Helsäd

  • Välj spannmålssorter som är kortståriga, stråstyva och svampresistenta.
  • Skörda när spannmålsgrödans kärna är i tidig degmognad. För ärter gäller att de nedersta baljorna ska vara i full storlek och att ärterna i dessa är degmogna.
  • Ärter tillsammans med korn höjer smältbarheten och ökar foderupptaget. Om grödorna odlas tillsammans är det kornets utvecklingsstadium som avgör tidpunkt för skörd.

Uppdateringar i NorFor-tabellen

Här samlas uppdateringarna av fodermedelstabellen.

Utfodring av helsäd till mjölkkor – några snabba fakta

Val av gröda

Till helsädesensilage gäller generellt att det bör väljas spannmålssorter som är kortståriga, stråstyva och svampresistenta. I Sveriges södra och mellersta delar är korn, rågvete och höstvete aktuella. Längre norrut är främst korn och havre aktuella. Korn och rågvete är, enligt nyare, svenska forskningsrön bättre med avseende på näringsvärde och ensilagekvalitet, än havre och vårvete.
 
När det gäller utsäde och gödsling är det i princip ingen skillnad på om man ska ta helsäd eller skörda mogen spannmål. En fördel med helsäd är att skörden inte är så väderberoende på grund av den höga ts-halten. Helsädesensilage kan skördas direkt efter regn om marken håller för det.
 
Ärter som odlas i renbestånd ska inte odlas oftare än vart sjätte till sjunde år för att undvika växtföljdsjukdomar. När man använder ärter som insåningsgröda kan denna tid minskas. 

I vilket stadium ska man skörda?

Helsädesensilage av spannmål ska skördas när kärnan är i tidig degmognad och man med lite svårighet kan platta till kärnan mellan två fingrar. Detta inträffar normalt hos korn fyra till fem veckor efter axgång (fem till sex veckor i höstvete). Det är en optimal tidpunkt, som utgör en avvägning mellan att få så hög avkastning som möjligt och ändå ett bra näringsinnehåll. Ser man till enbart näringsinnehåll så skulle mjölkmognad vara att föredra. Avkastningen ökar nämligen väldigt mycket efter axgång, med mellan 1 500 och 2 500 kg ts/ha fram till tidig degmognad. Samtidigt sjunker smältbarheten på fibern medan stärkelseinnehållet ökar. Vid axgång är stärkelsen mindre än 5 procent av ts och vid degmognad 20-30 procent av ts. Ts-halten ökar samtidigt från cirka 20 procent vid axgång till 35-40 procent.
 
Ärter ska skördas när de nedersta baljorna är i full storlek och ärterna i dessa är degmogna. Näringsinnehållet och smältbarheten är som bäst i ärterna två till tre veckor efter att de blommat. Det gör dock inget om man väntar med att skörda. Näringsinnehållet och smältbarheten sjunker relativt långsamt. I Danmark är rekommendationen att skörda ärter tre till fyra veckor efter avblomning. Då har ts-halten ökat och man behöver inte förtorka skörden. Vid torkning kan förlusterna bli avsevärda på grund av att man lätt förlorar baljorna.

Om korn och ärter tillsammans?

Ärter tillsammans med korn höjer smältbarheten och ökar foderupptaget. Om man odlar dessa grödor tillsammans är det kornets utvecklingsstadium som avgör när det är dags att skörda eftersom näringsvärdet i ärterna förändras relativt långsamt. 

Hur ensilera?

Helsäd bör direktskördas med exakthack för att minska spillet av kärnor och minska risken för jordkontaminering. Det är viktigt att använda en kort snittlängd på två till fyra centimeter för att underlätta ensileringsprocessen.
 
Använder man sig av en rotorslåtterkross är risken stor att många kärnor slås loss. Om man har en slåtterkross med valsar bör man minska valstrycket så mycket som möjligt. Har man en slåtterkross med slagor kan man på olika sätt försöka minska kraften i dessa för att minska spillet av kärnor. Desto mognare spannmålen är ju större är risken för att kärnorna lossnar.

Fördelar med tidig skörd

  • Lägre kärnspill – vanliga vallmaskiner kan användas
  • Bättre ensileringsegenskaper
  • Bättre etablering av en eventuell vallinsådd
  • Högre närningsvärde

Nackdelar med tidig skörd

  • Låg avkastning – dyrt foder
  • Väderberoende förtorkning

Som vid all ensilering är det viktigt att få en snabb mjölksyrabildning. Detta hämmar andra bakterier som kan skada processen. Det verkar som om klostridier har lättare att växa till i helsädsensilage än i vall-ensilage. Detta kan bl.a. förklaras av att helsäden innehåller mindre nitrit, som har en hämmande effekt på klostridier, än vanligt gräsensilage. Dessutom kan grödan vara svårare att packa än gräsensilage.
 
Den grova strukturen hos sent skördad helsäd försvårar packningen och grova strån kan lätt göra hål i ensilageplasten. Det är därför en rekommendation att ta ett extra lager med plast.
 
För att underlätta packningen bör man lägga in tunna lager, packa, nytt tunt lager, packa, och så vidare. Man bör absolut inte lägga in mer än tio centimeter i varje lager. Ökas tjockleken på varje lager till exempelvis 30-40 centimeter så halveras packningsgraden (densiteten), enligt danska erfarenheter.
 
Det kan vara en fördel att använda ensileringsmedel. Ny forskning från SLU visar att såväl bakteriepreparat som syrapreparat begränsar proteinnedbrytningen och sänker ts-förlusterna. Bäst resultat fick man med syrapreparat.

Lagring

Ensilage av helsäd drar till sig mer fåglar och råttor än vanligt gräsensilage, därför rekommenderas uteslutande sand som täckmaterial ovanpå plasten i plansilon. Vid ensilering i rundbalar bör man lämna mellanrum mellan balarna så att katter kan komma fram eller lägga ut råttgift.

Att tänka på vid utfodring

Innhållet av protein i helsädsensilage är lågt och avtar ju senare man skördar. Energiinnehållet är också lågt. Helsädesensilage passar därför bäst som foder till äldre växande djur som har låga tillväxtkrav, kvigor och stutar. Helsäd kan naturligtvis också vara ett bra komplement i en mjölkkofoderstat, särskilt under år med brist på grovfoder.
 
Helsäd innehåller normalt 20-30 procent stärkelse och har en lägre smältbarhet av cellväggar än gräsensilage. Det innebär att innehållet av socker och stärkelse bör vara längre i tillskottsfodret än då man använder enbart vallensilage. Vid sen skörd av helsädesensilage måste man vara observant så att man inte överutfodrar med stärkelse.

Författare: Emelie Tufvesson och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 2006-07-25

Referenser:

  • Bååth Jacobsson, S. 2005. Vomnedbrytningsprofil av fiber i helsäd – effekt av gröda, skördetidpunkt och metodik. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Studentarbete 29 , 66 s.
  • Mikkelsen, M., Thøgersen, R. & Atterman Nielsen, K. 2006. Høstetidpunkt for helsæd. Grovfodernyt nr 61, Landscentret/Planteavl.
  • Nadeau, E. 2004. Effekt av spannmålsgröda, skördetidpunkt och tillsatsmedel på foderkvaliteten hos helsäd. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Rapport 6, 31 s.
  • Sundberg, M. & Olsson, C. 1998. Skörd och ensilering av helsäd. Teknik för lantbruket, nr 71.JTI, 15 s.

 

Senast ändrad 8 juli 2011