Förbättrar utfodring av glykogena substanser fruktsamheten?

I början av 1990-talet gjordes ett utfodringsförsök omfattande 193 par kor i 38 besättningar där man studerade tillförseln av en foderblandning av Ca-propionat och glycerol från dag 40 efter kalvning till första insemination.
Man fann dock att kor som fick tillskottet blev dräktiga 11 dagar tidigare än kontrollgruppen.
Dräktighetsresultatet var också högre hos kor med höga glukosvärden i blodet jämfört med låga.

Det finns i dag ett antal toppfoder som innehåller så kallade glykogena substanser, till exempel propylenglykol och glycerol. De marknadsförs i dag mycket aktivt, ofta med argumentet att de förbättrar fruktsamheten. Den vetenskapliga dokumentationen om den fruktsamhetshöjande effekten är dock i många stycken sparsam.

Något om metabolismen

Under den första tiden efter kalvning befinner sig många högproducerande mjölkkor i negativ energibalans (NEB). Det finns ett klart samband mellan NEB och fruktsamhet i form av en försenad första ägglossning och en sänkt befruktningsförmåga hos de ägg som mognar och ska befruktas under denna period. Blodglukoshalten sjunker också efter kalvningen vilket indirekt är en del av NEB. Vid sidan av energibehovet har kon också ett specifikt glukosbehov. Endast propionsyran, som utgör mellan 15 – 25 procent av de kortkedjiga fettsyrorna som bildas vid fodrets nedbrytning, kan omvandlas till glukos. Kon måste därför också nybilda glukos från andra källor nämligen från aminosyror från foderproteinet. Denna källa är dock otillräcklig första tiden efter kalvning och glukos måste då bildas från lagrat glykogen i levern, från nedbrutet kroppsprotein och från glycerol som frigörs vid fettnedbrytning. Därför har många nykalvade kor låga blodglukoshalter. Det är troligt att en högproducerande ko prioriterar produktion av glukos för mjölkbildning på bekostnad av den mängd som åtgår för att upprätthålla könsfunktionerna till dess balans råder mellan tillgång och efterfrågan.

Äggstockens behov

Äggstockarnas funktion styrs i ett komplicerat samspel av ett antal könshormoner. Det har blivit mer och mer uppenbart att detta hormonspel påverkas också av hormoner och andra substanser som är intimt ihopkopplade med ämnesomsättningen såsom insulin, IGF-1 (insulinlike growth factor 1), somatotropin (tillväxthormon), leptin och glukos. Det finns uppgifter på att glukos och inte fria fettsyror från fettnedbrytningen är den viktigaste energikällan för äggstockens funktion. Glukos kan här dels verka direkt på follikeln och påverka dess förmåga att exempelvis producera progesteron men också via hypotalamus och hypofys och dess produktion av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniseringshormon (LH). Glycerol betecknas som den mest glykogena substansen, den är kroppsegen och inte giftig. Glycerol har tidigare varit dyr men sjunkit i pris drastiskt. Detta har fått som följd att man nu börjat använda glycerol i toppfoder i stället för propylenglykol som kan ge bieffekter och även ge luktförändringar i kött.

Effekter på fruktsamheten

Grundläggande försök med glycerol och propylenglykol till mjölkkor gjordes under 70-talet av bl.a. Bo Pehrsson och medarbetare på försöksgården i Skara. Det var främst den generella effekten på ämnesomsättningen och som behandling vid acetonemi som studerades och inte effekten på fruktsamhet.

I början av 1990-talet gjordes dock i Skara ett utfodringsförsök omfattande 193 par kor i 38 besättningar där man studerade tillförseln av en blandning av Ca-propionat och glycerol från dag 40 efter kalvning till första insemination (Pehrson m.fl., 1992). Av smaklighetsskäl var man dock tvungen att tillsätta betfor och soja. Detta tillsammans med det faktum att två glykogena substanser användes försvårar tolkningen. Man fann dock att kor som fick tillskottet blev dräktiga 11 dagar tidigare än kontrollgruppen. Dräktighetsresultatet var också högre hos kor med höga glukosvärden i blodet jämfört med låga.

Beträffande effekten av propylenglykol tycks den var relativt bra dokumenterad. Ett färskt exempel är ett försök vid Ohio State University (Miyoshi m. fl., 2001). Där tillfördes 500 ml propylenglykol med våmsond under perioden 7-42 dagar efter kalvning och man fann då att tiden från kalvning till första ägglossning minskade med 14 dagar och frekvensen dräktiga efter 1a AI ökade från 33 % till 57% i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen som inte fick propylenglykoltillskott. Tillförseln påverkade inte energibalansen men försöksgruppens kor hade signifikant högre insulin- och glukosnivåer. Detta stödjer helt den teori som beskrivits ovan.

När det gäller effekten av tillförsel av enbart glycerol finns det överraskande lite att hämta från litteraturen. Det finns några försök från 1970-talet där man fann att kor som fick glyceroltillskott kunde minska den negativa energibalansen och viktsförlusten efter kalvning och man drar slutsatsen att glycerol har potentialen att förbättra hälsa och mjölkavkastning. Det har sedan dess varit mycket sparsamt med rapporter om effekter av glyceroltillskott. Helt nyligen publicerades dock ett försök (DeFarin, m.fl. 2004). Syftet med försöket var att studera effekten på vissa blodämnen och mjölkavkastning vid dagligt tillskott av glycerol från 2 veckor före till 3 veckor efter kalvning men effekten på fruktsamheten studerades tyvärr inte. Totalt 30 kor användes i försöket med en kontrollgrupp och två försöksgrupper som fick 0,43 respeketive 0,86 Kg/dag. Glukos och insulin i blodet påverkades inte före kalvning och efter kalvningen var glukosvärdet lägre hos försöksgrupperna än hos kontrollkorna. Mjölkavkastningen tenderade till att vara högre hos kontrollgruppen och risken för acetonemi ökade hos att försökskorna.

Praktisk tillämpning

Man kan således konstatera att det är sparsamt med forskningsresultat beträffande effekten av glycerol på fruktsamheten speciellt om detta ges under längre tid. I den senaste undersökningen redovisar man t.o.m. resultat som går stick i stäv mot den teoretiska modellen och tidigare forskningsresultat. Det krävs således mer forskning inom området särskilt vad gäller effekterna på fruktsamheten och när och hur tillskotten ska ges för att få effekt.

Referenser:
DeFarin, J.M., Hippen, A.R., Kalscheur, K.F. & Jordon, P.W. 2004. Feeding glycerol to transition dairy cows: Effects on blood metabolistes and lactation performance. J. Dairy, Sci., 87, 4195-4206.

Miyoshi, Pate, & Palmquist, D. 2001. Effects of propylene glycol drenching on energy balance, plasma glucose, plasma insulin, ovarian function and conception in dairy cows. Anim. Reprod. Sci., 68, 29-43.

Pehrson, B., Plym-Forshell, K. & Carlsson, J. 1992. The effect of additional feeding on the fertility of high-yielding dairy cows. J.Vet.Med., 39, 187-192.

Senast ändrad 24 november 2010