Mjölkprodukterna är viktiga näringskällor

Både näring och klimat viktigt för svensken

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 01 Jul 2011 09:23:00 GMT

Två av tre svenskar tycker att ett högre näringsinnehåll i maten kan kompensera för en högre klimatpåverkan. Det visar en konsumentundersökning som utförts på uppdrag av Svensk Mjölk.

Vad du äter spelar stor roll för utsläppen av växthusgaser, men faktum är att det är möjligt att äta både näringsriktigt och klimatvänligt.

I debatten om vår mat är det viktigt att belysa hur mycket näring ett livsmedel ger i förhållande till dess påverkan på klimat och miljö. Hur mycket näring ger livsmedlet?Kan en hög näringstäthet och andra eventuella nytto- och mervärden som produkten ger kompensera för en högre klimatpåverkan?

Svensk Mjölk undersökte i december 2010 hur matens näringsinnehåll och klimatpåverkan påverkar svenska konsumenters attityder till inköp av livsmedel. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att ett högt näringsinnehåll i maten kan kompensera för en högre klimatpåverkan.

Undersökningen visade att den viktigaste faktorn när konsumenter väljer livsmedel är att produkten är god (46 procent). Elva procent tyckte att det är viktigast att djurhållningen inom produktionen är bra och tio procent att produkten är naturlig, medan sex av tio tycker att det är viktigt att produkten är tillverkad i Sverige. Det är lätt att tro att priset styr konsumenternas inköp, men undersökningen visade att bara 13 procent tycker att priset på maten är viktigast.

Det finns enligt resultatet från undersökningen en ganska hög medvetenhet bland konsumenter i frågan om hur mycket näring maten ger jämfört med vilken påverkan den har på klimatet. Fyra av tio (39 procent) svarade att de någon gång tänkt på detta. Konsumenten tar alltså inte bara hänsyn till vilka utsläpp av växthusgaser produkterna ger – de värderar också hur mycket näring maten innehåller. Inköp av livsmedel som ger upphov till stora utsläpp och som samtidigt är näringsfattiga, är svårare att rättfärdiga än inköp av livsmedel som är näringsrika.

Med stigande ålder hos konsumenten ökar medvetenheten om matens miljöpåverkan och näringsinnehåll. Av de tillfrågade som var över 60 år tänkte ungefär hälften (49 procent) ofta eller ibland på hur högt matens näringsinnehåll är i förhållande till vilken klimatpåverkan den har. I åldern upp till 30 år var den andelen lägre, 23 procent av de tillfrågade tänkte ofta eller ibland på produktens näringsinnehåll i förhållande till klimatpåverkan.

Kvinnor är mer medvetna om matens klimatpåverkan. 62 procent tycker att det är ganska eller mycket viktigt att maten har låg klimatpåverkan jämfört med 47 procent av männen. Fler kvinnor än män ansåg också att det är viktigt att maten har ett högt näringsinnehåll.

Testa din mjölkkonsumtion – dricker du tillräckligt?

Thu, 14 Apr 2011 10:17:00 GMT

Det är smart att dricka mjölk! Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss varje dag, bland annat massor av kalcium. Samtidigt innehåller mjölken lite fett.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla konsumerar en halv liter lättmjölk eller andra magra mjölkprodukter varje dag *).

Får du i dig tillräckligt under en dag? Ta reda på det genom att göra vårt test!

*) En del av mjölken kan ersättas med ost. 1-2 skivor (15 g) ost innehåller ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk.

Livsmedlen med mest näring för pengarna

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 11 Oct 2010 11:54:00 GMT

Leg Dietist Viveca Annell har på uppdrag av Svensk Mjölk låtit göra beräkningar för att se hur många gram och hur mycket näring man får för en krona av några av våra vanliga livsmedel. De näringsämnen som beräknats är protein, fett, kolhydrater, vitamin D, vitamin C, riboflavin, vitamin B12, kalcium, järn, magnesium och zink. Just dessa näringsämnen har valts för att de är de viktigaste och vanligaste.

Det brukar ju sägas att spannmålsprodukter är ett bra baslivsmedel som är billigt. Hur ser det ut om lättmjölk jämförs med spannmålsprodukter?

I tabell 1: Spannmålsprodukter visar att havregrynsgröt ger mest näring per krona av alla de olika livsmedel som jämförts.

Dock innehåller inte havregrynsgröt fullvärdigt protein, vilket däremot lättmjölk gör. Havregrynsgröt tillsammans med mjölk gör därför att grötmåltiden ger väldigt mycket näring per krona. Att sedan komplettera med en apelsin eller apelsinjuice gör att måltiden även innehåller vitamin C.

