Djurvälfärd: Friska kor är lönsamma kor

"Ta hand om korna så tar de hand om dig"

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 08:05:00 GMT

Att ta väl hand om sina djur är en förutsättning för ett framgångsrikt mjölkföretag. Bra stallar, bete, rutiner och arbetssätt är bara några exempel på vad god omvårdnad om djuren är.

Svensk Mjölk arbetar med förslag på nya arbetssätt som passar framtidens mjölkföretagare och deras rådgivare.

Fångar kosignaler

Exempel på vad Svensk Mjölk jobbar med inom området är internationell spaning, boken Kosignaler, råd i tuffa tider och Mjölkföretagardagarna.

Den amerikanske mjölkbonden Bill Cook, som driver ett framgångsrikt mångmiljonföretag med 1 700 kor, 1 600 ungdjur och har 30 anställda i USA, säger följande:

"Det allra viktigaste är att göra ett bra jobb med korna. Tar du hand om korna så kommer de att ta hand om dig. Då kommer det att gå bra för dig".

Gott smittläge

Sverige har ett mycket gott smittläge tack vare ett nära samarbete mellan staten, näringen och lantbrukarna. Den svenska modellen har varit till stor nytta för både folk- och djurhälsa och därmed också för djurskyddet.

Svensk Mjölk menar att det övergripande ersättningsansvaret måste ligga kvar hos staten, medan mjölksektorn fortsatt ska verka för förebyggande djurhälsovård och ett gott smittskydd.

Friska juver med celltalsakuten:

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:02:00 GMT

Att övervaka juverhälsa är nödvändigt för att kunna identifiera kor som är på väg att få eller redan har en störning i juvret eller att kontrollera att mjölken håller en tillräckligt hög råvarukvalitet för användning vid mejerierna.

Att på ett tillförlitligt sätt kunna övervaka juverhälsan är viktigt av ekonomiska och produktmässiga skäl men också av djurskyddsskäl.

Celltalet är ett bra mått på juverhälsan eftersom det finns ett samband mellan antalet celler i mjölken och risken att en juverdel är inflammerad. Man vet att laktoshalten och mjölkmängden blir lägre då celltalet ökar, att fetthalten kan variera och att den totala proteinhalten går upp. Laktoshalten styr mängden vatten i mjölken, lägre laktoshalt ger lägre vattenhalt. Koncentrationseffekter ger samtidigt högre fett- och proteinhalter.

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Mer om juver på denna webbplats:

• Djurvälfärd – Smittskydd/Sjukdomar: Juverinflammation
• Mjölkkvalitet: Celltal
• Service och rådgivning: Djurvälfärd

God hälsa och ekonomi med friska klövar

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 30 Sep 2010 14:14:00 GMT

Klövsjukdomar har rankats bland de mest kostsamma sjukdomar som drabbar mjölkkor. För en mjölkföretagare är det därför av yttersta vikt att ha god förmåga att upptäcka tidiga signaler på rörelsestörningar och att arbeta förebyggande.

Förbättrad klövhälsa kan relativt snabbt uppnås genom förbättrade skötsel- och utfodringsfaktorer. Bland annat är en korrekt utförd och tillräckligt frekvent klövvård av stor betydelse för att tidigt upptäcka symptom på klövsjukdom och åtgärda detta innan kon blir halt. Djuren måste dock observeras dagligen för att kunna upptäcka akut hälta.

Förutsättningarna för mjölkproduktion har under de senaste decennierna ändrats dramatiskt. Gårdar med ett mindre antal uppbundna djur har fått ge plats för större besättningar, ofta i lösdrift. En ökande avkastningsnivå i kombination med mindre arbetstid per ko har i många fall lett till en försämrad miljö för kornas klövar.

I lösdriftssystem med betonggolv är belastningen på klövarna större än i uppbundna system. Övergång till lösdrift ställer därför stora krav på en god skötsel och omvårdnad för att en acceptabel klövhälsostatus ska kunna behållas.

Klövhälsa påverkar inte bara kornas beteende och välfärd, det resulterar även i ett inkomstbortfall för mjölkföretagaren. Klövsjuka kor har nedsatt fruktsamhet, minskad avkastning och större risk för att utveckla andra sjukdomar såsom juverinflammation. Detta resulterar ofta i kortare livslängd vilket innebär ökande rekryteringskostnader. Klövsjukdomar har därför rankats bland de mest förlustbringande och smärtsamma sjukdomar som drabbar mjölkkor.

Klövhälsan är en tjänst som ger möjligheten att kvalitetssäkra klövhälsa och som gör det lättare att upptäcka, jämföra och åtgärda klövhälsoproblem i besättningen. Registreringen utförs av klövvårdaren vid verkning.

Mer om klövhälsa på denna webbplats:

• Service och rådgivning: Djurvälfärd

Kalvar – framtiden börjar med dem

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:01:00 GMT

Goda råmjölksrutiner, god hygien och goda utfodringsrutiner ger förutsättning för att uppnå en god kalvhälsa. Utfodring och immunitet spelar en stor roll i tarmens balans och förmåga att stå emot infektioner av olika sort. För kalvens sociala utveckling är tidig kontakt med andra kalvar av största vikt.

Kalvar som hålls i grupper från två veckors ålder kommer i högre grad att utveckla för kalven positiva nedärvda beteenden som social slickning och lekfull kamp med andra kalvar. De uppvisar också mätbart mindre aggressivitet och rädsla.

Kalvar med mer social kontakt tidigt i livet blir också mindre rädda och stressade när de senare i livet träffar på nya individer och miljöer. Å andra sidan är det av smittskyddskäl olämpligt både med för stora grupper och en alltför tidig introduktion i en kalvgrupp.

Redan i kalvgrupper på över 12 individer kan antalet möjliga smittkontakter inom gruppen öka till för höga nivåer. I stora grupper finns också risken att åldersspridningen bland kalvarna blir stor. Detta medför att äldre djur kan överföra smitta till yngre kalvar trots att de själva inte är sjuka.

En väl fungerande kompromiss är fullt möjlig eftersom de sociala behoven hinner utvecklas i tillräckligt hög grad även om ensambox utnyttjas under de första 10-14 dagarna.

Mer om kalvhälsa på denna webbplats:

• Djurvälfärd – Smittskydd/Sjukdomar: Lunginflammation, Kryptosporidier, Coccidios

God fruktsamhet lägger grunden för djurförsörjning och ekonomi

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 12 Oct 2010 14:08:00 GMT

God djurförsörjning förutsätter god fruktsamhet. Det gör fruktsamheten till en av hörnstenarna för att optimera flödet av djur in i och ut ur besättningen.

För att få en frisk och välmående besättning av kor krävs strategisk planering. Målet är att uppnå friska och fruktsamma kor som ger hög avkastning och låga rekryteringskostnader.

Det finns olika faktorer som påverkar fruktsamheten. Några av de som går att påverka är till exempel stallmiljön, kalvningshygien, djurhälsa, utfodring och brunstkontroll. En god stallmiljö innebär bland annat att det finns tillräckligt med ljus och att det inte blir för varmt i stallet.

Det finns också vetenskapligt bevisade samband mellan djurhälsa och fruktsamhet. Även utfodring kan ha en avgörande betydelse för fruktsamheten i en besättning. Ett hjälpmedel för att få en god fruktsamhet är att införa en brunstkalender.

Mer om fruktsamhet:

Förebyggande åtgärder minskar risken för sjukdomar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 08 Nov 2011 16:57:00 GMT

Bra djurmiljö, hög foderkvalitet och god omvårdnad lägger grunden för friska djur. Goda rutiner, inklusive förebyggande djurhälsovård, är därför en viktig del av djurhållningen.

Även om djurhållningen håller hög klass finns det många källor till ohälsa. Här redovisas en del av sjukdomarna som kan drabba nötkreatur. Se menyn till höger.

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Smittskydd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 09 Nov 2011 09:00:00 GMT

Smittämnen kan överföras mellan besättningar på olika sätt, till exempel med djur, besökare, utrustning som används på flera gårdar om inte olika förebyggande åtgärder vidtas.

Sverige är fritt från ett antal smittsamma husdjurssjukdomar som skulle kunna orsaka stora ekonomiska konsekvenser för den enskilda besättningen, om någon av dem kom in i Sverige.

Samtliga mjölkbesättningar ska följa reglerna i Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll – SDS enligt branschpolicy som antagits inom Svensk Mjölk. Detta gäller bland annat vid import av sperma, ägg och embryon.

Läs mer om Svensk Mjölks projekt Säker Livdjurshandel som visar hur du kan minska risken för att få in smitta bland dina djur och minska risken att sprida smitta.

Svensk Mjölk har under lång tid deltagit i bekämpningsprogram med syfte att minimera förekomsten av vissa sjukdomar.

Inom detta område samarbetar Svensk Mjölk bland annat med Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Sveriges Lantbruksuniversitet.

God djuromsorg minskar behovet av läkemedel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 17:54:00 GMT

Sveriges mjölkbönder eftersträvar en uthållig djurhållning som så långt som möjligt är oberoende av insatser av läkemedel. En god djurhälsa och produktion ska uppnås genom att i första hand åtgärda orsakerna till problem istället för att inrikta sig på att bota symtom.

En restriktiv och kontrollerad användning av antibiotika ska förebygga en resistensutveckling som kan äventyra dessa läkemedels framtida effekt på djur och människor.

Läs mer i foldern Nordiska riktlinjer för mastitbehandling.

Service och rådgivning för djurvälfärd och lönsamma företag

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 09:02:00 GMT

Djurvälfärd och djurhälsa har en betydande inverkan på det ekonomiska resultatet hos mjölkföretaget. Välfärdsindikatorer i Kodatabasen förklarar ungefär en femtedel (cirka 60 öre/kg ECM) av variationen i TB 2 per ko. Nyckeltal som är viktiga att titta på i ett välfärdsarbete är juverhälsoläget, klöv- och bensjukdomar, dödlighet i alla åldersgrupper, andelen sjukdomsbehandlingar samt fruktsamhetsresultat.

Svensk Mjölk arbetar för god välfärd och hälsa hos Sveriges kor genom att utveckla kunskaper om ett förebyggande arbetssätt, bättre fruktsamhet och bekämpningsprogram mot olika sjukdomar. Friska kor är förutsättningen för att kunna producera mjölk på ett ekonomiskt och etiskt sätt.

I takt med att storleken på besättningarna ökar och gränserna blir öppnare krävs också större fokus på smittskydd. Det handlar dels om att undvika nya smittor i besättningen, dels om att minimera spridningen av en eventuell smitta.

Svensk Mjölk erbjuder mjölkföretagen flera tjänster i arbetet med djurvälfärd/fruktsamhet, se menyn till höger.

Tips vid klippning av juverhår på mjölkkor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 14 Nov 2011 12:25:00 GMT

Att klippa juverhåren på kon resulterar i bättre hygien och mjölkkvalitet. Här får du tips som ger en effektiv och omtänksam klippning.

Det tar bara någon minut att klippa kons juver.
Ta det lugnt och metodiskt så accepterar kon lättare rutinen. Kon upplever i allmänhet inte klippningen som obehaglig.
Klipp i samband med ett annat rutinmässigt förekommande arbetsmoment. Exempelvis vid kalvning, första seminering eller dräktighetsundersökning.
Ofta räcker det med dessa tre tillfällen, vissa djur kan dock behöva en extra klippning även senare i laktationen.

Andra metoder än klippning

I internationella sammanhang förkommer bränning av juverhår med hjälp av gasolbrännare. Det är inte tillåtet i Sverige. Jordbruksverket anser att användning av eld i syfte att bränna bort hår på djur strider mot 2 § djurskyddslagen (1988:534, att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom).

Boken Kosignaler

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 12 Oct 2010 14:43:00 GMT

Kor sänder hela tiden signaler och informerar om sin hälsa, sitt välbefinnande, utfodringen och produktionen. Boken ”Kosignaler” hjälper bonden att utveckla sitt koöga och sin förmåga att läsa av, förstå och agera på kornas signaler.

I takt med att besättningar växer och tiden per ko minskar samtidigt som grupphållning av lösgående djur ökar är det helt avgörande att i tid upptäcka avvikelser hos enskilda individer och grupper av djur. Inte minst i robotsystemet krävs att man har kunskap om och rutiner för att upptäcka djurens vardagsbekymmer innan de byggs upp till allvarliga problem.

Kosignaler är en praktisk guide i hur den som arbetar med kor kan lära sig observera djuren mer medvetet. Den ger redskapen för att se och utnyttja kornas signaler – både som grupp och enskilt. Målet är att förebygga sjukdomar, förbättra välbefinnandet och optimera produktionen.

Kosignaler är skriven av holländaren Jan Hulsen, veterinär och specialist på nötkreatur, och har blivit en storsäljare i flera europeiska länder. I Holland har lösdriftsystemet länge varit helt dominerande vilket byggt upp en erfarenhet av att läsa av och bättre förstå djurens språk.

Frågorna man, enligt Jan Hulsen, bör ställa sig om och om igen är:

Vad ser jag?
Hur har det blivit så här?
Vad betyder det?

Boken innehåller mer än 250 foton och illustrationer som tydligt visar vad man kan upptäcka genom att observera sina kor. Boken har översatts och delvis anpassats till svenska förhållanden av branschorganisationen Svensk Mjölk, avd. Mjölkföretagande/Djurhälsa.

Boken kostar 260 kr + moms och frakt. För beställning, kontakta Annica Lann, tel 010-471 09 09.

Vill du veta mer om boken Louise Winblad von Walter,
tel 08-790 58 73.

Rätt stallmiljö främjar djurvälfärd och produktion

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 11 Jan 2012 04:54:00 GMT

Välfärdsindikatorer i kodatabasen – en markör för djurvälfärd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 01 Mar 2011 13:01:00 GMT

Projektet ”System för djurvälfärd” vars syfte var att undersöka om informationen i kodatabasen kunde användas för att bedöma djurvälfärden i mjölkkobesättningar, har visat att kombinationer av välfärdsindikatorer i kodatabasen kan identifiera besättningar med antingen bristande eller god djurvälfärd.

Besättningarnas välfärd bestämdes först utifrån bedömning av djurbaserade mått. Därefter togs den kombination av välfärdsindikatorer i kodatabasen som bäst identifierade besättningarnas välfärd fram.

Välfärdsindikatorer som påvisade fruktsamhetsproblem och dödlighet i olika åldersgrupper, samt sjukdomsfrekvens för god djurvälfärd, var de kombinationer som bäst identifierade besättningarnas djurvälfärd.

Resultaten från studien har legat till grund för utvecklingen av rådgivningsverktygen Signaler Djurvälfärd och Fråga Kon som idag används för att övervakning av kornas välfärd och som underlag till strategiska beslut för att förbättra djurvälfärden i besättningen.

I rapporten ”Modellering av i kokontrollen registrerade parametrar för att kunna finna besättningar med i fält registrerade välfärdsavvikelse” återfinns de sju beräkningsmodeller som togs fram i projektet ”System för djurvälfärd” och som bäst identifierade besättningar med god respektive bristande djurvälfärd.

Sveriges första diplomerade kosignalspecialist

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 28 Sep 2010 13:12:00 GMT

Hallå där Sanna Soleskog, agronom och mjölkföretagare på Övrabo i Tranås. Du har varit på kurs i Nederländerna för Svensk Mjölks räkning och blivit Sveriges första diplomerade kosignalspecialist.

Vad innebär det?

– I Nederländerna har de skapat ett koncept kring boken Kosignaler. De har utvecklat ett metodiskt arbetssätt för att systematiskt gå igenom en besättning. Nu har jag behörighet att arbeta med den metodiken.

Vad gav kursen?

– Vi besökte gårdar och diskuterade utformning av lösdrifter. Jag blev mer övertygad om hur viktigt det är med gott om plats för korna. Till exempel genom breda gångar och att inte ha överbeläggning. VIP-grupper för nykalvade kor är en annan bra detalj.

Tips till lantbrukare?

– Titta mer på korna! Alla borde ha boken Kosignaler, som säljs av Svensk Mjölk, som är ett bra underlag för diskussion. Till exempel avsnittet om vomfyllnad. Genom att träna sitt djuröga kan man se på korna om de ätit eller inte. Studera kornas beteende på betet och du ser att stallsystem med tre kor per ätplats inte är optimalt. Vi ska inte ändra på kornas beteende utan anpassa byggnader och skötsel efter dem.

Betydelse för lönsamheten?

– En bra djurvälfärd är en förutsättning för lönsamhet. Det handlar inte bara om att bygga rätt, man kan förbättra mycket i ett äldre stall. I Övrabo har vi en äldre lösdrift med 80 kor och försöker hela tiden hitta sätt för att ge korna god komfort.

Ska du hålla kurser?

– Förhoppningsvis kan det bli kurser för både rådgivare och lantbrukare. Jag kommer fortsätta att arbeta med Fråga kon, en tjänst som handlar om samma saker som Kosignaler, att se besättningens starka och svaga sidor genom att metodiskt studera korna.

Författare: Ann Christin Olsson

Rätt ljus i stallet ger bättre miljö – för alla

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 28 Nov 2011 17:52:00 GMT

Vilken typ av belysning ska du välja i stallet. Vad ger bra belysning, samtidigt som installationen är energisnål?

Rätt armatur sparar energi

Lågenergilampor är energisnåla och har en lång livslängd. En annan energisnål lysrörsarmatur är T5-system, med 16 millimeters lysrör. Dessa är dyrare att installera, men det sparas in på elförbrukningen. Denna typ av armatur ger upp till 20 procent lägre energikostnad och en lång livslängd.

LED-lampor dyker upp mer och mer på marknaden, men de är fortfarande under utveckling och ger ett sämre ljussken. Högtrycksnatriumlampor ger ett gult sken, som kanske inte passar i djurstallar. Kvicksilverlampor drar väldigt mycket energi jämfört med vanligt lysrör.

Tänk på brandfaran

Halogenlampor blir mycket varma och ska inte installeras i utrymmen med förhöjd brandrisk, däremot går det bra att ha utomhus och i gårdsverkstad. Samma sak gäller byggstrålkastare. Däremot finns metallhalogen/halid-lampor (både rör och strålkastare) som är godkända att ha i djurstallar och ger ett bra sken. Om du väljer strålkastare till din lösdrift får du utöver strålkastarbelysningen även dra in lysrör/glober för nattbelysningen. Om strålkastaren går sönder behöver du en skylift för att till exempel byta lampa.

Rätt kapsling

På lysarmatur som ska installeras i stallar med förhöjd brandrisk ska det finnas ett märke med D i en triangel på armaturen och kapslingen ska vara enligt IP54 (dammsäkert och striltätt). Plastkapslade lysrörsarmaturer ska vara försedda med säkerhetsglimtändare.

Rekommenderad belysningsstyrka i lösdriftstallar är cirka 150 lux. I mjölkningsavdelningen ska belysningsstyrkan vara mellan 400-500 lux och där ska armaturen ha en kapsling enligt IP 55 (spolsäker).

Tips!

Tänk på att ta till vara på det ljuset som du har genom regelbunden rengöring av lysarmaturen, fönster och andra dagsljusinsläpp.

Läs mera om säker elhantering på Lantbrukets brandskyddskommittés hemsida. Där finns även Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet att ladda ner eller att beställa.

Tips vid installning

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 05 Sep 2011 08:44:00 GMT

Sensommarbetet kan många gånger se bra ut. Om vädret är bra är det lätt att frestas till att ha djuren ute längre än vad som är lämpligt. Betets näringskvalitet på hösten kan vara bättre än på högsommaren, men djuren konsumerar i regel mindre av betet på hösten på grund av att betet är fuktigare och är mindre smakligt.

Olika djurkategorier har olika krav på näringstillförsel och det styr, tillsammans med den faktiska betestillgången, i stor utsträckning hur länge djuren kan vistas på bete. Mjölkkor i laktation har höga krav på näringsstillförsel och balanserad foderstat, medans sinkor kan klara sig på betet något längre in på hösten. Växande ungdjur har också höga krav på näringstillförsel, men hör till den djurkategori som brukar komma in sist på hösten – för dessa blir tillskottsutfodring på betet extra viktigt.

För inkalvande kor är en smidig övergång från bete till stall viktig. De behöver god tid på sig för att vänja sig vid ny foderstat och ny miljö. En bra planering för dessa djur säkrar både mjölkavkastning och djurhälsa.

Här följer några korta punkter för en installning utan problem:

Mjölkkor

Stödutfodra med grovfoder på betet om det är praktiskt möjlig. I annat fall stödutfodra på stall.
Öka stallfodergivan successivt cirka tre veckor före installning för att göra övergången från bete till stallfoder så mjuk som möjligt.
Högavkastande kor kan med fördel tas in nattetid så att de ges tid att äta.
Håll alla kor inne på natten de sista två veckorna före installning
Ge full stallfoderstat den sista veckan.
Öka utfodringsintensiteten med cirka 20 procent för vårkalvande kor under 6-8 veckor efter installning. Var vaksam på hullet så att dom inte blir feta.
Upprätta en foderstat för stallutfodringen så fort korna har kommit in.

Sinkor

Se till att sinkorna inte tappar i hull om dom går kvar på bete efter mjölkkornas installning.
Stödutfodra med grovfoder om betestillgången är låg.
Glöm inte mineraler till sinkor.
Stalla in sinkorna minst fyra veckor före beräknad kalvning för att vänja dem vid miljö och stallfoderstat.

Ungdjur

Var uppmärksam på hull. Ungdjur har ofta svårt att näringsförsörja sig på höstbete och tappar lätt hull.
Ungdjur som går ute länge på hösten kräver i regel stödutfodring av både grovfoder och kraftfoder. Stödutfodring underlättar också hantering av djuren.
Glöm inte mineraler till ungdjuren.
Stalla in inkalvande ungdjur minst fem veckor före beräknad kalvning för att vänja dom vid miljö och stallfoderstat.
Rådgör med veterinär om du misstänker att ungdjuren har fått inälvsparasiter under betessäsongen.

Övrig skötsel

Klipp djuren. Klippta djur är lättare att hålla rena och bidrar till bättre hygien och mjölkkvalitet.
Kontrollera fötterna. Klövverka djur som har förväxta klövar, såvida du inte planerar klövverkning av alla kor vid installning.
Se till att utfodringsutrustning i lagården fungerar, är rengjord och är kalibrerad för rätt fodermängd.
Gör en översyn av vattenkoppar och vattenkar. Är hygienen den rätta? Ger vattenkopparna rätt mängd vatten (minst tio liter/minut).

Glöm inte att ta analys på grovfoder och spannmål som underlag till vinterns foderstater. Information om foderanalyser finns här på hemsidan.

Är stallet nybyggt? Läs gärna Installningsrutiner i nybyggt lösdriftsstall.

Författare: Hans Lindberg

Komfort i moderna stallar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:09:00 GMT

Hälta är vanligt och ett allvarligt sjukdomsproblem inom mjölkproduktionen. Både ur kons och ur mjölkföretagarens perspektiv är det viktigt att förhindra.

Det naturliga underlaget för kor är bete som vanligtvis är mjukt och hygieniskt. Som kontrast är de flesta stallgolv gjutna i betong för att vara hållbart och vara lätt att göra rent. Svenska kor är, enligt djurskyddslagen, ålagda betesdrift under 2-4 månader, beroende på var i landet de befinner sig, vilket innebär att våra mjölkkor går på betonggolv under större delen av året. Betonggolv är allt för hårt för koklövarna och ger upphov till överbelastning i känsliga områden och utgör den viktigaste miljöfaktorn för fångrelaterade sjukdomar (Bergsten and Frank, 1996).

En ny metod har utvecklats för att värdera hur kor går på olika underlag (Telezhenko et al., 2002). Systemet bygger på att korna anpassar sina steg efter vad som är bekvämast och mest ändamålsenligt för dem. Vi tittar på kornas fotavtryck och mäter steglängd, övertramp, hur brett korna går med mera. Systemet har efter flera tester visat sig fungera bra.

I en fältstudie testades mjökkor som gick på helt betonggolv respektive spaltgolv samt med eller utan gummibeläggning. Som referens användes en grussträcka som skulle motsvara ett naturligt underlag. Kor gick med längre steg, mindre utåtvridning (smalare) och mer regelbundet på hela betonggolv jämfört med spaltgolv och rörelsemönstret förbättrades för båda dessa golvtyper då gummimatta installerades ovanpå. Därutöver har rörelserna utvärderats för kor med klövsjukdom på dessa olika underlag och de negativa avvikelserna förstärktes på de mindre bra underlagen. Gummibeläggningar syntes alltså förbättra gåkomforten för korna och har dessutom i tidigare svenska studier (Bergsten, 1994) och nyligen utförda tyska studier (Benz et al., 2002) visat sig minska risken för klövsjukdomar.

I det nyligen startade golvforskningsprojektet kommer olika golv att testas ur dessa synvinklar för att i framtiden bättre kunna rekommendera golv som bättre motsvarar moderna mjölkkors krav på komfort och funktion. Resultaten från gångstudierna stärker den uppfattning som vi som människor har om vilka underlag som är mest komfortabla att gå på.

Litteratur

Benz, B., H. Wandel and T. Jungbluth 2002. Yielding walking areasin loose house systems. Page 280-283 in proc. 12th International Symposium on Lameness in Ruminants, J.K.Shearer, Orlando

Bergsten, C., 1994. Haemorrhages of the sole horn of dairy cows as a retrospective indicator of laminitis: an epidemiological study. Acta agric. scand., 35:55-66.

Bergsten, C. and B. Frank, 1996. Sole haemorrhages in tied primiparous cows as an indicator of periparturient laminitis: Effects of diet, flooring and season. Acta agric. scand., 37:383-394.

Clarkson, M.J., D.Y. Downham, W.B. Faull, J.W. Hughes, F.J. Manson, J.B. Merritt, R.D. Murray, W.B. Russell, J.E. Sutherst and W.R. Ward, 1996. Incidence and prevalence of lameness in dairy cattle. Vet Rec, 138:563-567.

Manske, T., 2002. Hoof lesions and lameness in Swedish dairy cattle; prevalence, risk factors, effects of claw trimming and consequences for productivity. PhD Thesis, Swedish University of Agriculture, Skara.

Murray, R.D., D.Y. Downham, M.J. Clarkson, W.B. Faull, J.W. Hughes, F.J. Manson, J.B. Merritt, W.B. Russell, J.E. Sutherst and W.R. Ward, 1996. Epidemiology of lameness in dairy cattle: Description and analysis of foot lesions. Vet. Rec., 138:586-591.

Telezhenko, E., C. Bergsten and T. Manske 2002. Cow locomotion on slatted and solid floors assessed by trackway analysis (poster). Page in proc. Twelfth Int. Symp. lameness in ruminants, Univ. Florida, Orlando

Installningsrutiner i nybyggt lösdriftsstall

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 16 Sep 2010 12:49:00 GMT

Det är ett välkänt problem att mjölkkor kan få ont i fötterna vid skifte från ett mjukare till ett hårdare underlag. Ett sådant skifte från mjukt till hårt sker nödvändigtvis varje år i samband med installningen från bete, men också till exempel vid förflyttningar från djupströbädd till såväl lösdrift på betong som till uppbundna system.

Hur reagerar man då som djurägare på ömma klövar vid installning till en ny lösdrift:

Man måste räkna med reaktioner hos en viss del av djuren bara på grund av miljöombytet. Omfattningen beror på var djuren närmast kommer ifrån, eventuellt tidigare klövskador och djurens ålder. Problemen är likartade på alla typer av hårda golv, oavsett om det är spaltgolv eller hela golv eller om det är betong eller gjutasfalt. Med tiden anpassar sig djuren både beteendemässigt och fysiskt.
Vid allvarligare klövproblem på enstaka djur bör orsaken till ömheten eller hältan fastställas efter undersökning i verkstol och eventuella sjukdomar behandlas av veterinär eller klövvårdare på vedertaget sätt.
Om ömheten hos enskilda djur inte ger med sig rekommenderas att dessa tas ur lösdriften och stallas upp på mjukt underlag permanent (djupströbädd, gummimatta eller bete) eller tas tillbaka först sedan symptomen försvunnit.
Man bör introducera djuren i det nya stallet under betesperioden eftersom exponeringstiden per dag då blir kortare och djuren får en längre tid att anpassa sig till hela det nya systemet.
En särskilt utsatt grupp är brunstiga djur som försöker att rida på andra. Är golvet allt för skarpt bör dessa tas ut från lösdriften under brunsten.
Vid klövvård av djur i nybyggda lösdriftstall bör särskilt försiktighet vidtas för att inte verka för tunn sula eller för kort tå. Flera fall har förekommit där klövvårdaren har verkat för hårt i förhållande till slitaget hos korna i den aktuella besättningen. Om så blir fallet ska dessa djur undersökas och ömma eller skadade klövar avlastas snarast med klövsko eller klots. Djur som inte snabbt blir symptomfria bör tas ur lösdriften till bete, djupströbox eller till ett underlag med gummimatta.

Det är från djurskyddssynpunkt väsentligt att ömmande djur åtgärdas omedelbart och att allt görs för att åtgärda grundorsaken till eventuella problem. Om klövtillväxten är negativ dvs. mindre än slitaget eller om klövömhet, hälta och ömhet hos mer än tio procent av djuren i besättningen kvarstår efter cirka en månad bör det utredas om golvet kan åtgärdas för att minska slitaget sedan andra förklaringar till problemet, såsom dålig kokomfort, har uteslutits.

Forskning pågår för att hitta lösningen till ett optimerat golv med både mjukhet, god hygien och halkfrihet, men än så länge är det naturliga betet svårt att helt efterlikna.

Friska juver ger högre mjölkkvalitet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 10 Dec 2012 19:02:00 GMT

Att övervaka juverhälsa är nödvändigt för att kunna identifiera kor som är på väg att få, eller redan har, en störning i juvret eller att kontrollera att mjölken håller en tillräckligt hög råvarukvalitet för användning vid mejerierna.

Celltalet är ett bra mått på juverhälsan eftersom det finns ett samband mellan antalet celler i mjölken och juverinflammation. Man vet att laktoshalten och mjölkmängden blir lägre då celltalet ökar, att fetthalten kan variera och att den totala proteinhalten går upp. Laktoshalten styr mängden vatten i mjölken, lägre laktoshalt ger lägre vattenhalt. Koncentrationseffekter ger samtidigt högre fett- och proteinhalter.

Mer om juver på denna webbplats:

Djurvälfärd – Smittskydd/Sjukdomar: Juverinflammation
Mjölkkvalitet: Celltal
Service och rådgivning: Djurvälfärd

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Celltalsakuten: Kobundna bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 09:28:00 GMT

Nivå 1

Spendoppning
Smittskydd kring kalvning
Mjölkningsrutiner
Mjölkmaskinsfunktion

Nivå 2

Mjölkningshygien
Sintidsbehandling
Stå efter mjölkning
Mjölkningsordning
Liggbåshygien
Vattenhygien
Foderbalans
CMT-paddla och odla

Nivå 3

Foderhygien
Mineraler och vitaminer
Stressfri djurhantering

Nivå 4

Avel för juverhälsa

Celltalsakuten: Miljöbundna bakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 09:26:00 GMT

Nivå 1

Mjölkningshygien
Liggbåshygien
Vattenhygien
Foderhygien

Nivå 2

Foderbalans
Mineraler och vitaminer
Andra sjukdomar
Stressfri djurhantering
Smittskydd kring kalvning
Sintidshygien

Nivå 3

Mjölkningsrutiner
Stå efter mjölkning
Spendoppning
Mjölkningsordning
Mjölkmaskinsfunktion

Nivå 4

Avel för juverhälsa

Mineraler och vitaminer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 06 Nov 2012 11:39:00 GMT

Så här lyckas du

Kontrollera foderstatens mineral- och vitamininnehåll
Utfodra högdräktiga kor och kvigor med sintidsmineral och E-vitamin
En ätplats per ko
Smakligt mineral- och vitaminfoder
Undvik permanenta gödslade betesvallar

Vanliga fel

Låga mineral- och vitaminhalter i fodret
Inga mineraler och vitaminer ges under högdräktigheten
Ranglåga kor får inte i sig tillräckligt med foder
Högt kaliuminnehåll i ensilage

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Förlamningar och kramper %	< 2 %	< 3 %	≥ 5 %
Kaliumnivå i ensilage g/kg ts	< 20 %	< 25 %	≥ 25 %
Magnesium i grovfodret g/kg ts	≥ 1,8 %	≥ 1,7	< 1,7
Kor per ätplats	< 1,5	≤ 2	> 2

Foderhygien

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 06 Nov 2012 11:37:00 GMT

Så här lyckas du

Grovfoder

Snabb inläggning, packa noga.
Anpassa ts-halt efter konserveringsmetod.
Använd tillsatsmedel.
Kolla varmgång varje dag.
Rensa bort dåliga partier.

Kraftfoder

Bra kvalitet, torr förvaring.
Skydda från skadedjur.
Lägg in kallt i ficka/säck/silo.
Kolla varmgång varje vecka.

Utrustning

Sopa foderbordet dagligen.
Blanda varje dygn.
Se till att vagnen töms vid varje utfodring.
Ta med foderrester från fyllning av vagnen i nästa blandning.
Rengör kraftfoderautomaterna varje vecka.

Vanliga fel

Otillräcklig konservering vid ensilering.
För lågt uttag i ensilagelager som leder till varmgång.
Mögel i ensilage/spannmål/kraftfoder.
Dåligt rengjorda blandarvagnar med bakterietillväxt i restfodret.
Dåligt rengjort foderbord med bakterietillväxt i restfodret.

Utvärdering grovfoder

Parameter	Mål	OK	Larm
Värme i silo	Ingen	Svagt ljummet	Hett
Ammoniumkväve, % av N	< 4	< 8	> 12
pH i ensilage < 25 % ts	< 4,2	< 4,2	> 4,5
pH i ensilage > 25 % ts *	Under kritisk gräns	Under kritisk gräns	Över gränsen
Smörsyra	< 0,1 %	0,1-0,2 %	> 0,3 %
Mjölksyra	> 5 %	> 4 %	< 3 %

Utvärdering kraftfoder

Parameter	Mål	OK	Larm
Totalantal mögelsvampar	< 10³ CFU per g	< 10⁵ CFU per g	> 10⁶ CFU per g
Aspergillus fumigatus	< 10 CFU per g	< 100 CFU per g	> 500 CFU per g
Andel infekterade kärnor	< 25 %	< 35 %	> 40 %
Vattenaktivitet	< 0,75	< 0,75	> 0,75

*pH är beroende av ts. Formel för ts-korrigering: (0,0257* ts % i ensilaget) + 3,71 = kritisk pH-gräns.

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Foderbalans

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 06 Nov 2012 11:21:00 GMT

Så här lyckas du

Hög grovfoderandel i totalfoderstaten.
Tillvänjningsutfodring de sista veckorna innan kalvning.
Energiförsörjning i tiden kring kalvning.
Litet hullpoängstapp första månaden efter kalvning.
Analysera näringsvärden på hemmaproducerat foder.
Anpassa foderstaten efter laktationens olika delar.

