån även på protein/aminosyror. För den initiala fasen är dock socker viktigast. Tillgången på socker beror dels på typen av gröda och skördetidpunkten men också på sönderdelningsgraden vid inläggning. I långstråig gröda är sockertillgången lägre än till exempel i exakthackad gröda. För att förhindra klostridier är det viktigt att sockret i första hand används av mjölksyrabakterierna som finns på grödan. Genom deras sockerkonsumtion och syraproduktion försämras klostridiernas möjlighet att gro ut och växa (lågt pH och lite eller inget socker kvar). Åtgärder som leder till ökad sockerhalt gynnar mjölksyrabakterierna och missgynnar klostridierna. Förtorkning som leder till att sockret koncentreras i grönmassan är ett exempel på detta.

Klostridierna kräver syrefrihet och kommer därför inte att kunna gro ut förrän syret förbrukats. Men ett tillräckligt lågt pH gör att de inte kan växa till. En längre tids syreexponering av grönmassan gynnar andra skadliga bakterier såsom enterobakterier och Bacillus, som konkurrerar med mjölksyrabakterierna om sockret. Detta missgynnar mjölksyrabakterierna, med följd att de inte lika effektivt sänker pH. Klostridierna får då chansen att gro ut, vilket inte sker vid lägre pH. Snabb täckning och god packning av grönmassan gör att växtmaterialet förbrukar syret snabbt genom cellandningen, vilket gynnar mjölksyrabakterier.

Klostridierna har optimumtemperatur vid cirka 37°C och växer ganska långsamt vid temperatur mellan 10 och 15°C. Vissa kan dock växa upp till 50°C. Mjölksyrabakterierna har däremot optimum vid 20-25°C. Detta gör att mjölksyrabakterierna gynnas i förhållande till klostridierna så länge temperaturen är normal. Vid onormalt hög temperatur, till exempel under värmeböljor, gynnas däremot klostridierna och samma gäller när ensilaget tagit värme. Värme bildas vid grönmassans respiration, men minimeras genom att minimera lufttillgången genom snabb inläggning och täckning. Hög temperatur ökar också gaspermeabiliteten för plastfilm till rundbalar och även för butylgummidukar eller plast till plansilos. Syreläckage gynnar indirekt klostridierna under lagringsfasen.

Optimalt pH för klostridier ligger i det neutrala området. Det pH-värde som krävs för hämning av klostridier beror även på ts-halten (vattenhalten), som samverkar med pH. Vid 20 % ts krävs pH under 4,2 för hämning, med vid 50 % ts så är pH under 5,0 tillräckligt. Vid högre ts-halt hämmas även mjölksyrabakterierna, varför de producerar mindre mjölksyra och då blir pH högre. Vid över 60 % ts bildas ingen mjölksyra. Konserveringen bygger då helt på lufttät lagring och låg vattenhalt. En annan faktor som påverkar pH-utvecklingen i ensilaget är grönmassans buffringsförmåga. Baljväxter innehåller högre halter buffrande substanser än gräs och det krävs därför mera socker för att syrabildningen ska leda till sänkt pH. Baljväxter är därför mera svårensilerade, även beroende på lägre halt lättlösligt socker. Gödselklumpar i grönmassan gynnar klostridier eftersom de buffrar pH och gynnar därmed tillväxt.

Tillgång till vatten är en nödvändig förutsättning för all bakterietillväxt. Vid god vattentillgång kan tillväxten ske relativt obehindrat, men vid lägre tillgång på vatten, till exempel genom torkning minskas tillväxthastigheten för att över en viss ts-halt helt upphöra. Förtorkning av ensilage leder därför till att klostridiernas tillväxt hämmas. En ts-halt över 30 % anses hämma klostridier. Men på grund av ojämnheter i ts i en sträng som ej vänts kan det förekomma klostridieväxt även i ensilage som i huvudsak förtorkats till högre ts. Därför rekommenderas en ts-halt på 40-50 % i rundbalar. Mjölksyrabakterierna är mera tåliga än klostridierna vilket leder till att både ts och pH hämmar i samverkan.

Andra mikroorganismer kan påverka klostridiernas möjlighet att växa till i ensilage. Effekten av enterobakterier och Bacillus vid inläggning har redan nämnts. Ett annat exempel är jäst och mögel. De kommer ofta in med jord och förnarester. Mögel kräver syretillgång för att växa och kan gynnas vid syreläckage under lagring, till exempel i det yttersta skikten av rundbalar. Många jästarter kan leva på mjölksyra, men de flesta hämmas av syrefrihet. Om däremot syre läcker in i ensilaget så kan jäst och även mögel växa till och förbruka mjölksyran. Temperaturen stiger (varmgång) och då kommer även vissa Bacillus att växa till. Då höjs pH vilket leder till att skyddet mot klostridier minskar i den del av ensilaget som fortfarande är anerob, men där pH ökat. Det betyder att i samband med uttag finns det en zon innanför uttagsytan i till exempel en plansilo med varmgång där det kan utvecklas klostrider, som bildar sporer. I rundbalar med hög ts är det ofta jäst och mögel som växer, på grund av att de tål högre ts-halt än klostridierna. Inträngande syre i en otät rundbal leder ofta till att synligt mögel bildas i balens ytterskikt. Även här kan det finnas risk för klostridier, om ts-halten är för låg.

Ensileringsförloppet och ensilagekvalitén kan påverkas genom användning av tillsatsmedel, som på olika sätt inverkar på mjölksyrabakteriernas, klostridiernas och övriga mikroorganismers utveckling. Huvudprincipen är att gynna mjölksyrabakterierna och/eller hämma övriga mikroorganismer. Kemiska tillsatsmedel är till exempel syror som myrsyra och propionsyra, som syftar till att snabbt sänka pH och samtidigt slå ut cellandningen i grödan. Detta sparar socker och förhindrar tillväxt av den aeroba floran. Därigenom får mjölksyrabakterierna bättre utvecklingsmöjligheter vilket hindrar klostridietillväxt. Andra typer av kemiska tillsatsmedel innehåller olika salter som hämmar klostridiesporgroning och även jäst/mögeltillväxt. Biologiska tillsatsmedel innehåller mjölksyrabakterier som hjälper till att ök mjölksyrabildningen i ensilaget (under förutsättning att det finns tillräckligt med socker) eller enzymer, som bryter ned svårlösliga kolhydrater i grönmassan till lättlösligt socker som mjölksyrabakterierna kan utnyttja. Näringsberikande tillsatser innehåller lättlösliga kolhydrater som gynnar mjölksyrabakterierna vid låg sockerhalt i grönmassan.

Tillsatsmedel rekommenderas alltid

när vallen gödslats med stallgödsel eller urin uppblandat med pressvatten (risk för tillförsel av stora mängder klostridiesporer i grönmassan om korna utfodrats med dåligt ensilage med klostridiejäsning). De sporer som förs in med grönmassan utgör en risk för nästa ensilering och måste hämmas.
Vid rundbalsensilering när grönmassans ts-halt är under 40 %. På grund av ojämn ts-halt i grönmassan kan det ske klostridietillväxt i partier med lägre ts-halt. Rundbalsensilage är oftast långstråigt, vilket betyder att sockertillgängligheten är begränsad. Dessutom är rundbalar känsliga för syreläckage, varför tillsatsmedel är en god gardering mot klostridier.

Andra svåra inläggningsförhållanden kan också motivera tillsatsmedel:

Om fodret bärgas 2-3 dagar efter slåtter. På grund av respiration förloras mycket av det lättlösliga sockret, vilket missgynnar mjölksyrabakterierna. Samtidigt gynnas tillväxt av den aeroba störfloran.
Vid låg ts-halt (under 25 %), såsom vid direktskörd eller mycket svag förtorkning. Låg ts-halt gynnar både klostridier och annan störflora. Sockerhalten är låg, vilket missgynnar mjölksyrabakterierna och leder till risk för otillräcklig pH-sänkning.
Om vallen innehåller en stor andel baljväxter. Baljväxterna har hög buffringsförmåga och relativt låg sockerhalt, vilket missgynnar mjölksyrabakterierna och gynnar klostrider.
Grova och förvuxna grödor. Grova grödor är svåra att packa, vilket medför mycket syre i grönmassan. Mängden lättlösligt socker är också lägre än i yngre gröda.

Tillsatsmedel är ett hjälpmedel för att förhindra misslyckande under svåra förhållanden och kan också bidra till en bättre ensilagekvalitet under mera normala förhållanden. Men de är inga mirakelmedel. Om inte de grundläggande förutsättningarna för god ensilering är närvarande så hjälper inga tillsatsmedel. Grödan måste vara så fri som möjlighet från jord och annan förorening som kan innehålla klostridier och andra störande mikroorganismer. Det måste finnas tillräckligt med lättillgängligt socker i tillräcklig mängd för att mjölksyrabakterierna ska kunna verka. Syrefria förhållanden måste skapas snabbt. Det är också viktigt att tillsatsmedel doseras i korrekt mängd, eftersom de annars inte får avsedd verkan.

Träckanalys vid problem med klostridiesporer i mjölk – Instruktion

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 23 Oct 2010 11:17:00 GMT

Genom att analysera sporhalten i träck får man en indikation på hur högt sportrycket är på gården som ett underlag för att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga.

Material för provtagning

Beställ material från laboratoriet som skickar ut följesedel, provburkar för mjölk och träck, samt bulkotestflaska för provuttag av mjölk.

Uttag av gödselprov

I samband med besöket tas det ut gödselprov (tag färsk gödsel från 2-4 olika ställen och samla (till exempel med plastsked) i en plastburk av den typ som mjölkproven till Steins tas ut i. Det räcker med att burken fylls till hälften. Proverna behöver inte tas från ändtarmen från kor, men det ska vara från färsk gödsel. Skrapa bort yttersta skiktet på ”mockan”, som kan ha torkat.

