Smakstyrka – ostens styrka

Tre av fyra svenskar kände sig osäkra på ostens styrka vid ostköpet. Därför lanserades märkningen Smakstyrka år 2007. Det runda märket finns nu på över etthundra svenska ostar.

Märket talar om för oss hur stark osten är oavsett smakens sammansättning. Därför kan en Grevé® och en Präst® ha samma smakstyrka fast de smakar olika. Man kan jämföra begreppet smakstyrka med ljudstyrka eller ljusstyrka.

Märket är utformat som en rund klocka. På en riktigt stark ost med styrkan elva är nästan hela märket fyllt. För att förenkla märket har siffrorna utelämnats. Märket Smakstyrka finns både i färg och i svartvitt och sitter placerat på fram eller baksidan på ostförpackningen.

Den totala smakupplevelsen av en ost är en sammansättning av upplevelser där alla sinnen samverkar. Svenska lagrade hårdostar kan bjuda på exempelvis sälta, sötma, syra, beska, nötighet, mineraltoner strävhet och knastrighet. Märkningen på en ost visar den sammanlagda upplevelsen av ostens styrka.

Utveckling av märket Smakstyrka

I utvecklingsarbetet för smakstyrkemärkningen insamlades ett stort antal svenska ostar till ett smakstyrketest. Ostarna styrka provades, jämfördes och kalibrerades mot varandra med hjälp av en analytisk smakpanel. Panelen bestod av tolv personer som rekryterades utifrån sin särskilt utvecklade förmåga att känna och beskriva smaker. Utifrån panelens resultat fastställde vi en tolvgradig smakstyrkeskala där den starkaste osten fick en elva och den svagaste en tvåa.

I en undersökning som Svensk Mjölk gjorde 2008 visade det sig att bland de som föredrar starka smaker finns män och äldre personer i större andel. Det visade sig också att de som har smak för stark ost i allmänhet föredrar andra starka smaker som exempelvis mörk choklad, rökig whisky och fylligt rödvin.

Joakim Larsson

Kommunikation

Kommunikationsstrateg & Brand Manager Svensk Mjölk

Kontakt