Vanliga fel

Ingen tillvänjningsutfodring innan kalvning.
För låg ts-konsumtion av grovfoder.
För låg total konsumtion av foder.
För få ätplatser.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Grovfoderandel i foderstat	> 50 %	≥ 40 %	< 40 %
*NDF i foderstaten g/kg ts¹**	320-450	320-360	< 320
Tuggningstidsindex min/kg ts¹	> 32	> 32	< 32
Total ts-konsumtion kg/ko*	> 22	> 21	< 20
Utfodringstillvänjning före kalvning	3 veckor	2 veckor	< 1 vecka
UREA på konivå, mdv	4-5	3-6	< 3 eller > 6
Andel kor BHBA > 1,2**	≤ 5 %	≤ 10	> 20 %
Andel kor fett/protein > 1,4 FPM²	< 20 %	< 40 %	> 70 %
Hulltapp första 6 v efter kalvning	≤ 0,5 HP	≤ 1,0 HP	> 1 HP

*Beroende av laktationsstadium, foderstat, och komaterial.
**Mätt med Freestyle Precision 5-15 dagar efter kalvning.
¹Enligt NORFOR.
²FPM = Första ProvMjölkning.

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Stressfri djurhantering

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 14:11:00 GMT

Så här lyckas du

Ett liggbås till varje ko.
Högst 2 kor per foderplats.
Grovfoder 23 timmar.
Fasta dagar och tider för djurförflyttningar.
Flytta alltid minst 2 kor åt gången.
Prägla kalven på människor under de första 10 levnadsdagarna.

Vanliga fel

Överbeläggning i liggavdelning.
Överbeläggning i ätavdelning.
Lång tid i väntefållan.
Tomt på foderbordet mer än 2 timmar per dygn.
Aggressiv och högljudd hantering av djur.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Beläggning liggavdelning	1 ko per plats	1 ko per plats	< 1 plats per ko
Beläggning ätplatser	≤ 1,5 kor per plats	≤ 2 kor per plats	> 2 kor per plats
Tid i väntefållan	≤ 45 min	≤ 60 min	≥ 80 min
Grovfoder på bordet	≥ 23 tim	≥ 22 tim	< 20 tim
Gödsling under mjölkning	Aldrig	≤ 10 % av korna	> 10 % av korna
Oxytocin till kvigor	Aldrig	≤ 10 %	> 10 %
Oxytocin till kor	Aldrig	Aldrig	Förekommer

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Sintidsbehandling

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 14:06:00 GMT

Så här lyckas du

Foderstyr kon till 15-25 kilos dagsproduktion.
Ta bort kraftfoder och flytta kon till separat avdelning.
Mjölka ur med 36-48 timmars intervall.
Sintidsbehandla bara kor som behöver det och har god prognos att läka ut.

Vanliga fel

Kort sintid
Otillräcklig foderstyrning
Dålig hygien vid behandling med sintidspreparat

Vilka kor ska behandlas med långtidsverkande sintidspreparat?

Utgå från kons juverhälsoklass (JHKL) och tillämpa selektiv sintidsterapi:

JHKL 5-8 behandlas alltid oavsett odlingsfynd och celltalskurva.
JHKL 3-4 behandlas utifrån celltalskurva och odlingsfynd.
JHKL 0-2 behandlas inte med sintidspreparat.
JHKL 9 behandlas inte eftersom prognosen för utläkning är dålig.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Sinkornas inhysning	Eget stall	Del av mjölkstall	Med korna
Sinperiodens längd	8-10 v	6-8 v	< 6 v
Avsining under antal dagar	4-5	6-8	> 8
Provmjölkar	12 ggr per år	11 ggr per år	Mer sällan
Avläkta under sintiden	> 70 %	> 50 %	> 30 %
Nyinfektionsfrekvens nykalv. kor	< 4 %	< 8 %	> 10 %
Val av kor för sintidsbehandling	Kokontroll, odling	CMT	Slumpartad
Andel kor som sintidsbehandlas	20-30 %	10-40 %	< 10 eller > 80 %

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Mjölkningshygien

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 01 Nov 2012 13:58:00 GMT

Så här lyckas du

Mjölka med handskar och använd rena kläder vid varje mjölkning.
Använd förfuktad juverduk för avtorkning.
Flergångsdukar tvättas i 95°C.
Diska anläggningen i minst 65^°C under minst 5 minuter.
Diska spannmaskin till nykalvade kor efter varje mjölkning.
Rengör mjölkorganen utvändigt varje dag.

Vanliga fel

För låg temperatur på disklösning.
För liten hetvattentillgång (> 80^°C).
Felaktig förvaring av flytande diskmedel. Ger för låg dosering vid disk.
Spannmaskinen till nykalvade är den sämsta mjölkmaskinen på gården.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Bakterier, totalantal	≤ 10 000	≤ 10 000	> 20 000
Tankcelltal	150 000	200 000	> 250 000
Flytande diskmedel, förvaring	Tempererat, 10^°C	Tempererat, 10^°C	< 5^°C
Vintersporer (clostridier)	< 200	< 400	1 000
Enterokocker, PCR på tank	0	Sparsamt	Måttligt
Termoresistenta bakterier	< 100	< 300	1 000

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd

CMT-paddla och odla

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 13:55:00 GMT

Så här lyckas du

Paddla alla kor efter kalvning när mjölken blivit vit.
Paddla kor vid sinläggning.
Paddla kor när celltalet stiger över 150 000 vid provmjölkning.
Paddla kor som inte verkar friska.
Ta mjölkprov och odla om CMT-utslaget är ≥ 2.

Vanliga fel

Ingen paddel med vid mjölkning.
Liten vana att tolka CMT.
Mindre CMT-vätska än mjölk i paddeln.
Dålig hygien vid mjölkprovtagning.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Paddel och CMT på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Provtagningsutrustning på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Odling vid CMT-utslag	Laboratorium	Fältveterinär	Aldrig
Provmjölkningar per år	12	11	< 11

Vattenhygien

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 13:52:00 GMT

Så här lyckas du

Dricksvattenkvalitet till korna.
Rengör vattenkar två gånger per dag.
Rengör vattenkoppar två gånger per vecka.
Rengör vattenkar på betet minst två gånger per vecka.
Stängsla bort sjö, bäck och vattensjuk mark.
Ta vattenprov regelbundet.

Vanliga fel

Vattnet har inte dricksvattenkvalitet.
Bakteriell tillväxt i kar/koppar.
Grävd brunn med ytvattenförorening.
UV-filter som inte fungerar.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Vattenprovsresultat	Tjänligt	Tjänligt	Tjänligt m. anmärkning
Vattenkar, yta	Utan anmärkning	Slembelagd	Synliga föroreningar
Vattenkoppar, yta	Utan anmärkning	Slembelagd	Synliga föroreningar
Vattentäkt	Kommunal	Djupborrad	Grävd brunn
Nitrathalt, mg per l	20	40	> 200
pH	7	6-9	> 9 och < 6

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Spendoppning

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 01 Nov 2012 13:47:00 GMT

Så här lyckas du

Använd spendopp i första hand.
Använd medel med jod vid streptokocker och stafylokocker och mer mjukgörande vid koli och klebsiella.
Spendoppa eller spreja rikligt direkt efter avtagning.
Diska doppflaskan dagligen.
Förvara medlet frostfritt.
Använd UV-skyddande spendopp på bete.

Vanliga fel

Spenen doppas eller sprejas inte fullständigt.
För låg dosering vid blandning.
Felaktig förvaring av medlet.
Dåligt rengjorda doppflaskor.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Metod	Dopp	Sprej	Ingen
Mängd	Ja, rikligt	Ja	Snål/utspädd
Förvaring	Tempererat, 10° C	Frostfritt	Frysrisk
Funktionskontroll	Veckovis	Sporadisk	Aldrig
Val vid kobundna bakterier	Jod, 1 %	Jod	Annat
Val vid miljöbundna bakterier	Starkt mjukgörande	Ej uttorkande	Jod, 1 %

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Mjölkningsrutiner

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 01 Nov 2012 13:37:00 GMT

Så här lyckas du

Samma rutin varje dag.
Tillräcklig spenkontakt för alla kor.
Urdragning av varje spene i kontrollkärl.
Sätt på organet först när mjölken släppts ner.
60 sekunders total förbehandling.
Undvik luftinsläpp.

Vanliga fel

För lite spenkontakt.
Ingen väntetid.
Varierande rutin.
Stress under mjölkning.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Vakuumdropp mjölkledning*	< 2	< 5	5 eller mer
Spenspetsvakuum*	36-38 kPa	32-40 kPa	< 32 eller > 40 kPa
Kragvakuum*	10-15 kPa	8-25 kPa	< 8 eller > 25 kPa
Förbehandling totalt	60-90 sek	45-60 sek	< 45 sekunder
Spenkontakttid 2 ggr mjölkning	15 sek	10 sek	< 10 sek
Spenkontakttid 3 ggr mjölkning	30 sek	20 sek	< 20 sek
Bimodal nedgivning	Ingen	≤ 10 %	> 10 %
Gödsling under mjölkning	Aldrig	≤ 10 %	> 10 %
Tid i väntefålla	≤ 45 min	≤ 60 min	> 60 min

*VaDia Mjölkningsstudie

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Mjölkmaskinsfunktion

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 01 Nov 2012 13:27:00 GMT

Så här lyckas du

Årlig maskinservice.
Byt spengummi i tid.
Använd spengummi som passar besättningens kor.
Spannmaskin till nykalvade kor med samma spengummi.
Mjölkanläggning i enlighet med ISO-normen.

Vanliga fel

Underdimensionerade ledningar ger vakuumdropp och smittöverföring.
För många mjölkningsorgan ger vakuumdropp och smittöverföring.
Ej servad vakuumventil ger felaktigt och instabilt vakuum.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Maskinservice enl. ISO	Varje år	Varje år	Mer sällan
Spengummibyte, antal mjölkningar nitril/silikon	2000/8000	2 500/10 000	Fler mjölkningar före byte
Maskintid	6 min	8 min	> 8 min
Vakuumdropp mjölkledning*	< 2	< 5	5 eller mer
Spenspetsvakuum*	36-38 kPa	32-40 kPa	< 32 eller > 40 kPa
Kragvakuum*	10-15 kPa	8-25 kPa	< 8 eller > 25 kPa

*VaDiA mjölkningsstudie

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Avel för juverhälsa

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 13:23:00 GMT

Så här lyckas du

Ta reda på kornas avelsvärden för juverhälsa.
Rekrytera inte livdjur efter hondjur med låga avelsvärden för juverhälsa.
Seminera kor med låga avelsvärden för juverhälsa med köttras.
Använd tjurar med höga avelsvärden för juverhälsa och NTM.
Använd inte egen tjur.
Kontrollera utländska tjurars avelsvärden för juverhälsa.*

*Använd Interbull avelsvärden för att jämföra utländska och nordiska semintjurar.

Vanliga fel

Du känner inte till kornas genetiska potential för juverhälsa.
Du använder inte djur med höga avelsvärden för juverhälsa.
Du har en skötsel och miljö som gör att den genetiska potentialen för juverhälsa inte utnyttjas till fullo.
Du använder djur med höga avelsvärden för mjölkbarhet utan att beakta deras avelsvärden för juverhälsa.**

**Kan vara fallet i robotbesättningar där man ofta vill förbättra mjölkbarheten.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Provmjölkning	Varje månad	11 mån/år	Mer sällan
Medlem i kokontrollen	Ja	Ja	Nej
Väljer tjurar	Semineringsplan	Vid seminering	Egen tjur
Uppdaterar semineringsplan	3-4 gånger/år	2 gånger/år	≤ 1 gång/år
Koll på kornas avelvärden	Alltid	För det mesta	Sällan/inte alls
Använder Nyckeltal Avel	> 1 gång/år	1 gång/år	< 1 gång/år

Stå efter mjölkning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 13:09:00 GMT

Så här lyckas du

Ge vatten och foder till kon direkt efter mjölkning.
En ätplats per ko.
Tillgång till grovfoder minst 23 timmar per dygn.
Ge nytt foder efter mjölkning.
Högst en timma i väntefållan.
En liggplats per ko i liggavdelningen.

Vanliga fel

Foder äldre än ett dygn på bordet.
Foderkonkurrens i djurgruppen.
Lång tid i väntefållan.
Korna kommer ut i liggavdelningen direkt efter mjölkning.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Kor per ätplats	< 1,5	2	3 eller mer
Kor per liggplats	1	1	> 1
Grovfoderkons., kg ts/kodygn	12	10	< 8
Tid i väntefållan, minuter	40	60	> 80
Mjölkade kor per timme	70	35	25
Grovfodertillgång över dygnet	23 tim	22 tim	< 20 tim
Grovfoderandel av foderstat	60 %	55 %	< 50 %
Vatten, flöde vid foderbord	20 l/min	10 l/min	< 10 l/min

Smittskydd kring kalvning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 13:03:00 GMT

Så här lyckas du

Gruppera för juverhälsa i tiden kring kalvning.
Använd individuella kalvningsboxar.
Rengör kalvningsboxen mellan varje kalvning.
Separera kvigor från äldre kor under högdräktigheten.
Sintidsbehandla kor med höga celltal.
CMT-undersök kor vid kalvning, odla om CMT ≥ 2.

Vanliga fel

Kalvningen sker i gruppkalvningsbox.
Smittbärare går tillsammans med friska kor före kalvning.
Ingen kännedom om juverstatus på nykalvade kor.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Nyinfektionsfrekvens nykalvade	< 4 %	< 8 %	> 10 %
Akuta juverinflammationer	5 %	10 %	20 %
Beräknat tankcelltal	150 000	200 000	> 250 000
Avläkta under sintiden	70 %	50 %	< 30 %
Andel S. aureus av odlade	< 5 %	10 %	20 %
Str. agalactiae, PCR tankprov	0	0	förekomst
Mycoplasma bovis, PCR tankprov	0	0	förekomst

Mjölkningsordning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 11:53:00 GMT

Så här lyckas du

Mjölka friska kor före mindre friska.
Mjölka nykalvade kor efter friska kor.
Provmjölka varje månad.
Paddla och provta kor med nya höga celltal efter provmjölkningen.
Paddla och provta kor som inte verkar friska i juvret.

Vanliga fel

Genomtänkt mjölkningsordning saknas.
Nykalvade sjuka kor mjölkas före de friska.
Ingen kännedom om, eller uppmärkning av, kor med höga celltal.
Ingen gruppering i stallet.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Gruppindelning av korna	12 ggr/år	6 ggr/år	Aldrig
Nyinfektioner/månad, laktationen	< 5 %	< 10 %	> 20 %
Paddel och CMT på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Provtagningsutrustning på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Odling vid CMT-utslag	Laboratorium	Fältveterinär	Aldrig
Provmjölkningar per år	12	11	< 11

Liggbåshygien

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 11:40:00 GMT

Så här lyckas du

Skrapa rent två gånger per dag.
Omsätt allt strö inom 48 timmar.
Lagra inget strö framför korna.
Anpassa inredningen efter kostorlek.
Ventilera väl för torrare luft i stallet.
Använd tillsatsmedel (Drymaxx, Stalosan F, Staldren, släckt kalk).

Vanliga fel

Båsen är inte torra och rena.
Mjölk från läckande kor i båsen.
Strö lagras i stallet framför korna.
Råspån och varmgång i ströbädden.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Mockningar per dag	3-4	2	< 2
Torrt strö under juvret	Varje mockning	Varje dag	> 2 dagar
Allt strö utbytt inom	48 tim	48 tim	> 3 dagar
Andel bås med mjölkläckage	Inga	< 10 %	> 20 %
Strömedel, egenskaper	Torrt och rent	Fuktigt, rått	Jordtillblandat
Strömedel, lagring	Svalt och torrt	Torrt, ej i stallet	I stallet/fuktigt

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Smittskydd kring kalvning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 07 Nov 2012 12:34:00 GMT

Så här lyckas du

Gruppera för juverhälsa i tiden kring kalvning.
Använd individuella kalvningsboxar.
Rengör kalvningsboxen mellan varje kalvning.
Separera kvigor från äldre kor under högdräktigheten.
Sintidsbehandla kor med höga celltal.
CMT-undersök kor vid kalvning, odla om CMT ≥ 2.

Vanliga fel

Kalvningen sker i gruppkalvningsbox.
Smittbärare går tillsammans med friska kor före kalvning.
Ingen kännedom om juverstatus på nykalvade kor.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Nyinfektionsfrekvens nykalvade	< 4 %	< 8 %	> 10 %
Akuta juverinflammationer	5 %	10 %	20 %
Beräknat tankcelltal	150 000	200 000	> 250 000
Avläkta under sintiden	70 %	50 %	< 30 %
Andel S. aureus av odlade	< 5 %	10 %	20 %
Str. agalactiae, PCR tankprov	0	0	förekomst
Mycoplasma bovis, PCR tankprov	0	0	förekomst

Foderhygien

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 06 Nov 2012 11:41:00 GMT

Så här lyckas du

Grovfoder

Snabb inläggning, packa noga.
Anpassa ts-halt efter konserveringsmetod.
Använd tillsatsmedel.
Kolla varmgång varje dag.
Rensa bort dåliga partier.

Kraftfoder

Bra kvalitet, torr förvaring.
Skydda från skadedjur.
Lägg in kallt i ficka/säck/silo.
Kolla varmgång varje vecka.

Utrustning

Sopa foderbordet dagligen.
Blanda varje dygn.
Se till att vagnen töms vid varje utfodring.
Ta med foderrester från fyllning av vagnen i nästa blandning.
Rengör kraftfoderautomaterna varje vecka.

Vanliga fel

Otillräcklig konservering vid ensilering.
För lågt uttag i ensilagelager som leder till varmgång.
Mögel i ensilage/spannmål/kraftfoder.
Dåligt rengjorda blandarvagnar med bakterietillväxt i restfodret.
Dåligt rengjort foderbord med bakterietillväxt i restfodret.

Utvärdering grovfoder

Parameter	Mål	OK	Larm
Värme i silo	Ingen	Svagt ljummet	Hett
Ammoniumkväve, % av N	< 4	< 8	> 12
pH i ensilage < 25 % ts	< 4,2	< 4,2	> 4,5
pH i ensilage > 25 % ts *	Under kritisk gräns	Under kritisk gräns	Över gränsen
Smörsyra	< 0,1 %	0,1-0,2 %	> 0,3 %
Mjölksyra	> 5 %	> 4 %	< 3 %

Utvärdering kraftfoder

Parameter	Mål	OK	Larm
Totalantal mögelsvampar	< 10³ CFU per g	< 10⁵ CFU per g	> 10⁶ CFU per g
Aspergillus fumigatus	< 10 CFU per g	< 100 CFU per g	> 500 CFU per g
Andel infekterade kärnor	< 25 %	< 35 %	> 40 %
Vattenaktivitet	< 0,75	< 0,75	> 0,75

*pH är beroende av ts. Formel för ts-korrigering: (0,0257* ts % i ensilaget) + 3,71 = kritisk pH-gräns.

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Mineraler och vitaminer

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 06 Nov 2012 11:41:00 GMT

Så här lyckas du

Kontrollera foderstatens mineral- och vitamininnehåll
Utfodra högdräktiga kor och kvigor med sintidsmineral och E-vitamin
En ätplats per ko
Smakligt mineral- och vitaminfoder
Undvik permanenta gödslade betesvallar

Vanliga fel

Låga mineral- och vitaminhalter i fodret
Inga mineraler och vitaminer ges under högdräktigheten
Ranglåga kor får inte i sig tillräckligt med foder
Högt kaliuminnehåll i ensilage

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Förlamningar och kramper %	< 2 %	< 3 %	≥ 5 %
Kaliumnivå i ensilage g/kg ts	< 20 %	< 25 %	≥ 25 %
Magnesium i grovfodret g/kg ts	≥ 1,8 %	≥ 1,7	< 1,7
Kor per ätplats	< 1,5	≤ 2	> 2

Foderbalans

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 06 Nov 2012 11:29:00 GMT

Så här lyckas du

Hög grovfoderandel i totalfoderstaten.
Tillvänjningsutfodring de sista veckorna innan kalvning.
Energiförsörjning i tiden kring kalvning.
Litet hullpoängstapp första månaden efter kalvning.
Analysera näringsvärden på hemmaproducerat foder.
Anpassa foderstaten efter laktationens olika delar.

Vanliga fel

Ingen tillvänjningsutfodring innan kalvning.
För låg ts-konsumtion av grovfoder.
För låg total konsumtion av foder.
För få ätplatser.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Grovfoderandel i foderstat	> 50 %	≥ 40 %	< 40 %
*NDF i foderstaten g/kg ts¹**	320-450	320-360	< 320
Tuggningstidsindex min/kg ts¹	> 32	> 32	< 32
Total ts-konsumtion kg/ko*	> 22	> 21	< 20
Utfodringstillvänjning före kalvning	3 veckor	2 veckor	< 1 vecka
UREA på konivå, mdv	4-5	3-6	< 3 eller > 6
Andel kor BHBA > 1,2**	≤ 5 %	≤ 10	> 20 %
Andel kor fett/protein > 1,4 FPM²	< 20 %	< 40 %	> 70 %
Hulltapp första 6 v efter kalvning	≤ 0,5 HP	≤ 1,0 HP	> 1 HP

*Beroende av laktationsstadium, foderstat, och komaterial.
**Mätt med Freestyle Precision 5-15 dagar efter kalvning.
¹Enligt NORFOR.
²FPM = Första ProvMjölkning.

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Mjölkmaskinsfunktion

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 02 Nov 2012 08:06:00 GMT

Så här lyckas du

Årlig maskinservice.
Byt spengummi i tid.
Använd spengummi som passar besättningens kor.
Spannmaskin till nykalvade kor med samma spengummi.
Mjölkanläggning i enlighet med ISO-normen.

Vanliga fel

Underdimensionerade ledningar ger vakuumdropp och smittöverföring.
För många mjölkningsorgan ger vakuumdropp och smittöverföring.
Ej servad vakuumventil ger felaktigt och instabilt vakuum.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Maskinservice enl. ISO	Varje år	Varje år	Mer sällan
Spengummibyte, antal mjölkningar nitril/silikon	2000/8000	2 500/10 000	Fler mjölkningar före byte
Maskintid	6 min	8 min	> 8 min
Vakuumdropp mjölkledning*	< 2	< 5	5 eller mer
Spenspetsvakuum*	36-38 kPa	32-40 kPa	< 32 eller > 40 kPa
Kragvakuum*	10-15 kPa	8-25 kPa	< 8 eller > 25 kPa

*VaDiA mjölkningsstudie

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Stressfri djurhantering

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 14:14:00 GMT

Så här lyckas du

Ett liggbås till varje ko.
Högst 2 kor per foderplats.
Grovfoder 23 timmar.
Fasta dagar och tider för djurförflyttningar.
Flytta alltid minst 2 kor åt gången.
Prägla kalven på människor under de första 10 levnadsdagarna.

Vanliga fel

Överbeläggning i liggavdelning.
Överbeläggning i ätavdelning.
Lång tid i väntefållan.
Tomt på foderbordet mer än 2 timmar per dygn.
Aggressiv och högljudd hantering av djur.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Beläggning liggavdelning	1 ko per plats	1 ko per plats	< 1 plats per ko
Beläggning ätplatser	≤ 1,5 kor per plats	≤ 2 kor per plats	> 2 kor per plats
Tid i väntefållan	≤ 45 min	≤ 60 min	≥ 80 min
Grovfoder på bordet	≥ 23 tim	≥ 22 tim	< 20 tim
Gödsling under mjölkning	Aldrig	≤ 10 % av korna	> 10 % av korna
Oxytocin till kvigor	Aldrig	≤ 10 %	> 10 %
Oxytocin till kor	Aldrig	Aldrig	Förekommer

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Sintidshygien

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 01 Nov 2012 14:06:00 GMT

Så här lyckas du

Rent och torrt för alla sinkor och kvigor.
Styrd avsining i separat utrymme.
Håll högdräktiga kvigor för sig.
Håll sinkor med låga juverhälsoklasser för sig.
Håll sinkor med höga juverhälsoklasser för sig.

Vanliga fel

Smutsigt och blött i sinkostallet.
Högdräktiga kvigor hålls med sinkor.
Kalvning i sinkogruppen.
Djupströbädd med dålig hygien.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Nyinfektionsfrekvens nykalvade kor	< 4 %	< 8 %	> 10 %
Avläkta under sintiden	> 70 %	> 50 %	< 30 %
Sinperiodens längd	8-10 v	6-8 v	< 6 v
Sinkornas inhysning	Eget stall	Del av mjölkstall	Med korna
Typ av stall	Liggbås	Ren, torr ströbädd	Blött, smutsigt
Avsining under antal dagar	4-5	6-8	> 8
Beräknat tankcelltal	150 000	200 000	> 250 000

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Mjölkningshygien

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 14:05:00 GMT

Så här lyckas du

Mjölka med handskar och använd rena kläder vid varje mjölkning.
Använd förfuktad juverduk för avtorkning.
Flergångsdukar tvättas i 95°C.
Diska anläggningen i minst 65^°C under minst 5 minuter.
Diska spannmaskin till nykalvade kor efter varje mjölkning.
Rengör mjölkorganen utvändigt varje dag.

Vanliga fel

För låg temperatur på disklösning.
För liten hetvattentillgång (> 80^°C).
Felaktig förvaring av flytande diskmedel. Ger för låg dosering vid disk.
Spannmaskinen till nykalvade är den sämsta mjölkmaskinen på gården.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Bakterier, totalantal	≤ 10 000	≤ 10 000	> 20 000
Tankcelltal	150 000	200 000	> 250 000
Flytande diskmedel, förvaring	Tempererat, 10^°C	Tempererat, 10^°C	< 5^°C
Vintersporer (clostridier)	< 200	< 400	1 000
Enterokocker, PCR på tank	0	Sparsamt	Måttligt
Termoresistenta bakterier	< 100	< 300	1 000

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd

Vattenhygien

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 13:53:00 GMT

Så här lyckas du

Dricksvattenkvalitet till korna.
Rengör vattenkar två gånger per dag.
Rengör vattenkoppar två gånger per vecka.
Rengör vattenkar på betet minst två gånger per vecka.
Stängsla bort sjö, bäck och vattensjuk mark.
Ta vattenprov regelbundet.

Vanliga fel

Vattnet har inte dricksvattenkvalitet.
Bakteriell tillväxt i kar/koppar.
Grävd brunn med ytvattenförorening.
UV-filter som inte fungerar.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Vattenprovsresultat	Tjänligt	Tjänligt	Tjänligt m. anmärkning
Vattenkar, yta	Utan anmärkning	Slembelagd	Synliga föroreningar
Vattenkoppar, yta	Utan anmärkning	Slembelagd	Synliga föroreningar
Vattentäkt	Kommunal	Djupborrad	Grävd brunn
Nitrathalt, mg per l	20	40	> 200
pH	7	6-9	> 9 och < 6

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Spendoppning

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 13:47:00 GMT

Så här lyckas du

Använd spendopp i första hand.
Använd medel med jod vid streptokocker och stafylokocker och mer mjukgörande vid koli och klebsiella.
Spendoppa eller spreja rikligt direkt efter avtagning.
Diska doppflaskan dagligen.
Förvara medlet frostfritt.
Använd UV-skyddande spendopp på bete.

Vanliga fel

Spenen doppas eller sprejas inte fullständigt.
För låg dosering vid blandning.
Felaktig förvaring av medlet.
Dåligt rengjorda doppflaskor.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Metod	Dopp	Sprej	Ingen
Mängd	Ja, rikligt	Ja	Snål/utspädd
Förvaring	Tempererat, 10° C	Frostfritt	Frysrisk
Funktionskontroll	Veckovis	Sporadisk	Aldrig
Val vid kobundna bakterier	Jod, 1 %	Jod	Annat
Val vid miljöbundna bakterier	Starkt mjukgörande	Ej uttorkande	Jod, 1 %

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Mjölkningsrutiner

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 13:41:00 GMT

Så här lyckas du

Samma rutin varje dag.
Tillräcklig spenkontakt för alla kor.
Urdragning av varje spene i kontrollkärl.
Sätt på organet först när mjölken släppts ner.
60 sekunders total förbehandling.
Undvik luftinsläpp.

Vanliga fel

För lite spenkontakt.
Ingen väntetid.
Varierande rutin.
Stress under mjölkning.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Vakuumdropp mjölkledning*	< 2	< 5	5 eller mer
Spenspetsvakuum*	36-38 kPa	32-40 kPa	< 32 eller > 40 kPa
Kragvakuum*	10-15 kPa	8-25 kPa	< 8 eller > 25 kPa
Förbehandling totalt	60-90 sek	45-60 sek	< 45 sekunder
Spenkontakttid 2 ggr mjölkning	15 sek	10 sek	< 10 sek
Spenkontakttid 3 ggr mjölkning	30 sek	20 sek	< 20 sek
Bimodal nedgivning	Ingen	≤ 10 %	> 10 %
Gödsling under mjölkning	Aldrig	≤ 10 %	> 10 %
Tid i väntefålla	≤ 45 min	≤ 60 min	> 60 min

*VaDia Mjölkningsstudie

Informationsansvarig: Mats Gyllenswärd.

Avel för juverhälsa

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 13:26:00 GMT

Så här lyckas du

Ta reda på kornas avelsvärden för juverhälsa.
Rekrytera inte livdjur efter hondjur med låga avelsvärden för juverhälsa.
Seminera kor med låga avelsvärden för juverhälsa med köttras.
Använd tjurar med höga avelsvärden för juverhälsa och NTM.
Använd inte egen tjur.
Kontrollera utländska tjurars avelsvärden för juverhälsa.*

*Använd Interbull avelsvärden för att jämföra utländska och nordiska semintjurar.

Vanliga fel

Du känner inte till kornas genetiska potential för juverhälsa.
Du använder inte djur med höga avelsvärden för juverhälsa.
Du har en skötsel och miljö som gör att den genetiska potentialen för juverhälsa inte utnyttjas till fullo.
Du använder djur med höga avelsvärden för mjölkbarhet utan att beakta deras avelsvärden för juverhälsa.**

**Kan vara fallet i robotbesättningar där man ofta vill förbättra mjölkbarheten.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Provmjölkning	Varje månad	11 mån/år	Mer sällan
Medlem i kokontrollen	Ja	Ja	Nej
Väljer tjurar	Semineringsplan	Vid seminering	Egen tjur
Uppdaterar semineringsplan	3-4 gånger/år	2 gånger/år	≤ 1 gång/år
Koll på kornas avelvärden	Alltid	För det mesta	Sällan/inte alls
Använder Nyckeltal Avel	> 1 gång/år	1 gång/år	< 1 gång/år

Stå efter mjölkning

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 13:12:00 GMT

Så här lyckas du

Ge vatten och foder till kon direkt efter mjölkning.
En ätplats per ko.
Tillgång till grovfoder minst 23 timmar per dygn.
Ge nytt foder efter mjölkning.
Högst en timma i väntefållan.
En liggplats per ko i liggavdelningen.

Vanliga fel

Foder äldre än ett dygn på bordet.
Foderkonkurrens i djurgruppen.
Lång tid i väntefållan.
Korna kommer ut i liggavdelningen direkt efter mjölkning.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Kor per ätplats	< 1,5	2	3 eller mer
Kor per liggplats	1	1	> 1
Grovfoderkons., kg ts/kodygn	12	10	< 8
Tid i väntefållan, minuter	40	60	> 80
Mjölkade kor per timme	70	35	25
Grovfodertillgång över dygnet	23 tim	22 tim	< 20 tim
Grovfoderandel av foderstat	60 %	55 %	< 50 %
Vatten, flöde vid foderbord	20 l/min	10 l/min	< 10 l/min

Mjölkningsordning

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 12:04:00 GMT

Så här lyckas du

Mjölka friska kor före mindre friska.
Mjölka nykalvade kor efter friska kor.
Provmjölka varje månad.
Paddla och provta kor med nya höga celltal efter provmjölkningen.
Paddla och provta kor som inte verkar friska i juvret.

Vanliga fel

Genomtänkt mjölkningsordning saknas.
Nykalvade sjuka kor mjölkas före de friska.
Ingen kännedom om, eller uppmärkning av, kor med höga celltal.
Ingen gruppering i stallet.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Gruppindelning av korna	12 ggr/år	6 ggr/år	Aldrig
Nyinfektioner/månad, laktationen	< 5 %	< 10 %	> 20 %
Paddel och CMT på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Provtagningsutrustning på gården	Till hands vid mjölkning	Ja	Nej
Odling vid CMT-utslag	Laboratorium	Fältveterinär	Aldrig
Provmjölkningar per år	12	11	< 11

Liggbåshygien

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Nov 2012 11:44:00 GMT

Så här lyckas du

Skrapa rent två gånger per dag.
Omsätt allt strö inom 48 timmar.
Lagra inget strö framför korna.
Anpassa inredningen efter kostorlek.
Ventilera väl för torrare luft i stallet.
Använd tillsatsmedel (Drymaxx, Stalosan F, Staldren, släckt kalk).

Vanliga fel

Båsen är inte torra och rena.
Mjölk från läckande kor i båsen.
Strö lagras i stallet framför korna.
Råspån och varmgång i ströbädden.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Mockningar per dag	3-4	2	< 2
Torrt strö under juvret	Varje mockning	Varje dag	> 2 dagar
Allt strö utbytt inom	48 tim	48 tim	> 3 dagar
Andel bås med mjölkläckage	Inga	< 10 %	> 20 %
Strömedel, egenskaper	Torrt och rent	Fuktigt, rått	Jordtillblandat
Strömedel, lagring	Svalt och torrt	Torrt, ej i stallet	I stallet/fuktigt

Kontakt: Margareta Båtelsson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige

Andra sjukdomar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Nov 2012 11:31:00 GMT

Så här lyckas du

Ställ iordning en besökssluss med gårdsegna besökskläder.
Se till att vara fri från BVDV, salmonella samt RS- och coronavirus.
Köp inte in livdjur.
Gå med i Säker Livdjurshandel.
Anlita en klövverkare som kan erbjuda Klövhälsoregistrering.

Vanliga fel

Ingen gårdsegen skyddsutrustning.
Livdjursinköp från besättningar med oklar smittstatus.
Livdjursinköp från besättningar med smittsamma sjukdomar.
Bristande möjlighet till tvätt och desinfektion.

Utvärdering

Parameter	Mål	OK	Larm
Rekrytering	Helt egen	Enstaka dr kvigor	Köper djur varje år
Lunginflammationer kalv	Nej	Förekommer	Varje månad
Diarréer kalv	Nej	Förekommer	Varje månad
Kalvdödlighet 1-180 dagar	Ingen	< 8 %	> 10 %
Gårdsegen skyddsutrustning	Stövlar och rock	Rock	Ingen
Gårdsluss	Ja	Separat ingång	Ingen
Klövverkning, konivå	Alla ≥ 2 ggr/år	2 ggr per år	Vid behov
Klövregistrering	Ja	Lämnar papper	Nej
Säker Livdjurshandel	Medlem	Tankprov vid behov	Nej

Träna dig på att upptäcka och bedöma hältor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 11 Jan 2011 13:47:00 GMT

På den här sidan finns 20 små korta filmer på kor i rörelse, vissa är halta andra inte. Hur bra är du på att upptäcka hältorna?