Uttag av mjölkprov

Tag ut mjölkprov från tanken med bulkotest eller kloraminbehandlad ren skopa (tankens omrörare ska ha varit på innan provet tas ut). Fyll en burk med cirka 50 ml mjölk.

Märkning och provhantering

Proverna märks med leverantörsnr och datum med märkpenna (obs vattenfast).
Tejpa gärna igen burkarna så att inte locken kan öppnas.
Placera de två burkarna i en plastpåse.
Fyll i följesedeln till laboratoriet. Lägg den i påsen.
Förslut och placera i frys så snart som möjligt.
Fyll dessutom i besöksprotokoll som du själv behåller.

Tolkning av analysresultat

Vid tolkning av analysresultaten för att kunna värdera lämpliga åtgärder tar man haänsyn både till sporhalten i träcken och hur smutsiga korna är. Rekommendation för tolkning av analysresultat finner du här.

Sporer Forskningspublikationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 05 Oct 2010 15:27:00 GMT

Här har vi listat forskningrapporter och Forskning Special med fokus på sporer.

Våra serier av forskningsrapporter och Forskning Special finns samlade i sin helhet under rubriken Publikationer.

Fo-rapporter om sporer

Hur stor roll spelar stallhygienen för förekomst av klostridiesporer i mjölk? En simuleringsstudie
Av Anders Christiansson
Nr 7078; 2008-12-23 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Förekomst av psykrotrofa Bacillus cereus i konsumtionsmjölk - en kvalitativ riskvärdering
Av Anders Christiansson
Nr 7076; 2008-12-05 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Kostnader för att motverka försämrad ostkvalitet till följd av klostridiesporer - en systemanalys
Av Inger Andersson, Anders Christiansson, Carolina Nilsson & Martin Sundberg
Nr 7071; 2008-03-15 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Utveckling och standardisering av metodik för analys av klostridiesporer i träck
Av Anders Christiansson, Inger Andersson, Jessica Flodin & Lena Tryggvason
Nr 7070; 2007-10-30 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Resultat av ringanalys av klostridiesporer i träck
Av Anders Christiansson, Inger Andersson
Nr 7062; 2006-04-27 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk
Av Inger Andersson, Anders Christiansson, Margareta Emanuelson, Bengt Everitt
Nr 7061; 2006-03-06 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer
Av Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Irena Ollermark, Amanda Monthán Anders Christiansson Birgitta Svensson
Nr 7024; 2003-10-06 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Avtorkningsrutiner i mjölkstallet: Hur minimeras risken för kvalitetsfel i mejeriprodukter orsakade av klostridie- och Bacillus cereus-sporer i leverantörsmjölk? Slutrapport till SLF för projektnr: 0030009
Av Madeleine Magnusson, Anders Christiansson, Birgitta Svensson, Christina Kolstrup
Nr 7006; 2002-06-30 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Nivåbestämning av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk; Hur påverkas tillväxten av B. cereus om leverantörmjölken utspäds med sterilt vatten 2 respektive 4 gånger?
Av Kerstin Ekelund, Anders Christiansson
Nr 4977; 1999-12-09 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk. Spridningsvägar och preventiva åtgärder
Av Anders Christiansson
Nr 4960; 1998-03-25 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Utveckling av ny, snabbare metodik för analys av klostridiesporer i leverantörmjölk
Av Anders Christiansson, Hiroshi Ogura, Kerstin Ekelund, Margareta Persson, Mia von Below
Nr 4948; 1995-07-06 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna?
Av Inger Andersson, Anders Christiansson
Nr 4941; 1994-12-29 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Grevè-projektet - En sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel.
Av Anders Christiansson, Lena Nyberg, Sten Alfredsson,
Nr 4929; 1994-06-14 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Bacillus cereus i mjölk och grädde. Bekämpning genom dubbel värmebehandling
Av Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson
Nr 4873; 1991-02-21 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Dubbel värmebehandling av varmhållen grädde i syfte att minimera tillväxten av Bacillus cereus
Av Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson
Nr 4872; 1991-01-28 Läs sammanfattning Läs hela rapporten

Fo Special om sporer

Stallhygien och klostridiesporer i mjölk
av Anders Christiansson
Nr 2009/11; 2009-06-10 Ladda ner pdf

Riskvärdering av psykrotrofa Bacillus cereus i konsumtionsmjölk
av Anders Christiansson
Nr 2009/02; 2009-01-23 Ladda ner pdf

Träckanalys av klostridiesporer som rådgivningsverktyg
av Anders Christiansson, Inger Andersson, Jessica Flodin, Lena Tryggvason
Nr 2008/02; 2008-01-22 Ladda ner pdf

Grönmassans bearbetning vid slangensilering skapar bättre ensileringsförutsättningar / Sporbildning hos Bacillus cereus i biofilmer
av Bengt Everitt / Anders Christiansson
Nr 2006/13; 2006-09-22 Ladda ner pdf

Resultat av ringanalys av klostridiesporer i träck / Nytt SLF-projekt: Utveckling och standardisering av metodik för analys av klostridiesporer i träck
av Anders Christiansson och Inger Andersson
Nr 2006/09; 2006-06-02 Ladda ner pdf

Ny kunskap om Bacillus cereus
av Anders Christiansson och Birgitta Svensson
Nr 2004/17; 2004-11-09 Ladda ner pdf

Rengöring av spenar. Olika sporer och smuts. Tvätt av dukar
av Anders Christiansson, Madeleine Magnusson och Birgitta Svensson
Nr 2002/21; 2002-12-06 Ladda ner pdf

Rengöring av spenar. Vilken metod är bäst?
av Anders Christiansson, Madeleine Magnusson, Birgitta Svensson
Nr 2001/16; 2001-10-30 Ladda ner pdf

Rengöring av spenar. Hur långt kan man nå?
av Anders Christiansson, Madeleine Magnusson, Birgitta Svensson
Nr 2001/07; 2001-04-05 Ladda ner pdf

Luften har ingen betydelse för mjölkens kvalitet vid sporproblem
av Anders Christiansson
Nr 2000/03; 2000-02-22 Ladda ner pdf

Bacillus cereus-sporer i liggbås
av Anders Christiansson
Nr 1999/09; 1999-11-23 Ladda ner pdf

Spridningsvägar för B. cereus-sporer till mjölk under stallperioden
av Anders Christiansson
Nr 1998/04; 1998-05-28 Ladda ner pdf

Examensarbete om Bacillus cereus
av Anders Christiansson
Nr 1998/02; 1998-03-27 Ladda ner pdf

Bacillus cereus i djupa ströbäddar
av Anders Christiansson
Nr 1997/06; 1997-04-03 Ladda ner pdf

Spridningsvägar för Bacillus cereus till mjölk på gården
av Anders Christiansson
Nr 1996/07; 1996-09-30 Ladda ner pdf

Metod för klostridiesporanalys; Förbättrad filtreringsmetod för B. cereus-sporer i mjölk
av Anders Christiansson
Nr 1996/01; 1996-01-25 Ladda ner pdf

Stoppa Clostridiesporerna redan på fältet!

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 13 Feb 2007 23:00:00 GMT

Under säsongen 05/06 drabbades fler än vanligt av Arlas leverantörer av höga halter av clostridiesporer i den levererade mjölken. Därför startades ett projekt för att ta reda på eventuella orsaker till problemet.

Detta examensarbete är en del av detta projekt där syftet har varit att sammanställa en enkät som rör skörde- och inläggningsrutiner av framför allt vallfoder. Enkäten har besvarats av 143 lantbrukare som samtliga har höga sporhalter i mjölken. Av dem plockades 24 gårdar ut där riktigt höga sporhalter hade påvisats. Dessutom plockades även 20 kontrollgårdar ut, som också de fick svara på enkäten. Hos gårdarna i den jämförande studien samlades även ett gödselprov in från respektive gårds gödselbrunn som skulle representera gårdens samlade sportryck under säsongen.

Enkätstudien

Resultaten av enkätstudien visade att en majoritet av gårdarna hade använt rundbalar för lagring av sitt ensilage och att ts-halten i fodret låg under den rekommenderade gränsen för den typen av lagring. Huvudparten av de tillfrågade spred stallgödsel i form av flytgödsel på vallen. De flesta valde att förtorka grönmassan före inläggning och vid skörd anlitade lite mer än en tredjedel maskinstation. Av dem som haft problem den aktuella säsongen hade flertalet också haft sporproblem både föregående och tidigare år.

Jämförande studie

Av den jämförande studien framkom att en majoritet inom båda grupperna spred stallgödsel på vallen. Fördelningen mellan att slangsprida eller att bredsprida gödseln var mycket jämnare inom kontrollgruppen än i sporgruppen, där en majoritet valde att bredsprida sin gödsel. Av gödselanalysen att döma hade kontrollgårdarna lägre sporhalter i sin gödsel. Det fanns även leverantörer i kontrollgruppen som hade relativt höga sporhalter i gödseln (men inte på långt när så mycket som dom värsta bland problemgårdarna), men de lyckades ändå leverera en mjölk som var sporfri. Kontrollgruppens lantbrukare tillämpade strängvändning eller strängläggning av grönmassan i mycket högre grad än problemgårdarna. Det fanns vidare en tendens till att fler inom kontrollgruppen valde att använda sig av tillsatsmedel för att säkerhetsställa en god ensilering. Även i den jämförande studien var tendensen att det var vanligare att man upplevt sporproblem tidigare år bland gårdarna med sporproblem jämfört med dem som inte hade problem den aktuella säsongen.