Tabell 1: Spannmålsprodukter - energi och näring per krona. Värden i fetstil visar högsta andelen näring/energi per krona.

Gram Livsmedel/krona:	Lättmjölk 112 g	Pasta Fullkorn 60 g	Knäckebröd Husman 43 g	Havregryn 54 g gryn
Kcal	4,4	68	140	199
Protein g	3,9	2,3	4,3	7,2
Fett g	0,6	0,3	1,1	3,8
Kolhydrat g	5,6	13,7	27,8	33,6
Vitamin D µg	0,43	0	0	0
Vitamin C mg	0	0	0	0
Riboflavin mg	0,2	0	0	0,1
B12 µg	0,5	0	0	0
Kalcium mg	133,0	9,0	17,0	30,0
Järn mg	0	1,4	1,1	2,9
Magnesium mg	13,0	7,0	43,0	70,0

Grönsaker och rotfrukter är billiga baslivsmedel som ger mycket näring, men i jämförelse med några av våra vanligaste grönsaker visar det sig att lättmjölken ger mer näring per krona. Det gäller till exempel tomat, potatis, kikärtor, broccoli och valnötter.

Tabell 2: Grönsaker - energi och näring per krona. Värden i fetstil visar högsta andelen näring/energi per krona.

Gram livsmedel/krona	Lättmjölk 112 g	Broccoli 17 g	Potatis 101 g	Kikärtor kokta 40 g	Tomat 33 g	Valnötter 5 g
Kcal	4,4	5	85	65	7	33
Protein g	3,9	0,6	1,6	4,1	0,3	0,7
Fett g	0,6	0	0,1	1,0	0	3,1
Kolhydrat g	5,6	0,5	19,2	9,9	1,2	0,7
Vitamin D µg	0,43	0	0	0	0	0
Vitamin C mg	0	14,0	9,0	0	7,0	0
Riboflavin mg	0,2	0	0	0	0	0
B12 µg	0,5	0	0	0	0	0
Kalcium mg	133,0	11,0	7,0	30,0	2,0	5,0
Järn mg	0	0,1	0,7	1,4	0,1	0,1
Magnesium mg	13,0	4,0	21,0	32,0	3,0	7,0
Zink mg	0,5	0,07	0,3	0,17	0,07	0,15

Vid en jämförelse mellan olika proteinkällor visar det sig att mjölk och kikärtor ger mest näring för pengarna. Men till skillnad från lättmjölken innehåller inte kikärtor fullvärdigt protein. Att kombinera kikärtor och lättmjölk gör dels att proteinet blir komplett, dels att måltiden innehåller fler näringsämnen. Det är därför vegetarianer rekommenderas att komplettera den vegetariska maten med mjölkprodukter som till exempel lättmjölk, för att säkerställa näringen.

Det är viktigt att poängtera att även om kikärtor ger mest järn per krona så är detta järn i en form som kallas icke-hemjärn. Icke-hemjärn är inte lika lätt för kroppen att ta upp som den form av järn som finns i kött, så kallat hemjärn.

Tabell 3: Proteinkällor - energi och näring per krona. Värden i fetstil visar högsta andelen näring/energi per krona.

Gram livsmedel/krona	Lättmjölk 112 g	Ägg 21 g	Lax 6 g	Grytbitar (nöt) 80 g	Kikärtor kokta 40 g
Kcal	4,4	31	10	12	65
Protein g	3,9	2,6	1,0	1,6	4,1
Fett g	0,6	2,1	0,7	0,6	1,0
Kolhydrat g	5,6	0,3	0	0	9,9
Vitamin D	0,43	0,29	0,69	0,05	0
Vitamin C mg	0	0	0	0	0
Riboflavin mg	0,2	0,1	0	0	0
B12	0,5	0,3	0,3	0,1	0
Kalcium mg	133,0	11,0	1,0	1	30,0
Järn mg	0	0,4	0	0,2	1,4
Magnesium mg	13,0	3,0	1,0	2,0	32,0
Zink mg	0,5	0,06	0,02	0,43	0,17

På frågan vad Viveca Annell, som gjort beräkningarna, tyckte var mest intressant svarade hon:

– Det var glädjande att se att ett par av våra vanliga baslivsmedel – havregrynsgröt och mjölk – ger mest näring för pengarna. Bra mat behöver inte vara dyr.

Mindre näring i sojadrycker än i mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 02 Feb 2011 11:42:00 GMT

Produkter som ursprungligen främst varit riktade till allergiker och veganer, såsom havredryck, sojadryck och risdryck, marknadsförs allt mer som ett hälsosamt alternativ till mjölk även till andra grupper. Dessa vegetabiliska vattenlösningar framställs av sojabönor, havreflingor och riskorn. De får inte kallas för mjölk.