Använd svarsmallen eller skriv själv en lista med 1-20 på ett papper. Titta på filmerna, gärna flera gånger och gör en bedömning av eventuell hälta.

Ohalt = Står och går med rak rygg och symmetriskt med jämna steg som kan vara väl uttagna eller stela dock utan att något ben avlastas. (rörelse 0-1, enligt manualen som finns till höger)

Lindrig hälta = Står med krökt men går med rak rygg. Gång långsam och stel med korta asymmetriska steg men utan tydlig avlastning av något ben. (rörelse 2 ,enligt manualen som finns till höger)

Grav hälta = Står och går med krökt rygg och avlastar minst ett ben tydligt. Går ogärna eller mycket långsamt. (rörelse 3-4, enligt manualen som finns till höger)

Lycka till!

Film 1

Film 2

Film 3

Film 4

Film 5

Film 6

Film 7

Film 8

Film 9

Film 10

Film 11

Film 12

Film 13

Film 14

Film 15

Film 16

Film17

Film 18

Film 19

Film 20

Filmerna uppdaterades 2011-02-16

Forskning om ben- och klövhälsa

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 03 Dec 2010 12:36:00 GMT

Det svensk-danska forskningssamarbetet (TSK) där Svensk Mjölk och Videncentret for Landbrug, Kvæg samverkar, har låtit ta fram en översikt rörande forskningen om kornas ben och klövhälsa de senaste 5 åren.

Syftet var att skaffa en överblick av området så att intressenter bättre kan värdera behov av ny kunskap och därmed prioritera förslag till ny forskning på ett bättre sätt. Därmed vill man uppnå bättre ben- och klövhälsa hos djuren och stärkt ekonomi i produktionen.

Läs hela översikten: Nyere forskning i: Klove og halthed hos malkekvæg - et review over svenske og danske forskningsprojekter i perioden 2005-2010

Läs mer om Svensk Mjölks forskning.

Klövbad med kopparsulfat ger friskare klövar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 13:40:00 GMT

Kopparsulfatbad har visat sig ha god effekt för att förhindra klöveksem, digital dermatit och klövröta. Men det är viktigt ur ett miljöperspektiv att kopparsulfatbad används varsamt med så små mängder som möjligt.

Kopparsulfatfotbad som förebygger smittsamma klövsjukdomar har använts under decennier i Sverige och i många andra länder. Nya undersökningar vid SLU har visat på en påtagligt god effekt av sådana fotbad mot smittsamma klöveksem såsom digital dermatit och klövröta. Den smittsamma klövsjukdomen digital dermatit, som medför djurlidande och kostnader, är vida spridd i industrialiserad mjölkproduktion världen över och har förekomsten ökar nu i Sverige. Därför är det särskilt angeläget att förebygga utbrott och hindra smittspridning. Även om en god klövhygien är det absolut viktigaste för att minska risken för dessa klövsjukdomar kan det finnas behov av verksamma fotbad. Tyvärr finns det i dagsläget förutom kopparbaserade fotbadsmedel inget annat än antibiotika som visat god förebyggande och behandlande effekt mot digital dermatit. Också inom fårskötseln används fotbad med kopparsulfat och zinksulfat för behandling och förebyggande av den smittsamma klövsjukdommen fotröta. I dag finns på marknaden ett fotbadsmedel som man blandar med kopparsulfat och som reducerar kopparanvändningen cirka fyra gånger med bibehållen god effekt.

Emellertid har användningen av kopparsulfatfotbad ifrågasatts i samband med EU:s översynsprogram av verksamma ämnen i biocider. Det krävs att potentiellt farliga ämnen utvärderas för att få användas vidare och koppar är en miljöfarlig tungmetall som ackumuleras i organiskt material som åkerjord. Dock har det inte inkommit någon anmälan om att utvärdera CuSo4 som hygienprodukt för veterinär verksamhet uppenbarligen på grund av att kopparsulfat inte försäljs för detta ändamål utan tillhandahålls som mineraltillskott eller gödselmedel. Enligt Kemikalieinspektionen är desinfektionsmedel i dagsläget undantagna från kravet på godkännande i Sverige varför man tillsvidare inte kommer att vidta någon åtgärd för att förbjuda kopparsulfat. Klövbad med kopparsulfat får således vara kvar på marknaden tills gruppen veterinära medel utvärderats inom EU:s översynsprogram.

Även om kopparsulfat får användas i fotbad är det viktigt att planera för kvittblivningen eftersom det enligt miljöbalkens bestämmelser är vars och ens ansvar att användningen inte medför skada för hälsa eller miljö. Koppar är ett spårämne som det finns behov av men överskott av koppar är giftigt och dödar mikrober i jorden och påverkar därmed hela näringskedjan förutom att rena förgiftningar kan inträffa. Totalbehovet av koppar i odlad åkermark beräknas vara 50-100 g per hektar och år vilket innebär att en 25 kg säck med 25% kopparsulfat täcker normalbehovet för ca 60 hektar. Det är därför av största vikt att man beräknar behovet för den areal man har för spridning och använder begagnad lösning på marker som är i behov av koppar samt undviker spridning på marker med redan höga kopparhalter.

Förhoppningsvis kan dessa fakta öka intresset för att få fram alternativa preparat till miljöbelastande tungmetaller som koppar och zink som förebyggande och behandlande medel i fotbad för mjölkkor och får. Får är dessutom mycket känsliga för kopparförgiftning. Det är mycket viktigt att den verksamma effekten av nya preparat testas i praktiken och på ett vetenskapligt sätt för det kvittar ju hur miljövänligt alternativa medel är om det inte har någon effekt mot de aktuella sjukdomarna.

Checklista för kalvhälsa

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 14:50:00 GMT

Grunden för en god kalvhälsa ligger i goda rutiner som ser till att kalvarna får i sig råmjölk, en stor luftvolym utan drag och att man har möjlighet att hålla småkalvar isolerade från varandra, speciellt om de kommer från olika besättningar. Den interaktiva checklistan är ett inspirerande program för skötsel av kalvarna under mjölkperioden. Den interaktiva checklistan ger en omedelbar bedömning av den rutin som tillämpas på gården.

För att bedöma hur kalvarna mår under mjölkperioden finns ett program att följa. Om den interaktiva checklistan används är det lättare att bilda sig en uppfattning om hur kalvarna ska skötas. Checklistan ger råd om allt från utseende, avvänjning och foder och hur närmiljön ser.

Checklista

Råmjölkstillförsel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:13:00 GMT

Råmjölk (mjölk som produceras de första 24 timmarna efter kalvning) har avgörande betydelse för kalvens hälsa innan den hunnit utveckla egna skyddsmekanismer mot infektioner.

Råmjölkstillförsel

Inom 4 timmar
Första målet med flaska/sond
Minst 2,5 liter första målet
Minst 15 procent av kroppsvikten det första levnadsdygnet

Diagonstik - råmjölksstatus

Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml (kalv)
Fem kalvar, 2-7 dagar gamla
Remiss
Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: < 55 g/l totalprotein

Mer om råmjölk på denna webbplats:

Utfodring med helmjölk från kor med smittsamma mastiter

Kalvskötsel grundad på kalvarnas beteenden

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 16 Sep 2010 13:34:00 GMT

Med rätt system och skötsel blir kalven präglad även på sin skötare, får social träning med andra kalvar och ges tillräckligt med plats för lek och rörelseträning.

Husdjurens beteende är väl anpassat för överlevnad i ursprungsmiljön. I modern djurhållning avviker emellertid förutsättningarna avsevärt i jämförelse med ett liv i det fria. Planerad avel har förvisso förändrat en del av tamdjurens egenskaper avsevärt. Människan har till exempel lyckats påverka kornas kroppsstorlek och mjölkproduktion. Kalvens och även kons beteendemönster är dock svårare att förändra. Ett antal beteendemönster är dessutom nödvändiga för djurens trivsel, överlevnad och hälsa – beteendeforskarna, etologerna, kallar dessa för oundgängliga beteenden.

Våren 2004 genomfördes kursen ”Cattle Behaviour and Welfare” (Nötkreaturens Beteende och Välfärd) anordnad av Dansk Landbrugsrådgivning på Foulum Forskningscenter i Danmark. Här redovisas delar av kursen som rörde kalvens oundgängliga beteenden tillsammans medförslag på hur denna kunskap kan beaktas i djurhållningen.

Tiden kring kalvningen

När kon ska kalva drar hon sig instinktivt undan från den övriga flocken under 4-5 dagar för att föda. Beteendet möjliggör råmjölkstillförsel och att kon och kalven säkert känner igen varandra senare i livet. Dessutom är den kortvariga isoleringen från de övriga i flocken mycket gynnsam för att begränsa smittspridningen runt kalvningen.

Kon klassas beteendemässigt som en ”gömmare” vilket innebär att hon under dessa första dagar inte tvekar att lämna kalven ensam för att själv äta. Moderkon återvänder dock naturligtvis regelbundet till kalven för att ge di och befästa bindningen mellan kalv och moder. Efter dessa inledande dagar introduceras den nyfödda kalven i flocken och följer mamman i hennes aktiviteter under dygnets alla timmar.

Processen när kalven binds till sin mor benämns prägling och slutförs till en betydande del just under dessa första levnadsdagar. Det är därför också lättast att etablera en väl fungerande kontakt mellan kalv och skötare under samma tidsperiod.

Kalvar som bara träffar andra kalvar, kor och maskiner under präglingsfasen kommer senare i livet att vilja undvika människan vilket givetvis komplicerar djurskötseln. Redan när kalven är nyfödd förekommer oönskat diande om möjlighet finns. Sugbehovet är uttalat och aktiveras lätt även vid kontakt med andra djur än modern. I försök med gruppkalvningsboxar har det visat sig att upp till 2/3 av de nyfödda kalvarna diar på kor som ännu inte kalvat in.

Kalven behöver träffa andra kalvar

När det gäller social utveckling är tidig kontakt med andra kalvar av största vikt. Kalvar som hålls i grupper från 2 veckors ålder kommer i högre grad att utveckla för kalven positiva nedärvda beteenden som social slickning och lekfull kamp med andra kalvar. De uppvisar också mätbart mindre aggressivitet och rädsla. Kalvar med mer social kontakt tidigt i livet blir också mindre rädda och stressade när de senare i livet träffar på nya individer och miljöer. Å andra sidan är det av smittskyddsskäl olämpligt både med för stora grupper och en alltför tidig introduktion i en kalvgrupp. Redan i kalvgrupper på över 12 individer kan antalet möjliga smittkontakter inom gruppen öka till för höga nivåer. I stora grupper finns också risken att åldersspridningen bland kalvarna blir stor. Detta medför att äldre djur kan överföra smitta till yngre kalvar trots att de själva inte är sjuka. En väl fungerande kompromiss är fullt möjlig eftersom de sociala behoven hinner utvecklas i tillräckligt hög grad även om ensambox utnyttjas under de första 10-14 dagarna.

Kalven behöver röra på sig

När kalven själv får välja föredrar den att också att ensam bedriva rörelselek om utrymmet medger detta. Kalvar som hålls i små boxar kommer kompensatoriskt att röra sig mycket intensivt om de tillfälligt släpps ut i ett större utrymme. Om det är för trångt i en gruppbox kommer kalvarna inte heller här att kunna röra sig i tillräcklig omfattning. Minimiutrymmet per kalv har undersökts vetenskapligt och bestämt till minst 2,2 m² per kalv. Tillräckliga utrymmen i gruppboxar är givetvis också en förutsättning för att de tidigare beskrivna sociala beteendena skall kunna äga rum.

Digivningen och kalvammesystem

Kalven har ett medfött mycket starkt sugbehov som minskar snabbast när den får mjölk i tillräckliga portioner från en spene eller en napp. Sugbehovet avtar när kalven diar och är normalt tillbaka på en låg basnivå efter ca 10 minuter. Kalvar som dricker ur spann har ett mindre tillfredsställt sugbehov och kommer att försöka suga och dia i högre grad både på inredningen och på andra kalvar. Mjölkutfodring fungerar allra bäst om kalven får helmjölk från en nedåtriktad napp eller spene. Detta beror på att den s k mjölkrännan vid utsträckt matstrupe leder flytande föda förbi förmagarna direkt till löpmagen. I löpmagen finns hos kalven enzymet löpe som ystar helmjölk till ostmassa som sedan kan smältas gradvis i magen under 4-5 timmars tid. Om för stora mängder mjölk eller mjölknäring passerar hastigt ut i kalvens tunntarm kommer detta att leda till både lös avföring och försämrat näringsupptag.

I vilt tillstånd ger kon kalven di 5-10 gånger per dag endast under de första två levnadsveckorna. Under resten av diperioden minskar antalet dagliga digivningar till mellan 3 och 5.

Manuell utfodring

Eftersom sugreflexen är så stark är det av stor vikt att ge kalven stora möjligheter att suga. Att tänka sig att mindre sugande skulle vänja kalven av med att dia på t ex andra kalvar är felaktigt. I själva verket blir effekten av otillfredsställt sugbehov hos spädkalven precis den motsatta. I försök med spannutfodring var sugning på andra kalvar i gruppen (s k cross sucking) 3 gånger vanligare än när utfodringen skedde med napphink. Vid manuell utfodring är det därför allra bäst att använda napphink. Hinken eller nappen bör dessutom finnas tillgänglig ca 15 minuter efter det att mjölken tagit slut så att sugbehovet kan tillfredsställas fullständigt. Om mjölken gavs i spann med en nappatrapp placerad i spannen eller vid foderplatsen minskade också förekomsten av cross sucking. Portionsstorleken är också mycket viktig - för små portioner kan av kalven upplevas som ett misslyckat försök att äta sig mätt vilket inte släcker sugbehovet lika effektivt. Riktvärdet för minsta portion är 1- 1,5l. En maxgiva på 2 l bör beaktas om mjölknäring används eftersom denna inte ystar sig i löpmagen utan riskerar att förorsaka s k mjölkdiarré – detta problem förekommer sällan med helmjölk.

Som alltid i djurhållning gäller det att vara så konsekvent som möjligt i dressyren av djuren. Kalven skall ges möjlighet att känna igen utfodringsmomentet helt och fullt vid varje tillfälle för minsta möjliga stress och största möjliga matro.

Transponderstyrd utfodring

Datastyrda kalvammor har blivit allt vanligare i dagens Sverige. Givetvis gäller samma principer som vid manuell mjölkutfodring. Apparaturens möjlighet att ge kalven näring i många mindre portioner kan faktiskt leda till en biologiskt dåligt anpassad utfodring. Man bör alltså i princip följa samma riktvärden för portionsstorlek som vid manuell utfodring. Ett annat problem är att systemen i allmänhet har betydligt fler kalvar per napp vilket leder till ökad foderkonkurrens, en ökad risk för smittöverföring och en minskad tid för kalven att fylla det grundläggande sugbehovet. Grupperna i kalvammesystemen är också ofta för stora, ibland t. om över 20 djur. Det kan vara frestande att tro att stora grupper också står för rationell och modern djurhållning. Fabrikanternas teoretiska värden för maxantal kalvar per enhet svarar dock mycket dåligt på kraven om smittskydd och kalvtrivsel. Kontrollerade försök visar att kalvarna vid höga beläggningsgrader stressas till att öka äthastigheten. Väntetiden vid nappstationen blir längre och särskilt yngre kalvar, som är mer beroende av mjölktilldelningen, blir då ofta undanträngda från amman. Ett sätt att lindra den ökade foderkonkurrensen är att ha en bakre grind i ammans ätbås som gör att varje kalv, oavsett ålder och rang i flocken, får äta ostört. Mjölk i många små portioner många gånger under dygnet är faktiskt inte självklart bättre för kalven. Däremot leder många små otillräckliga mål oftast till ännu hårdare konkurrens om nappen.

Riktvärde för maximal gruppstorlek i datastyrda kalvammor är 12 kalvar per napp. Åldersspridningen med hänsyn till smittskydd och sociala funktioner i flocken bör aldrig överstiga 1 månad. Om kalvarna är mycket homogena i ålder och storlek kan gruppstorleken möjligen ökas till 15 kalvar. Antalet utfodringstillfällen per dygn kan lämpligen vara ca 4 eller 5 då detta möjliggör lämpliga portioner oavsett totalgivan per dygn för respektive kalv. Totalgivan under levnadsmånad 1 bör för SRB och SLB kalvar vara minst 7 l helmjölk vilket motsvaras av ungefär 8-12 liter av olika mjölknäringar. Man kan givetvis följa andra principer och riktvärden än de här föreslagna när det gäller kalvammor. Om dessa visar sig fungera bra beror det dock sannolikt inte på en god biologisk anpassning av systemet. Om å andra sidan djurbeteende och smittrisker i tillräcklig grad beaktas kan en kalvhållning som inte riskerar att ge kalvammesystemen hög sjuklighet och dåligt rykte lättare uppnås.

Sammanfattning och slutsatser:

Endast individuella kalvningsboxar kan rekommenderas. Avskild inkalvning resulterar i mindre stress, säkrare råmjölkstillförsel och mindre smittspridning till både ko och kalv. För att erhålla lätthanterliga djur bör kalven få nära och regelbunden kontakt med människan redan under de 4-5 första dagarna av livet.
Social kontakt med andra kalvar är ett mycket viktigt behov som kalven måste ges möjlighet att etablera med jämnåriga individer. Tillgodosett behov resulterar i att kalven bättre förmår att umgås med andra kalvar samt att den uppvisar mindre rädsla när den senare i livet sammanförs med främmande individer av sin egen art.
Rörelselek är ett grundläggande behov hos kalven som indirekt är betydelsefullt både för social och fysisk utveckling. För att tillgodose detta krävs ett utrymme på minimum 2,2 m² per kalv.
Kalvammor innebär ökade möjligheter till ökad social kontakt för kalvarna och rationell skötsel för bonden. Grupperna bör dock av flera skäl inte bestå av mer än maximalt 12 individer och dessa bör inte ha en åldersspridning som överstiger 1 månad. För att ge god mättnadskänsla och fullt tillfredsställt sugbehov bör mjölkportionerna i amman vara på minst 1-1,5 l.

Referenser

Aland A, Lidfors L, Ekesbo I. 2002. Diurnal distribution of dairy cow defecation and urination. Applied Animal Behaviour Science 78: 43-54.

Albright JL. 1997. The behaviour of cattle - CAB International, Cambridge UK, pp 100-126.

Anderberg L, Loberg J, Svennersten-Sjaunja K, Lidfors L & Berg C. 2001. Mjölk till kalvar på ekologiska gårdar. Enkätstudie och försök med amkor. FAKTA Jordbruk SLU 9: 1-4.

Jensen MB, Pedersen LJ & Ladewig J. 2004. The use of demand functions to assess behavioural priorities in farm animals. Animal Welfare, 13:s 27-32 ISSN 0962-7286.

Jensen MB, 2003. The effects of feeding method, molk allowance and social factors on milk feeding behaviour and cross-sucking in group housed dairy calves. Applied Animal Behaviour Science 80: 191-206.

Jensen MB, 2003. Unurmal sutteadferd hos kalve og maelkeran hos kvier og koer kqn förebyggas allerede i maelkeperioden. Kvaeginfo nr: 175 11/7 2003, Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret.

Lidfors L & Isberg L, 2003. Intersucking in dairy cattle, Review and questionnaire. Applied Animal Behaviour Science, 80: 207-231.

Lidfors L & Jensen MB, 2003. Behaviour and welfare of cattle housed in large groups. Applied Animal Behaviour Science, 80: 173.

Lidfors L, 1991. Nötkreaturens beteende. Utbildningsmaterial från SLU Institutionen för Hudsjurshygien Skara: 10 s.

Rind M & Phillips CJC, 1999. The effects of group size in the ingestive an social behaviour of grazing dairy cows. Animal Science, 68: 589-596.

Stengärde L & Pettersson K, 2004. Problem vid använding av system med kalvammor Informationsmaterial SvDhv och SLU, 4 s.

Utfodring med helmjölk från kor med smittsamma mastiter

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 25 Jan 2012 10:43:00 GMT

Det är vetenskapligt belagt att utfodring av kvigkalvar med helmjölk innehållande Staphylococcus aureus eller Streptococcus agalactiae kan medföra en ökad risk för att kvigorna senare kalvar in med någon av dessa bakterier i juvret.

Orsakskedjan är inte helt klarlagd men troligen överlever bakterierna i svalg och/eller könsvägar hos kalvarna vilket innebär att smittämnet sedan finns i ökad mängd hos djurgruppen i samband med förlossningen. Eftersom den kalvande kvigan är mycket känslig och bakterierna är mycket smittsamma behövs då bara att en handfull bakterier finns på spenarna för att en juverinflammation ska kunna uppstå.

Förebyggande åtgärder

Undvik att använda mjölk till kvigkalvar från kor som är kroniskt eller akut infekterade med någon av dessa bakterier. Om osäkerhet råder bör mjölken hellre skickas i tanken eller kastas. Att konsekvent använda mjölk med höga celltal som kalvfoder är i princip direkt olämpligt.

Kan kalven få råmjölken under första levnadsdygnet?

Använd bara råmjölk från kor som är friska. Om moderkon tros vara smittad ska fryst råmjölk från en frisk ko användas. Det är svårt att pastörisera råmjölken eftersom den har så hög proteinhalt att den tenderar att bränna fast i pastören.

I yttersta nödfall, om absolut inget annat står till buds ens hos grannarna, ges sex liter råmjölk under första dygnet från moderkon trots att hon kan vara smittad.

Är det säkert att bakterierna dör i pastören?

Staphylococcus aureus är en ganska värmetålig bakterie. Fullständig avdödning fås dock vid upphettning till 72°C i 15 sekunder. Vid så kallad lågpastörisering kring 65°C krävs längre tid. Ett ibland nämnt riktvärde är 66°C i 22 minuter. Flera mjölktaximodeller är inställda på 64°C och 35 minuter och denna inställning kan mer än väl förväntas medföra fullständig avdödning av bakterien i fråga. Det är naturligtvis viktigt att kontrollera att inställd temperatur verkligen uppnås under angiven tid.

Läs mer om pastöriseringens effekt på Staphylococcus aureus.

Låga blodkalkvärden kan ge diffusa symtom

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 29 Nov 2010 16:10:00 GMT

En uppmärksam djurägare har tipsat om förekomsten av så kallad subklinisk hypocalcemi, det vill säga nykalvade kor som ligger lågt i kalciumnivåerna men inte så lågt att de lägger sig. De mjölkar dåligt och har dålig fart och kan vara svåra att upptäcka. Enligt djurägaren svarade korna bra på kalkbehandlingar.

Djurägaren har rätt, de diffusa symtomen leder inte alltid tankarna till pareser och tillståndet förekommer nog i större omfattning än man tror. I en undersökning från Nya Zealand från 2003 såg man en så hög andel som 33 procent av korna med låga kalciumvärden medan bara fem procent hade klinisk pares.

Varför uppstår kalkbrist? Under sintiden har kon ett lågt behov som upprätthålls genom upptag från tarmen. Den stora reserven som finns lagrad i benstommen aktiveras genom hormonell påverkan. Vitamin D har en viktig roll. I samband med kalvningen ökar behovet av kalk dramatiskt till mjölken.

Regleringsmekanismen hinner inte med och om kon har dålig aptit försämras upptaget ur tarmen.

Det finns många tunga skäl att ha ögonen på och undvika hypocalcemier. Två viktiga förändringar ses hos kor med för låga kalkvärden:

1. Sänkt immunförsvar
2. Försämrad muskelfunktion

I samband med kalvning försvagas generellt immunfunktionen hos korna – det är därför kalvningen utgör en riskperiod för många störningar. Låga kalciumvärden försämrar immunstatus ytterligare. Kalcium har en nyckelfunktion när det gäller musklernas funktion – låga värden försämrar musklernas förmåga att dra ihop sig och i värsta fall får man en förlamning.

Kombinationen av båda dessa effekter är bakgrunden till att man i många undersökningar har funnit större risk för utdragna kalvningar, kvarbliven efterbörd, livmoderframfall, minskad våmaktivitet, livmoderinflammationer och juverinflammationer hos kor med för låga kalciumvärden jämfört med normala. Var och en förstår att detta är en katastrofal början på en laktation.

Hur förebygger man då problemet? Några punkter följer nedan som kan vara utgångspunkten för vidare diskussion med utfodringsrådgivaren/veterinären:

Undvik överfeta kor vid kalvning – sikta på hullpoäng 3-3,5. Feta kor äter sämre efter kalvning.
En viktig faktor begränsa Ca-intaget under sintiden, om möjligt till under 5-6 g/kg ts.
Var noga med sintidsminerfodertillskott före kalvning – magnesium spelar en stor roll för kalkmetabolismen. Ge därför rejält med Mg i sintidsfodret (3-4 g/kg ts) Normen i dag ligger på cirka 1,2 g/kg ts för sinkor och det är alldeles för lågt.
Högt innehåll av främst kalium, till exempel i grovfoder av bra kvalitet reducerar däremot magnesiumupptaget vilket utgör en risk. Därför ska det gärna vara lite kalium i sintidsfodret. I praktiken kan man dock sällan nå så lågt att det har några positiva effekter om sintidsfoderstaten är baserad på vallfoder och det är den ju oftast.
Förebyggande kalkbehandling genom våminlägg med början cirka ett dygn före förväntad kalvning för kor i riskgruppen (från och med tredje kalvning).
Undvik att ta kon från flocken tidigt inför kalvningen. Det hämmar deras foderkonsumtion. Erbjud kon ljummet vatten och foder i ett tråg i boxen efter kalvningen. Det ger en bättre start och det förbättrar möjligheten att kon ska klara kalkbehovet.

Brunst och brunstkontroll

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 19 Sep 2010 17:41:00 GMT

Brunstkontrollens mål är att upptäcka brunstiga djur och att seminera vid rätt tidpunkt i brunsten. I genomsnitt har besättningarna bara två brunstkontrolltillfällen/dygn. Man använder endast 15-20 sekunder per ko och brunstkontroll.

Brunstkontroll är en mycket viktig skötselfaktor. Brunstkontroll innebär att upptäcka brunstiga djur samt avgöra när de ska semineras. I genomsnitt upptäcks 60 procent av brunsterna. Möjlighet att upptäcka olika brunstsymtom skiljer sig åt för uppbundna respektive lösgående kor. Brunstens styrka och längd varierar mellan och även inom individer. Brunsterna har generellt blivit kortare hos korna men är opåverkade hos kvigor. Brunstkontroll bör planläggas som ett fristående arbetsmoment med faställda rutiner och utföras fyra gånger per dygn.

Förbättrar utfodring av glykogena substanser fruktsamheten?

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 24 Nov 2010 15:11:00 GMT

Det finns i dag ett antal toppfoder som innehåller så kallade glykogena substanser, till exempel propylenglykol och glycerol. De marknadsförs i dag mycket aktivt, ofta med argumentet att de förbättrar fruktsamheten. Den vetenskapliga dokumentationen om den fruktsamhetshöjande effekten är dock i många stycken sparsam.

Något om metabolismen

Under den första tiden efter kalvning befinner sig många högproducerande mjölkkor i negativ energibalans (NEB). Det finns ett klart samband mellan NEB och fruktsamhet i form av en försenad första ägglossning och en sänkt befruktningsförmåga hos de ägg som mognar och ska befruktas under denna period. Blodglukoshalten sjunker också efter kalvningen vilket indirekt är en del av NEB. Vid sidan av energibehovet har kon också ett specifikt glukosbehov. Endast propionsyran, som utgör mellan 15 – 25 procent av de kortkedjiga fettsyrorna som bildas vid fodrets nedbrytning, kan omvandlas till glukos. Kon måste därför också nybilda glukos från andra källor nämligen från aminosyror från foderproteinet. Denna källa är dock otillräcklig första tiden efter kalvning och glukos måste då bildas från lagrat glykogen i levern, från nedbrutet kroppsprotein och från glycerol som frigörs vid fettnedbrytning. Därför har många nykalvade kor låga blodglukoshalter. Det är troligt att en högproducerande ko prioriterar produktion av glukos för mjölkbildning på bekostnad av den mängd som åtgår för att upprätthålla könsfunktionerna till dess balans råder mellan tillgång och efterfrågan.

Äggstockens behov

Äggstockarnas funktion styrs i ett komplicerat samspel av ett antal könshormoner. Det har blivit mer och mer uppenbart att detta hormonspel påverkas också av hormoner och andra substanser som är intimt ihopkopplade med ämnesomsättningen såsom insulin, IGF-1 (insulinlike growth factor 1), somatotropin (tillväxthormon), leptin och glukos. Det finns uppgifter på att glukos och inte fria fettsyror från fettnedbrytningen är den viktigaste energikällan för äggstockens funktion. Glukos kan här dels verka direkt på follikeln och påverka dess förmåga att exempelvis producera progesteron men också via hypotalamus och hypofys och dess produktion av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniseringshormon (LH). Glycerol betecknas som den mest glykogena substansen, den är kroppsegen och inte giftig. Glycerol har tidigare varit dyr men sjunkit i pris drastiskt. Detta har fått som följd att man nu börjat använda glycerol i toppfoder i stället för propylenglykol som kan ge bieffekter och även ge luktförändringar i kött.

Effekter på fruktsamheten

Grundläggande försök med glycerol och propylenglykol till mjölkkor gjordes under 70-talet av bl.a. Bo Pehrsson och medarbetare på försöksgården i Skara. Det var främst den generella effekten på ämnesomsättningen och som behandling vid acetonemi som studerades och inte effekten på fruktsamhet.

I början av 1990-talet gjordes dock i Skara ett utfodringsförsök omfattande 193 par kor i 38 besättningar där man studerade tillförseln av en blandning av Ca-propionat och glycerol från dag 40 efter kalvning till första insemination (Pehrson m.fl., 1992). Av smaklighetsskäl var man dock tvungen att tillsätta betfor och soja. Detta tillsammans med det faktum att två glykogena substanser användes försvårar tolkningen. Man fann dock att kor som fick tillskottet blev dräktiga 11 dagar tidigare än kontrollgruppen. Dräktighetsresultatet var också högre hos kor med höga glukosvärden i blodet jämfört med låga.

Beträffande effekten av propylenglykol tycks den var relativt bra dokumenterad. Ett färskt exempel är ett försök vid Ohio State University (Miyoshi m. fl., 2001). Där tillfördes 500 ml propylenglykol med våmsond under perioden 7-42 dagar efter kalvning och man fann då att tiden från kalvning till första ägglossning minskade med 14 dagar och frekvensen dräktiga efter 1a AI ökade från 33 % till 57% i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen som inte fick propylenglykoltillskott. Tillförseln påverkade inte energibalansen men försöksgruppens kor hade signifikant högre insulin- och glukosnivåer. Detta stödjer helt den teori som beskrivits ovan.

När det gäller effekten av tillförsel av enbart glycerol finns det överraskande lite att hämta från litteraturen. Det finns några försök från 1970-talet där man fann att kor som fick glyceroltillskott kunde minska den negativa energibalansen och viktsförlusten efter kalvning och man drar slutsatsen att glycerol har potentialen att förbättra hälsa och mjölkavkastning. Det har sedan dess varit mycket sparsamt med rapporter om effekter av glyceroltillskott. Helt nyligen publicerades dock ett försök (DeFarin, m.fl. 2004). Syftet med försöket var att studera effekten på vissa blodämnen och mjölkavkastning vid dagligt tillskott av glycerol från 2 veckor före till 3 veckor efter kalvning men effekten på fruktsamheten studerades tyvärr inte. Totalt 30 kor användes i försöket med en kontrollgrupp och två försöksgrupper som fick 0,43 respeketive 0,86 Kg/dag. Glukos och insulin i blodet påverkades inte före kalvning och efter kalvningen var glukosvärdet lägre hos försöksgrupperna än hos kontrollkorna. Mjölkavkastningen tenderade till att vara högre hos kontrollgruppen och risken för acetonemi ökade hos att försökskorna.

Praktisk tillämpning

Man kan således konstatera att det är sparsamt med forskningsresultat beträffande effekten av glycerol på fruktsamheten speciellt om detta ges under längre tid. I den senaste undersökningen redovisar man t.o.m. resultat som går stick i stäv mot den teoretiska modellen och tidigare forskningsresultat. Det krävs således mer forskning inom området särskilt vad gäller effekterna på fruktsamheten och när och hur tillskotten ska ges för att få effekt.

Referenser:
DeFarin, J.M., Hippen, A.R., Kalscheur, K.F. & Jordon, P.W. 2004. Feeding glycerol to transition dairy cows: Effects on blood metabolistes and lactation performance. J. Dairy, Sci., 87, 4195-4206.

Miyoshi, Pate, & Palmquist, D. 2001. Effects of propylene glycol drenching on energy balance, plasma glucose, plasma insulin, ovarian function and conception in dairy cows. Anim. Reprod. Sci., 68, 29-43.

Pehrson, B., Plym-Forshell, K. & Carlsson, J. 1992. The effect of additional feeding on the fertility of high-yielding dairy cows. J.Vet.Med., 39, 187-192.

Hullets betydelse för fruktsamhet och hälsa

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 24 Nov 2010 14:01:00 GMT

Det står klart och tydligt att hull och mjölktyp har betydelse för kornas fruktsamhet och hälsa. Eftersom arvbarheterna för fruktsamhets- och hälsoegenskaper är låga kan uppgifter från andra egenskaper användas som ett komplement för att höja säkerheten på avelsvärdena. I en rapport skriven av Hansen & Lassen (2004) redovisar de resultat från två amerikanska studier samt från egna undersökningar i Danmark. Resultaten är entydiga.

Fruktsamhet

Intressant att notera är att sambandet (-0,41) mellan hull och intervallet mellan kalvning och första insemination var betydligt starkare, och mer ogynnsamt, än sambandet (-0,15) mellan hull och intervallet mellan första och sista insemination. Det betyder att kor med dåligt hull tar längre tid på sig att komma tillbaka efter kalvning med tydliga och regelbundna brunster.

Hälsa

Man har funnit mycket starka ogynnsamma samband mellan mjölktyp och hälsa, dvs. ju mer mjölkpräglad en ko är desto större är risken för dålig hälsa. Man har också funnit mycket starka samband mellan hull och hälsa på så sätt att bättre hull ger bättre hälsa.

Mjölkavkastningens betydelse

Egenskaper för fruktsamhet, hull och mjölktyp hänger samman med mjölkavkastningen, därför kan man också förvänta sig att dessa egenskaper hänger samman mellan varandra. Sambandet mellan hull och mjölktyp var väldigt starkt (-0,70), alltså kor med dåligt hull är med hög sannolikhet också utpräglade mjölktyper och tvärtom.