Slutsatser

Det förekommer alltså vissa skillnader i inläggningsrutiner mellan de gårdar som har haft sporproblem jämfört med dem som har varit fria från sporanmärkning. Ts-halten i grönmassan verkar vara en viktig faktor. Clostridiesporerna har krav på en relativt hög fuktighet för att de ska trivas. Kan man få en jämn ts-halt i fodret så har man kommit långt i arbetet att bekämpa sporerna. Det som är mest uppseendeveckande i den här studien jämfört med tidigare är att strängvändning och strängluftning av grönmassan verkar vara en faktor som har positiv effekt för resultatet. Den generella uppfattningen bland experter och rådgivare har tidigare varit att man bör låta strängen ligga orörd, då man ansett att risken att få in jord i fodret blir för stor vid en extra bearbetning. Det är nog dags att omvärdera detta! Troligtvis är det så att man inte kan undvika att få med jord in utan att det främst handlar om att göra förhållandena för clostridiesporerna så missgynnsamma som möjligt. Detta gör man genom att sträva efter en så jämn ts-halt i grönmassan före inläggning som möjligt. Vid rundbalsensilering är jämn ts-halt extra viktig då man inte kan exakthacka grönmassan före inläggning och på så sätt få en homogenitet. Har man enbart förtorkat före inläggning i rundbal kan ts-halten variera avsevärt mellan det undre och det övre lagret av strängen, vilket kan leda till partier inom balen som är extra blöta.

Referens

Johansson, H. 2007. Dokumentation av ensilering med fokus på Clostridiesporer i mjölk. Examensarbete vid Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, nr 236, länk.

Datum: 2007-02-14

Av Hanna Johansson

AMS och spenrengöring

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 06 Jan 2007 23:00:00 GMT

År 2000-2004 bedrevs ett EU-projekt om olika aspekter på AMS – Automatic Milking. Projektet spände över många olika ämnesområden, varav spenrengöring var ett.

I projektet medverkade sex länder och 13 partners. Både forskningsinstitut och tillverkare av utrustning ingick. Nedan sammanfattas några av de viktigaste slutsatserna kring spenrengöring i AMS.

Hygienfaktorer som påverkar resultatet av spenrengöringen i AMS

Graden av nedsmutsning av spenarna före rengöring hade en tydlig påverkan på rengöringsresultatet. Faktorer som samvarierade med sämre rengöringsresultat för roboten var:

• Mindre än en liggplats per ko.
• Förekomst av spaltliggare.
• Ströning mindre ofta än en gång per dag.
• Frånvaro av selektion med avseende på juverhälsa.
• Dålig kvalitet på strömaterialet.
• Dålig klövstatus hos korna.

AMS-specifika faktorer som kunde kopplas till högre genomsnittlig spennedsmutsning efter rengöring på gårdarna var:

• Utbyte av spenrengöringsutrustningen mindre än en gång per år.
• Sämre eller dålig kondition på spenrengöringsutrustningen (service).
• Genomsnittlig mjölkningsfrekvens mindre än 2,5 gång per dygn.

Effektiviteten hos spenrengöringsutrustningen hos olika AMS

Inom projektet undersöktes rengöringseffekten genom att smutsa ned spenarna med gödsel som uppblandats med vallmofrön. Fem kor mjölkades utan rengöring medan fem kor rengjordes i respektive utrustning. Vallmofröna som följde med mjölken fångades upp av ett filter och räknades. Sex olika AMS-fabrikat (Delaval VMS, Lely Astronaut, Galaxy, Fullwood Merlin, Prolion AMS Liberty, Westfalia Leonardo) testades på två gårdar vardera.

Samtliga fabrikat gav en reduktion av förekomsten av frön i mjölken efter rengöring. För tre fabrikat uppnåddes mer än 85 procent reduktion (88, 90 och 99 procent) av frön i mjölken efter rengöring) jämfört med ingen rengöring. De tre andra fabrikaten gav sämre reduktion, 50-70 procent (51, 56 respektive 65 procent).

Manuell rengöring gav 99 procent reduktion. Skillnader i reduktion mellan fabrikaten kunde inte hänföras till rengöring med borstar eller i spen-/tvätt-kopp. Genomsnittlig reduktion för alla gårdarna var 78 procent. Andra faktorer som påverkade graden av renhet efter avtorkning var brist på service för avtorkningssystemet, samt otillfredsställande rengöring av systemet. Underhåll av systemet identifierades som mycket viktigt för rengöringsresultatet .

I ett andra försök jämfördes sporreduktion för sex olika AMS-fabrikat på tre gårdar vardera genom att ta prov på samma ko genom svabbning på två spenar före rengöring och två efter. 50 kor per gård undersöktes. Totalantalet bakterier analyserades samt halten ATP, och dessutom gjordes visuell inspektion av spenar och analys av sediment i mjölken. Fyra fabrikat gav signifikant bättre resultat än de två övriga.

Skillnaderna mellan fabrikaten var dock mindre än i den första undersökningen. Skillnader i graden av nedsmutsning av spenar mellan gårdar påverkade utfallet. 30-40 procent av alla spenar var inte visuellt rena efter rengöring.

Vid måttlig nedsmutsning av spenarna var rengöring i tvätt/spenkopp bättre än med borstar medan borstar var effektivare vid hög nedsmutsningsgrad. Trots skillnader mellan fabrikat var de viktigaste faktorerna den enskilda gården och graden av nedsmutsning av spenarna före rengöring.

Under dessa fältförhållanden bedömdes rengöring i AMS var lika effektiv eller bättre än torr manuell avtorkning, men inte lika effektiv som fuktig avtorkning följt av torr. Även denna undersökning visade på betydelsen av underhåll och rengöring av utrustningen för spenrengöring.

Slakta smutsiga kor – det är holländarnas råd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 28 Mar 2006 22:00:00 GMT

Holländarna har problem med sin Gouda och Emmenthaler ost på grund av att smörsyrabakterier åstadkommer icke önskvärd jäsning i ostarna. Problemet är som alla vet välkänt och högaktuellt även i Sverige.

För att förhindra sporer i tankmjölken har mejerierna i Holland infört ett avdrag för sporer. Om 2 mjölkprover från 0,1 ml tankmjölk innehåller sporer sker ett avdrag. När systemet infördes sjönk andelen positiva prover från 7 % till 2 % från mitten av åttiotalet till mitten av nittiotalet. Därefter ligger sporhalten i stort sett kvar på samma nivå.

Ett forskarlag i Holland har konstaterat att det genomförts flera studier för att hitta åtgärder som leder till minskad sporförekomst. Lantbrukarna har dock svårt att genomföra alla åtgärder som föreslås och man är dessutom oense vilka åtgärder som är viktigast. Samtidigt vill mejeriindustrin i stort sett ha bort alla positiva sporprov i Holland. Därför har det holländska forskarlaget konstruerat en matematisk modell som beskriver hela ”sporkedjan” i syfte att ta reda på vilken åtgärd som är viktigast. Modellen är konstruerad som en flödesmodell i Excel.

Sporkedjan börjar med källan till sporerna som kan vara jord, ensilage eller övriga fodermedel. Det första steget är blandningen av fodret fram till att det placeras framför korna, steg 2 är tiden från det att korna har fått tillgång till fodret till dess att de faktiskt äter upp fodret. Steg 3 är själva kon där det sker en koncentration av antalet sporer i steget från foder till gödsel. Därefter kan spenarna smutsas ned av både gödsel och jord. Detta är uppdelat i två steg, dels själva blandningen av gödsel och jord (fjärde steget) dels det femte steget som är nedsmutsningen av spenarna. Sjätte steget är spenavtorkningen, sjunde steget är utspädning av mjölken vid mjölkning och det sista och åttonde steget är blandningen av mjölk från olika kor i mjölktanken.

Kontamineringen av sporer i de olika stegen har beskrivits matematiskt i de flesta fall med hjälp av litteraturdata, i några fall har formlerna baserats på uppfattningar från olika experter.

Modellen arbetade med två olika typer av variabler, sådana som kan kontrolleras av lantbrukaren och sådan som inte kan det (Tabell 1).

Tabell 1. Sämsta, genomsnittliga och optimala värden för ett antal kontrollerbara variabler (Modifierad från Vissers et al., 2006).

Variabel	Enhet	Sämst	Genom-snittlig	Optimal	Referens
Genomsnittlig kontaminering av ensilage	Sporer/gram ensilage	10 000 000	10 000	100	Pahlow et al.2003
Genomsnittlig kontaminering av andra fodermedel	Sporer/gram ensilage	1 000	1	0	Dasgupta & Hull, 1989
Andel ensilage i foderstaten	%	90	65	50	Expert uppfattning
Temperatur i fodret	Grader Celsius	37	20	10	Expert uppfattning
pH i fodret	pH	5,6	5,0	4,4	Opublicerade data
Andel moderat nedsmutsade kor i besättningen	%	25	12,5	0	Expert uppfattning
Andel mycket smutsiga kor i besättningen	%	5	2,5	0	Expert uppfattning
Juveravtorkning		Inga kor	Bara mycket smutsiga spenar	Alla kor	Expert uppfattning
Genomsnittlig effektivitet av juveravtorkning	%	30	75	90	Stadhouders & Jörgensen 1990

Resultatet från beräkningarna blev att av de kontrollerbara faktorerna är antalet sporer i ensilaget det absolut viktigast, det vill säga det gäller att det är så lite sporer som möjligt i ensilaget. Andra faktorer som påverkar innehållet av sporer i tankmjölken är hur effektiv juveravtorkningen är och andelen mycket smutsiga kor. Faktorer som inte har så stor betydelse är den allmänna hygienen i stallet eller sporer i andra fodermedel än ensilage.

Forskarnas slutsatser

För att få mindre än 1000 smörsyrasporer per l tankmjölk så föreslås följande åtgärder:

Om ensilaget innehåller mer än 100 000 smörsyrasporer per gram ensilage- släng ensilaget.
Om ensilaget innehåller mellan 1000 – 100 000 smörsyrasporer per gram ensilage, ta bort mycket smutsiga kor från besättningen och förbättra juveravtorkningen.
Om ensilaget innehåller mindre än 1000 smörsyrasporer per gram ensilage förbättra juveravtorkningen – om den inte redan är på en hög nivå.
Den viktigaste åtgärden är att inte ha några sporer i ensilaget från början!