Med mjölkprodukter avses produkter som framställts av mjölk. Drycker framställda av havre, soja eller ris får däremot inte kallas för mjölk. För konsumenten kan det dock vara lätt att tro att de olika dryckerna är lika näringstäta som mjölken och att man helt enkelt kan byta ut mjölk mot något vegetabiliskt alternativ och ändå få i sig samma näring. Sojadryck, risdryck och havredryck kan visserligen vara bra alternativ till exempelvis läsk och saft men om de verkligen står sig näringsmässigt i jämförelse med mjölk är mer oklart.

Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss dagligen och Livsmedelsverket rekommenderar att vi dricker fem deciliter mager mjölk eller mjölkprodukter varje dag. Om vi ska byta ut mjölken mot någon annan dryck är det viktigt att denna innehåller i stort sett samma mängd av dessa näringsämnen för att täcka vårt behov.

Både mjölk och sojadryck är rika källor till protein. Mjölkprotein tas lättare upp i tarmen än sojaprotein och mjölkproteinerna har dessutom en bättre aminosyrasammansättning med en högre koncentration av de nödvändiga aminosyrorna än sojaprotein. Havredryck och risdryck innehåller en betydligt lägre proteinhalt och någon information om aminosyrasammansättningen i havre- och risdryck finns inte.

Sötningsmedel tillsätts

Den huvudsakliga kolhydratkällan i mjölk är laktos medan kolhydratinnehållet i havredryck, risdryck och sojadryck till största delen utgörs av stärkelse och disackarider. Vid tillverkningen av dessa drycker tillsätts ofta sötningsmedel såsom äpplekoncentrat, vaniljextrakt, rörsocker och fruktos-glukossirap. I soja- och risdryck är den största kolhydratkällan sackaros, vanligt socker.

Sackaros i soja- och risdryck kan ha en negativ effekt på tandhälsan, särskilt eftersom det förekommer i kombination med stärkelse. Studier har visat att pH-värdet i munnen sjunker mer efter sköljning med en sojabaserad dryck än med en mjölkbaserad dryck. Sackaros medförde en högre sänkning av pH-värdet än laktos.

Mjölk har setts ge förbättrad karieskontroll på flera sätt, bland annat genom att bidra med kalcium, fosfor och anti-bakteriella proteiner.

Detta sammantaget indikerar att mjölk kan ge bättre karieskontroll jämfört med soja- och risdryck.

Mer vitaminer och mineraler

Mjölk har en högre nivå av de flesta vitaminer och mineraler än havredryck, sojadryck, och risdryck – framför allt vitamin B2, vitamin B12, vitamin D, kalcium, fosfor, jod och zink. Det är lag på att de magra mjölksorterna mini-, lätt- och mellanmjölk ska berikas med vitamin D.

Havredryck, risdryck och sojadryck innehåller högre nivåer av järn, sojadryck har högre halt folsyra och risdryck har högre nivåer av selen och vitamin E än mjölk.

Vissa drycker är berikade med kalcium och/eller vitamin B12, vitamin D, riboflavin och folsyra.

Upptaget av järn, zink och kalcium i sojadrycken hämmas dock av dess höga innehåll av fytinsyra. Det är troligt att fytinsyra även finns i havredryck och risdryck, och hämmar mineralupptaget även från dem.

Man kan alltså konstatera att mjölk är en rikare källa till de flesta mineraler och vitaminer än sojadryck, havredryck och risdryck och att dessa drycker inte kan ersätta mjölken ur näringssynpunkt.

Den som väljer att byta ut mjölken mot havredryck, sojadryck eller risdryck bör vara medveten om att dessa är mindre näringsrika och att det finns risk för att man kan får i sig för lite av vissa näringsämnen.

Innehåll av näringsämnen per 100 gram

Sojadryck

Energi (kJ) 253
Energi (kcal) 60
Protein (g) 2,5
Vitamin B12 (µgram) 0
Vitamin D (µg) 0
Kalcium (µg) 19
Fosfor (µg) 3
Selen (µg) 0,5
Zink (µg) 0,2
(**)

Oatly havredryck

Energi (kJ) 183
Energi (kcal) 44
Protein (g) 1,1
Vitamin B12 (µg) 0
Vitamin D (µg) 0
Kalcium (µg) 5
Fosfor (µg) 30
Selen (µg) 1
Zink (µg) 0,3
(**)

Risdryck

Energi (kJ) 210
Energi (kcal) 50
Protein (g) 0,1
Vitamin B12 (µg) 0
Vitamin D (µg) 0
Kalcium (µg) 4,4
Fosfor (µg) 37,5
Selen (µg) 3,5
Zink (µg) 0,2
(**)

Mellanmjölk 1,5 %

Energi (kJ) 199
Energi (kcal) 48
Protein (g) 3,5
Vitamin B12 (µg) 0,42
Vitamin D (µg) 0,38
Kalcium (µg) 117
Fosfor (µg) 93
Selen (µg) 1,8
Zink (µg) 0,45
(*)

(**) Det finns även vitamin- och mineralberikade produkter.