För att utreda om sambanden var en effekt av mjölkproduktionen analyserade man sambanden efter korrigering för avkastningsnivån. Slutsatserna var oförändrade. Det innebär att bland kor med samma avelsmässiga nivå för avkastning har kor med mest utpräglad mjölktyp och sämst hull den sämsta fruktsamheten och hälsan.

Referenser:
Hansen, M. & Lassen, J. 2004. Huld og malkepræg har avlsmæssig sammenhæng med frugtbarhed og sundhed. Dansk Kvæg, Afd. for avlssystemer samt Danmarks JordbrugsForskning, Afd. for Genetik og Bioteknologi. www.kvaegforskning.dk

Dechow, C. D., G. W. Rogers, L. Klei, T. J. Lawlor, and P. M. Van Raden, 2004. Body conditions scores and dairy form evaluations as indicators of days open in US Holsteins. J. Dairy Sci. 87:3534-3541.

Dechow, C. D., G. W. Rogers, U. S. Nielsen, L. Klei, T. J. Lawlor, J. S. Clay, A. E. Freeman, G. Abdel-Azim, A. Kuck and S. Schnell, 2004. Correlations among body condition scores from various sources, dairy form and cow health from the United States and Denmark. J. Dairy Sci. 87:3526-3533.

Förebygga livmoderomvridning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 24 Nov 2010 12:14:00 GMT

Livmoderomvridning förekommer hos många djurslag men sällan hos häst och gris. Hos mjölkkor är det inte ovanligt och det beror på olika saker.

Kor är ju enkelfödare i regel och det gör att när fostret växer till i ett livmoderhorn blir livmodern U-formad där början av U-et är slidan och slutet äggstocken. Fostret ligger i denna senare änden och hela U-et blir disproportionerligt med en stor tyngd i en änden. Det gör att hela paketet kan komma i svängning och vrida sig runt en längsgående axel och den del av U-et där det inte finns något innehåll dvs. vaginan. Ju mer asymmetrisk livmodern är desto större blir den pendelverkan som orsakar vridningen. Livmoderomvridning förekommer därför så gott som aldrig vid tvillingbörd då livmoderns tyngdfördelning blir mera jämn. Det är också orsaken till att livmoderomvridning är ovanlig hos grisar där livmodern innehåller många foster. Omvridningen uppkommer i 80-90 procent av fallen i slutet av dräktigheten eller t.o.m. under första delen av kalningsförloppet.

Faktorer som kan ge upphov till omvridning är häftiga rörelser hos kon t.ex. en inredning som gör att kon inte kan lägga sig eller resa sig naturligt, ett halt underlag som gör att hon halkar osv. Risken ökar vid plötsliga rörelser hos fostret vilket är vanligt i sen dräktighet då kalven ska inta rätt position. Hur mycket plats livmodern har i bukhålan spelar också roll samt hur fasta dom ligament är som ska hålla livmodern på plats. Omvridning är därför vanligare hos äldre kor än hos yngre. En äldre referens säger att risken minskar hos kor på bete som rör sig fritt jämfört med kor på stall (2.7% vs 8,6 procent). Observationer från en veterinärklinik i USA visar att livmoderomvridningarna ökar i slutet på stallperioden.

Misstanke om livmoderomvridning föreligger om kon är kalvsjuk och ingenting händer. Genom undersökning av vagina kan man se att den är omvriden. Veterinär måste omedelbart tillkallas. Övervakning av kalvningsförloppet är därför viktigt. Livmodern måste då rullas tillbaka vilket veterinären i enklare fall kan göra via ändtarmen men i många fall krävs det att kon rullas (åt rätt håll!). Prognosen är beroende på graden av omvridning, hur länge den har varit och hur mycket stas omvridningen har orsakat i vävnaden.

De förebyggande råd man kan ge är att kon bör kalva lösgående och man ser till att alla golvet är halkfritt. I övrigt är det nog andra orsaker i kons konstitution och slump som skötaren knappast kan råda över.

Kvalitet i seminarbetet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:27:00 GMT

Seminarbetet rymmer många delmoment där flera personalkategorier är involverade. Semintjänsten utgör basen för husdjursföreningarnas verksamhet och är en av de viktigaste tjänsterna som säljs till djurägaren. Det är därför angeläget att denna tjänst håller en hög kvalitet. Kvalitetssäkring, med dess bättre rutiner, leder till fördelar i form av till exempel färre misstag, mindre tidsförluster, mindre slarv, mindre stress och lägre kostnader.

Semin är en del i livsmedelsproduktionen det vill säga en länk i kedjan "från jord till bord". Seminarbetet regleras i flera statliga författningar. Därutöver ställer flera andra parter krav på att seminverksamheten håller en hög kvalitet till exempel mjölkföretagaren, husdjursföreningen och konsumenter.

Kvalitetssäkring har blivit något av ett modeord, men innebär egentligen att sunt förnuft sätts i system eller att man gör rätt från början. Kvalitetssäkring innebär att man i detalj går igen alla delar i en verksamhet och skapar en dokumentation över hur varje moment i verksamheten ska utföras.

Sintidstuber till mjölkkor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 16 Sep 2010 13:42:00 GMT

Med rätt system och skötsel blir kalven präglad även på sin skötare, får social träning med andra kalvar och ges tillräckligt med plats för att lek och rörelseträning.

Användning av antibiotika till mjölkkor och andra jordbrukets djur regleras av Jordbruksverkets författningar. Detta innebär egentligen att varje enskild ko måste undersökas av veterinär innan behandling med långtidsverkande sintidstuber – intramammarier – kan ske. Det är därför viktigt att betona att varje besättning bör uppmanas att diskutera igenom rutinerna med sin besättningsveterinär. Det har nämligen visat sig att det råder en hel del missförstånd ute på gårdarna kring vilka djur som bör sintidsbehandlas hur och när.

Lantbrukaren måste vara noggrann med journalföringen. Kor som behandlats ska märkas upp och att karenstiderna ska gälla, det vill säga fyra dygn av fullständiga urmjölkningar innan kons mjölk kan gå i tanken. Felaktig hantering/användning av sådana står sannolikt för cirka 50 procent av de positiva proven i syrningskontrollen.

Alla sintidsbehandlingar ska journalföras och anges som kod 78 i Kokontrollen så att effekten av behandlingen lätt går att följa upp!

Allmänna behandlingsprinciper

Vid undersökning inför sinläggning ska kons sjukdomshistoria klarläggas, hennes juverhälsa kontrolleras och erforderliga åtgärder vidtas för att hon inte ska behandlas i onödan med antibiotika. Allmänbehandling med antibiotika vid sinläggning ska undvikas.

Det har i olika undersökningar och i praktiken visat sig att effekten av sintidsbehandlingen varierar mycket från fall till fall och från besättning till besättning. Därför kan det ibland finnas skäl till att gå in och göra avsteg från nedanstående rekommendationer. Då ska det ALLTID vara en veterinär som ger dessa rekommendationer.

En allmän rekommendation för vilka djur som ska behandlas kan vara att man går efter juverhälsoklass vid sista provmjölkningen före sinläggning.

Juverhälsoklass

0-2 Behandla ej
3-4 Bör undersökas och ev behandlas utifrån undersökningsresultat
5-7 Behandla med långtidsverkande intramammarier. Bör alltid odlas om tidigare fynd ej finns.
8-9 Undvik att behandla om inflammationen varit långvarig (mer än 4 månader)

Sintidsbehandla alltid alla juverdelar och i samband med sista mjölkningen inte senare. Behandla allmänt endast vid kliniska symtom på juverinflammation och vid god prognos på värdefull ko.

Faktorer som minskar chansen till utläkning

Stigande laktationsnummer.
Långvarig celltalsförhöjning och höga celltal.
Flera juverdelar infekterade.
Staph aureus infektioner och i synnerhet sådana som är okänsliga för penicillin (penicillinasbildare el. pc+).
Veterinärbehandlad mastit under den aktuella laktationen.
Besättningar som har en hög infektionsnivå. En tumregel kan då vara > 45 procent av korna i juverhälsoklass 3-9.

Sinläggningsrutiner och utfodring under sinperioden

Maximal längd på själva sinläggningsperioden ska vara en vecka. Halm, mineraler och enbart vatten i max 3-4 dagar. Byt om möjligt miljö. Sluta mjölka helt vid dygnsavkastning runt 10 kg. Effektiv sinperiod på två månader anbefalles.

I Danmark rekommenderas nu 7-10 veckors sinläggning beroende på hull tre månader före kalvning. Feta kor kan ha en kortare sinperiod. Magra kor behöver ibland lägga på hullet under sinperioden.

METOD	Sträng foderstyrning inklusive miljöombyte.
DAG 1	Abrubt sinläggning där kon mjölkas morgon - halm, vatten och något kg ensilage + eventuellt lösande fodertillskott exempelvis 50 g MgO/dag.
DAG 3	Kon mjölkas morgon, eventuellt sintidsbehandling.

Hygienen är A och O under hela perioden men framför allt vid sinläggning och de första 3-4 veckorna samt de sista två veckorna före kalvning.

Om man har möjlighet att isolera feta sinkor från andra djurgrupper kan restriktiv fodergiva under de treförsta veckorna av sinperioden med ca 70 MJ per dag tillämpas.

Mineraler och vitaminer, framförallt E-vitamin rekommenderas under den sista dräktighetsmånaden och då i så fall ca 1000 mg/dag.

Håll koll på juverödem vid kalvningen som kan bero på för mycket kraftfoder alt. Höga Kalium, Natrium givor.

Observera att det kan finnas risker med halmsvält i fullfoderbesättningar. Forskning på detta område pågår / ref Kjell Holtenius och Martin Odensten SLU

Referenser: Charlotte Hallén-Sandgren, Torkel Ekman, Tomas Svensson, Margareta Båtelsson

Tvillingdräktighet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 06 Dec 2010 10:20:00 GMT

Tvillingkor har ofta låga födelsevikter och har därför en sämre start i livet samtidigt som påfrestningen på den kalvande kon ökar. Risken är stor för kvarbliven efterbörd och problem som kan följa med detta. Men faktum är att tvillingfödslarna ökar något.

Den vanligaste formen av tvillingar är tvåäggstvillingar och de uppkommer från två ägg som avgår samtidigt. Amerikanska studier har visat att antalet dubbelägglossningar ökar med ökande avkastning och andelen kor (Holstein) som har dubbelägglossningar kan vara upp till 50 procent vid de första brunsterna efter kalvning. Det är det som är bakgrunden till de ökande tvillingfrekvenserna.

I en annan färsk amerikansk studie har man nu också visat att andelen foster som dör under dräktigheten är högre för tvillingdräktigheter. Av tvillingdräktigheter som med ultraljud registrerades inom 45 dagar efter seminering miste 13 procent av korna båda fostren och 11 procent miste det ena fostret fram till dag 82. Detta kan jämföras med att 4,4 procent av fostren försvann hos kor med singeldräktigheter.

Vad blir rådet till mjölkbonden? Ja, andelen dubbelägglossningar har den små möjligheter att påverka. Ett råd man kan ge är dock att i de fall man vet att en ko är dräktig med tvillingar var lite mera observant på eventuella kastningar och eventuellt göra en förnyad dräktighetsundersökning lite senare i dräktigheten.

Ultraljud inom nötgynekologin

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 19 Sep 2010 17:30:00 GMT

Ultraljud är ett diagnostiskt verktyg för fruktsamhetsarbete på mjölkkor.

Ultraljud är ett hjälpmedel för diagnos av äggstockscystor och livmoderstörningar. Dräktighetsdiagnos kan ställas med acceptabel säkerhet ungefär från och med dag 30. Mellan dag 25 och 30 kan oftast en preliminär diagnos ställas baserat på fynd av fostervätska. Diagnosen är säkrare på kvigor än på kor. Den negativa diagnosen har något lägre säkerhet än den positiva. Probens frekvens påverkar säkerheten: 5 Mhz – lägre upplösning, 7,5 Mhz – högre upplösning.

Presentationer och föredrag om fruktsamhet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 13:30:00 GMT

Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet, Hans Gustafsson, Svensk Mjölk.
Filen omfattar 32 bilder (3,4 MB) med förslag till föreläsarmanus. Rådgivare är välkomna att använda hela eller delar av presentationen i sin rådgivning. Föredraget hölls på Mjölkföretagardagarna 2010.

Skötsel för bättre fruktsamhet, Hans Gustafsson, Svensk Mjölk.

Progesteronanalyser vid fruktsamhetsövervakning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 19 Sep 2010 17:38:00 GMT

Progesteron är ett hormon som produceras av den gula kroppen (Corpus Luteum, CL). Det utsöndras och man mätas både i blod och mjölk. Progesteron speglar äggstockens cyklicitet.

Ett progesterontest används vid diagnos och uppföljning av behandling av enskilda djur, kontroll vid AI tidpunkt och tidig dräktighetsundersökning och kontroll av ovarieaktivitet under post partum perioden.

Ett progesteronprov per vecka räcker för att få en god bild av könsfunktionerna. Ett ”provtagningsfönster” 40-70 dagar efter kalvning ger möjlighet att sålla normala kor från onormala och snabbt inleda behandling. Många bedömer att kostnaden för detta är liten jämfört med den vinst som fås genom att ha kontroll på fruktsamhet.

Läs mer om " Progesteronanalyser vid fruktsamhetsövervakning".

Är det enligt tvärvillkoren förbjudet att seminera en tolv månader gammal kviga?

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 22 Dec 2010 09:48:00 GMT

Varje år inträffar ”olyckor” genom att unga kvigor blir betäckta vilket orsakar problem vid kalvningen och i sämsta fall att djuret måste slaktas. Det är ingen tvekan om att dessa fall orsakar stort lidande hos djuren. Det är anledningen till att man i djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djurhållning (DFS 2007:5 ,L 100) tar upp detta problem. Där står:

”För tidig betäckning av en ung kviga innebär en stor risk för lidande för både kvigan och kalven under kalvningen. Det är därför viktigt att unga kvigor hålls på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras.”

”Kvigor ska innan första brunstperioden startar och fram till dess att de uppnått en ålder av 13 månader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras”. Detta är nu också kopplat till Tvärvillkoren vilket innebär att brott mot detta påverkar gårdens samtliga EU-stöd. Överträdelser är också lätt att kontrollera i djurdatabaserna .

Det har funnits frågetecken hur man ska tolka reglerna, om det gäller både mjölk och köttdjur, både naturlig betäckning och semin. En kvigas förmåga att kalva utan problem styrs mera av hennes storlek och utveckling än åldern. Man har därför ställt frågan om det är straffbart att seminera en mjölkraskviga som är under 13 månader även om hon är välutvecklad och håller våra rekommenderade minsta vikt och bröstomfångsmått. Jordbruksverket ger följande svar på sin hemsida som citeras nedan:

”Den relevanta EU-regeln i detta fall säger att naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren inte får tillämpas. Denna regel utgör tvärvillkor, men eftersom regeln inte är mer precis än så återstår att tolka vad regeln innebär i praktiken. Den mer precisa svenska regeln är ett uttryck för hur Jordbruksverket anser att EU-regeln ska tolkas. Det är Jordbruksverkets tolkning som kontrollanten tillämpar vid kontroll.

Motivet till den svenska regeln är att för tidig betäckning av en ung kviga innebär en stor risk för lidande både för kvigan och kalven under kalvningen. Det är därför viktigt att unga kvigor hålls på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras. Könsmognaden hos nötkreatur inträffar tidigast vid cirka fem månaders ålder men kan variera beroende på bland annat ras och viktutveckling.

Anledningen till att den svenska tydligare regeln infördes är att det finns stora problem med besättningar, framför allt med köttdjur, där tjur- och kvigkalvar inte separeras utan alla djur hålls i en stor grupp. Tjuvbetäckning av små kvigor, antingen av ungtjurarna eller den vuxna avelstjuren, är alltför vanligt. Regeln gäller även för mjölkrasdjur som hålls på motsvarande sätt.

Risken för betäckning ska minimeras, men det innebär inget förbud mot att seminera en kviga som är tolv månader. Innan semineringen görs en bedömning av kvigans mognad, och den som seminerar har dessutom ansvaret att välja bort en tjur som kan förväntas ge stora kalvar och kalvningssvårigheter. Om semineringen görs på att ansvarsfullt sätt är den alltså inte straffbar enligt den svenska lagstiftningen, och inte heller någon överträdelse av tvärvillkoret.”

Kommentar:

Den genomsnittliga inkalvningsåldern hos våra mjölkraskvigor är ca 28 månader vilket betyder att de semineras vid 18-19 månaders ålder. Detta är genomsnittssiffror med en stor bakomliggande spridning. Det torde dock vara ytterst få mjölkraskvigor som är så unga som 13 månader vid första insemination. Jag ser det därför inte som ett stort problem för mjölkbranschen att man medvetet seminerar för unga kvigor utan problemet är snarare att de blir för gamla. Däremot händer det vid enstaka tillfällen olycksfall där en tjur tar sig ut i stallet och betäcker en ung kviga som råkar vara könsmogen och dessutom brunstig vid tillfället. Vid sådana tillfällen är det ytterst viktigt att man dräktighetsundersöker kvigan så fort det är möjligt och om hon är dräktig avbryter dräktigheten genom hormonbehandling.

Det lagtexten vill komma åt är snarare situationer i köttdjursproduktionen med dålig koll på fruktsamheten och långa betäckningssäsonger där de tidigast födda djuren hinner bli könsmogna och betäckas. Där är det frågan om en brist i skötseln där man ska sträva efter en kort betäckningssäsong och ta bort tjuren efter denna.

Handläggningsordning vid import av nötsperma

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 22 Dec 2010 09:45:00 GMT

SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) är en frivillig importkontroll för livdjur, sperma och embryon. Huvudmän är Svenska Djurhälsovården och Svensk Mjölk. I det följande beskrivs SDS arbetssätt beträffande importerad tjursperma.

För att få importera måste man vara registrerad importör hos Jordbruksverket. Detta tillstånd gäller i 1 år.
Varje gång sperma tas in måste importören föranmäla införseln till Jordbruksverket. Särskilda blanketter för detta finns.
Exporterande land måste meddela mottagarlandet (kallas TRACES)
SDS kontaktar regelbundet Jordbruksverket för art ta reda på vilka som är registrerade importörer och SDS kontaktar dessa.
En förbindelse mellan importör och SDS tecknas, denna innebär att SDS krav måste uppfyllas vid varje import.
SDS ställer krav vid spermaimport utöver de officiella krav som finns. SDS krav finns på särskilda intyg som kallas "Additional requirements demanded by the importing farmer/company”.
Det är importören som ska ombesörja att SDS intyg skickas till exportören.
När import sker skickas SDS intyg till SDS.
När alla SDS krav är uppfyllda utfärdas ett godkännande av importen.
SDS krav för nötsperma omfattar i princip krav på provtagning för IBR, Paratuberkulos och BVD.
Det importeras ca 180 000 doser sperma varje år och de flesta importörerna känner väl till rutinerna. Eftersom SDS får både föranmälan och TRACES har SDS god kontroll över vilka som importerar och systemet fungerar bra. De importörer som tecknat förbindelse uppfyller också SDS krav vid varje import. För frågor kontakta:

Andrea Holmström Svenska Djurhälsovården 121 86 Johanneshov

Tel: 08 725 81 34 Mobil: 070 683 98 89 Fax 08 725 81 72 andrea.holmstrom@svdhv.org

Hälsoundersökning av köttrastjur avsedd för avel

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 17 Nov 2010 10:28:00 GMT

Formulär för undersökning:

Hälsoundersökning av köttrastjur avsedd för avel

Minska risken för problem vid tvillingfödslar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 24 Nov 2010 09:02:00 GMT

Det finns ett allt tydligare generellt samband mellan ökande avkastningsnivåer och ökade tvillingfrekvenser hos mjölkkor. Hur vet man då om det är tvillingar? Det är inte så lätt att med vanlig dräktighetsundersökning avgöra det, men med ultraljudsundersökning mellan dag 30 och 60 är det lättare.

Det blir allt vanligare att husdjursföreningar och veterinärstationer har sådan utrustning även i Sverige. Hur behandlar man då en ko som bär tvillingar? Ja tvillingbärare behöver mer näring för att försörja två kalvfoster. Dessa kor har ibland också minskat foderintag på grund av våmmen får lite mindre plats i bukhålan på grund av en stor livmoder. Detta gör att det finns högre risk för negativ energibalans hos dessa kor. Dessutom kan dessa kor ha ett mera känsligt immunförsvar och de har också en större risk för att drabbas av sjukdomar och störningar i samband med kalvning, till exempel kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation.

Ett förslag som skrivits om i tidskriften Hoards Dairyman är att sina kor med tvillingar 2-3 veckor tidigare än normalt. Tvillingbärare kalvar vanligen lite tidigare än normalt och med detta säkrar man en tillräcklig sinperiod. En del lantbrukare ökar fodergivan hos dessa kor tidigare innan kalvning för att minska risken för energibrist. Då tvillingfrekvensen hos våra svenska kor är cirka tre procent i genomsnitt så är knappast rutinundersökning för tvillingar befogat men man kan eventuellt göra det i besättningar där man upplever problem med många tvillingfödslar.

I sen dräktighet om kon blir misstänkt tjock är dock inte ultraljudsundersökning till någon hjälp och det är också svårt att med vanlig ändtarmsundersökning få svar. Då har fostret sjunkit ner i bukhålan och kan inte nås.

Mögelgiftet aflatoxin påverkar kons hälsa

Fri, 17 Sep 2010 07:11:00 GMT

Vilken påverkan aflatoxin har på korna? Det generella svaret är att med de låga nivåer som hittats i fodret i Sverige (våren 2006) är det inte troligt att man får någon påverkan alls på djuren.

Generellt är idisslare mindre känsliga för aflatoxin än andra djurslag i och med att de kan bryta ned aflatoxinet i våmmen. Kliniska effekter av aflatoxin hos nötkreatur har man normalt sett först vid halter över 1 500 mikrogram per kg foder. Nivåerna i det kraftfoder som uppmärksammats nu var ungefär 100 gånger lägre. Det finns en risk i dessa tider att man försöker ge aflatoxin skulden för störningar som uppträder i besättningen som är av en helt annan bakgrund. Det kan dock vara viktigt att känna till vilka symtom djuren kan få av aflatoxin i betydligt högre doser.

Man brukar då skilja på plötslig förgiftningseffekt då djuren får i sig mycket höga doser under kort tid – extremfall vid ett enda tillfälle och en mera långvarig kronisk effekt där doserna är betydligt lägre och intas under lång tid.

Akuta förgiftningar som orsakas av mycket höga doser aflatoxin finns rapporterade främst från Asiatiska länder och Afrika. Det organ som drabbas är levern där aflatoxinet förstör levercellerna. Detta ger nedsatt leverfunktion, påverkan på blodets förmåga att levra sig, gulsot och en sänkning av halterna av vissa viktiga proteiner som syntetiseras av levern och som är nödvändiga för kroppens funktion. Vätskeansamlingar i kroppen s.k. ödem i extremiteterna och magsmärtor är vanliga symtom.

Kroniska påverkan genom mera långvarig exponering till låga doser ger aptitlöshet, minskad tillväxt, avmagring och sänkt mjölkproduktion. Det är väl känt att aflatoxin har effekter på immunförsvaret hos ett flertal djurslag och gäller förmodligen även för mjölkkor. Sänkt immunsystem kan leda till att djuren blir mera mottagliga för andra infektioner. Andra symtom är, ruggig hårrem, ändtarmsframfall, sänkt fruktsamhet, kastning, mild diarré, underhudsblödningar. Kalvar är mera känsliga än äldre djur. Den mängd aflatoxin nötkreatur kan tolerera varierar och beror bland annat på djurets generella hälsostatus och skötseln.

Se också Mögel och mögelgifter i foder, framtagen av Svensk Mjölk, SVA och SLU.

Betesfeber sprids av fästingar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 11:56:00 GMT

Betesfeber som ibland kallas erlichios eller anaplasmatos överförs i likhet med sommarsjuka av fästingar. Smittämnet är en bakterie vid namn Anaplasma phagocytophilium. Efter en inkubationstid på en till två veckor drabbas nötkreaturen av hög feber, minskad mjölkproduktion och nedsatt allmäntillstånd. Dödsfall i sjukdomen är ovanliga och uppträder de är de orsakade av sekundära komplikationer. På grund av den förhöjda kroppstemperaturen kan kastningar förekomma liksom försämrad spermakvalitet hos avelstjurar.

Sjukdomen behandlas genom injektion med antibiotika. Vanligen används tetracykliner. Liksom vid sommarsjuka ska åtgärder för att hindra fästingsmitta av djuren sättas in.

Läs mer om hur du kan minska förekomsten av fästingar.

Referens: Törnquist, M. 2004. Fästingburna sjukdomar. Tidningen Nötkött, nr 3, juni 2004.

Författare: Mats Törnquist, Svenska Djurhälsovården

Blåtunga sprids av svidknott

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:06:00 GMT

Blåtunga är en virussjukdom som kan drabba de flesta idisslare, vanligast får och nötkreatur. Den är en vektorburen smitta, det vill säga den smittar inte direkt från djur till djur utan kräver en bärare.

Under sommaren 2006 upptäcktes blåtunga för första gången i norra Europa, i Holland. Vektor för blåtunga är blodsugande svidknott (Culicoides). Blåtunga kan inte smitta människor. Det är därför ofarligt att komma i kontakt med smittade djur eller att bli biten av infekterade svidknott.

Botulism – ovanligt men farligt

Fri, 17 Sep 2010 11:08:00 GMT

Bakterierna och deras sporer förkommer allmänt i naturen, i jord, djurkadaver, förmultnande växtmaterial och i bottenslammet i sjöar och hav. Så länge den befinner sig i sporform är den ofarlig men bakterien trivs där det är syrefritt, och ensilage är därför en utmärkt miljö för den att tillväxa i.

Förekomst

Förutom syrefri miljö kräver bakterien ett pH över 4,5 och en temperatur överstigande +4°C. Botulinumoxid som bakterien bildar vid tillväxt är ett nervgift och bland de mest potenta naturgifter man känner till i världen.

I Sverige förekommer botulinumsporer framför allt i fisk. Sporerna finns i fiskens tarminnehåll samt på utsidan av fisken. När fisken rensas kan de föras över till själva fiskköttet.

Symtom

Botulinumtoxin påverkar impulsen från nerv till muskel. Neurotoxinet binds till nervändsluten så att frisättandet av acetylcholin hämmas, vilket leder till olika störningar i det autonoma nervsystemet, till exempel muskelförlamningar. Den vanligaste dödsorsaken är andningsförlamning.

Hästar verkar vara känsligare än nötkreatur för toxinet. Den stora skillnaden tror man beror på att hos nötkreatur har våmmikroberna har en avgiftande effekt. Om en ko får i sig tillräckligt med gift för att utveckla symtom uppträder dessa inom 24 timmar till 7 dagar. De första tecknen är att musklerna försvagas och kon då blir vinglig. Vanligtvis börjar svagheten i bakbenen och kryper fram mot huvudet. Många kor ligger ner i ungefär samma ställning som vid kalvförlamning och tungan hänger utanför munnen. Eftersom våmaktiviteten avstannar är träcken hård och torr. Sjukdomssymtomen kan variera mycket, från akut död inom 24 timmar till allmän svaghet som håller i sig i flera veckor.

Exempel på orsaker till förgiftningar hos nötkreatur

Botulism hos nötkreatur är alltså en relativt sällsynt sjukdom, men då den förekommer kan den förorsaka stora ekonomiska förluster eftersom ofta flera djur i samma besättning drabbas. Smittokällan har ofta varit foder som kontaminerats med döda djur eller ensilage där konserveringsprocessen misslyckats med bl.a. högt pH som följd.

Få undersökningar har gjorts beträffande förekomsten av C. botulinum-sporer i husdjurens avföring. Vid undersökningar på friska djur har man hittat mycket få sporer men när man har tagit prover från djur i samband med kliniska botulismfall har det visat sig att friska djur kan fungerar som bärare även efter det att symtomen i besättningen avklingat.

Provtagning och diagnos

För att fastställa om ett djur har smittats av botulismtoxiner tas ett serumprov från djuret, som sedan injiceras på möss. Om serumet innehåller toxiner utvecklar de möss, som inte är vaccinerade specifika symtom. Eftersom tiden det tar att utveckla toxin är långdragen (ca 1 vecka) tar man inte foderprover utan att djuren verkligen har misstänkta symtom. Botulinumtoxiner är med största sannolikhet också ojämnt fördelade i ett ensilageparti, vilket begränsar värdet av en undersökning av fodret.

Vid misstanke om botulism hos djur ska veterinär kontaktas för provtagning på djuret och aktuellt foder.

Rekommendationer vid ensilering och riklig förekomst av sniglar

Under sommaren 2007 ställdes många frågor kring eventuella risker för botulism, som en följd av riklig förekomst av sniglar i ensilage. Kunskapen är mycket begränsad och det finns idag inga kända fall där botulism har kopplats till sniglar. Svensk Mjölk rekommenderar dock extra stor noggrannhet och användning av tillsatsmedel i rätt dosering vid riklig förekomst av sniglar. Troligen är ett syrabaserat preparat att rekommendera!

Referenser:

Författare: Sofia Strandberg

BVD – sjukdom med dramatiskt förlopp

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:11:00 GMT

BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen.

Bekämpningsprogram

Svensk Mjölk har sedan 1993 varit huvudman för ett bekämpningsprogram gällande BVD. Det har varit framgångsrikt och övergick i augusti 2007 till nya och enklare rutiner för provtagning av köttdjur. Begreppet "Grönt kort" infördes och visade då att BVD-status medger försäljning av livdjur. Det nya systemet innebär också att provtagningen sker på slakterierna, vilket minskar både arbete och kostnader för provtagning.

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Coccidios hos kalvar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Dec 2011 18:04:00 GMT

Läs mer artikel från Svenska Djurhälsovården
(Nöthälsonytt, nr 3/2006)

Druvbörd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 17 Nov 2010 13:05:00 GMT

Hos kor förekommer druvbörd vid tvillingbörd, där den ena tvillingen utvecklas normalt medan den andra dör i tidigt embryo- eller fosterskede.

Den döda tvillingens placenta fortsätter dock att utvecklas på ett onormalt sätt med massiv vätskeansamling i vävnaden i form av ödem och klasliknande ansamlingar av små vätskeblåsor. Orsaken till druvbörd är inte känd, men man tror att det är en genetisk utvecklingsrubbning i placentan av paternellt ursprung. Ett fall har rapporterats från Tyskland där den till synes friska tvillingen var en Freemartin-kviga, eftersom den varit tvilling med ett hanligt foster som dött i tidigt skede. Hos kvinna klassas druvbörd som en tumörform, och det är en känd graviditetskomplikation som framför allt drabbar äldre kvinnor och kvinnor i u-länder. Druvbörd anses vara mycket ovanligt hos kor, och det finns bara totalt nio fall beskrivna i internationell litteratur mellan åren 1890 och 2002.

Skydda djur och människor mot EHEC och VTEC

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 20 Sep 2010 06:02:00 GMT

Varje år kopplas några utbrott av sjukdomen EHEC hos människor till besök på gårdar med nötkreatur. Bakterien som orsakar sjukdomen är en variant av den vanliga tarmbakterien Escherichia coli, E. coli.

Förkomsten av EHEC ökar under sommaren. Ett bra skydd är god hand- och livsmedelshygien. Att alltid tvätta händerna efter kontakt med djur, inte dricka opastöriserad mjölk och att inte ha picknick i kohagen är några viktiga hygienråd i sommartid. Läs gärna mer i Bondgårdsbesök, barn och bakterier och foldern Gårdsbesök med omtanke.

På denna sida:

Vad är EHEC?
Är det allvarligt att få EHEC?
Vad är VTEC?
Hur smittas man av EHEC?
Hur vanligt är VTEC hos djur?
Hur smittas djuren?
Hur vet jag om mina djur är smittade med VTEC?
Hur kan jag skydda djuren mot VTEC-smitta?
Hur kan jag skydda besökarna mot smitta?

Vad är EHEC?

Förkortningen står för enterohemorragisk colit, blödande tjocktarmsinflammation, orsakad av bakterien E. coli (förkortat EHEC). E. coli är normalt en ofarlig bakterie som är vanlig i tarmen hos både djur och människor. Men vissa varianter kan orsaka sjukdomar som till exempel turistdiarré och EHEC. EHEC börjar oftast med magsmärtor och kraftig diarré som senare blir blodig. Inkubationstiden är normalt tre till fyra dagar men kan variera mellan en dag och två veckor. Normalt sett avtar symtomen efter en vecka.

Förutom vattnig diarré också ge mera allvarliga symptom såsom blodig diarré och njurskador (EHEC). Barn men även äldre är särskilt känsliga och kan bli allvarligt sjuka. Den serotyp av VTEC som är vanligast i sjukdomssammanhang är VTEC O157:H7. Upp

Är det allvarligt att få EHEC?

Sjukdomen är allvarlig eftersom den kan ge njurskador i fem till tio procent av fallen, i synnerhet hos barn och åldringar. Njurskadorna kan ibland bli kroniska. Dödsfall kan inträffa. Det räcker att få i sig mindre än 100 bakterier för att bli sjuk, vilket är lågt jämfört med andra livsmedelsburna infektioner. Varje år insjuknar cirka 200 personer i EHEC i Sverige. Upp

Vad är VTEC?

Förkortningen står för verotoxigena E. coli. Verotoxin är ett gift (toxin) som bildas av de E. coli-stammar som orsakar EHEC. Men det krävs mer än verotoxinbildning för att man ska bli sjuk. Alla VTEC orsakar alltså inte EHEC. När det inträffar sjukdomsfall bland människor som kan kopplas till djur talar man om humanpatogena VTEC (HPVTEC). Den vanligaste varianten som orsakar EHEC kallas E. coli O157:H7, men det finns flera varianter. Oftast förkortas denna E. coli O157. EHEC är en anmälningspliktig sjukdom när den kan kopplas till gårdar med djur. VTEC O157:H7 orsakar årligen ett 100-tal sjukdomsfall bland människor i Sverige.

Det är känt att även andra serotyper kan orsaka liknande sjukdom som O157, men det är svårare att identifiera dem i rutindiagnostik. SVA har nu ytterligare utnyttjat tidigare insamlade träckprov för att undersöka förekomsten av andra vanligt förekommande humanpatogena VTEC-serotyper. Under hösten 2003 utförde SVA, i samarbete med Jordbruksverket, en undersökning avseende förekomsten av VTEC O26, VTEC O103, VTEC O111 och VTEC O145 i prover från 125 mjölkgårdar. Analyser utfördes på sparat material från träckprover som tagits i undersökningen under 1999.