Svenska rekommendationer

I sort sett stämmer slutsatserna med våra svenska rekommendationer. I Sverige anser vi nog att om det bara är 1000 gram sporer i ensilaget så kan man känna sig ganska säker på att slippa stora mängder i mjölken utan särskilda åtgärder (se Tabell 2 nedan). Vi anser också att man kan klara några 100 000-tal sporer/g gödsel/ensilage genom god avtorkning.

Tabell 2. Hur många sporer hamnar i mjölken (Christiansson, A)

Sporhalt i gödseln	Sporer/l mjölk vid olika god hygien (Hypotetisk mängd gödsel/ l mjölk)
	100 mg	10 mg	1 mg
100	10	1	0,1
1 000	100	10	1
10 000	1 000	100	10
100 000	10 000	1 000	100
1 000 000	1 00 000	10 000	1 000

Holländarna betonar att det är viktigt att plocka bort de riktigt smutsiga korna ur besättningen. Alltså kor som ständigt ligger på spalten eller av andra skäl alltid är smutsiga – slakta dem om det är mycket sporer i tanken. Detta är en drastisk åtgärd, som Svensk Mjölk i dagsläget inte kan rekommendera utan att ha gjort en ekonomisk utvärdering. Däremot kan man kanske avväga att, om möjligt särskilja mjölken från en sådan ko och till exempel ge den till kalvarna.

Referens

Vissers, M.M.M., Driehus,F., Te Giffel, M.C., De Jong, P. & Lankveld, J.G.M. 2006. Improving farm management by modelling the contamination of farm tank milk with butyric acid bacteria. Journal of dairy science 89:850-858.

Datum: 2006-03-29

Kontakt: Christian Swensson och Anders Christiansson

Dubbla silfilter hjälper inte mot sporer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 18 Jan 2004 23:00:00 GMT

Under 2003 har det förekommit ett rykte om att klostridiesporhalten i mjölk kan reduceras genom att sätta in dubbla silfilter i mjölkningsanläggningen före mjölkning.

Några mjölkbönder har prövat och ansett sig se positiva effekter av detta. Metoden skulle kunna bli ett enkelt sätt att reducera sporhalten i tankmjölken om den fungerar.

De positiva erfarenheterna bygger på att man ansett sig se ett samband mellan lägre testresultat för klostridier i mjölkbedömningsanalysen när dubbla filter använts jämfört med enkelt filter. Det är dock viktigt att vara medveten om att den rörmetod som används vid analysen är ett mycket grovt analysverktyg, i första hand avsett för att identifiera mjölk med mycket hög sporhalt. Det krävs ett stort antal av dessa analyser för att med säkerhet kunna påvisa en skillnad, om effekten av dubbla filter inte är mycket stor. Andra faktorer kan också variera mellan analysomgångarna, såsom ensilagekvalitet och sporhalt i gödseln hos korna, samt nedsmutsningsgraden av spenarna, vilket försvårar tolkningen.

Försök

För att utvärdera om metoden med dubbla silfilter ger någon effekt så gjorde Svensk Mjölk en jämförelse vid en gård där man använder sig av dubbla filter. Mjölkens sporhalt analyserades med en filtreringsmetod som ger en noggrann haltbestämning. Under en 40 dagars period användes antingen enkelt eller dubbla silfilter vid varje mjölkningstillfälle mellan två hämtningar. Dessa perioder utvaldes slumpmässigt så att 10 observationer erhölls med vardera varianten. Tankmjölken analyserades på sporer och dessutom analyserades sporhalten i ett samlingsprov från gödseln under varje period. På så sätt kan man kompensera för eventuella sporhaltsvariationer i gödseln vid den statistiska analysen.

Resultat

Inverkan av silfilter

Ingen signifikant effekt av dubbla silfilter kunde påvisas. Däremot var det en signifikant påverkan på analysresultatet av sporhalten i gödseln.

Sporhalten i mjölken varierade mellan 250/l och 4100/l vid enkelt filter och mellan 370 och 4200/l för dubbla filter och medelvärdena och medianvärdena skiljde sig inte signifikant åt. Även efter kompensation för sporhaltsvariation i gödseln fanns det ingen skillnad mellan enkelt och dubbla filter. Flertalet analysvärden understeg 1000 sporer/l oavsett metod. Syftet med silfilter är att ta bort större fasta föroreningar i mjölken. Sporer som finns fria i mjölken är så små att de passerar rakt igenom silstrumpan.

Inverkan av gödsel

Sporhalten i gödseln varierade mellan 37 000/g och 1,4 miljoner/g, med flertalet värden mellan 200 000 och 800 000/g, vilket är en alltför hög sporhalt. Genom att dividera sporhalten per liter mjölk med sporhalten per g gödsel och multiplicera med 1000 kan restmängden gödsel i mjölken efter avtorkning beräknas, se figuren, som visar frekvensfördelningen av mjölkprover med olika mg gödsel/l.

Den noggranna avtorkningsrutin som användes på gården gav en mycket låg restmängd gödsel (genomsnitt 1,6 mg/l) men vissa dagar var halten mycket högre, sannolikt beroende på olika nedsmutsningsgrad och variationer i avtorkningstekniken. Sporhalten i mjölken var förhöjd de dagar som avtorkningseffekten var sämre än vanligt och när sporhalten i gödseln var hög.

Diskussion

Resultaten från försöket visar på att det är nödvändigt att försäkra sig om en god ensilagekvalitet för att mejeriföretagens krav på låg sporhalt i mjölken ska kunna uppnås. Vid hög sporbelastning i ensilaget kan även små gödselmängder, som några mg, ha betydelse för sporhalten i mjölken. De sporhalter i gödsel som har uppmätts i denna undersökning är inte extrema, men visar att ensilaget inte är av tillfredsställande kvalitet med avseende på sporer. Betydligt högre halter, orsakade av synligt dåligt ensilage kan förekomma. Då blir det mycket svårt att reducera sporhalten tillräckligt mycket genom avtorkning av spenarna (se teoretisk beräkning i tabellen). Det bör påpekas att vid de halter i gödsel som påträffats i denna undersökning behöver ensilagets kvalitet inte vara synligt försämrat. Det är därför viktigt att leverantörerna vid problem alltid kontrollerar sitt sporläge genom analys av samlingsprover av gödsel. Klostridesporhalten i gödsel bör inte överstiga 1 000/g om ensilaget är bra.

Sporhalt/g i gödseln	Sporer/l mjölk vid olika god hygien (hypotetisk mängd gödsel/l mjölk)
	100 mg	10 mg	1 mg
100	10	1	0,1
1000	100	10	1
10 000	1 000	100	10
100 000	10 000	1 000	100
1 000 000	100 000	10 0000	1 000

Rekommendationer

Kontrollera alltid sporförekomsten i gödseln om det finns problem.
Om sporhalten i gödseln överstiger 50-100 000 sporer/g, så är det viktigt att använda en noggrann avtorkningsrutin med fuktad duk följd av torr duk.
Det är alltid viktigt att undersöka orsaken till att sporhalten i ensilaget är förhöjt så att åtgärder kan sättas in för att förhindra upprepning.

Slutsatser

Att sätta in dubbla silfilter ger ingen reducerande effekt vid mjölkning.

Rengöring av spenar. Hur undviker jag sporer i mjölken?

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 27 Apr 2003 22:00:00 GMT

Sporbildare orsakar allvarliga produktfel i ost (klostridier/smörsyrasporer/vintersporer) och begränsar hållbarheten på konsumtionsmjölk (B. cereus/sommarsporer).

Sporerna hamnar i mjölken om kons spenar förorenas med sporbemängd gödsel, jord eller strömaterial. Rengöringen av spenarna är den sista möjligheten i mjölkproduktionen att minimera mjölkens kontamination med klostridiesporer. Vid utfodring med dåligt ensilage är sporhalten mycket hög i gödseln. Sportrycket från B. cereus-sporer kan vara högt både i jord och liggbås med ett djupt lager av sågspån, det vill säga i bås där strömaterialet ligger länge. Då är det viktigt att använda bästa möjliga avtorkningsteknik

Figur 1 Andel sporer som finns kvar i mjölken med olika avtorkningsrutiner. Kontroll motsvarar ingen avtorkning och ingen urdragning

Följande rutiner rekommenderas:

Börja med att torka av juvret så inte lös smuts ramlar ned i mjölkningsmaskinen. Därefter koncentrar man sig på spenarna.
Använd fuktig duk med grov struktur för avtorkningen. Den mekaniska effekten av avtorkningen är viktig. Ta en ren duk för varje ko. Dukar av olika utformning ger inte samma effekt. Bäst är en grov fuktad pappersduk eller en textilduk. En tunnare pappersduk ger sämre resultat och allra sämst effekt ger enbart avtorkning med torrt papper (Figur 1). Förfuktad duk kan användas, alternativt fuktas duken i rent vatten eller i tvållösning.
Torka varje spene på olika delar av duken, annars dras smutsen bara runt. Använd flera dukar vid behov. Spenen ska vara ren.
Dra ur 3-4 strålar från varje spene i kontrollkärl. På så sätt elimineras sporerna i den första mjölken som kan ha förorenats med sporer via spenspetsen.
Torka därefter med torrt papper. Var noga med att torka spenspetsen. Kombinationen av först fuktig avtorkning följd av torrt papper har visat sig vara den mesta effektiva metoden att eliminera sporer. Då kan 96-98% av sporerna elimineras. Enbart avtorkning med torrt papper ger bara 50 % reduktion (Fig 1).
Ägna åtminstone 15 och helst 20 sekunder åt avtorkningen. Spenarna ska vara torra när mjölkmaskinen sätts på. Tiden har stor betydelse. En ökning från 10 till 20 sekunders avtorkningstid förbättrar avtorkningsresultatet markant (Fig 1). Använd 10 sekunder vardera med fuktig respektive torr duk. En ökad stimuleringstid kan också medföra att mjölkningsförloppet blir kortare.
Som alternativ till fuktig duk kan doppning i tvålskum eller sprayning med tvållösning användas. Se då till att varje spene blir fuktad runt om. Låt lösningen verka i minst 10 sekunder. Använd torrt papper för avtorkning (Fig 1).
Om flergångsdukar i används är det viktigt att dessa tvättas i maskin vid 90-95°C. Temperaturen är viktig för att förhindra spridning av mastitbakterier vilket kan vara en risk vid lägre temperatur.
Dessa rutiner har visat sig vara lika effektiva mot både klostridiesporer och Bacillus cereus-sporer. Den bästa rutinen ger 96-98 % reduktion av sporhalten i mjölk vare sig smutsen är gödsel, jord eller sågspån.
OBSERVERA att vid mycket höga sportal i gödsel så är det praktiskt taget omöjligt att reducera sporhalten i mjölken i tillräcklig grad. Förebyggande arbete i form av en lyckad ensilering är det bästa botemedlet mot höga klostridiesporhalter i mjölk.

