Närodlat foder – en viktig miljöfråga

Odling, processering och transporter av foder till svenska mjölkkor påverkar miljön och klimatet, i Sverige och i omvärlden. Var fodret odlas spelar roll. Den svenska mjölkproduktionen identifierade tidigt denna fråga som strategiskt viktig och har arbetat länge med att främja närodlat foder. På så sätt bidrar den svenska mjölkproduktionen på ett miljömässigt positivt sätt lokalt, regionalt och globalt.

Mjölkkorna och deras rekryteringsdjur beräknas årligen konsumera 3,5 miljoner ton torrsubstans (ts). Av denna totala mängd konsumerat foder odlas 89-90 procent i Sverige, cirka 5 procent i övriga Europa (framförallt Tyskland) medan 5 procent har sitt ursprung från andra kontinenter (framförallt Sydamerika).

En ökad utfodring med vallfoder av god kvalitet kan ersätta importerat foder och därmed öka andelen svenskodlat till sannolikt lägre eller oförändrade kostnader. En kraftigt ökad användning av Agrodrank (biprodukt vid etanoltillverkning) skulle framförallt reducera användningen av svensk spannmål, men även viss foderimport. En ökad odling och användning av baljväxter skulle kunna öka andelen svenskodlad foderråvara med 2 procentenheter. Vid ett pris på 1,25 kronor per kilo ärter/åkerbönor skulle foderkostnaden kunna hållas oförändrad. Om all raps som idag konsumeras i mjölksektorn var svenskodlad krävs en produktion motsvarande drygt 200 000 ton rapsmjöl. Det motsvarar en oljeväxtodling om cirka 130 000 hektar. Biprodukterna från sockerindustrin är betydelsefulla foderprodukter. Om sockerbetsodlingen skulle försvinna från landet och ersättas av import skulle andelen svenskproducerat foder reduceras med 6 procentenheter.

Om endast svenska foderråvaror skulle konsumeras av mjölkkorna innebär det en stor ökning av rapsprodukter och baljväxter vilket kräver en kraftig ökning av odlingen av dessa grödor. Det är fullt möjligt ur arealsynpunkt men kräver en ökad lönsamhet för framförallt baljväxter för att vara realistisk. Kraftfoderblandningar utan importerade råvaror blir ”svagare” med avseende på energi och protein, och de har sämre protein- och energikvalitet. Detta innebär att framförallt högavkastande besättningar kan ha svårt att upprätthålla avkastningsnivån. Foderstater där majsensilage och HP-massa ingår bedöms klara en övergång till svenskodlat foder bättre.

Om foderutbudet skulle begränsas till endast europeiska råvaror finns det bättre förutsättningar att bibehålla kvaliteten i kraftfodret jämfört med om endast svenska råvaror finns att tillgå. Detta beror på de kvalitetsmässigt goda proteinråvarorna potatisprotein och majsglutenmjöl som är biprodukter från europeisk stärkelseproduktion. Mjölkavkastningen bedöms kunna bibehållas i detta scenario, men eftersom europeiska proteinråvaror är dyrare än soja bedöms lönsamheten reduceras något om endast proteinråvaror med europeiskt ursprung används.

Energianvändningen för fodertransporter i Sverige beräknas till 0,03-0,3 MJ/kilo foder på lokal nivå och 0,25-0,65 MJ/kilo foder på regional nivå. Fodertransporter i regionen runt Östersjöområdet beräknas använda 0,35-0,65 MJ/kilo foder. För interkontinentala transporter från Sydamerika och Sydostasien bedöms energianvändningen vara 3-4,2 MJ/kilo foder och det är lastfartygen över de stora haven som står för merparten.

Sverige har en god kvalitativ markanvändning i jordbruket och de problem som orsakas av moderna jordbruksmetoder, framförallt förlorad biologisk mångfald, hanteras på ett bra sätt inom EU:s miljöersättningsprogram. När det gäller miljöeffekterna av markanvändning är det en tydlig skillnad mellan problemen i Europa och i Sydamerika/Sydostasien. Den allvarligaste miljöeffekten av markanvändningen i Sydamerika är den markomvandling som nu pågår i en mycket snabb takt på grund av den kraftiga expansionen av sojaodling. Denna mark-transformering sker utan att åtgärder sätts in för att förvalta och bevara den rika biologiska mångfalden i savanner och regnskogar. Vidare förefaller det finnas många negativa sociala och kulturella konsekvenser eftersom ursprungsbefolkningen drabbas hårt i denna snabba process.

När det gäller risker förknippade med bekämpningsmedel finns det fog för att påstå att Sverige internationellt sett har ett relativt gott läge. Viktiga förklaringar till detta är bland annat en tuff godkännandeprocess för nya produkter, ett långsiktigt arbete med utbildning om hanterings- och säkerhetsfrågor samt generellt en låg användning på grund av relativt lågt tryck av skadegörare. När det gäller riskerna med bekämpningsmedel i Sydamerika, där sojaodlingarna nu expanderar mycket snabbt, ökar kemikalieanvändningen i snabb takt utan att det finns tillräcklig kunskap om vilka konsekvenser detta kan få för människor, djur, vatten och naturmiljön.

Analyserna i denna studie visar att det finns klara miljöfördelar med att använda en mycket stor andel närodlat foder i mjölkproduktion. De ekonomiska beräkningarna visar dock att det kortsiktigt inte är realistiskt att utesluta fodermedel från andra kontinenter till den svenska mjölksektorn. En sådan åtgärd skulle leda till ökade kostnader i mjölkproduktion på grund av att de europeiska proteinråvarorna är dyrare och att mjölkavkastningen kan bli svår att upprätthålla särskilt i högavkastande besättningar.

Men i ett mer långsiktigt perspektiv bör den svenska mejeribranschen eftersträva närodlat foder till svenska mjölkkor. I en omvärld med ökande energipriser och ökad uppmärksamhet på odlingsmetoder i hela livscykelperspektivet så skulle svensk mjölkproduktion bidra till lokalt, regionalt och globalt miljöarbete genom att prioritera hög andel grovfoder (ensilage, hö, bete, majs) och korta fodertransporter. En intressant utveckling är det arbete som nu sker med certifierad och hållbar produktion av soja och palmolja, som Svensk Mjölk följer med stort intresse.

Källa: Margareta Emanuelsson, Christel Cederberg, Jan Bertilsson och Håkan Rietz.

Se också Broschyr med fakta och tips om proteinfoder inom olika driftsinriktningar och Närproducerat proteinfoder på LRF:s webbplats.

Christian Swensson

LRF Mjölk

Forskning, foderfrågor, foderlagstiftning, närodlat foder och hållbar soja

Kontakt