Vid de nya analyserna på sparat provmaterial påvisades VTEC O26 bland 10,6 procent och VTEC O103 bland 8,6 procent av de undersökta gårdarna. VTEC O111 och VTEC O145 kunde inte påvisas i något prov från de 125 undersökta gårdarna Dessa resultat är överensstämmande med uppgifter från Smittskyddsinstitutet (SMI) som anger att VTEC O26 och VTEC 103 är de serotyper som näst efter VTEC O157 är vanligast förekommande hos humanfall av EHEC i Sverige. Upp

Hur smittas man av EHEC?

Sjukdomen sprids via livsmedel, till exempel kontaminerat kött som tillagats otillräckligt, opastöriserad mjölk, men även grönsaker som bevattnats med gödselförorenat vatten, varmrökt korv, opastöriserade fruktjuicer, med mera. Den kan också spridas från person till person vid dålig handhygien i samband med toalettbesök och med förorenat dricksvatten.

Bakterien finns i tarmen hos nötkreatur utan att de själva är sjuka. Exempel på smittvägar i gårdsmiljö är direktkontakt med djur (kor, kalvar, katter) och gödsel, saliv från kor och kalvar, samt att dricka opastöriserad mjölk. Sommartid kan picknick i kohagar och bad i sjöar och vattendrag där kor betar i närheten eller dricker vatten vara riskfaktorer. År 2005 blev minst 130 personer sjuka efter att ha ätit svenskodlad sallad som bevattnats från en å med vatten som förorenats med gödsel från nötkreatur. Upp

Hur vanligt är VTEC hos djur?

Cirka tio procent av de svenska nötkreatursbesättningarna har djur som bär på VTEC-bakterien E. coli O157.

Skillnader finns regionalt med bland annat högre förekomst på västkusten. Bakterien finns i tarmen hos djuren oftast utan att de själva är sjuka. Cirka en procent av djuren, i synnerhet kalvar och ungdjur bär på E. coli O157. Andra VTEC-varianter är vanligare, men alla orsakar inte EHEC. Andelen smittade djur är högst under sensommaren då också antalet smittade människor är högst. Smittan kan finnas även hos får, gris, möss, hund, fåglar och vilda djur. I stallmiljö kan flugor vara bärare av VTEC. Upp

Hur smittas djuren?

Det är tydligt att nötkreatur är en viktig reservoar för VTEC. Kända smittvägar är bl.a. direktkontakt med smittade djur och smitta från andra besättningar vid inköp av djur. Även vilda djur kan sprida VTEC. Smitta från gödselförorenat bete eller bärgat foder kan också förekomma. E. coli O157, som är relativt syraresistent, kan överleva och föröka sig i feljäst gräsensilage, medan den hämmas vid en lyckad ensilering. Bakterien kan överleva i gödsel under lång tid och även i jord och vatten. Smitta kan spridas med vatten från förorenade vattendrag. Amerikanska försök har visat på överlevnad i dåligt rengjorda vattenkar under flera månader. Upp

Hur vet jag om mina djur är smittade med VTEC?

Olika typer av VTEC förekommer normalt i tarmen. Alla orsakar inte sjukdom hos människa. Det är svårt att säkert visa om det finns HPVTEC i en besättning. Djuren blir oftast inte sjuka. De utsöndrar bakterien oregelbundet och ibland kan den inte påvisas i gödseln på grund av låga halter trots förekomst. De flesta undersökningar har koncentrerats på att påvisa E. coli O157 som är den vanligaste humanpatogena varianten. Den bästa metoden är att analysera gödsel från ett flertal djur, helst ungdjur. Om bakterien inte påvisas vid upprepade analystillfällen och det inte förekommer inköp av nya djur till gården så kan man vara rimligt säker. Upp

Hur kan jag skydda djuren mot VTEC-smitta?

Smittan förekommer företrädesvis hos kalvar och ungdjur och gödsel är en viktig smittkälla. Det är därför viktigt att inrikta sig på att förhindra smitta bland kalvar eller från äldre djur till kalvar.
Ha inte fler än 8 max 10 kalvar i storbox med kalvamma. Små grupper minskar exponeringen för smitta. Gör rent ordentligt och byt strö mellan kalvar i boxar. Kvarbliven gödsel i boxen håller kvar smittan.
Se till att mjölk eller mjölkersättning till kalvarna har bra hygien och rätt pH. Fel pH-värde i kalvmjölken genom att syrningen inte fungerat gynnar VTEC som då kan föröka sig, liksom vid dålig rengöring av kalvamman.
Håll isär olika ålders- och djurkategorier. Blanda inte slaktdjur och rekryteringskvigor i boxar och/eller stall.
Köp aldrig djur från gårdar med känd EHEC-smitta. Sälj inte livdjur om du vet att EHEC-smitta förekommer på gården.
Det har inte visat sig rimligt eller möjligt att sanera genom att identifiera smittade djur och slakta dem. Oftast självrenas djuren från VTEC när de blir äldre och det är ovanligt med kroniska smittbärare bland äldre djur.
Årlig rengöring av stallarna är viktig för att bryta smittrycket. Sanera med högtryckstvätt men gör det endast i utrymda stallar. Smittan sprids med vattendimma. Upp

Hur kan jag skydda besökarna mot smitta?

Undvik att låta grupper med barn under fem år besöka djurutrymmen. Detta för att minska risken för kontaktsmitta.
Tänk på hygienen vid övriga besök.
Tvätta händerna efter kontakt med djur eller deras avföring.
Rengör och desinfektera stallarna under sommaren.
Tänk på hygienen i djurutrymmen, speciellt i kalvavdelningar
Besök i djurutrymmen av grupper med barn under fem år bör undvikas. Besökande barn bör stå under vuxen persons uppsikt. När det gäller övriga besökande, var noga med hygien.
Om besökarna klappar djur se till att de tvättar händerna efteråt. Se till att det finns ordentliga möjligheter till handtvätt och rengöring av stövlar.
Erbjud inte opastöriserad mjölk eller produkter som tillverkas av sådan mjölk.
Djur på bete i strandområden eller runt sjöar bör skiljas från badande med stängsel eller dylikt.
Djur som levereras till slakt ska vara rena från gödsel för att förhindra att köttet förorenas med VTEC.
Undvik att sprida gödsel på växande grönsaker, rotfrukter och bär.
Sprid inte gödsel på ett sådant sätt att badvatten eller vattentäkter kan förorenas genom avrinning. Upp

Epizootisjukdomar måste anmälas

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Sun, 19 Sep 2010 18:15:00 GMT

Allvarliga smittsamma infektionssjukdomar hos djur kan vara ett hot mot såväl djurs som människors hälsa.

Det är viktigt att hålla en hög beredskap mot dessa sjukdomar för att genom snabb och säker diagnostik kunna påvisa och begränsa eventuella utbrott, hindra smittspridning samt begränsa ekonomiska förluster.

Epizootilagen med förordningar reglerar bekämpning och rapportering av en del särskilt allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i landet. Epizootisjukdomar hos nötkreatur:

Blåtunga
Boskapspest
Bovin spongiform encephalopati
Brucellos
Elakartad lungsjuka
Infektion med bovint herpesvirus 1
Mjältbrand
Mul- och klövsjuka
Paratuberkulos
Rabies
Rift valley fever
Tuberkulos
Vesikulär stomatit

Fodret påverkar kons hälsa

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 13:57:00 GMT

För att kons vom ska fungera optimalt krävs att hon får tillräckligt med struktur från fodret. Framför allt för högavkastande kor kan detta vara ett problem eftersom de har ett så högt energibehov och då kräver mycket kraftfoder som ger lite struktur.

Ett för lågt innehåll av struktur i foderstaten påverkar vommiljön negativt och kan medföra att korna blir lösa i magen och att de får olika foderrelaterade sjukdomar som till exempel löpmagsomvridning.

Olika källor till förgiftning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:04:00 GMT

Foder kan i vissa fall innehålla giftbildande eller sjukdomsframkallande bakterier eller mögelsvampar. Med fabrikstillverkat foder kan mikroorgansimer spridas inom stora områden, ett sådant exempel är bakterien salmonella. Även i hemmaodlat foder kan sjukdomsframkallande bakterier finnas och föröka sig.

Vid mikrobiell tillväxt i foder och gröda sker förluster av näring och energi. Vid mikroorganismernas andning förbrukas energi, varvid temperaturen höjs. I regel orsakar också den mikrobiella tillväxten smakförändringar. Vissa mikroorganismer kan vara hälsofarliga för djur och människor i någon av sina livsformer eller bildningar. Det kan vara fråga om infektiösa (smittoförande), toxiska (giftiga) eller allergena (allergiframkallande) aktiviteter. Vidare kan tillväxten av vissa sporbildande organismer åstadkomma problem inom förädlingsindustrin.

Om döda djur, till exempel möss, har hamnat i fodret kan tarmkanal börja växa till och bilda botulinumtoxin, ett förlamningsgift som hamnar i fodret. De djur som äter av fodret kan då drabbas av den allvarliga sjukdomen botulism. Vid mögelsvamptillväxt i fodret riskerar man att mykotoxiner (mögelgifter) bildas. Svampangreppen kan också ge upphov till allergier och mykoser (svampinfektioner) hos människor och djur.

Hasskador kan förebyggas

Mon, 04 Jun 2012 13:50:00 GMT

I en rapport från SLU beskrivs riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Rapporten sammanfattas även i ett informationsblad där olika sorters mattor och madrasser listas.

Förebygg uppkomst av hasskador genom att optimera liggbåsets utformning och liggunderlagets kvalitet. Madrass är att föredra framför matta men ytmaterialet får inte vara för grovt och det måste också finnas tillräckligt med strö. De strömaterial som ger minst risk för hasskador är torv följt av långhalm, hackad halm och sågspån.

Underlagets kvalitet kan testas med så kallade ”knätest” och ”gnuggtest”:

Knätest går ut på att en person böjer ner knäna tills de är cirka 20 cm ovanför mattan eller madrassen och sedan faller personen fritt ner med knäna på underlaget. Rörelsen kan jämföras med den kon gör med sina framknän vid läggningen och på detta sätt kan underlagets mjukhet uppskattas.
Gnuggtestet görs med hjälp av ovansidan av handen. Gnuggtestet ger en känsla av hur mycket underlaget sliter på kons hud. Är ytan grov kan det leda till både håravnötning och sår.

Sist men inte minst: En längre betesperiod minskar risken för hasskador.

Viruset IBR/IPV drabbar luftvägarna

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 25 Oct 2010 13:36:00 GMT

IBR/IPV står för infektiös bovin rhinotracheit/infektiös pustulär vulvovaginit och orsakas av ett virus som kan infektera många klövbärande djur men som framförallt drabbar nötkreatur. Olika former av sjukdomen förekommer och symptom associerade med luftvägarna eller reproduktionsorganen kan uppträda hos infekterade djur.

Sjukdomen förekommer i hela världen och framförallt i områden med mycket nötkreatur. I Sverige har sjukdomen inte påvisats sedan 1995 och vi har varit officiellt friförklarade sedan 1998.

Svensk Mjölk har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för fortlöpande övervakning av sjukdomen. Övervakningen sker genom provtagning på slakterierna och genom uttag av tankmjölksprover på mjölkbedömningslaboratorium. Varje år provtas 2 900 dikobesättningar och 1 700 mjölkbesättningar på detta sätt.

IBR/IPV lyder under epizootilagen och vid misstanke att ett djur har drabbats av sjukdomen måste veterinär genast tillkallas.

Förebyggande åtgärder minskar risken för juverinflammation

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 08:24:00 GMT

Höga celltal hos en mjölkande ko innebär nästan alltid mastit – juverinflammation. Om hon i övrigt inte är allmänpåverkad eller har synliga mjölkförändringar säger man att mastiten är subklinisk, eller osynlig. Kor med subklinisk mastit bör inte behandlas med antibiotika under pågående laktation.

Behandlingar av subkliniska mastiter under pågående laktation är antingen onödiga eftersom kon ofta självläker, eller verkningslösa. Behandlingseffekten motsvarar därför i stort sett aldrig kostnaden för kastad karensmjölk och merarbete.

Mastit är en sjukdom som i första hand ska förebyggas istället för att behandlas med antibiotika. Det gäller i synnerhet subklinisk mastit. Denna mastitform kan emellertid effektivt kontrolleras med skötsel-, miljö- och smittskyddsåtgärder. Optimal stallfunktion, rena båspallar, rena djur och god hygien på foder och vatten är viktiga grundförutsättningar. Betydelsefullt är också en väl fungerande mjölkanläggning och optimala, djuranpassade mjölkningsrutiner. Viktigast vid subklinisk mastit är oftast smittskyddsåtgärder i form av noggrann mjölkningshygien, strikt mjölkningsordning samt gruppering och utslaktning av kor med ständigt höga celltal.

Om antibiotikabehandling sätts in bör denna ske i form av sintidsbehandling. För att ta reda på vilken juverbakterie som orsakar det höga celltalet rekommenderas bakteriologisk odling på mjölkprov. Odlingen tas när kons celltal stiger första gången, eller strax före sinläggning. Eftersom antalet bakterier ofta är lågt bör provet skickas till ett ackrediterat mastitlaboratorium. Ett enkelt sätt att välja ut vilka kor som ska sintidsbehandlas är att utgå från känd sjukdomshistoria och JHKL (juverhälsoklass).

Friska kor har ett celltal under 100 000 celler/ml. Faktum är att 75 procent av de svenska korna ligger under 150 000 i celltal! Ta i första hand prov på kor med ”nya” höga celltal som stiger över 150 000 celler/ml. CMT-undersökning är ett bra hjälpmedel för att avgöra vilka juverdelar som ska provtas.

Det är också viktigt att väga in de subkliniska mastiterna i avelsarbetet. SRB har en bra motståndskraft mot juverinflammation. Ett sätt att förbättra läget även för Holstein är att konsekvent välja tjurar med bra avelsvärden för mastit. Då får vi på sikt Holsteinkor som kombinerar sin höga produktion med lägre celltal och mindre juverinflammation.

Åtgärder för att förebygga subklinisk mastit i din besättning

Grundläggande

Optimering av mjölkningsrutiner och -hygien
Funktionskontrollerad och servad mjölkanläggning
Koll på mineral- och vitamintillförsel

Smittskydd

Strikt mjölkningsordning och spendoppning
Gruppering av kor efter celltal, JHKL och odlingsfynd
Sintidsbehandling utifrån celltal, JHKL och odlingsfynd
Utslaktning av kor med höga JHKL

Hygien

Torrt och rent i liggbåsen, inga permanentbäddar
Högsta tänkbara hygien för foder, vatten och strömedel
Avsiningsrutiner och god stallhygien under sintiden

Mer om juverinflammation:

Celltalskampanj: Friska juver – 150 000 i tanken

Kvalitetssäkrad Mjölkproduktion: Celltal, Juverhälsa

Kvalitetssäkrad Mjölkproduktion: Celltal, Juverinflammation – frågeformulär

Celltal – indikator för juverhälsa

Forskningsrapport: Systemanalys celltal

Smittsam juverinflammation orsakad av Stretococcus agalactiae

Mer om juverhälsa

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Kryptosporidier hos svenska kalvar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 14 Apr 2011 10:18:00 GMT

Kryptosporidier är vanligt förekommande i svenska mjölkbesättningar och alla fyra arter som är vanliga hos nötkreatur i utländska studier finns också i svenska mjölkbesättningar.

Det är oklart i vilken utsträckning kryptosporidier är orsak till kalvdiarré i Sverige och det preparat som finns registrerat mot sjukdomen bör användas med försiktighet. Det är några av de resultat som veterinär Charlotte Silverlås (SLU och SVA) presenterar i sin doktorsavhandling: Cryptosporidium Infection in Dairy Cattle; Prevalence, species distribution and associated management factors.

Syftet med denna avhandling var att undersöka förekomsten av kryptosporidier (encelliga parasiter som tillhör gruppen protozoer) och vilka arter som finns i svenska mjölkbesättningar, påverkan på kalvhälsa samt om särskilda faktorer bidrar till spridning inom besättningar. Dessutom undersöktes effekten av halofuginon, den enda registrerade substansen mot kryptosporidios hos kalv.

Sammanfattning av de viktigaste resultaten i avhandlingen:

Kryptosporidier är vanligt förekommande, främst hos kalvarna men även hos ungdjuren och korna.
Riskfaktorer för hög förekomst inom besättningar är;
- att placera kalvar och ungdjur nära varandra.
- att ha ungdjur i kontinuerligt system.
- att desinficera ensamboxarna ofta (!).
- att kalven får stanna kort tid hos kon efter kalvning (< 12 tim).
- att besättningen är ekologisk.
- att ha mycket kalvar.
Alla fyra arter som beskrivits som vanliga på nötkreatur finns i Sverige. Cryptosporidium bovis är vanligast och finns hos både kalvar, ungdjur och vuxna kor. Cryptosporidium parvum förekommer bara hos kalvar. Alla nio subtyper av C. parvum är zoonotiska och kan därmed infektera människor. Cryptosporidium ryanae finns hos kalvar och ungdjur, medan C. andersoni finns hos ungdjur.
Kryptosporidiers roll vid kalvdiarré är inte helt klar. C. bovis tycks inte ha något samband med kalvdiarré till skillnad mot C. parvum som kan orsaka diarré. Desinfektion av ensamboxar mellan kalvar tycks vara en riskfaktor för diarréproblem. Detta kan förklaras med att desinfektion inte avdödar kryptosporidier och att man förlitar sig på desinfektionsmedlet istället för att göra en noggrann mekanisk rengöring.
Förebyggande behandling med halofuginon kan inte eliminera kryptosporidierna helt och då substansen är relativt toxisk bör halofuginon användas med försiktighet.

För information: charlotte.silverlas@sva.se

Kvarbliven efterbörd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 06 Dec 2010 10:04:00 GMT

Avstötningen av fosterhinnorna är en del av en normal kalvning. Fosterhinnorna är ett mycket komplicerat organ och dess avstötning regleras mycket komplext av hormoner. Det är därför inte så konstigt att denna komplicerade avstötningsmekanism ibland inte fungerar och att avstötningen försenas, en företeelse som vi brukar kalla kvarbliven efterbörd.

Även om orsakerna till kvarbliven efterbörd inte är helt kända finns det åtgärder som kan vidtas för att minska risken för kvarbliven efterbörd. Innan vi går in på orsakerna till kvarbliven efterbörd bör vi veta något om det normala förloppet.

Den normala kalvningen

Fosterhinnorna ska under dräktighetsperioden utgöra ett skydd för fostret mot mekanisk påverkan från omgivningen och mot uttorkning. Fosterhinnorna utgör även kontaktorganet mellan modern och fostret via vilka näring och syre transporteras till och avfallsprodukter från fostret. Fosterhinnorna står i kontakt med livmodern på speciella ställen i livmodern som kallas karunkler. In i dessa karunkler växer det in vävnadsutskott från fosterhinnorna, vilka bildar de så kallade kotyledonerna. Navelsträngen innehåller blodkärl som för blod från fostret ut till kotyledonerna, där utbytet av näring och syre sker, och sedan tillbaka till fostret. I kotyledonerna bildar blodkärlen ett fint förgrenat nätverk och dessa blodkärl hålls utspända genom blodets pulserande. Kalvningen startar genom att fostrets binjurar insöndrar hormonet kortisol. Detta sker då fostret är så moget att det kan klara sig utanför fosterhinnornas skyddande hölje. Fostrets hormonella signal leder till en rad hormonella förändringar hos kon (prostaglandin, östrogen, relaxin, oxytocin), som startar kalvningen. Själva förlossningen indelas i öppningstadiet, utdrivningsstadiet och efterbördsstadiet. Det senare stadiet är den fas under vilken fosterhinnan avlossas från livmoderns karunkler och pressas ut. I och med bristandet av navelsträngen krymper blodkärlen i kotyledonerna ihop och dessa lossnar från livmoderns karunkler. Utdrivningen av fosterhinnorna ur livmodern sker med hjälp av muskelsammandragningar i livmodern, eftervärkar. Man har kunnat mäta dessa muskelsammandragningar och det visar att de stimuleras av att kalven diar. Normalt lossnar fosterhinnorna inom 6 timmar efter det att kalven har fötts. I litteraturen brukar man definiera kvarbliven efterbörd som fosterhinnor som ej avgått spontant inom 12 timmar efter kalvningen.

Orsaker

Avlossningen av efterbörden är en del av kalvningen. Därför ökas risken för kvarbliven efterbörd väsentligt om inte kalvningen är normal. Kastning eller för tidig kalvning ger ofta upphov till kvarbliven efterbörd. Den normala processen som utmärker en normal kalvning är vid dessa tillfällen störd och därmed också den process som styr avlossningen av fosterhinnorna. Eftersom livmoderns kontraktion är en viktig faktor i avlossandet är tillstånd som nedsätter denna förmåga en anledning till kvarbliven efterbörd. Kalvningsförlamning är ett exempel på detta men även långvarigt värkarbete t.ex. vid svår och utdragen kalvning anses "uttrötta" livmoderns förmåga till de s.k. eftervärkarna som ska stöta ut fosterhinnorna. Infektionsämnen som invaderar livmodern före eller i samband med kalvning kan göra att karunkler och kotyledoner "löds ihop". Dessa infektionsämnen kan antingen komma in via dåligt foder eller vatten och som sprids via blodet till livmodern eller direkt in i livmodern genom dålig kalvningshygien. Hos feta kor ses en ökad risk för kvarbliven efterbörd men också för andra störningar.

Det finns också uppfattningen att såväl selen- som E-vitaminbrist skulle kunna vara orsaken till kvarbliven efterbörd. Detta påstående baserar sig på observationer att selen-tillskott till djur före kalvningen kan reducera antalet kvarblivna efterbördar i besättningar med höga efterbördsfrekvenser. E-vitaminets roll i detta sammanhang emanerar sannolikt från det faktum att Selen och E-vitamin kan samverka och i viss grad ersätta varandra. Vilken roll dessa ämnen spelar för uppkomsten av kvarbliven efterbörd är fortfarande osäkert. I undersökningar som nyligen gjorts både i Danmark och Norge har man ej kunnat se något samband mellan besättningens selenstatus och frekvensen kvarbliven efterbörd. Sammanfattningsvis kan sägas att man fortfarande vet förvånande lite om orsakerna bakom kvarbliven efterbörd.

Behandlingen varierar

Det finns inget entydigt svar på frågan hur man lämpligen ska behandla djur som har kvarbliven efterbörd. Det kan tyckas vara bäst både för djuret och omgivningen om efterbörden avlägsnas. Sanningen är dock den att många efterbördar som inte avgår spontant inte heller går att avlossa manuellt. Försök till avlossning kan till och med ge skador i livmodern som förvärrar situationen. Vilken rutin man har varierar mellan olika besättningar och praktiserande veterinärer men trenden är att man i allt mindre utsträckning försöker avlossa efterbörden. En kvarbliven efterbörd avgår spontant i regel efter 9-12 dagar. För att förhindra att korna trampar på den medan den sitter kvar kan den lämpligen klippas av, dock inte så långt att den dras tillbaka in i livmodern. Det vanligaste är att kon renar sig själv och läkningen av livmodern sker utan problem och utan behandling. Kvarbliven efterbörd medför dock en ökad risk för livmoderinflammation och därför ska kon hållas under uppsikt så att hon ej får feber eller, slutar att äta. De orena flytningarna bör ha upphört senast ca en månad efter kalvning.

Viktigt att förebygga

Normalt resulterar mellan fem och 10 procent av kalvningarna i kvarbliven efterbörd. I vissa besättningar kan frekvensen dock öka till upp emot 50 procent under ett visst år. De flesta undersökningar visar att kor med kvarbliven efterbörd får ett längre genomsnittligt kalvningsintervall och har ett högre antal inseminationer per dräktighet än kor som inte har kvarbliven efterbörd. Många djur med kvarbliven efterbörd innebär därför ett klart ekonomiskt avbräck för djurägaren. Det är ofta svårt att komma fram till orsakerna till höga efterbördsfrekvenser men det finns flera generella åtgärder man kan vidta för att minska risken. De viktigaste är:

Var noga med kalvningshygienen. Korna bör kalva på ren plats. Är korna smutsiga bör de göras rena och ev. klippas innan kalvning.
Gå inte in i livmodern med handen i onödan i samband med kalvning. Risken för att föra in bakterier ökar markant.
Använd tjurar som ger upphov till låga frekvenser svåra kalvningar.
Håll besättningen BVD-fri. Infektioner med bovint virus diarré virus kan ge upphov till aborter och dödfödda kalvar vilket ökar risken för kvarbliven efterbörd.
Låt inte korna bli alltför feta vid kalvningen.
Foder och vatten till dräktiga djur ska hålla hög hygienisk standard.

Leukos

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 25 Oct 2010 13:40:00 GMT

Mellan 1990 och 2010 har ett kontroll- och bekämpningsprogram mot sjukdomen bedrivits med Svensk Mjölk som huvudman. Programmet har varit framgångsrikt och har resulterat i att närmare 6000 nötkreatursbesättningar befriats från sjukdomen. Vid årsskiftet 2000/2001 erhöll Sverige nationell friförklaring från leukos.

Sedan 2010 sker endast övervakande provtagning via slakterierna och via uttag av tankmjölksprover vid mjölkbedömningslaboratorium. Varje år provtas 2 900 dikobesättningar och 1 700 mjölkbesättningar på detta sätt. Provtagningen organiseras och administreras av Svensk Mjölk.

Fynd av EBL är anmälningspliktigt enligt lag.

Lunginflammation – en underskattad kalvsjukdom

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 24 Nov 2010 09:37:00 GMT

Att lunginflammation är vanligare än vi tidigare trott och att risken för sjukdomen är högre i storbox med kalvamma framgår av en studie om kalvhälsa i svenska mjölkkobesättningar som publicerats i Preventive Veterinary Medicine. Resultaten visar också att de flesta diarrékalvar inte får rätt behandling och att goda råmjölksrutiner är A och O för att förebygga diarré. Här sammanfattar författaren artikeln och ger sina kommentarer till resultaten.

Arbetet omfattade förhållanden under de första 90 levnadsdagarna för 3081 kvigkalvar födda under 1998 i 122 kokontrollanslutna mjölkkobesättningar i Skaraborg med 30-94 kor. Kalvarna var inhysda i enkalvsbox, liten gruppbox med hinkutfodring eller i storbox med automatisk kalvamma. Sjukdomar (såväl behandlade som obehandlade) registrerades av djurägare och av projektveterinärer.

Lunginflammation – en underskattad kalvsjukdom

Totalt insjuknade 21 procent av kalvarna i en eller flera sjukdomar. Som väntat var diarré den vanligaste sjukdomen och drabbade drygt nio procent av kalvarna. Mer förvånande var att närmare sju procent av kalvarna fick lunginflammation. Detta är avsevärt högre än de 0,8 procent som rapporterats i en tidigare svensk undersökning (Olsson och medarbetare, 1993). Denna redovisades dock endast fall som registrerats av djurägare. I vår studie upptäcktes knappt hälften av sjukdomsfallen av djurägare och lite drygt hälften av projektveterinärerna. Projektveterinärerna besökte besättningarna varannan månad och kunde vid dessa undersöka 79 procent av djuren någon gång under deras första 90 levnadsdagar. Om vi besökt gårdarna oftare (vilket dock inte ekonomiskt möjligt att göra inom ramen för projektet) skulle vi med största sannolikhet funnit ytterligare fall av lunginflammation. Lunginflammation är en sjukdom som har ett smygande förlopp och ofta insjuknar en stor andel av kalvarna. Detta kan förklara varför djurägare har svårt att upptäcka sjukdomsfallen och medför att problemen lätt underskattas.

Ökad risk för lunginflammation under vinter, vid gruppkalvningsbox och i storbox

Att förekomsten av luftvägslidanden är högre under den kalla årstiden är något som observerats av många besättningsveterinärer. Detta har nu även visats vetenskapligt under svenska förhållanden i den här studien. Säsongsvariationen är något man bör hålla i åtanke vid diskussioner med djurägare och något som kan utnyttjas vid sanering i problembesättningar. Värt att notera i dessa tider då uppförande av gruppkalvningsboxar inte sällan rekommenderas för att sänka byggnadskostnader är att kalvar som fötts i gruppkalvningsbox löpte dubbelt så hög risk att utveckla luftvägsproblem än de som fötts i individuell kalvningsbox eller på båspall. Kalvar inhysta i storbox med kalvamma löpte nästan 3 ggr högre risk att drabbas av luftvägssjukdom jämfört med kalvar i enkalvsbox. Dessutom drabbades de i genomsnitt av mer allvarliga diarréer än kalvar i de andra systemen. Vi har i en annan delstudie i projektet (artikeln är under tryckning i Preventive Veterinary Medicine) även visat att kalvarna i storboxar i genomsnitt växte sämre. Tillsammans ger dessa resultat anledning att från djurhälsosynpunkt ifrågasätta hållning av unga kalvar i storbox enligt de rutiner som idag vanligen praktiseras, dvs kontinuerlig insättning i boxar för 25-30 kalvar med mycket stor åldersspridning. Sådana förhållanden uppkommer i en medelstor besättning som planerar för endast en storbox respektive i en stor besättning som planerar för endast två storboxar för alla kalvar från 1-2 veckors ålder till avvänjning. Vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa genomför vi för närvarande studier för att närmare kartlägga orsakerna till hälsoproblemen och med dessa som underlag föreslå bättre rutiner.

Diarrékalvar får fel behandling

Studien visar att det finns ett mycket stort behov av rådgivning till djurägare om diarrébehandling. Av de diarréfallen behandlades nämligen 31 procent med antibiotika (huvudsakligen dihydrostreptomycinsulfat), 27 procent med neddragen eller borttagen mjölkgiva men bara 20 procent med elektolytlösning. Detta står i ganska bjärt kontrast mot de behandlingsåtgärder som numera rekommenderas: att behålla mjölken för att tillgodose kalvens energitillförsel och att i tillägg därtill ge "mellanmål" av elektrolytlösning. Eftersom bakterier (E. coli K99+) är en ovanlig orsak till diarréer har antibiotika mycket sällan effekt mot dessa. Ovanstående siffror rimmar därmed illa med svensk antibiotikapolicy.

Råmjölk A och O för att förebygga diarré

Resultaten av studien understryker ytterligare vikten av korrekta råmjölksrutiner. Risken för diarré var högre hos kalvar som fick sin råmjölk från en förstakalvare jämfört med kalvar som fått råmjölk från en äldre ko, liksom hos kalvar som fått sina första två mål råmjölk via digivning istället för direkt via hink eller napp. I studien korrigerade vi för olika tid till första råmjölksgiva. Det faktum att en stor del av kalvar som lämnas med kon inte lyckas dia inom 6 timmar kan därför inte förklara resultaten. Snarare skulle de kunna ses som en indikation på svårigheten för djurägare att framgångsrikt upptäcka första digivningen. Tidigare studier har redovisat att när kalvar som diat väl funnit en spene klarade bara en tredjedel av dem av att få in den på rätt sätt i munnen. För djurägare måste det vara lätt att tro att en kalv som suger på sidan av spenen lyckats förse sig med råmjölk. Resultaten ger med andra ord ytterligare stöd för att rekommendera djurägare att alltid mjölka ur första råmjölken och ge kalven detta via napp/hink.

Studien ingick i det så kallade Kvigprojektet.

Författare: Catarina Svensson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara

Referenser: Catarina Svensson, Karin Lundborg, Ulf Emanuelson och Sven-Ove Olsson. Morbidity in Swedish dairy calves from birth to 90 days of age and individual calf-level risk factors for infectious diseases. Preventive Veterinary Medicine, 2003; 58, 179-197.

Löpmagsförskjutning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 30 Nov 2010 12:46:00 GMT

Under senare år har antalet rapporterade fall av löpmagsförskjutning ökat i Sverige. Från 1993 till 2003 tredubblades antalet fall från 0,3 till 0,9 sjukdomstillfällen per 100 avslutade/avbrutna laktationer. Förekomsten av löpmagsförskjutning i internationella undersökningar varierar mellan 1,4-5,8 procent.

Löpmagsförskjutning är en multifaktoriell sjukdom där flera samverkande riskfaktorer gör att en förskjutning uppkommer. För att löpmagen ska förskjutas från sin normala position på bukhålans botten måste löpmagen vara gasfylld. Löpmagsförskjutningen kan vara vänstersidig, högersidig eller högersidig och omvriden. I en svensk undersökning av mjölkkor som genomfördes vid SLU i Skara 1997-98 var cirka 80 procent vänstersidiga och 20 procent högersidiga, vilket är i överensstämmelse med andra publicerade studier. I den svenska undersökningen misstänktes omvridning hos en tredjedel av korna med högersidig löpmagsförskjutning.

Löpmagsförskjutning förekommer vanligast hos mjölkkor veckorna närmast efter kalvning, men kan förekomma under hela laktationen. Även köttdjur, tjurar och kalvar kan ha löpmagsförskjutning, men det är ovanligare än hos mjölkkor.

Orsaker

Foder och skötsel är de två viktigaste orsakerna till uppkomst av löpmagsförskjutning. Nedan följer en lista på några faktorer som anses påverka förekomst av löpmagsförskjutning.

Negativ energibalans de sista veckorna innan kalvning
Höga givor kraftfoder innan kalvningen
Låg fiberandel i foderstaten
Dåligt utrymme vid utfodringsplats
Höga hullpoäng hos korna
Andra sjukdomar som bland annat leder till minskat foderintag och negativ energibalans
Ålder: Ju äldre ko, desto högre risk

Är löpmagsförskjutning ärftligt?

Det finns få undersökningar gjorda som studerar ärftlighet och resultaten från dessa är motstridiga. I en Kanadensisk studie av Holsteinkor utförd 1995 skattades arvbarheten. Eftersom studien är utförd på få djur måste vi vara försiktiga med att dra slutsatser. Resultatet av undersökningen ger en indikation på att det finns en ärftlig del i uppkomsten av löpmagsförskjutning.

Avkastningsnivå på mjölk har undersökts i några studier men även här är resultaten motstridiga och ett samband mellan hög avkastning och löpmagsförskjutning har ännu inte kunnat fastslås.

Ras anses ha betydelse: mjölkraser löper större risk att drabbas än köttraser. Dock skiljer sig både utfodring, skötsel och produktionsnivå för mjölkproducerande djur och köttdjur.

Författare: Lena Stengärde, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala

Magsår hos kor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 30 Nov 2010 14:20:00 GMT

Löpmagssår förekommer i olika former. Den vanligaste formen är ytliga skador s.k. erosioner. Såren kan ibland gå djupare så kallade ulcera och kan ibland vara blödande. Den lindrigare varianten är vanligast och ger oftast inga symtom och ses ofta som bifynd vid obduktioner.

Ulcera och specieltt om de är blödande kan dock ge kliniska symtom som mörk avföring, smärta från buken, minskad aptit och minskad mjölkproduktion. Undersöker man normalslaktade djur på slakterierna finner man att en stor andel kor har löpmagssår i olika former. I ett examensarbete gjort av en veterinärstudent (Jenny Lundberg) fann man löpmagssår hos 37 procent av vuxna nöt slaktade i Uppsala. Ungefär en fjärdedel av dessa (ca 9 procent totalt) hade djupare sår. Ungefär samma frekvenser har man hittat också i andra länder.