Möt en guldgård

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 10 Feb 2012 10:02:00 GMT

Kersti och Anders Levin har haft sin gård i Charlottenberg i 30 år. På gården finns 17 kor, hälften SRB och hälften SLB.

Tidigare har gården varit ekologisk men efter några år avbröt Anders och Kersti denna satsning.

– Det gick för mycket diesel. Jag fick köra över mycket mer areal för att få in gräset, säger Anders.

Både Kersti och Anders är uppväxta på mjölkgårdar. På den gård där de nu bor är Anders 4:e generationen.

– Det föll sig naturligt att fortsätta i föräldrarnas fotspår, säger Anders om sitt yrkesval.

Han är stolt över gårdens mjölk och tycker att det är bra att kvalitetskraven på mjölk är höga.

– Vill man att konsumenterna ska köpa mjölken så måste den vara felfri, säger han.

Att korna får bra foder är viktigt för att lyckas med mjölken, menar Anders.

– Om fodret har hög kvalitet mår korna bra och då mjölkar de bra. Våra kor går ute sex månader om året, det hjälper också till att hålla dem friska, säger Anders.

Något annat som är av stor betydelse för mjölken är att ha bra rutiner och att vara noga med dessa. När Anders går ut och mjölkar på morgnarna är det alltid exakt klockan fem.

– Man får aldrig fuska med en halvtimme. Korna är noga med tiderna. Om man slarvar påverkas de direkt och blir oroliga, säger han.

Att allt fler mjölkbönder försvinner tycker Anders är en tråkig utveckling.

– Alla de mindre försvinner, det är helt enkelt för svårt att få det att gå runt med små enheter. Jag har själv ett litet antal kor, men jag föredrar att ha 17 kor som jag har tid att sköta bra framför att öka på djurantalet och inte hinna med, säger han.

Anders och Kersti lägger stor vikt vid djuromsorg. Varje dag borstas och ryktas de 17 korna. År 2009 utsågs Anders och Kersti till Årets företagare i Eda kommun där deras skötsel av djuren var med i motiveringen.

Foto: Ann Christin Olsson

Årets Mjölkbonde

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 22 Aug 2011 09:03:00 GMT

Bröderna Tobias och Kristoffer Kullingsjö samt kollegan Mikael Ljunghög tilldelas utmärkelsen Årets Mjölkbonde 2013. – Det känns väldigt stimulerande och uppmuntrande! Utmärkelsen är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Tobias Kullingsjö.

Bröderna Tobias och Kristoffer tog över driften på Elmersgården utanför Vårgårda, Västergötland i mitten av 2000-talet. Mjölkproduktionen omfattade då 40 kor. Idag finns 220 kor på Elmersgården. När bröderna för tre år sedan gick över till ekologisk produktion kom grannen Mikael Ljunghög in i bilden. Mikael drev en gård i Hoberg med cirka 50 hektar växtodling, och med Elmersgårdens ökade behov av areal var Mikaels odlingar ett välkommet tillskott. Samarbetet utökades och de tre bildade ett gemensamt bolag.

– Man måste brinna för lantbruk, ha passionen. Man måste ha strävan att växa och ständigt bli bättre. Men det viktigaste är att vi trivs, säger Tobias.

Juryns motivering lyder:

Årets Mjölkbonde 2013 har visat att de antagit utmaningen att skapa ett lönsamt och modernt mjölkföretag där de kombinerat stark utveckling med en välskött verksamhet. Drivkraften är att tjäna pengar, ha en väl fungerade ekologisk produktion, ständigt bli bättre och kunna kombinera företagandet med ett bra privatliv där de planerar och regelbundet tar ut ledighet. Särskilt intressant är att de 2010 erbjöd en granne med växtodling att bli delägare i ett gemensamt aktiebolag så att gårdarnas verksamhet kunde drivs tillsammans. Därmed utvecklades företaget ytterligare och kompetensen breddades. Årets Mjölkbonde har ett gårdsråd med kompetens från andra branscher, är utåtriktade och öppnar gärna upp sin gård för andra. Därför är de Årets Mjölkbönder 2013.

Pressbilder finns att ladda ner i Svensk Mjölks bildbank eller på Växa Sveriges webbplats.

Om Årets Mjölkbonde

Utmärkelsen Årets Mjölkbonde instiftades 2012 för att uppmärksamma och belöna skickliga mjölkföretagare. Priset ska årligen tilldelas en mjölkföretagare som föredömligt utvecklat sitt företag, varit en förebild för andra mjölkbönder och därmed utvecklat mjölksektorn. Han eller hon ska även i sitt företagande på ett exemplariskt sätt samordnat lönsamhet, effektivitet, ledarskap och uppvisat stor hänsyn till djur och miljö.

Årets Mjölkbonde utses av en oberoende jury bestående av personer med olika kompetenser kring mjölkföretagande. Juryn arbetar på uppdrag av Växa Sverige. Utmärkelsen delades ut den 25 februari 2013 av Kung Carl XVI Gustaf, i samarbete med LRF Mjölk vid den årliga utdelningen av guldmedaljer till mjölkbönder. Priset är en studieresa utomlands.

Juryn för Årets Mjölkbonde 2013 består av Jakob Söderberg, Svensk Mjölk (juryns ordförande), Peter Johansson, Årets Mjölkbonde 2012, Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, Klas Classon, Nordea, Viktoria Bawelin, Växa Sverige, Marita Wolf, mjölkföretagare och ledamot i Svensk Mjölks styrelse, Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk samt Lars Svensson, mjölkföretagare och ledamot i Svensk Mjölks styrelse.

Tidigare vinnare av utmärkelsen Årets Mjölkbonde

2012: Tomas och Peter Johansson, Eneberga Gård, Vikbolandet.

Bröderna Peter och Tomas Johansson driver Eneberga Gård med nära 200 kor tillsammans med sin far Bengt-Åke. Även deras farbror Mats och djurskötaren Per-Inge ”Pelle” Johansson, anställd sedan 25 år, arbetar i företaget.

Fakta om medaljörerna 2013

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 09 Feb 2011 07:27:00 GMT

Sammanställningen är baserad på enkätsvar från 40 av de 44 mjölkbönder som i år har kvalificerat sig till Svensk Mjölks Guldmedalj.

Guldmedaljgårdarna varierar i storlek och har allt från 5 till 300 kor.
Den yngsta Guldledaljören är 41 år, den äldsta 79.
47 procent av Guldmedaljgårdarna har anställd personal.
För att säkra en bra kvalitet på mjölken ger medaljörerna korna foder av god kvalitet, har god hygien vid mjölkningen och tar väl hand om djuren.
Alla Guldmedaljörer anser att en god djurhälsa ger bättre kvalitet på mjölken, glada kor, en högre lönsamhet, ett roligare jobb och mer mjölk.
För att hålla djuren friska är medaljörerna noggranna med kornas foder, bete och satsar på klövvård.
Två av årets Guldmedaljörer har lyckats leverera förstklassig mjölk 23 år i följd.

Korta fakta – det här presterar en Guldmedaljör

För att få Guldmedaljen måste du leverera förstklassig mjölk i minst 23 år. Det behöver inte vara 23 år i följd, men det räcker med en enda anmärkning vid de kontinuerliga provtagningarna på mjölken så räknas det året bort i Guldmedaljprogrammet.
En Guldmedaljör har mjölkat cirka 16 800 gånger under 23 år.
Varje mjölkningstillfälle tar upp till två timmar. Det innebär att en Guldmedaljör som mjölkar två gånger om dagen i 23 år har ägnat 33 580 timmar åt själva mjölkningen, eller motsvarande nästan fyra år.

Vanliga frågor om Guldmedaljen

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 22 Nov 2010 12:06:00 GMT

Varför delar Svensk Mjölk ut guldmedaljer?
Hur kontrolleras om mjölken uppnår Guldmedaljkraven?
Vilka är kraven för att få Svensk Mjölks Guldmedalj?
Vem är det som får Guldmedaljen?
Hur många Guldmedaljörer är det varje år?
Varför är gränsen satt till 23 år för att få Guldmedalj?
När delades de första Guldmedaljerna ut?
Vilka andra utmärkelser kan en mjölkbonde få från Svensk Mjölk?
Hur ser bestämmelserna ut för Svensk Mjölks utmärkelser?
Varför finns det så många medaljörer inom vissa områden och varför saknar andra områden medaljörer?
Finns det några medaljörer i mitt område?
Finns det möjlighet att intervjua "min tidnings" medaljörer i Stockholm?
Hur går Guldmedaljutdelningen till?
Hur fungerar fotograferingen vid utdelningen på Svenska Läkaresällskapet?
Går det att följa en medaljör genom hela programmet i Stockholm?
Finns det någon mer fakta om medaljörerna?