(*) Enligt Livsmedelsverket ska mellanmjölk berikas med vitamin A och D.

(2009)

Författare: Linda Aronsson och Helena Lindmark Månsson, Svensk Mjölk

Argument för frukost

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 02 Feb 2011 10:11:00 GMT

Innehåll

Bättre matvanor
Friska tänder
Bättre minne, betyg och prestation
Frukost i skolan en god investering
Socioekonomisk status
Hälsosam vikt
Mätt och glad!
Mer aktiv med frukost
Vad är en frukost?
Vad säger rekommendationerna?
Goda frukostförslag får små och stora
Nattugglor utan aptit på morgonen
Några forskare om frukost i skolan
Historia och kuriosa
Källor

Bättre matvanor

De som brukar äta frukost har i många fall goda matvanor över hela dagen. Det finns flera olika sätt att mäta det på - till exempel hur näringsriktiga måltiderna är och om måltiderna har en bra spridning över hela dagen.

Vi bör äta tre huvudmål och två eller tre mellanmål under dag. Frukostätare äter enligt studier bättre enligt dessa rekommendationer för måltidsordning. Dessutom är de bättre på att följa rekommendationer om måltidernas näringsriktiga sammansättning (1).

I studier av frukostätande flickor har man sett ett högt intag av det viktiga näringsämnet kalcium. Dessutom får flickorna bra med fibrer från frukosten (1, 2).

Skolelever som däremot äter dålig frukost äter också dålig lunch, eller hoppar över lunchen oftare än andra (3). En trolig förklaring är att eleverna äter något på förmiddagen, ofta från cafeterian eller kiosken och därför inte är hungriga när det sedan är dags för lunch.
Upp

Friska tänder

En av fördelarna med bra frukostvanor är bättre tandhälsa. Frukostätare äter mer regelbundet och får därför färre hål i tänderna (4). Innehåller frukosten dessutom mjölk och ost har det en salivstimulerande effekt och neutraliserar pH-värdet i munnen, vilket minskar risken för karies.
Upp

Bättre minne, betyg och prestation

Att starta dagen på tom mage ger dåliga förutsättning för att till exempel klara ett matteprov eller en kreativ uppgift.

Studier visar flera olika negativa effekter av att hoppa över frukosten. Till exempel påverkas inlärningen negativt om mer än två timmar förflutit mellan måltid och inlärningstillfälle (5).

Ett dåligt frukostintag har visat sig ha försämrande effekt på såväl den kreativa förmågan som den fysiska uthålligheten (6).

Minst lika många studier pekar på de goda effekterna på prestation som regelbundna frukostätare får:
– Frukosten påverkar vårt medvetande, vi minns bättre och koncentrerar oss lättare (7).
– Det finns ett samband mellan skolelevers frukostvanor och deras medelbetyg (3).
– Både barn och vuxna som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan eller på jobbet (7).
Upp

Frukost i skolan en god investering

Elever med dåliga frukost- och lunchvanor skolkar oftare och mår sämre i skolan (8).

För att alla elever, även de med lång skolväg eller dålig morgonaptit ska få chans att äta frukost bör det finnas frukost i skolan, framför allt i högstadiet.

Många skolor som infört frukostservering upplever att stämningen på skolan förbättras. Det blir lugnare och fler elever kommer i tid till första lektionen.
Upp

Socioekonomisk status

Flest frukostätare hittar man i gruppen välutbildade i samhället. Personer med hög socioekonomisk status har ofta bättre matvanor och äter bland annat oftare frukost (9).
Upp

Hälsosam vikt

Det är lättare att hålla vikten om man startar dagen med frukost. Då blir det ofta helt naturligt en bra ordning för måltiderna resten av dagen.

Utan frukost däremot är det lätt att frestas till småätande av söta och feta livsmedel under förmiddagen vilket försämrar aptiten till lunch. Det i sin tur kan resultera i ännu mer småätande på eftermiddagen. Och utan riktiga måltider under dagen blir det ofta ett stort matintag på kvällen, vilket inte heller är bra ur viktsynpunkt.

Kroppen vill helst få maten utspridd över dagen och den mesta maten när vi är som mest aktiva, det vill säga under dagen.

