Tanniner – bra eller dåliga?

Tanniner har inom husdjurssektorn länge ansetts vara antinutritionella och ej önskvärda i fodermedel. Under senare år har undersökningar visat att kor ökat sin mjölkproduktion och får ökat tillväxten och ullproduktionen när de ätit foder innehållande kondenserade tanniner.

Tanniner/garvsyra är en naturlig beståndsdel i många växter, det är en heterogen grupp som kan binda till proteiner, kolhydrater och andra makromolekyler. Tanninerna brukar delas in i två grupper. Hydrolyserbara tanniner finns i exempelvis ek och kastanj och är giftiga. Kondenserbara tanniner har störst utbredning i växtriket och är den typ av tanniner som man syftar på när man diskuterar tanniner till idisslare.

Tanniners effekt på proteinnedbrytningen

Kondenserade tanniner binder till foderprotein och bildar komplex. Komplexens stabilitet beror på pH-värdet, de är stabila i våmmen och löses upp i löpmagens sura miljö. Kondenserade tanniner skyddar på detta sätt foderprotein från nedbrytning i våmmen (våmstabiliteten ökar) men tillåter spjälkning i tunntarmen. Detta gör att fodrets EPD minskar och att kons aminosyraupptag ökar. Ökad våmstabilitet är även önskvärd ur miljösynpunkt då kväveutsöndringen i urinen minskar.

Om fodret innehåller höga tanninhalter kommer foder- och mikrobprotein att komplexbindas i sådan omfattning att det inte kan spjälkas i tarmarna utan passerar osmält ut i träcken. Dessutom minskar djuren sitt foderintag då mycket tanniner ger en sträv och bitter smak. Att använda tanninhaltiga fodermedel till idisslare innebär alltså att utfodra lagom mängd tanniner. För enkelmagade djur är tanniner i fodermedel alltid negativt då det minskar tillväxten. Att analysera tannininnehållet i en gröda är svårt och det finns idag ingen standardiserad analysmetod.

Andra effekter av tanniner

I studier på Nya Zeeland har man funnit att kondenserade tanniner har en gynnsam effekt på idisslares parasitresistens. Orsaken till detta är oklar men kan vara att värddjurets näringsupptag ökar med mer våmstabila proteiner och att en bättre näringsstatus ger ökad parasitresistens eller att tanninerna har en direkt effekt på parasiters livsduglighet. Utfodring med tanninrika växter minskar även risken för trumsjuka.

Odling av käringtand i Sverige

Tanninhaltiga växter som är aktuella för odling i Sverige är främst olika sorter av käringtand. Enligt svenska analyser av tannininnehåll i käringtand verkar det som om sorter med högre tanninhalt har lägre vinterhärdighet än sorter med låga tanninhalter. Detta gör att det kan vara svårt att odla sorter i Sverige som har högre tanninhalter och på så sätt kunna utnyttja tanninernas positiva effekter.

Käringtand är en flerårig baljväxt med djupt rotsystem som kan bli mycket långvarig i vallen. Arten är torktålig och klarar såväl liten fosfortillgång som lågt pH. Då käringrand har dålig konkurrenskraft på våren rekommenderas insådd eller sådd utan insåningsgröda med upprepade putsningar som ogräsreglering. Samodling med engelskt rajgräs fungerar bra i kortvariga vallar och med timotej i vallar som ska ligga längre (och som inte ska betas intensivt), odling i renbestånd rekommenderas av ogrässkäl ej. En vall med käringtand är lämpad för både slåtter och bete om inte intensiteten blir för hög. Käringtandens styrka är en god återväxt under den s.k. betessvackan. Två skördar rekommenderas förutom i sydligaste Sverige där ytterligare en skörd kan vara aktuell. Vid sådd ska ympning ske. Käringtand innehåller inga östrogena substanser och anses vara smaklig för djuren.

Käringtand är ingen ny art för svensk vallodling, den odlades till slutet av 1950-talet då en ökad gödslingsintensitet gjorde att andra arter gynnades. Men en önskad om minskad kvävegödsling och ökad våmstabilitet på foderproteinet är arten aktuell på nytt.

Källor:

Hedqvist, H. Kondenserade tanniner och deras effekt på proteinmetabolismen i våmmen, Ekologiskt lantbruk, sammanfattning av föredrag och postrar, Ultuna 13-15 november 2001, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. s. 292-295.

Christensson, D., Jansson, J. & Nilsdotter-Linde, N. Kondenserade tanniners effekt på mag-tarmparasiter hos idisslare, Ekologiskt lantbruk, sammanfattning av föredrag och postrar, Ultuna 13-15 november 2001, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. s. 296-300.

Nilsdotter-Linde, N. Odling av käringtand, Ekologiskt lantbruk, sammanfattning av föredrag och postrar, Ultuna 13-15 november 2001, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. s. 301-306.

Författare: Katarina Steen

Publicerad: 2003-08-08