Varför delar Svensk Mjölk ut guldmedaljer?

I alla tider har människan haft regler för hur mat ska hanteras, regler som har utvecklats i takt med att kunskapen växer. Guldmedaljens historia börjar 1915. Det var då det första förslaget till kvalitetsbetalning av mjölk togs fram. De första utmärkelserna för kvalitetsarbete bland mjölkbönderna delades ut 1928. Tanken var att diplomen tillsammans med utbildning i hygienfrågor skulle stimulera till en bättre mjölkkvalitet. Med Svensk Mjölks Guldmedaljprogram vill mejeribranschen premiera den svenska mjölkbondens kvalitetsarbete. Programmet är ett komplement till mejeriföreningarnas egna kvalitetsarbete.

Tillbaka

Hur kontrolleras om mjölken uppnår Guldmedaljkraven?

Mejeriföreningarna kontrollerar regelbundet att mjölkgårdarna uppfyller vissa kvalitetsparametrar som djurhälsa, miljö, foder och hygien. På själva mjölken tas prover minst en gång per vecka, året runt, i samband med att den hämtas på gården. Proverna analyseras sedan på ett laboratorium.

Tillbaka

Vilka är kraven för att få Svensk Mjölks Guldmedalj?

Guldmedaljen delas ut till mjölkbönder för ”skicklighet och ansvarskänsla” i arbete med mjölkens kvalitet. Den ges till den som levererat mjölk av ”bästa kvalitet” i minst 23 år. För att mjölkleveranserna under ett år ska bli godkända enligt Guldmedaljprogrammet krävs att en rad krav uppfylls. För det första måste den aktuella mejeriföreningens alla leverans- och kvalitetsregler uppfyllas och inga anmärkningar som gett prisavdrag får ha förekommit. Exempelvis måste alla lukt- och smakprov vara i klass 1. Utöver detta får mjölken bara innehålla ett extra lågt antal bakterier och celler. Det så kallade celltalet är en viktig indikator på kons juverhälsa. Guldmedaljprogrammets bestämmelser är betydligt tuffare än de lagar och förordningar som gäller på området. Exakta siffror och intervall finns i broschyren ”Mjölk guld värd”.

Tillbaka

Vem är det som får Guldmedaljen?

Det är den eller de personer som har det direkta ansvaret för mjölkning, disk- och djurskötsel som belönas. I många fall är det man och hustru som tillsammans är ansvariga.

Tillbaka

Hur många Guldmedaljörer är det varje år?

Antal medaljörer kan variera stort från år till år men det brukar vara cirka 40 till 60 stycken. I år är det 44 medaljörer.

Tillbaka

Varför är gränsen satt till 23 år för att få Guldmedalj?

Från början hade mejeriföreningarna i Sverige olika regler för mjölkbönderna som kvalificerade sig till en Guldmedalj. Den något ovanliga kvalificeringsgränsen 23 år är alltså en kompromiss mellan olika regelsystem.

Tillbaka

När delades de första Guldmedaljerna ut?

Det var 1958. Då delades de 15 första Guldmedaljerna ut av Gustaf VI Adolf.

Tillbaka

Vilka andra utmärkelser kan en mjölkbonde få från Svensk Mjölk?

Svensk Mjölks Guldmedaljprogram är uppbyggt av flera steg. Diplom och plaketter delas ut på vägen mot Guldmedaljen. Man får diplom efter 3 år, bronsplakett efter 8 år, silverplakett efter 13 år, guldplakett efter 18 år, och så slutligen Guldmedalj efter 23 år.

Tillbaka

Hur ser bestämmelserna ut för Svensk Mjölks utmärkelser?

Reglerna som gäller för medaljörerna finns att läsa här.

Tillbaka

Varför finns det så många medaljörer inom vissa områden och varför saknar andra områden medaljörer?

Enstaka år kan det vara många medaljörer från ett område i Sverige och färre från ett annat, men över en längre tidsperiod jämnar det ut sig. Det finns inga mätbara kvalitetsskillnader i mjölken från olika delar av landet.

Tillbaka

Finns det några medaljörer i mitt område?

Hela listan på årets medaljörer finns att läsa här. Medaljörerna är indelade länsvis.

Tillbaka

Finns det möjlighet att intervjua medaljörerna i Stockholm?

Det går bra antingen vid lunchen mellan kl. 13:00-14:00 eller på eftermiddagen efter kl. 14:30 på hotell Hilton Slussen Stockholm. Kontakta Svensk Mjölk i förväg så kan vi placera er tillsammans med era medaljörer på lunchen efter medaljutdelningen.

Tillbaka

Hur går Guldmedaljutdelningen till?

Varje års guldmedaljörer bjuds på en fullmatad och festlig vistelse i Stockholm. Dagen börjar med den högtidliga cermonin där mjölkbönderna får ta emot medaljen ur kungens hand. Att det är en medlem i kungafamiljen, vanligen kungen själv, som delar ut medaljen har varit en viktig tradition ända sedan starten 1958. Under utdelningen är det också tal och underhållning. Därefter tar en intensiv dag vid med bland annat sightseeing, gemensam lunch, fotografering av medaljörerna etc för att på kvällen avsluta med en bankett.

Tillbaka

Hur fungerar fotograferingen vid utdelningen på Svenska Läkaresällskapet?

Vi har fotografering under medaljutdelningen. Scanpix tar ett foto av varje medaljör när hon/han tar emot medaljen ur Kung Carl XVI Gustafs hand. Upplysningar fås av Scanpix telefon 08-738 38 60. Svensk Mjölks egen fotograf Jann Lipka tar en gruppbild på samtliga medaljörer och ett gruppfoto på medaljörerna från respektive mejeriförening. Arla Foods medaljörer delas in i grupperna öst, väst och syd.

Tillbaka

Går det att följa en medaljör genom hela programmet i Stockholm?

Ja, ta kontakt med den lokala mejeriföreningen eller Svensk Mjölk.

Tillbaka

Finns det någon mer fakta om medaljörerna?

Svensk Mjölk skickar varje år ut en enkät till medaljörerna. Det gäller allt från hur många år de arbetat som mjölkbönder till deras egen syn på sitt yrke. Läs mer i Fakta om medaljörerna 2013.

Tillbaka

Bra Kemråd – hjälper dig välja rätt

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 10 Sep 2011 09:04:00 GMT

För drygt tio år sedan bildade Sveriges mejeriföreningar tillsammans med Svensk Mjölk ett branschgemensamt kemikalieråd för att kunna samarbeta kring gemensamma kemikaliefrågor. Rådet består av representanter för Arla Foods, Norrmejerier, Skånemejerier och Svensk Mjölk.

En utgångspunkt i kemikaliearbetet är att kemikaliehanteringen i svensk mjölkproduktion ska ske med stor miljöhänsyn. Kemikalierådet har tagit fram kriterier för miljöbedömning av de kemikalier som används i mjölkproduktionens olika delar. Bedömningen av kemikalier utförs, efter ansökan från tillverkare eller leverantörer, av en oberoende tredje part, konsultföretaget Goodpoint AB.

Svensk Mjölks styrelse har fattat ett branschgemensamt beslut om att Kemikalierådets rekommendationer bör tillämpas. Därför kommer Kemikalierådets rekommendationer att vara en viktig guide i arbetet mot en hållbar svensk mjölkproduktion.

Senast ändrad 15 november 2011

Godkända kemikalier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 09 Sep 2011 08:50:00 GMT

Krav och kriterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 08 Sep 2011 15:09:00 GMT

I dokumentet Krav och kriterier beskrivs de krav som ska vara uppfyllda för att en produkt ska bli godkänd av Bra Kemråd.

Dels gäller generella kriterier som är gemensamma för olika produktgrupper och användningsområden, dels finns kompletterande kriterier som är specifika för respektive produktgrupp och användningsområde. Dessa kan vara strängare eller innebära lättnader jämfört med de generella kriterierna.

För ensileringsmedel skiljer förutsättningar och krav så mycket från övriga produkter att generella och kompletterande kriterier för ensileringsmedel beskrivs i ett separat avsnitt i dokumentet.

Senast ändrad 15 november 2011

Ansökan och bedömning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 15:01:00 GMT

För att ansöka om godkännande enligt Bra Kemråd skickar du in en ansökan inklusive funktionsdata och bilagor.

Vill du ansöka om godkännande behöver du logga in på Svensk Mjölks webbplats. När du loggat in kan du hitta ansökningsformulären under "Min sida/Mina tjänster". Instruktioner till ansökan finns här.

Om du inte redan har en inloggning, klicka här så kan du registrera dig som användare.

Kostnader

Följande kostnader gäller under förutsättning att fullständigt underlag lämnas in från början: Ansökan för ny produkt eller produkt med tidigare godkännande men som har förändrats till innehållet kostar 5 000 kronor.

Ansökan för en produkt som har användning i flera olika produktgrupper kostar 2 000 kronor för varje extra produktgrupp för vilken den ska godkännas.

Produkter som ansöker under flera olika namn kostar utöver första ansökningsavgiften ytterligare 1 000 kronor per registrering. Observera att ansökningarna för produkterna måste komma in inom max två månader efter varandra för att inte den andra ska räknas som en ny bedömning.

Ombedömning av helt oförändrad tidigare godkänd produkt kostar 4 000 kronor. För att räknas som en ombedömning krävs att ansökan kommer in innan det förra godkännadet går ut. OBS! Kravet på komplett underlag gäller.

Bedömning

Bedömningen sker mot gällande krav och kriterier. Bedömningen utförs av Goodpoint AB. Svar på bedömningen kommer att lämnas inom fyra till sex veckor från det att fullständigt underlag kommit till Goodpoint AB. Allt inskickat material behandlas konfidentiellt.

Godkända produkter

Godkända produkter presenteras i listan här. Ett godkännande varar i tre år. Svensk Mjölk förbehåller sig rätten att säga upp ett godkännande vid extraordinära omständigheter såsom nya uppgifter om ingående ämnen till exempel cancerrisk, akut miljöfarlig med mera.