Orsak

En obalans mellan frätande (t.ex. saltsyra) och skyddande (mukus = slem) faktorer i magsäcken är grundorsaken. Fodret har därmed stor betydelse för uppkomsten av magsår. Foder som leder till nedsatt våmmotorik och hög koncentration av flyktiga fettsyror i våmmen ökar risken. En större andel fettsyror kommer då att passera löpmagen där de passerar genom cellmembranen och skadar ytepitelcellerna. Man får en histaminfrisättning och magsäckens blodkapillärer skadas som minskar blodgenomströmning och ger upphov till celldöd och början till sår. Stress i olika former anses bidra till uppkomsten av magsår genom ökad magsaft- och kortisonproduktion. En stor andel kor med löpmagssår har också flera andra sjukdomar främst löpmagsförskjutning men även andra sjukdomar såsom magnervskador, lunginflammation, livmoderinflammation och juverinflammation. I en del studier har man sett en ökad frekvens under tidig laktation och i samband med hög mjölkproduktion.

Förebyggande

Det finns ingen specifik behandling av magsår. Det viktigaste är förebyggande genom en allmänt stressfri miljö och en utfodring i balans. Utfodringen är speciellt viktig och kopplingen till andra sjukdomar och då främst löpmagsförskjutning ska beaktas. En foderstat med fiberrikt foder förhindrar uppkomsten av magsår.

MRSA

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 15 Feb 2012 06:27:00 GMT

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en stafylokock som har förvärvat resistens mot en viktig grupp antibiotika dit penicilliner och cefalosporiner hör. Bakterien är sedan länge känd som orsak till sjukhusspridda infektioner hos människor. MRSA bärs många gånger symtomlöst och finns även utanför sjukhusen. MRSA förekommer inte i pastöriserad mjölk, då pastöriseringen dödar bakterien.

MRSA sprids i huvudsak genom direktkontakt. Normala smittskyddsåtgärder är tillräckliga för att begränsa spridning av bakterien. Exempelvis är handdesinfektion en enkel men effektiv åtgärd som rekommenderas före och efter kontakt med djur.

Genomtänkta smittskyddsrutiner och ansvarsfull antibiotikaanvändning är viktigt för att minska risken för spridning av MRSA.

MRSA-bakterier dödas effektivt med pastörisering. Dessutom är livsmedel inte en betydelsefull spridningsväg för MRSA till människor, enligt den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA).

Om MRSA konstaterats i en besättning är det viktigt att undvika att människor smittas och att MRSA sprids inom besättningen eller till andra besättningar. På samma sätt är det viktigt att människor som bär MRSA inte smittar djuren.

Rekommendationer för att minimera risken att besättningen smittas med MRSA

”Smittskyddade” livdjursinköp (i första hand bör inköp av djur undvikas).
Ansvarsfull användning av antibiotika.
Gårdsentré med handtvätt och desinfektion.
Skyddskläder till både personal och besökare.
”Karens” på 48 timmar efter besök i besättningar utomlands.
Andra djur som häst, hund, katt hålls avskilda från nötkreaturen.

Ett fortsatt arbete med gott smittskydd, restriktiv livdjurshandel och en ansvarsfull användning av antibiotika är av största vikt för att förhindra ytterligare smitta. Sverige har i ett internationellt perspektiv mycket låg förekomst av MRSA hos livsmedelsproducerande djur.

Den 15 februari 2012 konstaterades MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) för första gången hos svenska mjölkkor enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Undvik löss och skabb

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 11:50:00 GMT

Löss och skabb orsakar otrivsel bland nötkreatur. Ohyra förekommer året om men har bäst förutsättningar att breda ut sig under stallperioden.

Hur vanligt?

En undersökning från 1994 visar att lusangrepp är vanligt förekommande i Sverige. Löss hittades i 25 av 27 undersökta besättningar. Av de 408 djur som provtogs hade 119 löss. Löss var vanligare hos unga nötkreatur än hos äldre. Löss var även vanligare hos installade djur än hos betesdjur. I en annan undersökning (1983) konstaterades förekomst av skabb hos kött- och mjölkkor. Åtta av 100 undersökta kor befanns infekterade.

Ohyra

I Sverige förekommer framför allt tre lusarter: pälsätande nötlus (Damalinia bovis) samt de blodsugande arterna långnosad och kortnosad nötlus (Linognathus vituli, Haematopinus eurysternus). Löss kan ses med blotta ögat. Leta på nötkreaturets framdel, på kraftigt hårbevuxna partier. Pälsätande nötlus är 2-3 mm lång, brun med brett huvud och kan vara svår att skilja från hudflagor. Blodsugare är 3-5 mm långa, mörka till gråblå i färgen och har spetsiga huvuden. Pälsätande lus lever av hud- och hårrester. Blodsugare lever av blod. Förutom klåda kan de orsaka blodbrist och dödsfall, framför allt hos kalv.

Löss lever hela sitt liv på värddjuret. Utanför djuret överlever löss och gnetter (ägg) några dagar. Honan lägger gnetter som klistras fast i nötkreaturens päls. Äggen kläcks efter en till två veckor och utvecklingen till vuxen lus tar tre veckor. Utvecklingen är temperaturberoende och tar längre tid när det är kallt. Löss finns i störst antal i slutet av stallperioden.

Svansskabb orsakas av skabbdjur (Chorioptes bovis). Parasiterna är 0,5 mm stora och ses inte med blotta ögat. Skabbdjuren lever av kroppsvätskor från nötkreaturets hud. De angriper framför allt huden runt svansfäste och mjölkspegeln. Livscykeln för skabb sker helt på värddjuret. Honan lägger ägg som kläcks efter 3-5 dagar. Utvecklingen till vuxen parasit tar ungefär två veckor. Skabbdjur kan överleva några veckor utanför värddjuret.

Symtom

Ohyra orsakar hudförändringar och klåda. På djuren ses håravfall, skorpor, flagor och rodnad i huden. Djurens välbefinnande påverkas, produktionen/tillväxten minskar och skaderisken ökar (spentramp är ett exempel) genom oroliga djur. Symptomfria smittbärande djur förekommer.

Spridning

Ohyra förekommer rikligare under vintern. Klimatet i nötkreaturens päls är ofta gynnsamt. Lång hårrem gör att ohyrans närmiljö blir fuktig och varm. Löss och skabb överförs mellan djuren eller från omgivningen, till exempel via ryktborstar eller inredning. Uppbundna djur har svårare att själva hålla efter ohyra genom att putsa sig. Andra sjukdomar gör att djuren kan ha nedsatt immunitet och smittas allvarligare med ohyra. Djur i gott hull med korrekt foderstat har bäst förutsättningar att hålla sig friska.

Förebygg

Genom att optimera stallklimatet framför allt avseende luftfuktighet och hålla nere temperaturen skapas goda förutsättningar för friska djur med liten parasitmängd. Ohyra kan bekämpas genom att försämra föröknings- och spridningsmöjligheter. Genom att klippa djuren i samband med installning, åtminstone över manken och längs ryggen försämras ohyrans möjligheter till uppförökning. Genom regelbunden rykt avlägsnas ohyra. Lägre beläggning i stallet och undvikande av omgrupperingar under stallperioden minskar spridningsrisken mellan djurgrupper.

Behandling

Nötkreaturen behandlas vid symptom på ohyra. Alla djur som hålls i samma utrymme/stallavdelning eller på samma bete, behandlas samtidigt. Annars kan ohyran flytta till obehandlade djur och återsmitta till redan behandlade djur i ett senare skede.

En förebyggande behandling på hösten minskar uppförökning av ohyra. Höstbehandling är lämplig eftersom det är den tidpunkt under året då antalet parasiter är som lägst. Stallsmittan är minimal antingen för att stallarna stått tomma eller för att klimatet varit torrt och ogynnsamt ur parasitsynpunkt. Kombinera vid behov med behandling mot invärtes parasiter hos förstagångsbetande djur eller djur med konstaterad lungmasksmitta. I ekologiska besättningar är inte strategisk bekämpning av ohyra tillåten. Endast djur med symptom på ohyra behandlas. Observera dock att dessa djur, liksom konventionellt hållna djur, vid behov ska behandlas på adekvat vis.

I kalvköpande besättningar behandlas vid insättning av kalvar eller då symptom ses. Ungtjurar i integrerade besättningar behandlas då symptom på löss eller skabb konstaterats. Köttkor behandlas lämpligen förebyggande på hösten i samband med annan hantering som avvänjning eller dräktighetsundersökning. Dikalvar behandlas i samband med installning. För besättningar som är med i kvalitetsprogrammet Felfri Hud gäller att djuren ska behandlas mot parasiter både förebyggande samt vid symptom på ohyra.

Det finns en rad preparat för behandling av utvärtes parasiter. Olika preparat används för behandling av löss, skabb eller invärtes parasiter i kombination med utvärtes. Rådgör med veterinär för val av optimalt preparat i din besättning. Vissa ekologiska besättningar har provat att tvätta nötkreatur med såpa eller smörja in huden med matolja för att hålla ohyremängden nere.

Nytt?

Försök att utrota ohyra ur besättningar har gjorts både i Sverige och i andra länder med blandade resultat.

Författare: Lena Stengärde, Svenska Djurhälsovården

Parasiter en plåga för djur och ekonomi

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:03:00 GMT

Som exempel kan nämnas att ett ungdjur med hög mag-tarmparasitbörda under en betessäsong mycket väl kan missa 30 kg i tillväxt. Detta kan motsvara en dryg månads högre inkalvningsålder/längre uppfödningstid.

Lidandet bör, även i subkliniska fall, beaktas och sammantaget ska därför parasitkontroll alltid ingå i begreppet god djurskötsel.

Mer om parasiter:

Smittskyddspolicy för paratuberkulos från mjölk till kött

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 08:28:00 GMT

Smittskyddspolicyn för paratuberkulos innebär att mjölkbönderna ska följa Svenska Djurhälsovårdens regelverk. Det gäller för import av levande djur till mjölkkobesättningar. Köttdjur får endast köpas från besättningar med officiellt paratuberkuloscertifikat. Paratuberkulos är en dödlig bakterie som tack vare ett aktivt förebyggande arbete inte förekommit i svenska mjölkbesättningar sedan 1960-talet.

Svensk Mjölk har ställt sig bakom smittskyddspolicyn för mjölkföretagare som ska övergå till köttproduktion. Företagaren måste uppfylla följande kriterier: "Under en begränsad tidsperiod vid omläggning från mjölkproduktion till köttproduktion får svenskfödda köttdjur köpas in till mjölkgården. Detta under förutsättning att köttdjuren hålls avskilda från mjölkdjuren, ingen nos eller gödselkontakt". Dessutom måste mejeriföretagen säkerställa att den begränsade tidsperioden inte blir för lång.

Paratuberkulos orsakas av den dödliga bakterien Mycobacterium avium subspecies paratuberculosis (M. paratuberculosis). Sjukdomen drabbar idisslare men har inte hittats i svenska mjölkbesättningar sedan 1960-talet.

Vid smitta magrar kon och mjölkproduktionen minskar. Djuren kan även få diarré, men paratuberkulos ger inte feber. Infektion utan synliga symtom är vanligt.

Infekterade djur utsöndrar bakterierna i avföringen och smittspridning till andra djur sker främst genom kontakt med smittad gödsel. Infektion sker via munnen. Kalvar med smittade mödrar kan få i sig smittan när de diar, eftersom bakterier från gödsel kan finnas på juvret eller i mjölken. Bakterierna är mycket motståndskraftiga och överlever länge.

Paratuberkulos lyder under epizootilagen och man måste genast tillkalla veterinär om man misstänker att ett djur drabbats. Smittspridning förhindras genom att det misstänkt sjuka djuret hålls isolerat från andra djur. Smittade djur får inte flyttas till något annat djurstall.

Skydda besättningen från RS- och coronavirus

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 07 Feb 2011 07:12:00 GMT

Med hjälp av ett bra smittskydd kan besättningar förhindra infektioner med RS- och coronavirus. Det finns mycket att vinna på att hålla sig fri från smitta, både för djurens välbefinnande och ur ekonomisk synpunkt. Studier* visar att RS- och coronavirus inte sprids mellan besättningar via luften och att självsanering är möjlig.

Varje år drabbas ett stort antal besättningar av RS- och coronainfektioner. En RS-infektion (bovint respiratoriskt syncytialt virus, BRSV) kan ge hög feber och luftvägssjukdom och det händer att djuren dör i akut lunginflammation. Coronavirus (bovint coronavirus, BCV) ger upphov till diarré hos kalvar och vuxna djur (så kallad vinterdysenteri) och kan även orsaka varierande grad av luftvägssjukdom. Dessa infektioner är smittsamma och oftast infekteras alla mottagliga djur i besättningen.

Smittspridning mellan besättningar sker:

Direkt från djur till djur, exempelvis vid inköp av djur. Dock inte via luften mellan besättningar.
Indirekt via besökare och redskap. Virusen är känsliga för desinfektionsmedel och överlever inte någon längre tid utanför djuret.

Det finns mycket att vinna på att undvika infektion med RS- och coronavirus. I besättningar som varit fria från infektion har man lägre celltal i tankmjölken. Dessa har även en tendens till högre mjölkproduktion och ett bättre hälsoläge.

Tips för att undvika infektion

Undvik djurinköp! Om du ändå behöver köpa djur – gör det från närområdet och gärna sommartid då det är färre smittor som florerar.
Använd gårdsegna och rena skyddskläder i form av rock och stövlar till besökare. En stor risk för smittspridning är personer som besöker flera besättningar under samma dag.
Var restriktiv med besökare. Transportörer och andra leverantörer ska inte gå in i besättningen.

Provtagning kan ske via mjölken

För att få reda på besättningens aktuella status tas mjölkprov förslagsvis på förstakalvare.

Om du vill veta mer om provtagning kontakta din veterinär eller Anna Ohlson, Svensk Mjölk.

* Läs mer i avhandlingen: RS- och coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar, möjlighet till kontroll.

Sällan salmonella hos svenska kor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 14:09:00 GMT

Salmonella är en bakterie som utsöndras huvudsakligen med avföring, en så kallad fekal-oral smitta. Det viktigaste är att bryta smittvägen som alltid går genom munnen. Smittvägen är densamma både för människor och för djur.

Jordbruksverket har under de senaste åren arbetat för att bekämpa salmonella. Smittan har förekommit mest hos nötkreatur men även hos gris, fjäderfän, får och hästar vid enstaka tillfällen. I samtliga fall har Jordbruksverket startat en smittspårning och beslutat om sanering. Ett omfattande arbete har lagts ner på övervakning av gårdar, vattendrag och vilda djur och fåglar.

Det är viktigt att alla djurhållare är uppmärksamma och arbetar för att minimera risken att djuren blir smittade.

Salmonellaprogrammet i Mina tjänster. (för inloggade)

Dispens i Salmonellaprogrammet

I Salmonellaprogrammet kan djurhållare som köper från sin sjätte besättning (under en tolvmånadersperiod) få dispens från Jordbruksverket avseende individuell träckprovtagning av rekryteringsdjur.

Dispensansökan gäller då inköp av rekryteringsdjur sker från besättningar som är provtagna för salmonella enligt reglerna för smittskyddsdeklaration i Säker Livdjurshandel. Då gäller provtagningsresultatet från Säker Livdjurshandel och träckprovtagning behöver inte göras.

Blankett för dispensansökan

Mer om salmonellaprogrammet:


Broschyren "Det frilvilliga salmonellaprogrammet".	Skriften "Information till gårdar med nötkreatur som spärrats för salmonella".

Besök också webbsidan om det frivilliga salmonellaprogrammet.
Se även Jordbruksverkets föreskrift "Frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos nötkreatur".
Salmonellaprogrammet i Mina tjänster. (för inloggade)

Vid frågor, kontakta Sofie Andersson 08-790 58 45 eller Jessica Ekström 08-790 58 18

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Schmallenbergvirus – nyupptäckt virusinfektion som drabbar nötkreatur

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 19 Jan 2012 14:17:00 GMT

Tankmjölksscreeningar visar att schmallenbergvirus spridits i landet under sommaren 2012. Viruset har även påvisats hos svidknott.

Schmallenbergviruset påverkar kons allmäntillstånd genom feber, upphörd foderlust och sänkt mjölkproduktion. Symtomen är övergående och hittills har inga dödsfall rapporterats. Om ett djur infekteras i tidig dräktighet kan kalven födas missbildad. Baserat på dagens kunskaper och med svenska förhållanden skulle missbildade kalvar kunna födas från december till juli. Viruset är vektorburet, vilket innebär att det sprids via insekter och framförallt svidknott. I Sverige räknas november till april som knottfri period.

Inga rapporter om smitta till människa har inkommit och flera studier har gjorts för att undersöka risken för smitta. Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) säger att det är mycket osannolikt att schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor.

De första symtomen på sjukdomen upptäcktes under sommaren 2011 på mjölkkor i orten Schmallenberg belägen i Nordrhein-Westfalen, Tyskland. Sjukdomsfallen sågs under den vektoraktiva säsongen i augusti-september och hos de dräktiga kor och får som då infekterades utvecklades fosterskador. Skadorna kan ses först sent i dräktigheten och det handlar om missbildningar, dödfödda eller svagt födda lamm och kalvar.

Sommarsjuka orsakas av fästingar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 11:56:00 GMT

Sommarsjuka eller blodhalning, piroplasmos och babesios som den också kallas är en parasitsjukdom som överförs till nötkreatur med fästingar. Sjukdomen orsakas av en encellig parasit vid namn Babesia divergens. Parasiten förökar sig i nötkreaturets röda blodkroppar och förstör dem. Sjukdomen uppträder i regel under juni och juli och är vanligast i sydöstra Sverige. Kor eller kvigor insjuknar oftast. Symtomen är diarré i tidigt sjukdomsskede, hög feber, minskad mjölkproduktion och blodtillblandad urin. Upptäcks sjukdomen i tid går den att behandla med ett injektionspreparat som heter Imizol.

Tyvärr förekommer varje år ett antal dödsfall i sjukdomen. Inträffar dödsfall på bete är det relativt enkelt att vid obduktion avgöra om det är sommarsjuka eller ej. När sommarsjuka uppträder krävs ökad daglig tillsyn av djuren samt beredskap tillsammans med besättningsveterinären så att nya sjukdomsfall snabbt kan behandlas.

Släpps djuren på marker där fästingangrepp är vanliga bör fästingarna bekämpas med pour-on preparat, till exempel Bayticol. Observera dock att preparatet har sju dagars karenstid för mjölk och tio till slakt. Under våren behandlas djuren två gånger med tre veckors mellanrum och sedan görs ytterligare en behandling på hösten. Även vid inträffade sjukdomsfall bör hela flocken behandlas med fästingmedel samtidigt som betesbyte bör övervägas.

I vissa områden har det varit praxis att ympa ungdjuren före betessläppning. SVA som tillhandahållit ympämnet har nu slutat att tillverka det. Erfarenheter från områden där man under lång tid avstått från ympning indikerar att antalet sjukdomsfall på bete inte påverkats.

I samband med inköp av djur, till exempel avelsdjur eller rekryteringskvigor är det viktigt att tänka på sommarsjuka. Besättningar i områden där sjukdomen förekommer bör köpa djur från smittade områden. Genom att göra det undviks att icke ”immuna” fullvuxna djur utsätts för smitta under bestessäsongen i den nya besättningen. Det finns exempel på att ogenomtänkta inköp resulterat i sjukdom och dödsfall hos de inköpta djuren.

Läs mer om hur du kan minska förekomsten av fästingar.

Referens: Törnquist, M. 2004. Fästingburna sjukdomar. Tidningen Nötkött, nr 3, juni 2004.

Författare: Mats Törnquist, Svenska Djurhälsovården

De vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 23 Apr 2012 08:29:00 GMT

Utfodringsbetingade sjukdomar hos kor leder till stort produktionsbortfall och kostnader i samband med behandlingen. Om en ko drabbas av en utfodringsbetingad sjukdom är risken stor att hon drabbas av ytterligare sjukdomar. Det är därför mycket viktigt att försöka förebygga de utfodringsbetingade sjukdomarna.

De flesta inträffar under sen dräktighet eller i tidig laktation. Detta beror framförallt på att kons energibehov ökar kraftigt under de sista veckorna före kalvning och framåt. Ökningen orsakas av den snabba tillväxten hos fostret/kalven och av mjölkproduktionens igångsättning. Kon har emellertid ofta svårt att få i sig tillräckligt med foder under de sista dagarna före kalvning samt veckorna efter kalvning. Kon får svårt att kompensera för energiåtgången till mjölkproduktionen via fodret. Hon använder sig då av sina egna kroppsfettsreserver för att tillgodogöra sig viss energi den vägen.

Då behovet av energi är större än intaget hamnar kon i negativ energi balans. I negativ energibalans befinner sig alla kor mer eller mindre runt kalvning och i de första laktationsveckorna. Negativ energibalans är inte sjukdomsframkallande i sig utan det är i kombination med andra faktorer, framförallt utfodringsfaktorer och stress, som påverkar om kon blir sjuk eller ej. Även ålder, ras, miljöfaktorer och icke utfodringsrelaterade sjukdomar kan öka risken för kon att drabbas av utfodringsbetingade sjukdomar.

Utfodringsbetingade sjukdomar förebygger man med kvalitets- och näringsmässigt bra foder, samt bra utfodringsrutiner. Utfodringen under sintiden/sen dräktighet och efter kalvning är mycket viktigt i att förebygga dessa sjukdomar. Extra omtanke om högdräktiga kvigor då det gäller utfodring och stressförebyggande åtgärder bör ses som en naturlig del i att ha en uthållig mjölkkobesättning.

Den faktor som kanske påverkar risken för att drabbas av utfodringsrelaterade sjukdomar mest är om kon/kvigan är i bra hull vid kalvning. Med bra hull menar vi att kon/kvigan vid bedömning bedöms vara i hullklass 3,5. För att få kon/kvigan att vara i sådan hullklass vid kalvning krävs planering av utfodringen. Kor ska bantas före sinläggning och det får inte ske för fort. Kvigor behöver sällan bantas då de fortfarande växer vid kalvning.

Foder av bra hygien, både ensilage, kraftfoder och vatten, är av största vikt för att hålla sina djur friska. För att veta om man har bra foder hygienmässigt kan man analysera fodret/vattnet med avseende på till exempel bakterietal, mögelförekomst, ammoniumkväve, etcetera.

Blir korna trots förebyggande åtgärder sjuka bör veterinär kontaktas för konsultation innan åtgärder sätts in. Många utfodringsbetingade sjukdomar har till en början mycket likartade symptom vilka kan vara svåra att skilja åt. Provtagning kan behövas för att säkerställa en diagnos så att kon ska får rätt behandling. Ibland kan dock situationen vara så akut att man som djurägare måste ta till vissa åtgärder. I en sådan situation är det viktigt att djurägaren tidigare har informerat sig om vilka åtgärder som kan behövas, till exempel genom att ha läst denna eller andra skrifter noggrant. Man bör dock alltid först kontakta veterinär!

Läs mer i kompendiet De vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna.

BVD-programmet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 14:44:00 GMT

Kontrollprogrammet har bedrivits framgångsrikt och idag är Sverige i det närmaste fritt från BVD-smitta. Endast ett fåtal ej friförklarade besättningar återstår, framför allt i södra Sverige.

Nya regler

Vid årsskiftet 2009/2010 genomfördes en rad förändringar i BVD-programmet. Bland annat delades landet in i övervakningsregioner och bekämpningsregioner. Läs mer om detta via dokumentet "BVD-programmet förändringar 2010".

Från och med maj 2011 finns följande bekämpningsregioner:

Skåne
Gotland

Övriga landet är övervakningsregion vilket innebär en mindre intensiv provtagning. Läs mer om BVD-programmet i övervakningsregioner.

Friförklaring

För att en besättning ska bli friförklarad krävs två godkända prover med minst sju och maximalt 18 månaders intervall. Dessutom måste besättningen ha följt programmets smittskyddsregler.

Dyrbar infektion

BVD är en virussjukdom som både orsakar fruktsamhetsstörningar som till exempel omlöpningar, aborter och dödfödda kalvar, men även allmänt ökad sjuklighet i form av diarré, luftvägssjukdomar och mastiter på grund av nedsatt immunförsvar mot andra infektioner. Kalvar kan smittas redan under fosterstadiet och risken finns att de då föds som kroniska bärare av viruset.

Normala djur (det vill säga icke-kroniker) som smittas bildar antikroppar och får en livslång immunitet. Kroniskt infekterade djur bildar aldrig antikroppar utan fortsätter att sprida virus.

Smittvägar

BVD smittar framför allt vid direktkontakt med andra nötkreatur (till exempel på bete) och den vanligaste inkörsporten för BVD-smitta i en besättning är inköp av djur. Inköpta djur kan ha med sig smitta på tre olika sätt;

Djuret är dräktigt och bär på ett kroniskt infekterat foster.
Djuret är en kroniker.
Djuret är primärinfekterat.

En primärinfektion innebär att normala, icke kroniskt infekterade djur går igenom en infektion. Mängden virus som ett primärinfekterat djur sprider är avsevärt lägre än den mängd virus som en kroniker avsöndrar.

Mer om BVD-programmet:

Tagning, hantering och tolkning av BVD-prover

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 13:22:00 GMT

Provtagning av mjölk skiljer sig något mot provtagning av blod eftersom mjölk är mer känsligt än blod. Särskilda råd för tagning och hantering av mjölk och blod för analys av BVD har tagits fram.

Mjölk förändras snabbare än blod vilket till exempel kan påverka antikroppsbestämningen så att provet visar falskt negativa resultat. Det är därför viktigt är att laboratoriet får så färska prover som möjligt. Om proven tas strax före en helg kan det vara en god idé att vänta till efterföljande vardag för att skicka in proverna. Proverna ska då naturligtvis kylförvaras.

För att underlätta tolkningen av provresultatet finns en särskild analysnyckel att ta hjälp av. I Analysvärdesnyckeln finns de gränsvärden som används för att klassificera prover som antikroppspositiva resp. antikroppsnegativa.

Läs mer i Vad du bär tänka på när du tar, hanterar och tolkar BVD-prover.

Regler för besättningar som ännu inte är BVD-fria

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 08:24:00 GMT

Bonden är skyldig att informera om besättningens smittläge till alla som kan komma i kontakt med besättningens djur. Det innebär att bonden ska tala om att besättningen är BVD-infekterad till exempel i samband med anmälan av djur till slakt och livdjurshandel. Bonden ska också informera de grannar som har nötkreatur, för andra bönder där ett samarbete finns eller för yrkesmän som avtalat tid för besök till besättningen.

När BVD-smitta misstänks eller konstaterats i en besättning ska skylten om att besättningen är BVD-fri ska tas ner så att inte de som besöker besättningen ska bli felinformerade. Infekterade besättningar ska saneras. En kroniker får inte släppas ut på bete. De kroniker som hittas ska slaktas inom 2 månader (förutom månaden då proven analyserades). Agria kräver slakt inom 14 dagar för att ersättning ska utgå.

För de besättningar som inte är BVD-fria gäller följande:

Djuren få inte ha kontakt med andra besättningar med nötkreatur, får eller getter under den tid som besättningen är infekterad.
Djuren får bara säljas till slakt. När de ska transporteras till slakt ska de antingen skickas med enskild transport eller så ska de hämtas sist på körrutten. Det man vill undvika är att smitta sprids till andra besättningar där djur ska hämtas. Man kan skicka djuren till slakt på vanligt sätt om man vet att de inte är virusbärare- det vill säga om man konstaterat det genom provtagning, eller om djuren är födda innan infektionen drabbade besättningen.
Försäljning av kalvar får endast ske till specialiserad slaktnötsuppfödning och endast under förutsättning att de är provtagna vid minst 12 veckors ålder och konstaterats vara fria från virus. Mottagaren ska vara informerad om - och ha accepterat - att kalvarna kommer från en besättning som inte är BVD-friförklarad.
Bonden är skyldig att informera om besättningens smittläge till alla som kan komma i kontakt med besättningens djur. Det innebär att han ska tala om att besättningen är BVD-infekterad i samband med slakt, för grannar som har nötkreatur, för andra bönder där det finns ett närmare samarbete eller maskinarbete samt för de som avtalat tid till besättningen gällande veterinärer, klövvårdare, nödslaktare och servicetekniker för mjölkanläggning och utgödslingsanläggning.

BVD - nu endast kontroll vid slakt

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 07:55:00 GMT

BVD-provtagning har gått från individprovtagning till provtagning vid slakt. Det är en förenkling och en kostnadsbesparing för dig som djurägare.

Sedan 2007 sker BVD-provtagningen vid slakterierna. Slaktprovtagning har införts vid alla slakterier. Provtagningen omfattar i princip alla friförklarade köttdjursbesättningar. Antalet BVD-prover bestäms av besättningens storlek (antal hondjur >24 månader enligt CDB). Underlaget för besättningens BVD-status beror på besättningens storlek och utgörs av 1-3 prover tagna under 3-6 månader. Systemet begär automatiskt nya prover 1-3 månader före utgången av det äldsta av proverna.

Begreppet ”Grönt kort” införs. Den som har ett grönt kort kan sälja livdjur. Giltighetstiden på djurägarens gröna kort redovisas på ursprungsintyg och i information till livdjursförmedlarna.

Systemet gäller för framförallt BVD-friförklarade köttdjursbesättningar. I de fall metoden inte är lämplig behövs fortfarande hjälp av husdjursföreningens personal. Det kan till exempel vara om djur inte slaktas i den omfattning som krävs för uppdatering av friförklaring. Detsamma gäller om slakten endast har utförts hemma.

Kompletterande provtagning enligt den gamla metoden (individprovtagning) beställs av husdjursföreningen. Det nya systemet ger mindre arbete och lägre kostnader för provtagning. Provtagning för leukos kommer också att göras vid slakt.

Läs mer i foldern BVD och slakteriprovtagning.

VTEC/EHEC kan saneras i smittad mjölkkobesättning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 20 Sep 2010 05:39:00 GMT

Vad som krävs är en systematisk sanering och en delvis ändrad djurhållning. Det är de unga djuren, kalvarna och kvigorna, som drabbas av smittan och orsaken finns i deras närmiljö. Sjukdomen växer oftast bort och kan smittkällorna begränsas med hjälp av noggrann sanering har besättningen möjligheter att bli helt fri från sjukdomen.

Det är slutsatsen av ett forskningsprojekt som Lilian Lange, Torkel Ekman och Mats Törnquist har drivit på fyra gårdar i Halland.

Hallandsförsöken är ett genombrott i forskningen, eftersom det är första gången man har visat att en VTEC-smittad besättning kan bli helt av med smittan. Men det krävs en bred insats av åtgärder. Några rekommendationer som forskargruppen kan ge är:

Håll kalvarna i mindre grupper för att minska exponeringen för smitta.
Sanera med högtryckstvätt i utrymda stallar. Smittan sprids med dimman.
Undvik för högt PH i kalvamman.

Följande faktorer håller kvar smittan:

Intensiv drift med tjurar på stall.
Kalvar i storbox med kalvamma.
Dålig hygien eller fel PH-värde i kalvamman.
Blandning av djurkategorier: slaktdjur och rekryteringskvigor.
Dåligt genomförd sanering, kvarbliven gödsel.

Författare: Torkel Ekman

De vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 21 Aug 2012 09:23:00 GMT

Kompendium: De vanligaste utfodringsbetingade sjukdomarna

Framtaget av Ann Arvidsson, Svensk Mjölk, 2003.

Kobundna och miljöbundna juverbakterier

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 08 Nov 2012 13:00:00 GMT

Celltalen är högre än tidigare i Sverige. Nygamla juversmittor och helt nya bakterier nämns som troliga orsaker till ökningen. Här får du veta mer om de olika juverbakterierna och deras smittvägar.

Figuren nedan hjälper dig att välja vilka riskfaktorer som i första hand bör angripas utifrån de smittämnen som dominerar i besättningen. Ingen bakterie är bara det ena eller det andra och specialfall förekommer. I princip gäller att ju längre till vänster i figuren som bakterien återfinns desto högre sannolikhet för kobunden smittspridning och ju längre till höger desto högre sannlikhet för att miljön är smittans reservoar.

Kobundna juverbakterier

Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kallas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. Smittan kan bli kvar under lång tid i besättningen i tidigare infekterade kors juver. Vid kobundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom utslaktning av kroniskt infekterade kor. Typiska kobundna juverbakterier är Staphylococcus aureus (S. aureus), Streptococcus agalactiae (SRA), Mycoplasma bovis (M. bovis) och Streptococcus dysgalactiae (Str. dysgalactiae).

Rutiner för att minska kobundna bakterier i besättningen.

Miljöbundna juverbakterier

De miljöbundna juverbakterierna kallas så eftersom de smittar från omgivningen i besättningen till kon, oftast mellan mjölkningarna. Smittan överlever i det här fallet i besättningsmiljön, som i strömedel, smuts, träck, foder och vatten. Vid miljöbundna smittor kan smittrycket och celltalet minskas genom att skapa en torrare och renare miljö överallt där kor ligger, mjölkar, dricker och äter. Näringsförsörjning och mineralbalans är också viktigt eftersom dessa bakterier företrädesvis angriper kor med nedsatt motståndkraft. Typiska miljöbundna juverbakterier är Klebsiella och Escherichia coli (E. coli), Streptococcus uberis (Str. uberis) och Arcanobacterium pyogenes (A. pyogenes).

Rutiner för att minska miljöbundna bakterier i besättningen.

Kobundna och miljöbundna juverbakterier

Koagulasnegativa stafylockocker (KNS) är både kobunden och miljöbunden.

Celltal och juverhälsoklass

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 01 Dec 2011 16:51:00 GMT

Genomsnittligt celltal under de 2-3 senaste provningarna	Sannolikhet att infektiös mastit föreligger, %	Juverhälsoklass
0 – 8 000	0 – 9	0
8 000 – 100 000	10 – 19	1
100 000 – 130 000	20 – 29	2
130 000 – 180 000	30 – 39	3
180 000 – 230 000	40 – 49	4
230 000 – 300 000	50 – 59	5
300 000 – 400 000	60 – 69	6
400 000 – 500 000	70 – 79	7
500 000 – 600 000	80 – 89	8
> 600 000	90 – 100	9

Författare: Torkel Ekman, Svensk Mjölk, januari 2003

Mastitbehandling – nyttan värderad med hjälp av kodatabasen

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 02 Dec 2010 13:37:00 GMT

Sverige har ett unikt läge eftersom alla djursjukdata samlas centralt och kan samköras med produktionsdata i kokontrollen. Med hjälp av dessa databaser har forskarna kunnat dra slutsatser om hur väl antibiotikabehandling av mastit fungerar på lång sikt.

Antibiotikabehandling vid mastit fungerar bäst för förstakalvare, kor i tidig laktation samt kor med tidigare god juverhälsa.