En viktig faktor är att ha mjölk och mjölkprodukter i sin frukost. Det är lättare att hålla sin normalvikt eller gå ner i vikt om man behöver det, om det finns mycket kalciumrika livsmedel som mjölk och mjölkprodukter i kosten. Den senaste tiden har en lång rad studier pekat på ett samband mellan högt kalciumintag och lågt BMI, body mass index, vilket antyder att mjölkdrickare är smalare än andra. Både barn och vuxna har ingått i viktstudierna (2, 9, 10, 11).
Upp

Mätt och glad!

Frukosten mättar bättre än om man skulle ätit samma mängd mat senare på dagen.

Missar man frukosten är det lätt att det slinker ner en "sockerkick" på förmiddagen istället, i form av något sött men näringsfattigt. Det mättar bara en kort tid, sedan blir man ännu hungrigare än man var tidigare (12).

Frukostätare har även bättre humör. Att starta dagen med frukost gör det lättare att ha en god måltidsordning resten av dagen. På så sätt är det lättare att hålla humöret uppe och blodsockret på en jämn nivå (12).

I skolor där eleverna samlas för att starta dagen med frukost ökar gemenskapen och det blir lugnare på förmiddagens lektioner.

På arbetsplatser över hela landet blir det allt vanligare med frukostmöten och -seminarier. Ett både trevligt och effektivt sätt att starta dagen.
Upp

Mer aktiv med frukost

Frukostätare är piggare och mer positiva till att röra på sig än de som hoppar över frukosten.

Att äta på morgonen är klokt eftersom nattens fasta inneburit att energilagren i levern tagit slut under natten. Därför tar kroppen med fördel emot mycket kolhydrater som behövs både till hjärnan och musklerna. Kroppen bryter hellre ner kolhydrater på morgonen än på kvällen (12).

Enligt vissa träningsexperter kan det vara en fördel för personer som vill gå ned i vikt att motionera lätt på morgonen före frukost. Men planerar man att styrketräna eller springa, alltså aktiviteter med högre intensitet än en halvtimmes promenad eller cykling, ska man äta frukosten före passet.
Upp

Vad är en frukost?

För att kunna jämföra studier om hur frukost påverkar oss måste vi ju först veta vad som menas med frukost. En frukost kan se mycket olika ut och för olika människor.

Ett uppslagsverk på nätet, Wikipedia förklarar frukost så här:

"Dagens första måltid, och enligt många dietister den viktigaste. Den brukar intas mellan klockan 6 och 10 på morgonen. Vad man äter till frukost varierar givetvis från individ till individ, men även mellan olika delar av världen.

I Sverige innehåller en frukost vanligen någon form av varm dryck, såsom kaffe eller te, eller en kall, som mjölk eller juice, med en smörgås till. Någon sorts mat som man äter med sked ur en skål eller tallrik, som gröt, fil, yoghurt eller liknande äts ofta. Till de senare äts ofta någon sorts flingor, till exempel cornflakes eller müsli"
Upp

Vad säger rekommendationerna?

Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter frukost.

Nästan en fjärdedel av dagens energi bör komma från dagens första måltid.

Det kanske allra viktigaste är att frukosten innehåller mycket kolhydrater. Det ger en bra blodsockerkurva på förmiddagen och du känner dig mätt och pigg.

En bra näringsrik frukost har något från tre olika livsmedelsgrupper (som alla innehåller kolhydrater):

bröd/flingor/gryn
frukt/grönsaker
mjölk/mjölkprodukter
Kött/fisk/fågel/ägg kan bilda en fjärde grupp om man vill utöka frukosten ytterligare.

En viktig grupp livsmedel att ha med i sin frukost är alltså mjölk och mjölkprodukter såsom fil, yoghurt eller ost. Vi rekommenderas en halv liter mjölk eller motsvarande i mjölkprodukter per dag. Mjölk, fil och yoghurt ger inte så många kalorier men mycket näring, hela 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag.

En till två skivor ost, beroende på storlek, ger lika mycket näring som en deciliter mjölk men ger oftast mycket mer energi.

Är man väldigt aktiv just den dagen behövs en större frukost med extra mycket energi. Men även om man mest ska sitta still behövs alla näringsämnena. Då kan man istället ta mindre portioner av maten.
Upp

Goda frukostförslag för små och stora

Även om det är mycket tidigt på dagen kan en smörgås i dockstorlek och ett litet glas mjölk väcka aptiten för den som är liten.

För den vuxne kan en skummande caffè latte ha samma goda effekt.

För resten av frukosten finns det inspiration att hämta från en uppsjö av kokböcker, hemsidor och receptbroschyrer.