Behöver du hjälp?

Tillverkare och leverantörer som har frågor, vill diskutera underlaget eller behöver annan hjälp kan kontakta Goodpoint AB. Detta kostar 1 365 kronor per timme.

Bristfälligt bedömningsunderlag

Utan komplett ifylld och inskickad ansökningsblankett och funktionsdeklaration kan en bedömning inte göras. En ofullständigt ifylld ansökan och avsaknad av något av de ytterligare underlag som framgår ovan leder till att bedömningen fördyras. Det kostar 1 365 kronor per timme nedlagd arbetstid. Om något saknas i underlaget blir du kontaktad.

Senast ändrad 15 november 2011

Kontakta Kemikalierådet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 10 Sep 2011 09:06:00 GMT

Kontakta gärna någon i Kemikalierådet om du har frågor eller synpunkter.

För frågor om ansökningar och bedömningar

Kontakta Goodpoint: Anna Persson, telefon 040-20 47 34.

I Svensk Mjölks Kemikalieråd ingår

Inger Andersson, Svensk Mjölk
Lena Loftäng, Arla Foods
Anna Forslid, Skånemejerier
Camilla Wolf-Watz, Norrmejerier
Christin Rudh, Arla Foods

Senast ändrad 15 november 2011

Generella kriterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:17:00 GMT

Generella kriterier, version 4.0

Genomgående i dessa kriterier menas med ämnen som ingår i produkter alla tillsatta ämnen inklusive kända tillsatser och föroreningar i ämnen eller råvaror.

Med klassificering avses om inget annat anges de regler som finns i KIFS 2005:7, Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (Rådets direktiv 67/548/EEG samt 1999/45/EG, med senaste anpassningar)

De koncentrationsgränser som anges i kriterierna gäller för halten i respektive produkts brukslösning. Dock gäller att:

produkten i sig ska kunna hanteras på ett säkert sätt, även koncentratet
risken för feldosering är minimal
produkten i övrigt uppfyller gällande lagstiftning.

1. Miljökrav på ingående ämnen

1.1 Ämne klassificerat som R 50/53, ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön” eller R 51/53 ”Giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön” får ingå i högst 0,005 % i brukslösning. Ämne klassificerat som R52/53 ”Skadligt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön” eller R 53 ”Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön” får ingå i högst 0,05 % i brukslösning.

1.2 Ämne som uppfyller kriterierna för PBT (persistenta, bioackumulerbara och toxiska) eller vPvB (mycket persistenta och mycket bioackumulerbara) enligt REACH[1] får inte ingå i produkterna.

1.3 Ämne klassificerat som R50, ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer” får ingå i upp till 0,25 % i industriprodukters brukslösning och i 0,05 % i gårdsprodukters brukslösning, under förutsättning att det är aerobt lättnedbrytbara (i närvaro av luft) och anaerobt nedbrytbart[2] (i frånvaro av syre). R50-ämne som inte är anaerobt nedbrytbart får ingå i brukslösning med högst 0,05 %. Undantag är perättiksyra som får ingå i högst 1,25% i alla brukslösningar.

1.4 För ämne med kända nedbrytningsprodukter som är klassificerade som miljöfarliga gäller kriterierna ovan, som om nedbrytningsprodukterna ingår i samma halt som ursprungsämnet.

Undantag för komplexbildare

Komplexbildare har ofta särskilt hög toxicitet för alger eftersom de blockerar tillgången till viktiga näringsämnen/spårämnen genom att binda upp dessa. Den uppmätta ”toxiciteten” är därför inte representativ och saknar relevans. Den ekotoxikologiska bedömningen av komplexbildare baseras därför endast på toxicitetsvärden från två trofinivåer (vanligen fisk och kräftdjur), för andra ämnen krävs ekotoxikologisk data från tre trofinivåer (se under rubriken ”Ansökan och bedömning”).

2. Hälsokrav på produkt och ingående ämnen

2.1 En produkt som klassificeras som mycket giftig (Tx), giftig (T), frätande (C) eller hälsoskadlig (Xn) kan inte godkännas. Några undantag finns där frätande produkter kan godkännas under särskilda förutsättningar. Se kompletterande kriterier. Produkter som klassificeras som hälsoskadliga på grund av R22 ”Farligt vid förtäring” och R65 ”Farligt kan ge lungskador vid förtäring”, undantas. De anses inte relevanta vid normal hantering.

2.2 Produkter klassificerade som irriterande (Xi) godkännes endast om klassificeringen inte beror på allergena egenskaper.

2.3 Produkten får inte innehålla ämnen som är klassificerade cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR) kategori 1 och 2 med någon av riskfraserna R45, R46, R49, R60 och R61. Produkten får inte innehålla ämnen med klassificering CMR kategori 3 (R40, R62, R63, R68) i koncentrationer som ger upphov till klassificering CMR kategori 3 (R40, R62, R63, R68) av produkten[3]. Produkten får inte innehålla ämnen som prioriterats i ”Overall Category 1” på den lista över ämnen med misstänkt hormonstörande egenskaper som EU-kommissionen upprättat[4]

2.4 NTA (Nitrilotriättiksyra) har angetts som möjligen cancerframkallande av IARC[5] Klassificeringen är omdiskuterad. I avvaktan på officiell klassificering tillåts NTA om koncentrationen i produkten inte överstiger 5 %.

3. Övriga miljö- och hälsokrav på ingående ämnen

3.1 Färgämnen får ej ingå i produkten. I vissa fall där färgämnen har en tydlig funktion kan de godkännas enligt undantag i kompletterande kriterier. Färgämnen definieras som ämnen som tillsätts en produkt för att i första hand ge produkten en viss färg.

3.2 Parfymer får ej ingå i produkten. Parfymer definieras som ämnen som tillsätts en produkt för att i första hand ge produkten en viss doft.

3.3 Klorerande ämnen, till exempel natriumhypoklorit, får ej ingå i produkten. Klorerande ämnen definieras i en särskild bilaga.

4. Övriga krav på produkten

4.1 Med produkterna ska alltid följa ett aktuellt säkerhetsdatablad (SDS) enligt REACH[1]

4.2 Märknings- och informationstexter på produkternas förpackning ska följa anvisningarna från myndigheterna i Sverige. Produktens etikett och märkning ska vara tydlig och lättläst.

4.3 Förpackningarnas utformning ska uppfylla de krav som ställs i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, kapitel 2, 2-3 §§.

4.4 Övriga krav se underlag i "Ansökan och bedömning".

5. Funktion

Funktionsdata ska bifogas, se ”Funktionsdata” under Gården respektive Industrin.

6. Andra system för Miljömärkning

Produkter märkta med Svanen, Bra Miljöval eller EU-Blomman är godkända för användning i samband med mjölkproduktion på gården och industrin. Det kan till exempel vara produkter för rengöring, personlig hygien eller tvättmedel. Produkter märkta med något av dessa miljömärken behöver inte ansöka om godkännande enligt Bra Kemråds kriterier.

1. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

2. Testas i enlighet med OECD 311, ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988) eller likvärdigt med krav på minst 60 % nedbrytbarhet under anaeroba förhållanden.

3. Normalt ger koncentrationer på 1 % (C, M) respektive 5 % (R) eller däröver upphov till denna klassificering av produkten. Koncentrationen av de ämnen, upptagna i bilaga VI till CLP (förordning (EG) 1272/2009), som getts särskild koncetrationsgräns eller anmärkning får inte leda till klassificring av produkten i enlighet med vad som anges där.

4. Det saknas idag kriterier för bedömning av hormonstörande egenskaper. EU-kommissionens lista prioriterar ämnen öfr fortsatt utredning med avseende på misstänkt hormonstörande genskaper. Listan finns sammnställd i EDS database, se http://ec.europa.eu/environment/endocrine/strategy/substances_en.htm

5. IARC, Vol.: 73 (1999) (p. 385).

För gården

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 13:55:00 GMT

För industrin

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 10:44:00 GMT

Kompletterande kriterier och funktionskrav

Förutom de generella kriterierna finns kompletterande kriterier för olika produktgrupper. Kompletterande kriterier finns för rengöringsmedel, desinfektionsmedel och bansmörjmedel. Klicka på länkarna till vänster för att hitta de kompletterande kriterierna och funktionskrav.

Rengöringsmedel för gården - kriterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:10:00 GMT

1. Miljö- och hälsokrav på produkten

1.1 Produkter som är klassificerade som frätande (C) kan godkännas under förutsättning att en säker hantering kan tillgodoses. Produkt som kommer i kontakt med djuren kan godkännas om dess brukslösning inte klassificeras som frätande (C) eller irriterande (Xi). Säker hantering innebär till exempel att produkten kan vara i tablettform eller att doseringsanordning medföljer som minimerar risken för spill och stänk. Bifogade produktanvisningar ska också visa tydligt hur produkten hanteras så att inte skada uppstår.

1.2 Kvartära ammoniumföreningar får inte ingå i produkten då de kan påverka råvaran negativt i den fortsatta förädlingen. Undantag gäller om användningen är rengöring av djurstallar.

2. Krav på doseringsanvisning

2.1 Förpackningen ska ha en doseringsanvisning eller doseringstabell för olika vattenhårdhet.

Funktionsdata rengöringsmedel

Desinfektionsmedel för gården - kriterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:08:00 GMT

1. Miljö- och hälsokrav på produkten

1.1 Produkter som är klassificerade som frätande (C) kan godkännas under förutsättning att en säker hantering kan tillgodoses. Produkt som kommer i kontakt med djuren kan godkännas om dess brukslösning inte klassificeras som frätande (C) eller irriterande (Xi). Säker hantering innebär till exempel att produkten kan vara i tablettform eller att doseringsanordning medföljer som minimerar risken för spill och stänk. Bifogade produktanvisningar ska också visa tydligt hur produkten hanteras så att inte skada uppstår.