Celltal och juverhälsoklass vid första provmjölkningen efter behandlingen är bra uppföljningsparametrar som även kan användas för att bedöma prognosen för hur det kommer att gå med kon.

Men: Många viktiga uppgifter som behövs för utvärdering av mastitbehandling saknas eller är av osäker kvalitet i det datasystem som används av veterinär för registrering av mastitfall. En viktig anledning till att så är fallet är att datasystemet till stor del är anpassat för att användas till att ta fram debiteringsunderlag.

Detta har forskare vid SVA och SLU kommit fram till i har i ett SLF-finansierat projekt. I projektet undersöktes två frågeställningar:

Effekten av vissa kofaktorer på mastitbehandlingsresultaten på lång sikt. Vilka möjligheter djursjuk- och kokontrolldata ger för utvärdering av antibiotikabehandling vid klinisk mastit hos mjölkkor.

De flesta mastitbehandlingsstudier har enbart studerat korttidseffekter efter behandling och inte följt upp effekten på mjölkproduktion, återfall och utslagning på längre sikt. Eftersom behandlingsresultatet kan påverkas av så många faktorer krävs ett stort antal mastitfall för att statistiskt säkerställa ett resultat. Detta kostar både tid och pengar varför stora behandlingsstudier inte är vanliga.

Sverige har ett unikt läge eftersom djursjukdata, med bland annat alla mastitbehandlingar utförda av veterinär, kan samköras med produktionsdata i kokontrollen. Tillsammans utgör dessa databaser ett utmärkt underlag för långtidsuppföljning av ett stort antal mastitfall.

Ålder och laktationsstadium visade sig vara kofaktorer som har betydelse för utgången av ett mastitfall som antibiotikabehandlats. Förstakalvare har större chans att bli friska/överleva jämfört med äldre kor. Kor som drabbas av mastit och antibiotikabehandlas i tidig laktation (<14 dagar efter kalvning) har större chans att bli friska och överleva än kor som drabbas senare i laktationen. Det var dock inga större skillnader mellan våra vanligaste raser SRB och SH. Lågt celltal (<200 000 celler/ml) och låg juverhälsoklass (0-2) vid provmjölkningen närmast före mastittillfället var positivt för utgången av fallet. Om kon däremot hade höga celltal (≥ 200 000 celler/ml) eller hög juverhälsoklass (6-9) vid provmjölkningen närmast efter mastittillfället var det stor sannolikhet att kon fick mastit fler gånger eller blev utslagen på grund av mastit inom två till fem månader efter behandlingstillfället.

Som utgångspunkt för bedömningen av hur användbara datasystemen är gjordes först en lista på uppgifter som behövs för varje mastitfall för att kunna göra bra studier av effekten av olika behandlingar. Dessa faktorer är:

Korrekt diagnos.
Antal juverdelar med mastit.
Vilka juverdelar har mastit?
Mjölkprov för bakteriologisk undersökning taget?
Svar på bakteriologisk undersökning per juverdel.
Information om vilken behandling som satts in.
Information om byte av läkemedel eller ändrad behandlingstid och information om djuret blivit trespent eller ej. Annan information som behövs är kalvningsdatum, laktationsnummer, månatligt kocelltal och mjölkproduktion, nya mastitfall samt utslagning.

Källa: Karin Persson Waller, 2009

Streptococcus agalactiae – sanering

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:05:00 GMT

Har du problem med Streptococcus agalactiae? Här finns råd för smittsanering och smittskydd utarbetade av NMSM (Nordiska Mejeriföretagens Samverkansorgan för Mjölkkvalitet).

Delmoment som ingår i saneringen:

Förberedelse

Säkra nivån på hygien och teknikanpassning på gården.
Rutiner kring mjölkningen.
Planera inför smittskyddsgruppering och djurförflyttningar.
Beräkning av ekonomiskt utrymme för utslagning av kroniker.
Djurförsörjning kopplat till denna utslagning.

Sanering

Identifiering av smittbärare med PCR eller odling.
Avskiljning av friska kor till helt egen avdelning.
Utslagning av kroniker.
Eventuell behandling och avskiljning av nyinfekterade.
Omprov på osäkra och behandlade.
Provtagning nykalvade.

Övervakning

Friförklaring på återkommande tankprov.
Ny sanering vid positivt utslag på tank.

Riktlinjerna i sin helhet (på engelska):
NMSM Eradication Guidelines GBS 2011

McMaster teknik I – referensmetod

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 22 Dec 2010 09:56:00 GMT

Användningsområde: Kvantitativ påvisning av ägg från diverse mag-tarmparasiter samt coccidieoocystor.

Fynd:

(Stora husdjur):
Ägg från gastrointestinala helminther: Trichostrongylies, Strongyloides, Ascaris, Parascaris, Trichuris, Capillaria, Moniezia, Anoplocephala m.fl. (Alla djur):

EPA + + + + + +
Alla djur < 100 100 – 500 > 500

Coccidieoocyster (Eimeria spp. och lsospora spp.)

OPG + + + + + +
Nöt < 100 100 – 1.000 > 1000

Observera att ovan angivna opg-värden i första han gäller för E. zuernii och E. bovis. För E. alabamensis gäller andra gränsvärden – se Rekommendationer Provtagning – Tolkning.

Se även: Magtarmparasiter nöt

Inköp av köttrasdjur kräver speciellt certifikat för paratuberkulos

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 08:28:00 GMT

Eventuellt inköp av svenska han- eller hondjur av köttrastyp ska endast ske från besättning med officiellt certifikat med avseende på paratuberkulos. Det står att läsa i alla de svenska mejeriernas kvalitetsprogram. I samband med revision i kvalitetsprogrammen har mejerierna funnit mjölkbönder som inte uppmärksammat denna regel. Det är viktigt att alla rådgivare känner till regeln och sprider informationen vidare.

Det är inte lätt att korrigera det inträffade i efterhand då provtagning för att certifieras är både dyr och tidskrävande för en mjölkbesättning.

Så här gör man praktiskt för att uppfylla kvalitetsprogrammens krav:

Frågar den säljande besättningen efter certifikat i paratuberkulosprogrammet. Råder det osäkerhet så ringer man till Svenska Djurhälsovården och uppger den säljande besättningens SE-nummer, så får man besked om dess status i paratuberkulosprogrammet.

Bakgrunden till denna regel i kvalitetsprogrammen är att Sverige har ett unikt gott läge avseende paratuberkulos hos våra mjölkkor. Vid två undersökningar, år 2000 respektive år 2003, i sammanlagt 400 mjölkbesättningar kunde ingen paratuberkulos påvisas. Detta kan ställas i jämförelse med till exempel Danmark där man uppskattar att 60 – 80 procent av mjölkbesättningarna har smittan. En genominfekterad mjölkkobesättning tappar mycket i produktion och måste också slakta kor i förtid för att undgå kliniska genomslag i form av diarréer och avmagring. Det föreligger också hypoteser hos några forskargrupper om att paratuberkulosbakterien kan överföras till människa och ha en koppling till Crohns sjukdom, en så kallad zoonos. Det senare är dock ifrågasatt inom humanmedicinen.

Även om det svenska paratuberkulosläget generellt är mycket gott så har det vid tre tillfällen upptäckts paratuberkulos på köttdjur i Sverige. Vid två tillfällen, i mitten av 90-talet, spårades smittan tillbaka till tidigare importer av levande djur. Smittspårningen omfattade flera hundra besättningar och ett femtiotal besättningar slaktades ut med stöd av epizootilagen. Vid senaste tillfället upptäcktes smittan i en köttdjursbesättning på norra Öland i februari 2005, även här finns en import av levande djur med i smittspårningen. Smittutredningen i detta fall är inte avslutad (oktober 2005). Fram till i dag har två besättningar smittförklarats och slaktats ut.

I slutet av 90-talet startades ett kontrollprogram i köttdjursbesättningar för paratuberkulos. Programmet riktades in mot att i första hand certifiera avelsbesättningar. Jordbruksverket har utsett Svenska Djurhälsovården som huvudman. Det är i det programmet man kan hitta de officiellt certifierade besättningar avseende paratuberkulos om man eventuellt vill köpa djur av köttrastyp till en mjölkbesättning. För närvarande är 630 besättningar certifierade. Förutom att certifiera besättningar med köttdjur avser programmet också att skydda mjölkbesättningar. Regeln i mejeriernas kvalitetsprogram har också detta syfte.

Gårdsbesök med omtanke

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 08:32:00 GMT

Besökare behöver information om varför uppsatta regler och rekommendationer måste följas. Det handlar framförallt om möjlighet till handtvätt med tvål och vatten, lämplig klädsel samt användning av skoskydd och/eller stövelbad.

En mjölkgård är en ny och spännande miljö för många besökare. Att skydda sig själv och djuren från smittsamma sjukdomar är oftast inte det första besökare tänker på. Att förhindra smitta behöver inte vara komplicerat. För människor handlar det om att tvätta händerna noggrant efter besöket. För djuren handlar det om att de inte får matas med annat än gårdens eget foder. Till exempel kan både mul- och klövsjuka och svinpest spridas genom att djur matas med matrester.

Det finns ett antal enkla råd som gäller vid besök på en mjölkgård. Genom att följa råden blir besöket säkert för både människor och djur. Informationen bygger på Jordbruksverkets regelverk och rekommendationer från branschen. Råden finns i foldern Gårdsbesök med omtanke.

Mer om gårdsbesök på denna webbplats:

Minska risken för fästingburna sjukdomar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 11:56:00 GMT

Alla fästingens utvecklingsstadium gynnas på fuktiga, skuggiga marker. De finns i gräs, ofta i större antal i viltrika marker. Högt gräs gör det lättare för fästingarna att ta sig över till förbipasserande djur.

Fästingen

Den vanliga fästingen i Sverige, Ixodes ricinus, förekommer i södra halvan av landet samt utefter Norrlandskusten. De är aktiva när temperaturen överstiger 4-5°C, så fästingsäsongen varierar beroende på var i Sverige vi befinner oss.

Fästingen är ett kvalster och har en livscykel på två till sex år, beroende på hur gynnsam omgivningen är. Alla utvecklingsstadium suger blod för sin fortlevnad och tar cirka ett år att genomgå. Den fullvuxna fästinghonan suger blod under en till två veckor varefter den fullmatad släpper taget. I vegetationen lägger sedan honan runt 2000 ägg. Ur äggen kläcks larver som utvecklas till nymfer och därefter till fullvuxen hane eller hona. Larver och nymfer suger blod från fåglar eller mindre till mellanstora däggdjur som smågnagare och hare. De fullvuxna fästingarna suger blod från mellanstora eller större däggdjur som hare, katt, hund, rådjur, nötkreatur eller människa. Fästingförekomsten i markerna och på djur är mest påtaglig i början av sommaren, i maj-juni och i slutet, i augusti-september.

Kan man reducera förekomsten i markerna?

Att reducera förekomsten av fästingar i markerna är svårt. Röjning av buskage i betesmarker kan övervägas liksom att klippa betesgräset där bete och skogsmark möts eller i områden där rådjur håller till. Genom att röja en ”gata” med kortklippt gräs på några meter mellan skogsbryn och stängsel minskar kontakten mellan betesdjur och fästingsmitta. Att hålla rådjur och harar borta från markerna genom stängsling eller jakt kan också minska förekomsten av fästingar.

Mer om fästingburna sjukdomar:

Referens: Törnquist, M. 2004. Fästingburna sjukdomar. Tidningen Nötkött, nr 3, juni 2004.

Författare: Mats Törnquist, Svenska Djurhälsovården

Håll parasiterna borta

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:17:00 GMT

Parasiter kan skapa stora problem i en besättning. Det kan förebyggas genom att ha en genomtänkt betesplan. Det är också viktigt att ha en övervakning av förekomsten av parasiter genom regelbunden provtagning.

Betesparasiter kan orsaka stora kostnader liksom djurlidande. Förstagångsbetande kalvar och ungdjur löper störst risk att drabbas. De ökade kostnaderna beror i första hand på nedsatt tillväxt och ökad sjuklighet. Som exempel kan nämnas att ett ungdjur med hög mag-tarmparasitbörda under en betessäsong mycket väl kan missa 30 kg i tillväxt. Detta kan motsvara en dryg månads högre inkalvningsålder eller längre uppfödningstid.

Lidandet bör, även i subkliniska fall, beaktas och sammantaget ska därför parasitkontroll alltid ingå i begreppet god djurskötsel.

Våra vanligaste patogena parasiter:

Mag-tarm parasiterna domineras av nematoderna Ostertagia ostertagi och Cooperia oncophora. Dessa två anses totalt sett vara de parasiter som orsakar de största ekonomiska förlusterna under svenska förhållanden. Förstagångsbetande ungdjur drabbas i första hand och parasiterna är speciellt vanligt förkommande på bete som använts till ungnöt under flera år. Kunskaperna kring hur smittrycket uppskattas och hur parasittrycket hålls nere är i dag ganska goda.
Eimeria spp. är encelliga parasiter som lever i tarmepitelceller. I Sverige har vi tre vanligt förekommande patogena arter; E. zuernii, E. bovis och E. alabamensis. De två första förknippas med stallcoccidios, medan E. alabamensis i första hand förknippas med betescoccidios. Betescoccidios drabbar unga förstgångsbetande kalvar under de första veckorna av betessäsongen. Störst är risken om betet använts som kalvhage under flera år, och enklaste sättet att undvika sjukdomen är därför att undvika permanenta kalvfållor. Förebyggande medicinsk behandling finns i form av Baycox vet. Detta preparat har även viss terapeutisk effekt.
Lungmask (Dictyocaulus viviparus) är en parasit som sannolikt är på frammarsch i vårt land. I sin lindrigaste kliniska form ses hosta främst vid ansträngning. I mera allvarliga fall förkommer omfattande parasitär och sekundärt purulent pneumoni liksom akuta dödsfall. Parasiten lever i Sverige sannolikt på gränsen för vad den klarar av rent klimatmässigt. Vissa år, åtminstone i södra och mellersta halvan av landet, kan larver övervintra på betet, andra år inte, varför symtomen oftast ses först i juli – augusti. Viktigaste orsaken till smittspridning mellan besättningar såväl som övervintring torde vara äldre symtomlösa smittbärare. De vilda klövbärande djurens roll som smittreservoar torde vara mycket begränsad. Observera att lungmask som relativt ny smitta i en besättning även kan ge symtom på vuxna djur.
Stora leverflundran (Fasciola hepatica) är en ganska vanlig orsak till slaktanmärkning och kasserad lever. Dess kliniska betydelse under svenska förhållanden är dock i regel ringa varför det sällan blir aktuellt att förebygga eller behandla. Förebyggande åtgärder innefattar att begränsa betesdriften i sanka områden, varför det av betesbidragsskäl sällan går att göra något åt anmärkningarna. Observera att parasiten också går på får. Parasiten är mera patogen för får vilket ska tas i beaktning vid eventuellt växelbete eller sambete. Lilla leverflundran saknar klinisk betydelse på nöt varför denna inte diskuteras närmre här på dessa sidor.
Parafilaria eller ”grönt kött” orsakas av Parafilaria bovicola, en parasit som sprids med ansiktsflugan under betessäsongen. För att undvika slaktanmärkningar rekommenderas som en första åtgärd att försöka förlägga slakten till andra halvan av året. På sikt rekommenderas flugbekämpning för att förebygga parasitangreppen.

Profylax

Oavsätt besättningstyp och produktionsinriktning är förebyggande åtgärder att föredra framför förebyggande-/terapeutisk läkemedelsanvändning. Till detta finns flera skäl. Det är ofta billigare och dessutom bromsas parasiternas resistensutveckling. En genomtänkt betesplan där förstagångsbetande ungdjur alltid först släpps på ”rena beten” är ett minimikrav för att lyckas. För att få ”rena beten” finns det flera tänkbara lösningar. Betesrotation, vallbete, växelbete med andra djurslag liksom att låta äldre djur beta av första fållan innan ungdjur släpps är alla ganska bra sätt att minska parasittrycket på. Vilka som lämpar sig bäst får avgöras i fall till fall.

Provtagningar

Eftersom förekomsten av parasiter inte sällan är av stor ekonomisk betydelse även i subkliniska fall räcker det inte att bara vänta in eventuella kliniska symtom. Skadan har då många gånger redan skett. Därför är övervakning med hjälp av provtagning (träck/blod) ett viktigt verktyg. Detta gäller inte enbart ekologiska besättningar utan även för konventionella besättningar för att kontrollera att deras förebyggande åtgärder och/eller behandlingsrutiner är tillräckliga.

Färre bakterier med rena vattenkar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sun, 19 Sep 2010 18:22:00 GMT

Djurstallars vattenkar kan fungera som långtidsreservoar för E. coli-bakterier.

Överlevnaden av E. coli O157 har undersökts i USA i ett modellsystem som simulerar vattenkar till kor.

Gödsel från en infekterad ko blandades med sediment från vattenkoppar och fick sedan stå utomhus i skyddat läge. Nytt vatten påfylldes varje dag för att simulera den naturliga omsättningen.

Levande E. coli O57 kunde påvisas i sedimentet i mer än 8 månader och var infektiösa för kalvar i mer än 6 månader. Forskarna drar slutsatsen att vattenkar kan vara en viktig långtidsreservoar för E. coli O157.

Regelbunden rengöring och desinfektion av vattenkar är därför viktigt.

Referens

Le Jeune et al. Cattle water throughs as reservoirs for Escherichia coli O157. Appl. Environ. Microbiol. 67 (2001): 3053-3057.

Smittskyddet svårare i stora besättningar

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 30 Sep 2010 08:59:00 GMT

Den pågående utvecklingen mot allt större mjölkkobesättningar i framförallt liggbåssystem innebär stora utmaningar för djuren, lantbrukarna och deras rådgivare, inte minst vad gäller smittskyddet. Den teoretiskt ökade smittrisken och de mer omfattande konsekvenserna av smittsam sjukdom i stora besättningar motiverar en anpassning av byggnadstekniska lösningar och djurskötsel.

Följande råd är allmänna rekommendationer för att säkra mjölkbesättningens smittskydd. I varje enskilt fall bör hänsyn tas till gårdens förutsättningar och det aktuella smittämnet.

1. Ge investeringsutrymme för gott smittskydd!

En större besättning ger ökade möjligheter att investera för ett bra smittskydd och en god djurvälfärd.

2. Skydda besättningen mot smittor utifrån!

Inköp av djur bör i möjligaste mån undvikas. Det finns rekommendationer vad gäller besök, inköp av insatsmedel med mera. Om dessa följs finns goda förutsättningar att undvika smittor.

3. Ge rekryteringskvigorna en bra start i livet!

Inkludera uppfödningen av rekryteringskvigorna i de ekonomiska kalkylerna. Kalvens första tid är viktig och det finns en högre infektionsrisk för kalvar som bör beaktas.

4. Ge kalvande kor ett enskilt utrymme med flexibel inredning!

Kalvningsboxen bör ha en flexibel inredning och ska möjliggöra gruppering med hänsyn till bland annat juverhälsa på samma sätt som för de lakterande korna. Kalvkon bör erbjudas lugn och ro.

5. Ge lakterande kor en ren, torr och komfortabel stallmiljö!

Såväl klöv- som juverhälsan gynnas av en ren och torr miljö.

6. Gruppera de mjölkande korna med hänsyn till juverhälsa!

De lakterande korna bör i första hand grupperas enligt juverhälsostatus, därefter avkastning, utfodring eller något annat. Använd en flexibel byggnadslösning som medger enkel omgruppering.

7. Behandla korna lika väl under sintiden som under laktationen!

Sintiden är en nödvändig viloperiod mellan laktationerna. Flexibla byggnadslösningar är att föredra även här, så att storleken på sinkogruppen kan anpassas efter det aktuella besättningsläget.

8. Bygg separata avdelningar för sjuka kor och slaktkor!

På alla mjölkgårdar med lösdrift ska det finnas möjlighet att mer permanent stalla upp sjuka kor för individuell behandling och omsorg.

9. Separera hanteringen av human avföring från gårdens gödselhantering!

Från saneringssynpunkt är det positivt med flera mindre, sanerbara gödselbehållare.

Human avföring bör inte ledas till djurens utgödslingssystem. Biogasproduktion och rötning på gården är sannolikt positivt från smittskyddssynpunkt.

10. Satsa på att anställa och utbilda bra personal och bli en bra arbetsledarearbetsledare!

En större besättning medför högre krav på arbetsledning och på personalens kunskap och kompetens om de regelverk och rekommendationer som finns. Gårdens smittskyddsarbete bör vägledas av skriftligen formulerade regler och arbetsbeskrivningar, samt dokumenteras genom journaler och anteckningar.

Läs mer om "Smittskydd i stora mjölkkobesättningar".

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Se över dina smittskyddsrutiner

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 08:51:00 GMT

Lantbrukaren kan och ska ta ett stort ansvar för att skydda sin besättning från introduktion av smittämnen. För att skapa goda förutsättningar gällande hygienrutiner krävs en god utarbetat planering och struktur. Svensk Mjölk har tagit fram punkter för att underlätta arbetet med att skapa hygienrutiner.

Genom att se över hygienrutiner på gården skyddar man sin besättning för onödig smittorisk. Stäm av med djurägaren om det allmänna smittoläget i besättningen, planera resorna så att pågående infektioner tas sista på dagen. Ett par reservuppsättningar med skyddskläder bör tas med om planeringen inte kan följas.

Innan du går in i en besättning använd alltid skyddskläder så som stövlar, rock och huvudbonad. Om gården erbjuder så kliv i desinfektionsbad.

I arbetet med besättningen används engångsskydd på termometer, engångsinfusionsslangar och det är viktigt att sprita verktygen efter användning. Händerna ska tvättas mellan olika kor och engångshandskar ska användas. Efter dagens slut så se då till att spola av stövlarna och sedan låta dem torka alternativ ställa dem i desinfekterande bad. Tvättas rockar och huvudbonad i maskin. Rengör och steriliserar flergångsutrustning.

Hur smittsäker är du?

För att underlätta arbetet i hygienrutiner har Svensk Mjölk tagit fram en ”Checklista där du kan testa dina smittskyddsrutiner”.

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Så undviker du smittspridning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 17 Sep 2010 11:34:00 GMT

Sverige är fritt från ett antal smittsamma husdjurssjukdomar som skulle kunna orsaka stora ekonomiska konsekvenser för den enskilda besättningen, om någon av dem kom in i Sverige. Därför är det viktigt att på olika sätt minska riskerna för smittspridning.

Smittämnen kan överföras mellan besättningar på olika sätt, t ex med djur, besökare, utrustning som används på flera gårdar om inte olika förebyggande åtgärder vidtas.

Vid inköp av djur bör alltid hälsodeklaration krävas avseende bland annat juverhälsa förutom att djuren kommer från besättning friförklarad från leukos och BVD.

Import av levande djur är en mycket stor risk för att få in smittsamma sjukdomar i Sverige som t ex mul- och klövsjuka. Ett annat exempel är BVD, som är mycket utbrett utanför Norden.

Samtliga mjölkbesättningar ska följa reglerna i Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll – SDS enligt branschpolicy som antagits inom Svensk Mjölk. Detta gäller bl.a. vid import av sperma, ägg och embryon. På grund av den höga smittrisken får levande djur inte importeras till mjölkbesättningar. Eventuella inköp av svenska han- eller hondjur av köttrastyp ska endast ske från besättningar med officiellt certifikat med avseende på paratuberkulos. Sjukdomen förekommer nämligen med stor sannolikhet inte i besättningar med mjölkkor. Se även det särskilda dokumentet om besättningar som går över från mjölk- till köttdjur.

För besökare är skyddskläder och stövlar som ställs till förfogande av gården det bästa alternativet ur smittskyddssynpunkt. Kläderna och stövlarna ska rengöras och desinfekteras mellan varje besökare. Förvara dem helst i uppvärmt utrymme. För tillfälliga besökare (grupp) är plastrock och skoöverdrag ett bra alternativ. För besökare som använder egna skyddskläder ska det finnas möjligheter till tvätt och rengöring av dessa. LRFs Miljöhusesyn innehåller råd om besök från t ex förskolor och skolor. Besökare bör också hänvisas till en särskild ingång.

Den s k 48-timmarsregeln bör alltid beaktas vid utländska kontakter. Det gäller inte enbart vid besök från utlandet utan även i samband med egna besök i annat land. 48-timmarsregeln innebär att man inte bör ha varit i kontakt med utländsk djurbesättning inom de två senaste dygnen före kontakt med en svensk djurbesättning. Observera ! Om besökare kommer från område med mul- och klövsjuka gäller motsvarande i fem dygn.

Kläder som använts i utländska besättningar måste tvättas (helst 60 grader) och skor/stövlar noggrant rengöras och desinfekteras.

Om utlastningsutrymme saknas finns tre alternativ gångbara i ordningen bäst till acceptabelt för att minska risken att få in smittsam djursjukdom i samband med djurtransporter:

Lämna själv över djuret till transportören ute på gårdsplanen. Gå inte upp på transportbilen.
Transportören använder gårdens skyddskläder.
Transportören använder egna stövlar som tvättas noggrant mellan varje gård. Överdragskläder bytes helst mellan varje gård och absolut om de blivit smutsiga.

Tankbilschauffören bör kunna gå in i mjölkrummet utan att passera stallutrymmen. Om möjligt bör chauffören inte heller korsa den väg som personal och djur har ut och in ur stallet. Det är också olämpligt, att tvätta stövlar i områden där tankbilens slang ska ligga.

Döda djur är en smittrisk och i väntan på borttransport bör det läggas på en hårdgjord yta och täckas med t ex presenning. Platsen bör vara placerad så att transportfordon kan köras fram dit. Den bör också vara placerad så att risken för smittspridning via transporten blir så liten som möjligt.

Författare: Sven-Ove Olsson

Se också Säker Livdjurshandel. Det är ett rådgivnings- och provtagningspaket som syftar till friska djur och minskad smittspridning.

Utlandsbesök – risk för smitta

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 01 Oct 2010 08:47:00 GMT

Sverige har sedan länge ett gott läge avseende många smittsamma sjukdomar bland nötkreatur. Mul- och klövsjuka är kanske det allvarligaste hotet mot svenska nötbesättningar, eftersom smittämnet sprids mycket snabbt vid ett sjukdomsutbrott. I Sverige har mul-och klövsjuka inte förekommit sedan 1966 då ett fall i Skåne inträffade.

Det finns andra infektionssjukdomar som förekommer i utlandet och det är brucellos (smittsam kastning), leptospiros, bovin genital campylobacterios (tidigare benämnt vibrios, ”smittsam kastning”). Dessa infektioner har vi inte i Sverige. Vi är också fria från bovin leukos och IBR/IPV samt är på god väg att också få bort BVD. Salmonella förekommer i ringa omfattning i svenska nötbesättningar. Flertalet av dessa för oss numera ovanliga infektionssjukdomar förekommer däremot i Europa och övriga världsdelar.

För att minska risken att få in smittsamma sjukdomar finns statliga regler för import av både djur och djurprodukter. Svensk Mjölk och Svenska Djurhälsovården har tillsammans inrättat en importkontroll, SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) för djur, sperma och embryon för att kunna hålla samma höga smittskyddsnivå som före EU-inträdet 1995.

En enskild person kan också bidra till att värna Sveriges goda djurhälsoläge genom att följa 48-timmars- respektive 5-dygnsregeln samt respektera reglerna om matavfall och förbudet mot införsel av obehandlat kött, mjölk samt kött-och mjölkprodukter från områden/länder med mul- och klövsjuka.

48-timmarsregeln är en rekommendation om att inte gå in i en svensk djurbesättning efter eget besök i utlandet förrän 48 timmar förflutit efter kontakt med utländsk djurbesättning. Motsvarande tidsgräns gäller också för en besökare från utlandet innan denne får gå in i en svensk djurbesättning.

Efter besök i områden där mul- och klövsjuka förekommer bör man inte besöka en svensk djurbesättning med klövdjur förrän 5 dygn gått efter besöket i den utländska besättningen. Tvätta också skor och kläder efter hemkomsten. Motsvarande tidsgräns gäller naturligtvis också en besökare från utlandet. Helst bör denna typ av kontakter undvikas.

Tänk också på att:

Det är förbjudet att utfodra svin med matavfall med animaliskt innehåll. Förbudet gäller även minigris.
Personer som varit i länder eller områden med mul- och klövsjuka får inte ta med sig obehandlade kött- och mjölkprodukter eller andra obehandlade produkter från klövbärande djur till Sverige.

Att tänka på inför besök av barn

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 12:23:00 GMT

Bondgårdsbesök för barn är en rolig upplevelse. Men man måste ha respekt för bakterier och smittrisker både för barnens och kornas hälsa.

Riktlinjerna för ett bondgårdsbesök är inte svåra att följa.

Dagisgrupper under fem år tas inte emot för besök på gården.
Tvättmöjligheter ska finnas där barnen ska tvätta händerna efter besök i stallet. På sjukhusen används sprit för att döda bakterier på händer.
Stövelbad ska finnas med lämpligt desinfektionsmedel, där besökare måste passera in i stallarna och när de lämnar gården.
Kalv- och ungdjursutrymmen ska kunna avskärmas för direktkontakt mellan djur och besökare (gäller speciellt i områden där E. coli O157 (EHEC-bakterien) är vanligt förekommande).
Foderbord ska vara avstängda för besökare.
Besökare får inte bjudas på opastöriserad mjölk.
En vuxen ansvarig ska finnas för barngrupper, som har fått instruktioner om besöksreglerna.
Vid misstanke eller bekräftelse om zoonos i besättningen tillåts ingen besöksverksamhet.
Om någon besökt en utländsk besättning får gårdsbesök ske först efter 48 timmar.

Mer om gårdsbesök på denna webbplats:

Mjölken ska vara fri från läkemedelsrester

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 29 Oct 2010 14:17:00 GMT

Den svenska mejeribranschen har en policy som innebär att god djurhälsa ska uppnås genom förebyggande djurhälsovård och att användning av läkemedel ska vara restriktiv och kontrollerad.

Kor som blir sjuka måste få behandling, vilket ibland innebär att de får antibiotika eller andra läkemedel. Läkemedel som används måste vara godkända av Läkemedelsverket. De måste ha en fastställd karenstid under vilken mjölken inte får användas som livsmedel.

På varje gård finns rutiner för att säkerställa att mjölken inte lämnas till mejeriet innan karenstiden gått ut.

Det finns kontrollsystem där antibiotikarester i mjölk analyseras i mjölk från varje gård. All mjölk analyseras dessutom på mejeriet före process.

Låg antibiotikaförbrukning i Sverige

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 28 Sep 2010 18:00:00 GMT

Sverige förskriver tillsammans med Island och Norge minst antibiotika till djur i en jämförelse mellan 19 europeiska länder. Statistiken från 2010 redovisas i en rapport från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.

Rapporten visar också att användningen av antibiotika skiljer sig mellan olika länder. I genomsnitt var 90 procent av försäljningen antibiotika för behandling av hela djurgrupper genom inblandning i foder eller vatten. I Sverige var motsvarande andel under 15 procent. Det är också tydligt att Sverige till stor del använder smalspektrigt penicillin istället för bredspektrig antibiotika.

I rapporten redovisas den sålda mängden antibiotika som milligram per kilo sammanlagd skattad levandevikt av olika djurslag. Detta görs för att ta hänsyn till att antalet djur skiljer mellan länderna. Det möjliggör också jämförelser i tid om djurantalet minskar eller ökar.

Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket har försett EMA med den svenska informationen.

Svensk Mjölks egen kartläggning visar också att antibiotikaanvändningen på mjölkgårdar placerar Sverige bland de länder som använder minst antibiotika i Europa.

- Det goda läget inom svensk mjölkproduktion beror på att vi framgångsrikt arbetar med förebyggande djurhälsa. Friska kor behöver inte antibiotika! Vidare har vi ett gott smittskydd, vilket är viktigt då även resistenta bakterier smittar. Sist men inte minst har den svenska mjölkbranschen en mycket ansvarsfull antibiotikahantering där ledorden är låg och kontrollerad användning, vilket avspeglar sig i ett mycket gott resistensläge hos svenska mjölkkor, säger Ylva Persson, expert juverhälsa och antibiotika på Svensk Mjölk.

Läs mer i foldern Nordiska riktlinjer för mastitbehandling.

Källa: Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 EU/EEA countries in 2010. Second ESVAC report.

Användning av läkemedel måste journalföras på gården

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 20 Sep 2010 05:56:00 GMT

Vaccinering mot ringorm måste journalföras, precis som all övrig läkemedelsbehandling av livsmedelsproducerande djur. Detsamma gäller avhorning, inklusive bedövning. Journalen ska också finnas tillgänglig på gården. Om inte båda dessa villkor är uppfyllda finns risk för avdrag på stöden vid kontroll av tvärvillkoren.

Veterinär ska lämna behandlingsjournal och husdjurstekniker som utför delegerad behandling ska naturligtvis också journalföra. Det kan göras på Besättningskort för ringormsvaccination och avhorning. Journalföring kan också ske på annat likvärdigt dokument. Besättningskortet uppfyller, korrekt ifyllt, kraven i tvärvillkoren. Nytt efter tvärvillkorens införande är fältet med delegerande veterinär.

Om korrekt ifylld journal saknas på gården vid tvärvillkorskontroll kan det medföra avdrag på stöden.

BVD-programmet och slakteriprovtagning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 09:19:00 GMT

Svensk Mjölk är ansvarig för bekämpningen av bovin virusdiarré (BVD) i Sverige genom det så kallade BVD-programmet.

Bekämpningen av BVD har pågått sedan 1993 och bygger på provtagning, begränsning av livdjurshandel från och sanering av smittade besättningar. Programmet har varit mycket framgångsrikt.

I april 2008 var 99 procent av alla besättningar med nötkreatur i landet friförklarade från BVD och antalet smittade besättningar minskar stadigt.

Intresserad av
BVD-programmet?

Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Dynamisk mjölkningsstudie

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 10:07:00 GMT

För att korna ska trivas och fungera på bästa sätt är det även viktigt att alla mjölkare använder samma och väl fungerande mjölkningsrutiner. Dynamisk mjölkningsstudie visar hur mjölkningsrutiner och maskinutrustning fungerar i praktiken utifrån ett sjukdomsförebyggande perspektiv.

Intresserad av Dynamisk mjölkningsstudie?

Välkommen att kontakta
rådgivare som erbjuder Dynamisk mjölkningsstudie.
Du kan också vända dig till ditt
lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

FOKUS-kurser

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 08:32:00 GMT

Genom FOKUS-kurser erbjuds du möjlighet att fördjupa dig i de olika delarna av kons livslinje.

Utbildningsmaterialets bredd gör att varje FOKUS-träff kan utformas för att på bästa sätt svara mot deltagarnas önskemål. Se även Hälsopaket Mjölk.

Förteckning över kursledare

Intresserad av FOKUS-kurser?

