Klorid, sulfat och järn i vatten

Vattnet ska naturligtvis alltid vara rent och inte förorenat. Ändå kan vatten vara orsaken till en del problem på grund av salt eller för höga nivåer av sulfat, klorid eller järn.

Är du osäker på ett befintligt analysresultat kan du alltid ta ytterligare ett vattenprov och sända till annat laboratorium för en second opinion. Följ noga instruktion för hur du tar ut vattenprov och använd alltid provburk från laboratoriet.

Salt och lösliga ämnen

När du får vattenanalysen i din hand ska du summera alla lösliga ämnen.

Addera: klorid + sulfat + flourid + ammonium + fosfat + nitrat + nitrit + natrium + kalium + kalcium + järn + magnesium + mangan + koppar (mg/l).

Blir summan under 1 000 mg per liter så anses det som en säker nivå och vattnet bör inte ge några hälsostörningar (tabell 1).

Även så högt som 1 000-2 999 mg lösliga ämnen per liter anses som säkert, men kan ge tillfällig diarré. Var dock uppmärksam på halterna av sulfat, klorid och järn.

För att se om natrium och klorid härrör från vanligt koksalt kan du kontrollera om antalet joner Natrium och Klorid hänger ihop. Koksalt, NaCl består av lika delar mol av Na som Cl. Natrium har molvikten 22,9 g/mol och klor 35,5 g/mol.

Kor klarar att dricka saltvatten bättre, och hålla produktionen uppe, under kalla förhållanden än varma.

I ett försök där kor fick vatten där innehållet av lösta ämnen var 4 400 mg/l skiljde inte i mjölkproduktion jämfört med kor som fick normalt vatten under kalla vintermånader, men under de varma sommarmånaderna hade kor som fick hög koncentration i vattnet lägre mjölkproduktion.

Ett annat försök där vattnet avsaltades från cirka 4 400 till 440 mg lösta ämnen per liter ökade mjölkproduktionen med 20 procent, samtidigt som vatten- och foderintag ökade. Det finns också försök där man inte kunde  inte visa någon skillnad i mjölkproduktion då vatten med 3 574 respektive 449 mg lösta ämnen per liter jämfördes. (NRC, 2001)

Tabell 1. Gränsvärden för total mängd lösta ämnen i vattnet¹. Summera följande från din analysrapport: klorid + sulfat + flourid + ammonium + fosfat + nitrat + nitrit + natrium + kalium + kalcium + järn + magnesium + mangan + koppar

¹ Även synonymt med salthalt. Summan av alla oorganiska ämnen förekommande i vattnet. (NRC, 2001; Fodertabeller för idisslare, 2003).

Sulfat och klorid

Sulfat och klorid är biologiskt aktiva joner (negativa joner) som kan påverka fodersmältningen i kon, elektrolytbalansen, syra-basbalansen och mjölkavkastningen.

Hög halt av sulfat ger betydligt värre konsekvenser än klorid. Det är viktigt att beakta summan av sulfat och klorid och man ska vara extra uppmärksam om summan överstiger 1 000 mg/l. När halterna är höga i vattnet så måste man se till att så lite som möjligt tillförs via fodret.

Professor David Beede har erfarenhet från många gårdar i USA där summan av sulfat och klorid överstiger 1 000 mg/l. Han menar att denna nivån kan sänka vattenintaget. Professor Beedes erfarenhet säger att den högsta tolerabla nivån troligtvis är lägre än 1 450 mg sulfat + klorid per liter. Forskning under kontrollerade former har gjorts på mycket högre koncentrationer än den nivån och i dessa försök har man fått normal produktion och vattenintag. Trots forskningsresultaten menar Professor Beede att man ska kontrollera besättningens produktion och hälsa då sulfathalten är mellan 250 till 500 mg/l eller då kloridhalten är mellan 250 och 500 mg/l. Sulfathalter mellan 250-500 mg/l kan orsaka diarré och dehydrering. Småkalvar och nykalvade kor är mest känsliga.

Addera: Sulfat + klorid (mg/l)

Kontrollera följande när sulfat + klorid är mer än 1 000 mg/l vatten:

1. Mät vattenkonsumtionen.
2. Utvärdera kornas prestanda (hälsa, avkastning och tillväxt)
   1. Foderintag
   2. Mjölkavkastning
3. Diarré ger vätskeförluster och dehydrering
4. Småkalvar och nykalvade kor är mest känsliga
5. Hälsa hos nykalvade kor, var särskilt uppmärksam på förekomst av
   1. Kvarbliven efterbörd
   2. Löpmagsförskjutningar
   3. Acidos (kontrollera katjon-anjonbalansen CAB)

Det är en billig investering att sätta in en vattenmätare när man bygger, och är naturligtvis att rekommendera i befintliga stallar också. Det är viktigt att vattenmätaren bara registrerar djurens konsumtion.

Katjon-anjonbalansen (CAB) ska vara helt olika under sinperioden och under laktationen. Kontrollera foderstatens CAB i en endags foderkontroll. Kontrollera även CAB då vattnet är inkluderat, ta hjälp av Excel-filen Vatten CAB och skattat intag.

CAB för sinkor ska vara mellan -150 och 0 milliekvivalenter per kg TS. För lakterande kor är rekommendationen betydligt högre, 200 till 450 milliekvivalenter per kg TS.

Maxgräns för svavelhalten i foderstaten är 4 g/kg TS. Inkludera vattnets sulfat i foderstaten och se hur nära du kommer. 1g sulfat motsvarar 0,33 g svavel.

Maximal halt av natriumklorid är 40g/kg TS i foderstaten.

Järn i vattnet

Järn är lösligt i vatten och har hög tillgänglighet. Nästan 100 procent absorberas i djuret menar Professor Beede. Ofta är kons järnbehov försett från fodret, och extra järn från vattnet kan ge förgiftningssymptom.

Järnhalten ska inte överstiga 0,3 mg per liter vatten.

Fria järnjoner i kroppen är väldigt reaktiva och för stora mängder kan leda till så kallad oxidativ stress, vilket innebär att membranen mellan kroppens celler löses upp. En del bakterier gynnas av fritt järn, vilket kan kan leda till bakterieinfektioner. För mycket järn har i vissa fall pekats ut som orsaker till mastit, kvarbliven efterbörd, livmoderinflammation eller försämrad immunitet. Järn försämrar också upptaget av koppar och zink.

Vattenrening

Även om djuren tål vattnet och över lag mår bra, trots höga halter av ett visst ämne, så bör du åtgärda befintligt vatten med rening eller överväga att byta vattenkälla.

På sikt är det bäst att säkra vattenkvaliteten genom att:

1. Byta till annan vattenkälla
2. Anslut till kommunalt vatten
3. Späd ut med annan vattenkälla (annan brunn eller kommunalt)
4. Ta bort oönskade ämnen med vattenrening
   1. Klorid, sulfat och natrium tas bort med ett med så kallad  ”omvänd osmos”. Synonymt med Reverse osmosis och RO
   2. Järn tas effektivt bort med olika typer filter

Källor:

Beede, D.

Fodertabeller för idisslare, 2003. Redaktör R. Spörndly. Rapport 257. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. SLU, Uppsala.

NRC, 2001. National Research Council. Nutrient Requirements of Dairy Cattle. National Academy Press, Washington D.C.

Vatten till Husdjur, 1999, Jordbruksverket

Vatten, 2007. Kvalitetssäkrad mjölkproduktion, Svensk Mjölk, Stockholm.