1.2 Livsmedelsgodkända färgämnen med tydlig funktion, till exempel att markera att produkten fortfarande är ”aktiv”, får användas under förutsättning att de är lätt avtorkningsbara.

1.3 Kvartära ammoniumföreningar får inte ingå i produkten då de kan påverka råvaran negativt i den fortsatta förädlingen. Undantag gäller om användningen är desinfektion av djurstallar.

1.4 För desinfektionsmedel för gården finns två nivåer av miljökrav:

Kategori 1

Höga miljökrav

Desinfektionsmedel som uppfyller miljökraven i de generella kriterierna.

Kategori 2

Definierade miljökrav

Desinfektionsmedel som uppfyller miljökraven i de generella kriterierna med följande undantag:

1. Ämnen klassificerade som, R 50, ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer” tillåts med sammanlagt maximalt 0,25 % i produktens brukslösning, under förutsättning att de är aerobt lättnedbrytbara (i närvaro av luft) och anaerobt nedbrytbara (i frånvaro av syre). R50-ämnen som inte är anaerobt nedbrytbara får ingå med högst 0,05 % i produktens brukslösning. Se krav 1.3 i de generella kriterierna.

2. Sulfaminsyra tillåts i maximalt 1,25 % i brukslösning av produkten.

Funktionsdata desinfektionsmedel

Datum: 2010-06-08

Informationsansvarig: Anna Widell

Juvervårdsprodukter - kriterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:07:00 GMT

1. Miljö- och hälsokrav på produkten

1.1 Produkter som klassificeras som frätande (C) kan ej godkännas.

1.2 Livsmedelsgodkända färgämnen med tydlig funktion, till exempel att det tydligt framgår vilken spene som behandlats, får användas under förutsättning att de är lätt avtorkningsbara med en fuktad duk före nästa mjölkning.

1.3 Kvartära ammoniumföreningar får inte ingå i produkten då de kan påverka råvaran negativt i den fortsatta förädlingen.

2. Rengörande juvervårdsprodukter - före mjölkning

2.1 Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion är utgångspunkten, vilket innebär att desinfektion av spenar endast får göras efter mjölkning. I övrigt gäller de generella kriterierna.

3. Desinficerande juvervårdsprodukter - efter mjölkning

3.1 För desinficerande juvervårdsprodukter finns två nivåer av miljökrav:

Kategori 1

Höga miljökrav
Produkter som uppfyller miljökraven i de generella kriterierna.

Kategori 2

Definierade miljökrav
Desinficerande juvervårdsprodukter som uppfyller miljökraven i de generella kriterierna med nedanstående undantag:

Ämnen klassificerade som, R 50, ”Mycket giftigt för vattenlevande organismer” tillåts med sammanlagt maximalt 0,25 % i produktens brukslösning, under förutsättning att de är aerobt lättnedbrytbara (i närvaro av luft) och anaerobt nedbrytbara (i frånvaro av syre). R50-ämnen som inte är anaerobt nedbrytbara får ingå med högst 0,05 % i produktens brukslösning. Se krav 1.3 i de generella kriterierna.
Produkter som innehåller jod i fri form eller jod som är bunden i en matris, t.ex. PVP-jod[1]. Observera att kravet på max 0,25% av ett ämne med R50-fras gäller även här och att det är halten jod som räknas.

4. Smörjande juvervårdsprodukter

4.1 För produkter som gör anspråk på att ha en kärlvidgande effekt eller öka blodgenomströmningen (till exempel vissa kamferinnehållande salvor), gäller Läkemedelsverkets allmänna råd, LVFS 1995:19, om vissa utvärtes läkemedel. Tillstånd från Läkemedelsverket ska finnas för att sälja sådana produkter. För godkännande av sådana produkter krävs att leverantör/tillverkare visar att tillstånd finns för försäljning.

Funktionsdata juvervårdsprodukter

[1] Produkter får innehålla PVP-jod. Den formella klassningen R 51/53 ”Giftig för vattenorganismer/kan förorsaka långtidseffekter i miljön" är inte relevant eftersom PVP och jod bör ses som separata ämnen. Jod är ett R50-ämne och PVP är mycket dåligt nedbrytbart men har mycket låg toxicitet.

Datum: 2010-06-08

Informationsansvarig: Anna Widell

Krav och kriterier för ensileringsmedel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:06:00 GMT

Funktionsdata

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 13:56:00 GMT

Funktionsdata rengöringsmedel gård

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 14:00:00 GMT

Funktionsdata desinfektionsmedel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 13:59:00 GMT

Funktionsdata juvervårdsprodukter

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 09 Aug 2011 13:58:00 GMT

Funktionsdata

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Aug 2011 10:57:00 GMT

Funktionsdata rengöringsmedel

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Aug 2011 13:24:00 GMT

Funktionsdata desinfektionsmedel

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Aug 2011 13:24:00 GMT

Application and assessment

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 09 Sep 2011 08:53:00 GMT

To apply for approval of a product at the Chemical Board of Swedish Dairy Association an application form has to be filled in. To do this you need to be registered and log in at this website.

If you are not yet registered please send an email to kundsupport@svenskmjolk.se and we will get back to you.

After logging in, you will find application forms under "Min sida/Mina tjänster".

Fee for assessment

The following fees are based upon complete applications.

The fee for an assessment of a new product is 5,000 SEK.
The fee for an assessment of an earlier approved but altered, to its composition, product is 5,000 SEK.
Applications concerning products included in several different product groups are charged 2,000 SEK extra for each additional product group.
Applications concerning identical products applying under several different names are charged 1,000 SEK extra for each additional registration name.The applications of the products must be filed within a period of maximum two months to get the reduced fee.
Renewed assessment of a completely unchanged, previously approved product is 4,000 SEK. The new applicationm must be filed before the old approval expires to get the reduced price. Please note that the requirements regarding complete documentation apply.

Assessment

Each assessment is made according to the latest version of the Reguirements and criteria. The assessment is performed of Goodpoint. The result of the assessment will be given within four to six weeks after Goodpoint has received the complete documentation.

All submitted material will be treated with strict confidentiality.

Approved products

Approved products are presented in lists at this website. An approval lasts for three years. The Swedish Dairy Association reserves the right to cancel an approved product under extraordinary circumstances.

If help is required

Any supplier who has questions, wants to discuss the documentation or requires any other assistance is welcome to contact Goodpoint, Anna Persson, phone +46-40-20 47 34.

Published 15th of November 2011

Requirements and criteria

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 09 Sep 2011 08:51:00 GMT

In the document Requirements and criteria the criteria are described which should be fulfilled for a product to be approved by Bra Kemråd.

There are general criteria that are commmon for different product groups and there are supplementary criteria specific for different product groups and applications. Supplementary criteria may be stricter or provide relief from the general criteria.

Requirements for silage additives differ from the other product groups and are described in a separate chapter.

Published 15th of November 2011

Back to Bra Kemråd – Good chemical advice

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 28 Nov 2011 09:10:00 GMT

Back to Bra Kemråd – Good chemical advice

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 28 Nov 2011 09:10:00 GMT

Mjölkkvalitet – noggrannhet i hela kedjan

Mjölkning

Kvalitetssäkrad mjölkproduktion

I serien ingår:

Kunskapshäften

Om det blir fel

Bra tekniska lösningar säkerställer kvalitet

Antibiotika kräver bra rutiner

Celltal – indikator för juverhälsa

Riskbedömning av främmande ämnen

God hygien minskar förekomst av bakterier

Lukt och smak i mjölk

Mjölksammansättning

Sporer hot mot hög kvalitet

Svensk Mjölks forskarpris för främjande av mjölkens kvalitet

Pristagare forskningspriset

Guldmedaljen för förstklassig mjölk

Utdelningen 2013

Vattentillgång vid betesdrift i AMS

Försöket

Vattenkonsumtion och mjölkavkastning

Tid på betet och avstånd till betet

Råd

Hur mår korna i AMS

Motivera betande kor att mjölkas i robot

Avstånd mellan bete och stall

Ensilage i stallet

Vatten

Ljudsignal

Borsta magen

Uppföljning av mjölkkvalitet hos AMS-besättningar till november 2002

Fria fettsyror i mjölk från AMS-besättningar

Tabell 1. Resultaten från uppföljningen av fria fettsyror i mjölken. Medianvärden, mekv. per liter mjölk.

Sammanfattning

Arbetsåtgång i AMS

Maximalt utnyttjande av AMS kostar arbetstid

Sammanfattning och slutsatser

Enkelbås och flerbås i AMS

Utslagning

Arbetstid vid inkörning av AMS

Arbetstidsåtgång efter inkörningen av AMS

Larm

AMS och bete

Råd

Rekommenderade mjölkningsrutiner

Automatisk mjölkning i de nordiska länderna

NMSM

Var femte ko mjölkas i en robot

Flest robotar i Danmark

Nordiskt samarbete

NMSM:s teknikgrupp:

Projektet "Teknik på gården"

Dynamisk mjölkningsstudie

Vill du veta mer?

Checklistor

Tekniska krav på mjölkkyltankar

2010-12-02

Kurs för bättre mjölkkvalitet

Checklista - Mjölktankrummets funktion och inredning

Inledning

Checklistor

Mjölktank- och teknikrummets funktion

Hygien och smittskydd

Placering av mjölktankrummet och yttre förhållanden

Dimensionering av mjölktankrum

El, VVS och övriga installationer

Teknikrum

Checklista - Mjölktankar

Inledning

Frågor att ställa kring mjölktanken - checklista

Krav på mjölkkyltankar

Typer av mjölktankar

Krav på mjölktank placerad inomhus

Krav på mjölktank placerad delvis utomhus

Tankvakt

Checklista - Kylsystem

Inledning

Frågor om kylsystem - checklista

Förkylning

Konventionell mjölkning