- Clostridie-sporer i mjölken som upptäckts i en dansk mjölkkobesättning förklarades med problemet med HP-massan, som hade lagts in i en nygjuten betongsilo.
- Flera lantbrukare i södra Sverige har drabbats under de senaste åren av Clostridie-sporer.
- Fenomenet har också varit känt sen långt tillbaka av betongindustrin referat till känt problem i fiskdammar.
När Clostridie-sporer i mjölken i en dansk mjölkkobesättning förklarades problemet till HP-massan, som hade lagts in i en nygjuten betongsilo. Det nedersta bottenlagret, 10-15 cm, var sporbemängt och innehöll också smörsyra. Någon smörsyra fanns inte i resten av silon, men däremot fanns sporer även i topp-skiktet. Det har också visat sig att detta problem även är känt i Sverige.
Förklaringen till problemet i Danmark är troligen att betongen inte har härdat klart, utan det har skett en kemisk reaktion mellan den ”våta” och mycket basiska betongen (pH 12-13) och HP-massan, eller i kemiska termer, mellan kalciumhydroxiden och mjölksyran. Därmed har pH stigit i HP-massan, den har inte ensilerats och det har skapats en utmärkt miljö för sporerna att växa till.
Även ett problem i Sverige är känt av Danisco Sugar, som levererar HP-massan och av de rådgivare som varit inblandade. Flera lantbrukare i södra Sverige har drabbats under de senaste åren. En av lantbrukarna drabbades trots att han hade behandlat silon med ”Litorin” några månader efter att silon var gjuten. Siloytan hade alltså både hunnit härdas och ytan var behandlad. I ett annat fall hade HP-massan lagts i en obehandlad silo, vilket innebar direkt kontakt mellan HP-massan och silon. I samtliga svenska fall har problemet uppdagats genom att man fått sporavdrag i mjölken. HP-massan blir gråaktig och luktar illa i den drabbade delen.
Känt problem i fiskdammar
Fenomenet har också varit känt sen långt tillbaka av betongindustrin, men för annat användningsområde. I en artikel från 60-talet, som handlar om att använda betongsilos till fiskdammar (Groth-Andersen, 1960) kan man läsa följande: Från färsk betong utsöndras kalciumhydroxid. Detta reagerar med vattnet och vattnet blir därmed så basiskt att fiskyngeln dör. Efter gjutning bör därför betongen luftas i 2-3 månader, så att kalciumhydroxiden hinner reagera med luften och omvandlas till kalciumkarbonat. Dessutom rekommenderas att man använder en ”tät betong” som inte utsöndrar lika mycket kalciumhydroxid. Även andra metoder rekommenderas.
Utredning på gång
Frågan är naturligtvis om samma problem, som nu har uppdagats med HP-massa kan uppstå med gräs- eller majsensilage? Några sådana fall har inte rapporterats. I Danmark finns fältstudie för att ta reda på mer om dessa samband, om man generellt kan hänföra sporproblem till nya betongsilo (Thøgesson, 2005).
Råd
Dessa råd baseras på samtal med de berörda lantbrukarna, med representant från A-betong och Danisco.
- Undvik helst att lägga HP-massa i en nygjuten betongsilo. Om det inte går att undvika måste siloytan hinna härda i ett par tre månader.
- Den bör tvättas och målas med kallasfalt eller annan produkt som är avsedd för ändamålet.
- Täck väggarna med plast och gärna även botten, om det går att hantera. (En av anledningarna till att man endast har haft problem i botten av silon är troligen en kombination av att man ofta hänger plast längs väggarna plus att väggarna oftast är stålslipade vilket kan ge en bättre yta på betongen (enligt erfarenheter från A-betong)).
- Det fungerar bra att lägga in HP-massan andra året.
Referenser
Groth-Andersen, 1960. Ørreddamme och drikkevandsbrønde. Betong-Teknik, nr 3, 114-115.
Personliga medelanden från:
Thøgersen, R. 2005. Dansk kvaeg.
Påhlstorp, S. 2005. A-betong.
Lindblad, G. 2005. Danisco sugar.
Lantbrukare
Senast ändrad 6 oktober 2010
Christian Swensson
LRF Mjölk
Forskning, foderfrågor, foderlagstiftning, närodlat foder och hållbar soja