Löpmagsförskjutning

Löpmagsförskjutning förekommer vanligast hos mjölkkor veckorna närmast efter kalvning.
Foder och skötsel är de två viktigaste orsakerna till uppkomst av löpmagsförskjutning.
Löpmagsförskjutning har ökat i Sverige.

Under senare år har antalet rapporterade fall av löpmagsförskjutning ökat i Sverige. Från 1993 till 2003 tredubblades antalet fall från 0,3 till 0,9 sjukdomstillfällen per 100 avslutade/avbrutna laktationer. Förekomsten av löpmagsförskjutning i internationella undersökningar varierar mellan 1,4-5,8 procent.

Löpmagsförskjutning är en multifaktoriell sjukdom där flera samverkande riskfaktorer gör att en förskjutning uppkommer. För att löpmagen ska förskjutas från sin normala position på bukhålans botten måste löpmagen vara gasfylld. Löpmagsförskjutningen kan vara vänstersidig, högersidig eller högersidig och omvriden. I en svensk undersökning av mjölkkor som genomfördes vid SLU i Skara 1997-98 var cirka 80 procent vänstersidiga och 20 procent högersidiga, vilket är i överensstämmelse med andra publicerade studier. I den svenska undersökningen misstänktes omvridning hos en tredjedel av korna med högersidig löpmagsförskjutning.

Löpmagsförskjutning förekommer vanligast hos mjölkkor veckorna närmast efter kalvning, men kan förekomma under hela laktationen. Även köttdjur, tjurar och kalvar kan ha löpmagsförskjutning, men det är ovanligare än hos mjölkkor.

Orsaker

Foder och skötsel är de två viktigaste orsakerna till uppkomst av löpmagsförskjutning. Nedan följer en lista på några faktorer som anses påverka förekomst av löpmagsförskjutning.

Negativ energibalans de sista veckorna innan kalvning
Höga givor kraftfoder innan kalvningen
Låg fiberandel i foderstaten
Dåligt utrymme vid utfodringsplats
Höga hullpoäng hos korna
Andra sjukdomar som bland annat leder till minskat foderintag och negativ energibalans
Ålder: Ju äldre ko, desto högre risk

Är löpmagsförskjutning ärftligt?

Det finns få undersökningar gjorda som studerar ärftlighet och resultaten från dessa är motstridiga. I en Kanadensisk studie av Holsteinkor utförd 1995 skattades arvbarheten. Eftersom studien är utförd på få djur måste vi vara försiktiga med att dra slutsatser. Resultatet av undersökningen ger en indikation på att det finns en ärftlig del i uppkomsten av löpmagsförskjutning.

Avkastningsnivå på mjölk har undersökts i några studier men även här är resultaten motstridiga och ett samband mellan hög avkastning och löpmagsförskjutning har ännu inte kunnat fastslås.

Ras anses ha betydelse: mjölkraser löper större risk att drabbas än köttraser. Dock skiljer sig både utfodring, skötsel och produktionsnivå för mjölkproducerande djur och köttdjur.

Författare: Lena Stengärde, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala

Publicerad: 22 november 2005. Senast ändrad: 30 november 2010