Svensk Mjölks broschyr "Frukost och Mellanmål" kan beställas under Mjölk/Material & Utbildning. Därifrån har vi hämtat några exempel på goda frukostar:

Enkelt och smart
- Mjölk
- Banan
- Knäckesmörgås med leverpastej, tomat och gurka
- Smörgås med ost, ärtskott och paprika

Bygg & bevara
- Smoothie med vaniljyoghurt och bär (blåbär, hallon eller jordgubbar)
- Müslifralla med Bregott, tomat, skinka eller leverpastej. Solros-skott ovanpå som pricken över i
- Knäckemacka med Bregott, ost och rädisa

Så här gör du smoothien: Mixa 1 dl bär eller frukt, gärna frusna bitar, tillsammans med 1 dl mjölk och 1 dl vaniljyoghurt. Häll upp och servera direkt.

Styrkemålet
- Råg- eller havregrynsgröt med mjölk och rårörda lingon
- Chai tea latte (chai tea finns att köpa, servera med varm mjölk)
- Blodapelsinjuice
- Dubbelfralla med medvurst och röd paprika
- Ostmacka med grönt på
Upp

Nattugglor utan aptit på morgonen

Tonåringar är ofta utpräglade kvällsmänniskor, i nionde klass så många som uppemot hälften av eleverna. Då är det vanligt att vakna sent och varken hinna eller känna någon lust att äta frukost.

Ingen ska behöva tvinga i sig mat eller höra en massa tjat på morgonen när man inte känner någon aptit. Det fungerar ändå inte. Då är det bättre att istället hitta andra lösningar.

Här kommer några goda råd för den utan aptit på morgonen:

- Redan på kvällen kan du förbereda ett enkelt paket med mackor, frukt och mjölk eller fil. Det finns smidiga bärbara flaskor med mjölk. Bara att flytta hela paketet från kylen till väskan på morgonen.

- Att äta eller dricka något extra gott kan vara ett sätt att väcka aptiten. Överraska smaklökarna med en smoothie på bär och mjölk! Den mixas på bara tio sekunder och är uppiggande.

- Väck magen varmt och varsamt. Att ha mycket varm mjölk i sitt te eller kaffe upplever många ha en "snällare" effekt på magen som ska startas igång efter nattens långa fasta. På detta sätt berikas dessutom ditt kaffe eller te med mjölkens alla näringsämnen.

- Prata med skolans matråd och ledning om möjligheterna att servera frukost i skolan. De morgontrötta eleverna är ofta uppiggade och hungriga efter att ha tagit sig till skolan. Kanske kan ett förbättrat utbud i cafeterian vara en enkel lösning? Det bör finnas fräscha ost- och skinkmackor, mjölk eller yoghurt och frukt.
Upp

Några forskare om frukost i skolan

"Frukost borde serveras mycket oftare i skolorna. Tonåringar är av naturen ofta kvällsmänniskor och har därför svårt att stiga upp på morgonen. Många elever måste sätta sig till bords tidigt på morgonen, när aptiten är dålig, och väljer istället att inte äta alls"

Maria Lennernäs, professor i mat och måltidskunskap

"Frukost i skolan är särskilt betydelsefull för flickor, som äter sämre än pojkar."

Leif Hambraeus, professor emeritus i näringslära
Upp

Historia och kuriosa

Ordet frukost härstammar från de lågtyska orden "vro" (som i tyska fråh, tidig) och "kost". Ordet kom i bruk på 1600-talet i Sverige och avsåg dagens första riktiga måltid, men som faktiskt intogs först vid lunchtid. Att fasta på förmiddagen var något som man tagit efter präster och munkar.

Inte förrän efter andra världskriget ersattes ordet frukost med det anglosaxiska lunch, men inte hos danskarna. Frukost på danska betyder fortfarande lunch. Det man äter på morgonen kallas i Danmark istället för morgenmad.

Källa: Mathistorisk uppslagsbok, Jan-Öjvind Swahn. Ordalaget Bokförlag 2003.
Upp

Källor

1. Barton, BA. et al. 2005 J Am Diet Assoc. 2005; 105(9):1383-1389.

2. Affenito, SG. et al. 2005 J Am Diet Assoc. 2005; 105(6):938-945.

3. Nordlund, G., Jacobson, T.1997 Högstadieenkäten. Högstadieelevernas måltidsvanor relaterat till hur de mår och känner sig i skolan, deras skolprestationer och sociala bakgrund. Umeå universitet, Pedagogiska rapporter, 1997, nr 53.