Välkommen att kontakta någon av kursledarna.
Du kan också vända dig till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad (gemensamt med Hälsopaket Mjölk)

Friska juver – 150 000 i tanken

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 21 Nov 2011 08:36:00 GMT

Syftet med Svensk Mjölks celltalskampanj är att under 2012 vända den negativa celltalstrenden. Ett långsiktigt mål är att nå 150 000 i medeltal på besättningsnivå senast 2020.

Under de senaste tio åren har juverhälsan blivit allt sämre i Sverige. Det är de nya lösdrifterna, med eller utan robotmjölkning, som står för den större delen av de höga celltalen i landet.

För landets samtliga kor i kokontroll är celltalet (antal celler per milliliter) för första gången nu över 200 000. De allra bästa gårdarna har trots det fortfarande både högst produktion och lägst celltal.

Lågt celltal lönar sig!

Ett stigande celltal medför att korna mjölkar mindre. Produktionsförlusten motsvarar betydligt mer än utebliven celltalsbetalning. Svensk forskning har visat att mjölkförlusten motsvarar åtta kronor per tusen i ökat celltal per ko och år och att påverkan sker redan när celltalet passerar 50 000.

Sammantaget så betyder detta att landets mjölkföretag i dagsläget förlorar mjölk till ett totalt värde av över 120 miljoner kronor per år. Därtill kommer ett bortfall av celltalspremier.

Orsaker till och motåtgärder mot de höga celltalen

Det är inga nya riskfaktorer som ligger bakom, bara välkända rutiner som behöver göras bättre. Mjölkföretagardagarna i januari och februari 2012 arrangerar workshops kring projektet. På sikt kommer en samordning av olika rådgivnings- och utbildningsinsatser att ske när det gäller smittskydd, hygien, teknikanpassning och arbetsrutiner. Hörnstenar är optimerad mjölkning, torrt och rent överallt kring spenarna, skydd av friska kor längs hela livslinjen samt foderbalans, mineralförsörjning och fokus på tiden kring kalvning.

Ansvariga för kampanjen är Margareta Båtelsson från Växa Sverige samt Mats Gyllenswärd, Marie Mörk, Ylva Persson och Håkan Landin från Svensk Mjölk.

Fråga Kon – möjligheter för nyfikna

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 10 Mar 2011 09:20:00 GMT

Fråga Kon är en rådgivningstjänst som ger dig en helhetsbild av djurvälfärden i din besättning genom att fråga djuren hur de har det. Kalvar, kvigor och kor observeras och bedöms systematiskt.

Resultaten av bedömningen jämförs med andra besättningar och presenteras i en tabell och två blommor. Vid behov av förbättring, det vill säga om blomman har avbrutna kronblad, ges förslag på enkla praktiska åtgärder. Merparten av bedömningarna finns beskrivna i boken Kosignaler.

Tjänsten erbjuds av speciellt särskilt utbildade rådgivare.

Intresserad av Fråga kon?

Välkommen att kontakta
rådgivare utbildade i Fråga Kon.
Du kan också vända dig till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Hälsopaket Mjölk

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 08:32:00 GMT

Hälsopaket Mjölk syftar till säkerställa djurhälsan och stärka din konkurrenskraft. Rådgivningen bygger på samverkan med dig och dina medarbetare.

Utgångspunkten är dina mål och ditt företags förutsättningar. Hälsopaket Mjölk genomförs stegvis. När en del är klar är det du som beslutar om du vill gå vidare.

Hälsopaket Mjölk tillhandahålls av ett nätverk av veterinärer runt om i Sverige (se kontaktlista). I nätverket ingår veterinärer anställda av husdjursföreningarna och Jordbruksverket, samt privatpraktiserande veterinärer. Gemensamt är intresset för förebyggande djurhälsovård, liksom erfarenheter av mjölkgårdens komplexa och utmanande helhet. Se även FOKUS-kurser.

Läs även Historien om Hälsopaket Mjölk.

Intresserad av Hälsopaket Mjölk?

Välkommen att kontakta
veterinärer som erbjuder Hälsopaket Mjölk.
Du kan också vända dig till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad
(gemensamt med FOKUS-kurser)

Individjuver

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 08:20:00 GMT

Med pc-programmet Individjuver tar du som mjölkföretagare, tillsammans med din veterinär, ett helhetsgrepp om stallmiljön, mjölkningsrutinerna, mjölkningssystemet och provmjölkningsresultaten.

Det gör det lättare att upptäcka och komma till rätta med riskområden för juverhälsan på gården. Individjuver sparar tid, ger mer mjölk i tanken, ökar lönsamheten och främjar djurvälfärden.

Individjuver är ett väletablerat arbetsredskap som används i mer än 1 000 svenska mjölkkobesättningar. Programmet utnyttjar data från Kokontrollen för att ta fram ett rättvisande beslutsunderlag för sjukdomsförebyggande skötselåtgärder när det gäller juverinflammationer och mjölkkvalitet.

Intresserad av
Individjuver?

Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Klövhälsan

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 15 Nov 2011 08:10:00 GMT

Klövhälsan är en tjänst som ger möjligheten att kvalitetssäkra klövhälsa och som gör det lättare att upptäcka, jämföra och åtgärda klövhälsoproblem i besättningen.

Klövhälsan är till för lantbrukare, klövvårdare, rådgivare och veterinärer, som snabbt och effektivt vill jobba med förebyggande klövhälsa.

Intresserad av Klövhälsan?

Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Mastit- och PCR-analyser

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 11:48:00 GMT

Mastit är den i särklass vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen för Sveriges mjölkbönder. Totalt motsvarar kostnaderna för mastitbehandlingar, mjölkförluster, kvalitetsavdrag samt förtida utslagningar mer än 500 miljoner kronor årligen.

Du bör som mjölkföretagare se till att fortlöpande kartlägga vilka av dina mjölkkor som är fullt friska samt vilka som är ständigt infekterade med smittsamma juverbakterier av typen Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae. Vi rekommenderar därför att juverdelsprover tas på alla kor med tveksam juverhälsostatus och att detta sker så tidigt som möjligt i laktationen.

För att effektivisera bekämpningen av mastiter har Svensk Mjölk i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) lanserat ett nytt webbverktyg för publicering av analysresultat från mastitodlingar. Systemet är snabbare, säkrare och mer systematiskt än tidigare lösningar. Det kan i förlängningen resultera i lägre veterinärkostnader, ökad djurvälfärd och mer mjölk i tanken.

Produktblad

Intresserad av Mastit- och PCR-analyser?
Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Signaler Djurvälfärd

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 15 Nov 2011 07:02:00 GMT

Signaler Djurvälfärd ger en webbrapport med nyckeltal som speglar djurvälfärden på gården. Syftet är att ge stöd i prioriteringen av arbetet på gården.

Rapporten baseras på nyckeltal från Kokontrollen med koppling till djurvälfärd och ekonomi. Du får information om hur läget är på din egen gård. Dessutom kan du jämförad din gårds data med besättningar i samma storlek, av samma ras, mjölksystem, stalltyp eller produktionsform.

Se även Välfärdsindikatorer i kodatabasen – en markör för djurvälfärd.

Intresserad av
Signaler Djurvälfärd?

Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Säker Livdjurshandel med Gröna listan

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 14 Nov 2011 08:44:00 GMT

Säker Livdjurshandel är ett rådgivnings- och provtagningspaket utvecklat av Svensk Mjölk. Det syftar till säkrare livdjurshandel genom aktiva insatser för att minimera smittspridningen. Gröna listan (se ovan) är ett bra hjälpmedel för dig som vill köpa djur.

Vanligt med inköp

Fyra av tio mjölkbönder köper djur. För såväl säljare som köpare är det angeläget med en god hälsostatus på djuren som byter ägare. Säker Livdjurshandel vänder sig därför till både köpare och säljare.

Som köpare får du kunskap om hur du skyddar din besättning från att smittas via inköpta djur. Rådgivningen visar på vilka åtgärder som är lämpliga för just din gård. Använd Gröna listan (se länk ovan) som hjälp när du behöver köpa djur. Som säljare får du hjälp att smittskyddsdeklarera dina djur, så att de blir mer attraktiva för andra att köpa.

Provtagning

I smittskyddsdeklarationen ingår provtagning för Salmonella (Dublin och Typhimurium), Streptococcus agalactiae samt Mycoplasma bovis. Du kan antingen abonnera på provtagning eller ta enstaka prover beroende på hur nära i tiden försäljningen är planerad.

Provtagning och smittskyddsdeklaration utförd inom Säker Livdjurshandel kan berättiga till dispens för besättningar som köper rekryteringsdjur och deltar i Salmonellaprogrammet. Läs mer i artikeln Dispens i Salmonellaprogrammet.

Intresserad av
Säker Livdjurshandel?

Vänd dig gärna till ditt lokala rådgivningsföretag:

Produktblad

Rådgivare – Dynamisk mjölkningsstudie

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 11 Oct 2010 13:38:00 GMT

Rådgivare utbildade på VADIM
(dynamiska mjölkningsstudier):

Freja Husdjur
Stefan Willfors, 0511-77 11 27, 070-320 27 71
Lars-Ingvar Abrahamsson, 0511-77 11 89
Ylva Righard, 070-342 86 37

Hansa Husdjur
Karin Thunberg, 0480-383 34, 070-333 83 14
Michael Pettersson, 0492-310 36, 070-327 31 97

Rådgivarna i Sjuhärad
Lena Carlsson, 0321-122 75, 070-634 38 13

Norrmejerier
Alf Israelsson, 0920-23 36 43, 070-269 29 27

Skåne Semin
0415-195 00

Svenska Husdjur
Jan Bengtsson, 018-67 48 84, 070-363 56 60
Lars Andersson, 018-67 48 39, 070-688 21 76
Jan Bengtsson, 018-67 48 84, 070-363 56 60
Lars Andersson, 018-67 48 39, 070-688 21 76

Växa
Hans Ekström, 0430-138 70, 070-833 00 76

Ansvarig Svensk Mjölk: Mats Gyllenswärd

Utbilda dig till Fråga Kon-bedömare

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 04 Apr 2011 18:36:00 GMT

Tjänsten erbjuds av speciellt utbildade rådgivare på husdjursföreningarna.

Svensk Mjölk erbjuder varje år kurser i Fråga Kon. För att utbilda sig till Fråga Kon-bedömare och bli kalibrerad krävs deltagande i minst två kurser.

Alla Fråga Kon-bedömare måste sedan gå kalibreringskurs minst vartannat år för att fortsätta vara kalibrerad. En kalibrerad Fråga Kon-bedömare kan använda tjänsten i sin rådgivning och har tillgång till webbverktyget.

För mer information, kontakta gärna undertecknad.

Historien om Hälsopaket Mjölk

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 15 Apr 2011 14:56:00 GMT

Friska kor ger högre produktion och bättre ekonomi. Det låter kanske självklart men kan vara lättare sagt än gjort eftersom god djurhälsa förutsätter att så många olika saker fungerar tillsammans.

Djurens hälsa har ett brett spektra. Det är foder, djurens härstamning, stallar… allt egentligen! Och folket, utan folket lyckas du inte med det andra heller.

Det säger en av de mjölkföretagare som deltagit i Svensk Mjölks projekt för förebyggande djurhälsovård, Hälsopaket Mjölk.

Hälsopaket Mjölk är ett bra och flexibelt rådgivningspaket för bättre kohälsa och mjölkkvalitet. Det har skapat nya perspektiv, gett underlag för förändringar och investeringar och, sist men inte minst, en välbehövlig knuff i ryggen. Det är den korta sammanfattningen av deltagarnas spontana omdömen när frågan ställts i en kundundersökning.

Bakom de uppskattande orden ligger ett långt, uthålligt och mödosamt arbete av många framsynta och engagerade aktörer. Visionära forskare la grunden till en ny syn på friska kor för flera årtionden sedan. Svensk Mjölks styrelse enades om att staka ut en ny väg för arbetet med djurhälsan. Och eldsjälar formade steg för steg nya metoder för att möta behoven på gården.

Arbetet har fått ta tid. Ibland har det gått irriterande långsamt, men det har varit helt rätt.

Det säger Charlotte Hallén Sandgren, veterinär, som under merparten av sitt yrkesliv varit drivande i arbetet för branschens räkning, och under projektet Hälsopaket Mjölk varit chef för Svensk Mjölks avdelning för djurvälfärd.

Redan under 1980-talet började forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, diskutera en ny syn på kons hälsa. Lennart Andersson, också veterinär och idag vice vd på Svensk Mjölk, var en av dem.

- Vi uppmärksammade kon som inte var direkt sjuk men heller inte riktigt frisk, det jag som veterinär skulle kalla subklinisk sjukdom. Och vi såg att risken var stor för att den kon skulle bli sjuk och slås ut i förtid. Om vi kunde förbättra hennes hälsa ökade också djurbesättningens hållbarhet.

Forskningen har fortsatt att fylla på med nya kunskaper om djurhälsan i mjölkkobesättningar, kunskaper som vartefter kunnat omsättas i praktiska verktyg av de eldsjälar som bär den här historien. Kunskaper såväl om hur man jobbar med djurvälfärden på gården som beräknar ekonomin i en förbättrad djurhälsa har varit starka framgångsfaktorer.

Ett nytt sätt att se på djurhälsa började spridas i takt med att gårdarna växte och att allt fler därmed också tvingades uppmärksamma att det fanns problem i de större besättningarna.

Charlotte Hallén Sandgren som då var verksam i Hansa husdjur var en av dem som var med och startade nöthälsoprogrammet Friskko. Utifrån ekonomiska beräkningar om kopplingen mellan förebyggande vård och lönsamhet på gården togs ett enkelt dataprogram, ”Hälsopengen” fram.

- Men trots att vi så konkret kunde visa att det fanns pengar att hämta tog det över tio år att få genomslag för det här synsättet. Och då tycker jag ändå att vi legat i framkant i Sverige. Jag kan inte se att motsvarande medvetenhet funnits på samma sätt ens i de andra nordiska länderna.

Många fick efterhand upp ögonen för nyttan och resultaten med det förebyggande arbetet, men det var svårt att få till en fungerande organisation.

- Man fick inte arbetsfördelningen mellan distriktsveterinärer och husdjursföreningar att funka. Alla gillade idén och resultatet på gården blev bra, men revirstriderna mellan olika veterinärgrupper blev väldigt tydliga, säger Charlotte Hallén Sandgren.

De insikterna fanns också i Svensk Mjölks styrelse. När den statliga Veterinärutredningen 2005 fick i uppdrag att se över veterinärorganisationen blev behovet att forma en ståndpunkt tydligt. Herbert Nyman, mjölkföretagare och dåvarande ordförande i Norrmejerier, hade tillsammans med några erfarna experter på Svensk Mjölk en central roll i diskussionerna. Han minns hur svårigheterna att få ihop veterinärerna också försvårade för bönderna.

- Nu ville utredningen ta sin hand från det förebyggande arbetet när vi istället ville få ordning på det. En större trygghet i djurhållningen skulle gynna värdet på mejeriprodukterna.

Svensk Mjölks styrelse formulerade under arbetet med remissvaret till Veterinärutredningen en målbild. Den la grunden för ett långsiktigt arbete och Herbert sammanfattar den i några få ord: Ju bättre kon mår, desto mer ger hon tillbaka. Målbilden – och remissvaret – visade på möjligheterna med ett utvecklat arbetssätt i utvidgat samarbete på besättningsnivå.

Idén om att samverka i nätverk snarare än att bedriva det förebyggande arbetet i en fast organisation växte fram. Svensk Mjölk sökte och fick pengar från LRF:s projekt Kraftsamling för ett projekt som skulle göra idén till verklighet. Det gav möjlighet att anlita mycket erfarna veterinärer som konsulter, avlöna projektledare och subventionera insatser ut på gårdarna.

- Vi ägnade mycket tid till att fundera över var insatserna skulle sättas in och kom fram till att det vore bättre med ett paket som man kan köpa och som har ett tydligt slut än ett program som folk tvingas ansluta sig till. Det passar nutidens mjölkföretagare och veterinärer bättre, säger Charlotte Hallén Sandgren.

I ett första skede knöt projektet erfarna mjölkföretagare till sig och bjöd in särskilt utvalda veterinärer till en genomtänkt utbildning som introducerade dem till ett strukturerat förebyggande arbetssätt och en lyssnande rådgivarroll. Tanken var att veterinärerna i sin tur skulle kunna erbjuda en ny typ av tjänst till gårdarna.

- Genom att vi bara bjöd in vissa till projektet blev de övriga nyfikna på vad det var, minns Charlotte Hallén Sandgren med tydlig förtjusning. Det handlade om att förmedla en helt ny roll för veterinärerna – att anpassa sig till vad gården behöver och önskar. Och utbildningarna fick mycket bra utvärderingar.

Utbildningen handlade i hög grad om att förändra veterinärens roll och att få fler i yrkesgruppen att vilja – och kunna – arbeta förebyggande i dialog med mjölkföretagaren på hans eller hennes villkor. Den byggdes på med en kortare utbildning för veterinärer och rådgivare som i sin tur skulle utbilda medarbetare på gårdarna. Men trots att även de utbildningarna blev uppskattade var det svårt att få efterfrågan på gårdarna att ta fart.

En undersökning bland veterinärer hösten 2009 bekräftade att de inte lyckades sälja de nya tjänsterna i Hälsopaket Mjölk. De tilltänkta kunderna, lantbrukarna, ville inte och hade inte tid trots att tjänsten erbjöds till ett kraftigt subventionerat pris. Charlotte Hallén Sandgren och kollegorna i projektet ville borra i orsakerna och beställde en ny undersökning.

I dagsläget har 300 gårdar köpt Hälsopaket Mjölk. Efterfrågan har varit större än tillgången.

- Tyvärr har vi inte haft resurser att ta hand om alla. Det är en utmaning att hålla kompetensen tillgänglig och geografiskt utspridd, säger Charlotte Hallén Sandgren.

- Men det viktigaste är kanske att vi inte vänder oss till en organisation utan till en kompetens. Privata veterinärer, distriktsveterinärer och djurhälsoveterinärer har kittats ihop och en del av fientligheterna som finns har tonats ner.

Hälsopaket Mjölk går nu över i en ny fas som fokuserar på att få etablera en ny veterinär roll genom Hälsopaketet på flera gårdar och på affärsmässiga grunder. Subventionerna av rådgivningen kommer därmed successivt att trappas ner.

- Vi är långt ifrån i mål. Arbetet flyger fortfarande inte på egna meriter utan det nya veterinära arbetssättet behöver fortsatt stöttas, inte minst ekonomiskt vilket är tveksamt om vi ska kunna göra i slutändan, säger Charlotte Hallén Sandgren. Men Hälsopaket Mjölk visar hur viktigt det är att inte ge upp för tidigt.

Och trycket på det förebyggande arbetet ökar. Rösterna i kundundersökningen är tydliga om framtiden:

Det är en riktigt bra grej att vi fick igång detta.

Det finns såå mycket pengar att tjäna på att förebygga!

Man får tillbaks så mycket mer än vad man satsar.

Produktionen utvecklas ständigt med nya råd och rön. Rätt för tio år sedan behöver inte vara rätt idag.

Toppbetyg för Hälsopaket Mjölk

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 28 Sep 2010 18:04:00 GMT

Nio av tio mjölkgårdar som deltar i rådgivningspaketet Hälsopaket Mjölk är mycket nöjda med den rådgivning de fått. Det resultatet gav den första redovisningen av en undersökning som Svensk Mjölk gör bland samtliga mjölkföretag som genomfört de första stegen i rådgivningspaketet.

Hälsopaket Mjölk är ett rådgivningskoncept som erbjuds av ett nätverk av veterinärer, som är speciellt intresserade av modern mjölkproduktion. Syftet är att säkerställa djurhälsan och stärka konkurrenskraften. Satsningen på Hälsopaket Mjölk sker med stöd av LRF Kraftsamling.

Veterinärerna har olika arbetsgivare där husdjursföreningarna, distriktsveterinärerna och även privatpraktiserande veterinärer ingår. Mjölkföretagarna och deras anställda har intervjuats per telefon. Totalt har 87 personer, mjölkföretagare och deras anställda, intervjuats. Hela 70 procent av de intervjuade är mycket nöjda och 75 procent av de tillfrågade skulle absolut rekommendera rådgivningen till andra mjölkföretagare.

– Skillnaderna mot tidigare satsningar inom förebyggande djurhälsovård är att vi nu gör en bredare analys av gården, tar fram strategiska förbättringsområden, sätter tydliga mål och arbetar fram gårdsanpassade rutiner. Allt i samråd med djurägaren och de anställda på gården, säger Anna-Lena Hegrestad, veterinär på Svensk Mjölk.

Läs mer om Hälsopaket Mjölk.

Bakterieodling eller PCR Mastitanalys?

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 02 May 2012 04:50:00 GMT

Från starten har PCR använts främst vid smittsaneringar av gårdar som drabbats av Streptococcus agalactiae och inom projektet Säker Livdjurshandel för att övervaka samma bakterie.

PCR ersätter inte vanlig odling

En fördel med den nya tekniken är att den är så känslig att den kan göras på tanknivå och att den kan utföras på kokontrollprover med konserveringsmedlet bronopol. En nackdel med konkontrollprover är att mjölk kan spilla över mellan kor vilket gör att felaktiga, så kallat falskt positiva, provsvar kan förekomma. En annan nackdel är att man bara hittar de bakterier som ingår i testet - om någon annan bakterie än de vanligaste finns i mjölken syns det inte.

Följande riktlinjer kan tillämpas för analysmetod och provtagningsteknik:

Odling vid akut mastit med allmänpåverkan: Det bästa är att veterinären odlar provet på sin klinik. Syftet är att avgöra bakterietyp för att i tid möjliggöra korrigering av preparatval. Provet bör tas ut sterilt och på juverdelsnivå.

Odling av kor med subklinisk mastit (celltalskor): Svåra att odla då få bakterier finns i mjölken. Kan orsakas av minst ett 50-tal olika smittämnen. Välj därför odling på ett ackrediterat laboratorium. Ta alltid provet på juverdelsnivå och så sterilt som det överhuvudtaget är möjligt.

Kontroll av behandlingsresultat akut mastit: Borde göras oftare! Lämplig tidpunkt är cirka veckor efter insatt behandling. PCR på konivå kan användas alternativt odling på samma sätt som vid subklinisk mastit.

Odling inför sinläggning: PCR på konivå – syftet är att avgöra förekomst eller ej av kobundna streptokocker och stafylokockker.

Kontroll av nykalvade: PCR på konivå – syftet är att avgöra förekomst eller ej av kobundna streptokocker och stafylokocker samt mycoplasma

Screening av samtliga kor vid smittsanering: PCR på konivå – syftet är att avgöra förekomst eller ej av kobundna streptokocker och stafylokocker samt mycoplasma

Övervakning efter sanering: PCR på tanknivå.

Tolkning av PCR-resultat

Grundregeln är att svaret i första hand bör tolkas som förekomst men inte mängd av bakterien ifråga. Dessutom ska endast typiskt kobundna bakterier kopplas till individ om det är ett koprov – för övriga bakterier kan det lika gärna röra sig om en förorening i samband med provtagningen. Det är också viktigt att tänka på att genen för penicillinresistens kan härröra både från Staphylococcus aureus (S. aureus) och koagulasnegativa stafylokockar (KNS). Rådgör alltid med en juverhälsoveterinär om tolkningen av PCR-svaren. Se figuren nedan beträffande olika bakterietyper.

Mycoplasma snart standard

Mycoplasma bovis har hittills endast funnits med i PCR-tester som gjorts på SVA i Uppsala. Hösten 2012 kommer bakterien också att ingå i testerna som körs på Eurofins inom ramen för Kokontrollen.

Olika bakterier, olika smittreservoar

Köpa djur

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 12 Oct 2010 15:45:00 GMT

Här finns rekommendationer för dig som måste köpa in kor till din mjölkkobesättning. Rekommendationerna syftar till att minska riskerna för exempelvis bovin virus diarré (BVD), salmonella, ringorm, juverbakterierna Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis. Gröna listan (se ovan) är ett bra hjälpmedel för dig som vill köpa djur.

Undvik att köpa djur!

Den viktigaste åtgärden för att skydda din besättning från nya smittämnen är att undvika att köpa djur och klara den egna rekryteringen genom en god fruktsamhet samt en god kalv- och ungdjurshälsa. Din husdjursförening kan hjälpa dig med rådgivning i avelsarbetet.

Om du ändå måste köpa in djur så kan du minska risken att få in smitta genom att endast köpa smittskyddsdeklarerade djur. På denna och länkade sidor får du information om riskerna och kan ladda ner de blanketter som är lämpliga. För alla inköp gäller ett antal allmänna råd, som minskar riskerna för att få in sjukdomar i allmänhet. Dessa rekommendationer minskar också riskerna att få in just de viktiga sjukdomar som nämnts ovan.

Planera dina inköp i tid. Genomförandet av provtagning och behandlingar i säljarbesättningen tar minst tre veckor men ofta krävs betydligt längre tid. De inköpta djuren ska även hållas isolerade från dina andra djur i minst en månad efter leverans.

Tänk på att

Det finns många smittsamma sjukdomar som inte ingår i denna smittskyddsdeklaration.

Det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer som påverkar djurens funktion efter leverans till exempel dräktigheter, betäckningsförmåga, hanteringsförmåga och juverform. Inga undersökningar är hundraprocentigt säkra.

Nedan kan du som köpare läsa vad du ska begära för åtgärder av säljaren före leverans och vad du själv ska göra efter leverans. Be säljaren gå in och göra en smittskyddsdeklaration kompletterad med aktuella intyg, utskrifter och provtagningar.

Av smittskyddsdeklarationen framgår vilka kompletterande intyg utskrifter och provtagningar som behövs.

Åtgärder före leverans:

1. Köp endast svenska djur.
Observera: Import av levande djur till mjölkkobesättningar är inte tillåtet enligt Svensk Mjölks branschpolicy.

2. Köp djur från så få besättningar som möjligt.
Genom inköp från få besättningar minskar risken att köpa djur som bär på sjukdomar.

3. Undvik handel med djur mellan besättningar i norra och södra Sverige.
Norra Sverige har ett särskilt gynnsamt smittskyddsläge med mycket låg förekomst av flera smittämnen som inte är ovanliga i södra Sverige till exempel respiratoriskt syncytialt virus (RS-virus), coronavirus och VTEC-bakterier. Djuren har därför låg motståndskraft mot smittämnena och din besättning riskerar att drabbas extra hårt om de kommer in. Om djur från norra Sverige köps in till gårdar i södra Sverige där smittämnena är väl spridda i besättningen riskerar de inköpta djuren att insjukna i extra svåra symtom eftersom de inte har någon immunitet mot smittämnena.

4. Transportera djuren direkt från den säljande besättningen till din besättning i väl rengjort och desinfekterat transportfordon.

5. Låt inte transportören gå in i stallet. Ha en avskild avlastningsplats.
Djuren kan smittas under transporten om djuren transporteras tillsammans med andra djur eller om transportfordonet är förorenat av gödsel eller kroppsvätskor från tidigare transporterade djur. Om djuren transporteras uppbundna är det väsentligt att nya grimmor används.

6. I mjölkkobesättningar - köp i första hand ungdjur eller äldre kalvar.
Bra att veta: Mjölkkor är ofta svårare att hålla isolerade från övriga kobesättningen, och därför bör i första hand äldre kalvar och ungdjur köpas in.

7. Köp endast djur som är smittskyddsdeklarerade.
Se Säljarens smittskyddsdeklaration miniminivå och Smittskyddsdeklaration Livdjur mediumnivå.
Instruktion för smittskyddsdeklaration

8. Köp helst djuren under betesperioden.
Tips: Smittrycket är ofta lägre under betesperioden och betet kan utnyttjas som isolering.

9. Se till att din besättning är ansluten till det frivilliga Salmonella-programmet.
Även om riskerna att föra in nya smittämnen vid inköp kan minskas kan de aldrig förhindras. Det är den köpande besättningen som utsätter sig för stora risker vid inköp av djur. Är din besättning ansluten till det frivilliga Salmonella-programmet har du möjlighet till en högre statlig ersättning om besättningen skulle smittas av salmonella. Mer information om Salmonella programmet finns här!

Åtgärder efter leverans till köpande besättning

Håll de inköpta djuren isolerade från dina andra djur i minst en månad.

Detta görs enklast genom att köpa in djuren under betessäsongen och hålla samt mjölka dem utan kontakt med andra djur. Under stallsäsongen bör isoleringen ske i en särskild byggnad med separat ventilation, foderhantering, mjölkning, utgödsling och redskap. Byggnaden bör ligga minst 250 meter från andra djurstallar. Djurskötare ska använda särskilda kläder och skor när isoleringsdjuren ska skötas.

Dispens i Salmonellaprogrammet

Blankett för dispensansökan

Vid frågor, kontakta Sofie Andersson telefon 08-790 58 45 eller Jessica Ekström telefon 08-790 58 18

Sälja djur

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 12 Oct 2010 15:45:00 GMT

För att du ska minska risken för att sprida smitta och att dina djur ska vara attraktiva för köparna så är det viktigt att du smittskyddsdeklarerar dina djur och kompletterar med nödvändig provtagning.

För dig som ska sälja djur ur din besättning

1. Sälj endast djur som är smittskyddsdeklarerade.
Se Smittskyddsdeklaration Livdjur miniminivå och Smittskyddsdeklaration Livdjur mediumnivå.
Instruktion för smittskyddsdeklaration

2. Se till att din besättning är ansluten till det frivilliga Salmonella-programmet.
Bra att veta: Är din besättning ansluten till det frivilliga Salmonella-programmet har du möjlighet till en högre statlig ersättning om besättningen skulle visa sig vara smittad av Salmonella. Mer information om Salmonella-programmet finns här!

Åtgärder före leverans från säljarbesättningen

Fyll i Smittskyddsdeklaration Livdjur miniminivå och komplettera med de intyg och blanketter som gäller just för dig. Vid frågor kontakta din djurhälsoveterinär.

Provtagning för salmonella

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 12 Oct 2010 15:46:00 GMT

Om resultatet av provtagningen skulle tyda på en aktiv salmonellainfektion i besättningen (till exempel om antikroppar mot salmonella hittas i tankmjölksprover eller hos kalvar) räknas detta som misstanke om salmonella. Enligt lagstiftningen måste då laboratoriet rapportera detta till Jordbruksverket.

Jordbruksverket kan då besluta om en utökad provtagning i besättningen och om man vid denna provtagning hittar salmonellabakterier kommer din besättning att spärras.

Undersökningen omfattar inte alla salmonellatyper som kan drabba nötkreatur utan endast Salmonella Dublin och Salmonella Typhimurium, vilket är de absolut vanligaste salmonellatyperna hos nötkreatur i Sverige.

Ingen undersökning är 100-procentig och det finns alltså en liten risk att det skulle kunna finnas salmonella i besättningen och hos de levererade djuren trots negativt resultat av provtagning. Risken är dock avsevärt mycket mindre jämfört med ingen provtagning alls eller jämfört med träckprovtagning av enstaka djur.

Instruktion för provtagning

Instruktion – provtagning för salmonella, SRA samt BVD

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Tue, 12 Oct 2010 15:55:00 GMT

Gäller Salmonella Dublin, Typhimurium (Salmonella DT), Streptococcus agalactiae (SRA) och Mycoplasma bovis.

Det finns två sätt att smittskyddsdeklarera djur på i Säker Livdjurshandel, antingen genom abonnemang på provtagning eller genom enstaka prov.

Abonnemang på tankmjölksprovtagning

Abonnemang rekommenderas för djurhållare som säljer djur regelbundet. Vid abonnemang sker automatisk beställning av provuttag vid fyra fasta provtagningstillfällen under året. Varje gång analyseras provet för Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis enligt följande:

December: Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis.
Mars: Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis.
Juni: Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis.
September: Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis.

Vi har ingen möjlighet att styra när under respektive månad som provet tas ut och därför är giltighetstiden för proverna 4 månader.

För att djurhållaren ska kunna smittskyddsdeklarera sina djur gällande salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis i Säker Livdjurshandel ska han/hon ha fyra tankmjölksprover i rad som är negativa för antikroppar mot salmonella DT och negativa vid PCR-undersökning för SRA och Mycoplasma bovis. Att smittskyddsdeklarera djuren genom att abonnera på provtagning tar alltså mellan 9-11 månader beroende på hur nära inpå ett provtagningstillfälle abonnemanget är registrerat.

Enstaka provtagning på gård

Djurhållare som endast säljer djur vid enstaka tillfällen eller som vill kunna smittskyddsdeklarera djur så snart som möjligt kan beställa provtagning på gård. Enstaka provtagning på gård med negativt provresultat är giltigt för smittskyddsdeklarering i 4 månader (gäller både salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis).

Provtagning sker genom ett tankmjölksprov och tio blodprover från de tio yngsta djuren i besättningen som är äldre än tre månader men inte inkalvade.

Provsvar

Som regel kommer det att ta cirka en vecka från att provet är taget till dess att djurägaren får provsvaret. Provsvar skickas per post direkt till djurägaren. Av provsvaret framgår dels resultatet av provtagningen och dels om kravet i smittskyddsdeklarationen avseende Salmonella DT, SRA och Mycoplasma bovis är uppfyllt eller inte. Positivt provsvar för Salmonella DT kommer inte att skickas per post utan djurägaren ska då kontaktas personligen av veterinär från sin husdjursförening.

Kostnader (2012)

Kostnaden för ett abonnemang är 1 700 kr per år och kostnaden för en provtagning på gård är 1 500 kr per gång (+ besöksavgift och timkostnad enligt föreningarnas ordinarie taxa). I kostnaden ingår provuttag, material, frakt, analys och administration av systemet.

Provtagningsjournaler och etiketter

Provtagningsjournaler och streckkodsetiketter är utskickade under hösten 2010 till alla föreningar/sektioner/marknadsområden. Är de slut så beställer ni fler från Inga-Lena Carlsson på Svensk Mjölk i Eskilstuna.

Instruktion för BVD - ursprungsintyg

Besättningar i bekämpningsregion måste, för att få grönt kort, ha ett giltigt programprov (= godkänt tankmjölksprov som inte är äldre än 4 månader gammalt). Giltighetstiden för besättningens gröna kort framgår av ”Ursprungsintyg” som djurägaren nu själv kan skriva ut via Mina tjänster.

Ursprungsintyget kan som tidigare också skrivas ut av respektive husdjursförening via BVD-info och det behövs ingen underskrift av veterinär. En spärr finns så att intyget bara kan skrivas ut för besättningar som är friförklarade och har grönt kort vid tidpunkten för utskrift.

Utökade provtagningskrav i Skåne

Observera att det finns utökade krav på provtagning för BVD i Skåne. Där ska dräktiga djur som inte omfattas av det senaste tankmjölksprovet, utöver besättningens gröna kort, ha ett godkänt individuellt provresultat för BVD före försäljning/förflyttning till annan besättning. Provresultatet ska inte vara äldre än 3 månader vid tidpunkten för försäljningen/förflyttningen.

Dispens i Salmonellaprogrammet

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 14 Nov 2011 13:25:00 GMT

Blankett för dispensansökan