4. Bruno-Ambrosius, K. 2005 Int J Paediatr Dent. 2005;15(3):190-6.

5. Vaisman, N. et al 1996 Arch Pediatr Med 1996; 150(10): 1089-92.

6. Wyon, DP. 1997 Int J Food Sci Nutr. 1997;48(1):5-12.

7. Benton, D. & Parker, PY. 1998 Am J Clin Nutr. 1998;67(4):772S-778S.

8. Becker, W. 2002 Vår föda nr 1.

9. Kesko-Rahkinen, A. 2003 Eur J Clin Nutr.2003;57(7):842-53.

10. Zemel, MB. 2004 Am J Clin Nutr. 2004;79(suppl 5):S907-S912.

11. Bazzano, LA. 2005 Obes Res. 2005;13(11):1952-60.

12. Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2004, kap 7.
Upp

(2006)

Författare: Annika Unt Widell, dietist

Mjölk ger bättre återhämtning och träningsresultat

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 29 Nov 2010 12:44:00 GMT

Innehåll

Ingress
Mjölk och banan perfekt
Viktigt att äta även före träningen
Mjölk bättre än sportdryck både före och efter träning
Förklaringen till mjölkens positiva effekter
Prisvärt tips

Mjölken blir allt mer uppmärksammad i idrottssammanhang. Både för motionärer och elitidrottare är mjölk ett viktigt livsmedel. Det har visat sig att den i motsats till sportdrycker med högt kolhydratinnehåll främjar både muskeltillväxt, skadeläkning och fettförbränning. Mjölkproteinerna har unika egenskaper och används i många av de dyrare återhämtningsdrycker som bland annat säljs på gym.
Upp

Varje träningspass innebär slitage och nedbrytning av muskelcellerna, och under återhämtningsfasen byggs de upp. Då blir man starkare och mer uthållig. För bra återhämtning är bra näringsintag vid rätt tidpunkt avgörande.

Omfattande forskning visar att ett återhämtningsmåltider bestående av snabba kolhydrater och protein har positiva effekter på både återhämtningen av kolhydratdepåerna och nybildningen av proteiner i muskulaturen vilket ger goda förutsättningar för prestationsutveckling
Upp

Mjölk och banan perfekt

Michael Svensson, dietist och idrottsfysiolog samt lärare och forskare vid Idrottsmedicinska enheten vid Umeå Universitet rekommenderar både elitidrottare och motionärer att äta och dricka något som ger 0,5-1,5 gram kolhydrater och 0,1-0,2 gram protein per kilo kroppsvikt inom 30 minuter efter träningen. Därefter bör man enligt honom äta ett fullvärdigt huvudmål inom två timmar.

Hur stort näringsintaget bör vara direkt efter träning beror på hur krävande träningspasset har varit och hur man ätit innan. Ett stort glas mjölk eller en drickyoghurt samt en banan direkt efter träningen tillför dock generellt bra med både kolhydrater och protein.

Michael Svensson betonar att en mjölkbaserad återhämtningsdryck är fördelaktigt. Mjölkprotein har en bra aminosyresammansättning, som innehåller hög nivå av grenade aminosyror – speciellt leucin verkar ha en nyckelroll i aktiveringen av proteinnybildningen i muskulaturen.

Fler positiva effekter av mjölk är att den innehåller både protein och kolhydrater som stimulerar en relativt kraftig frisättning av insulin, vilket i sig har en bromsande effekt på proteinnedbrytningen. I sin naturliga form, som i dryckesmjölk, tas vissa av mjölkproteinerna upp snabbt, andra långsammare och under längre tid. Tillsammans ger detta både minskad nedbrytning och ökad uppbyggnad av muskelfibrer, dessutom får man en mer stabil nivå av näringsämnen i blodbanan.

Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Utöver protein och kolhydrater innehåller mjölk en rad vitaminer och mineraler som bidrar till vår hälsa.
Upp

Viktigt att äta även före träningen

Tränar man ”på tom mage” känns träningen tyngre, muskelnedbrytningen blir mer omfattande och återhämtningen tar längre tid än om man startar med välfyllda förråd.

Ett glas mjölk och en frukt eller smörgås strax innan ett träningspass fyller på energi- och vätskeförråden. Det är extra viktigt med ett sådant mellanmål om det har gått några timmar sedan föregående måltid.
Upp

Mjölk bättre än sportdryck både före och efter träning

Mjölkprotein ingår i många av de kommersiellt tillverkade sportdrycker, främst återhämtningsdrycker, som finns på marknaden idag. I sportdryckerna är dock mjölkproteinet ofta sönderdelat (hydrolyserat) vilket enligt Annika Smedman på Svensk Mjölks nutritionsforskning kan ge oönskade effekter.

Ett allt för snabbt upptag kan ge ojämna nivåer av näringsämnen i blodbanan. Dryckesmjölk är i sin naturliga form mindre lättsmält, vilket medför att aminosyror och andra ämnen tas upp under en längre tidsperiod, man får ett stabilare vätskeupptag och jämnare nivåer av näringsämnen. Mjölk eller en mjölkprodukt som drickyoghurt är därför bra både som uppladdning före och som återhämtningsdryck efter träning.

Det är dessutom bra om en återhämtningsdryck innehåller både kolhydrater och protein och det gör ju mjölk, fil och yoghurt helt naturligt.
Upp

Förklaringen till mjölkens positiva effekter

Mjölk är ett unikt livsmedel tack vare en god proteinkvalitet och en hög halt av essentiella (livsnödvändiga) aminosyror. 3-4 deciliter mjölk innehåller den mängd protein som rekommenderas för återhämtning och har fysiologiska halter av elektrolyter – salter som man behöver efter att man har svettats.

Dryckesmjölk innehåller dessutom kolhydrater. Dock bör man direkt efter träning komplettera kolhydratinnehållet i mjölk med russin eller ett par frukter.
Upp

Prisvärt tips

Ett bra återhämtningsmål efter ett träningspass bör innehålla cirka 1 gram kolhydrat per kilo kroppsvikt och 10-20 gram protein. En proteindryck kostar minst 20-25 kr per förpackning. 5 deciliter mjölk innehåller samma mängd högkvalitativt protein till ett pris på cirka 4-5 kronor.

Lägg en liten ståltermos med kall mjölk i träningsväskan. Med ett par isbitar i håller mjölken sig god och fräsch i flera timmar, färdig att dricka både före och efter träningen.
Upp

Artikeln kommer från Mjölkspegeln nr 3 2011.

Mjölk innehåller 18 av våra 22 viktigaste näringsämnen

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Sat, 25 Sep 2010 19:11:00 GMT

I de svenska näringsrekommendationerna, SNR, listas 22 näringsämnen som vi bör få i oss varje dag. 18 av dem finns i mjölk.

Den rekommenderade mängden 5 dl mjölk per dag ger minst 10 procent av det rekommenderade dagliga intaget av respektive näringsämne.

Mjölken innehåller ungefär 100 000 olika komponenter. De är av avgörande betydelse för mjölkens teknologiska kvalitet vid till exempel tillverkning av yoghurt och ost och för mjölken som källa till viktiga näringskomponenter. Mjölkens sammansättning varierar beroende bland annat på årstid, kons gener och vilket foder kon får.

Näring i ost

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 13:34:00 GMT

En ostbit är en konserv av mjölkens nyttigheter. All hårdost är naturligt fri från laktos och den är också nyttig för tänderna.

Hårdost är ett koncentrat av mjölk vilket betyder att ost också är ett koncentrat av näring i form av vitaminer, mineralämnen, fett och protein. Generellt är ost ett livsmedel med högt näringsinnehåll men med vissa variationer beroende på ostsort. Till exempel så är hårdost näringstätare (mer näring per 100 gram ost) än mjukost. Ost med låg fetthalt innehåller mer protein, kalcium och vattenlösliga vitaminer än ost med hög fetthalt. Cirka en tredjedel av fettet i osten är omättat.

Fetthalten för hårdost varierar mellan 5 % och 38 %. De flesta hårdostarna har en fetthalt på maximalt 28 %. Nyckelhålsmärkt ost kan ha en fetthalt upp till 17 %.

En normalstor ostskiva (á 12 gram) innehåller endast två gram fett om man väljer en nyckelhålsmärkt ost. Enligt våra svenska näringsrekommendationer (SNR-05) bör vi äta 70-90 gram fett per dag.

Proteinet i ost är av hög biologisk kvalitet vilket betyder att det är lätt för vår kropp att tillgodogöra sig. Ost innehåller betydande mängder mineralämnen och vitaminer. Hårdost är ett av våra kalciumrikaste livsmedel. Två skivor innehåller lika mycket kalcium som ett glas mjölk. Förutom kalcium så är ost också rikt på mineralämnena zink och selen. Bland vitaminerna är det framför allt B-vitaminerna riboflavin, niacin och B12 som är betydande. För laktosintoleranta är hårdost en viktig källa till för framför allt kalcium och vitamin B12.

Ost skyddar tänderna

Att låta hårdost ingå eller avsluta måltiden kan löna sig. Flera studier har visat att det finns ett samband mellan ostkonsumtion och bättre tandhälsa. En förebyggande och behandlande effekt på tändernas hälsa tycks vara att äta cirka 25 gram ost per dag. Senare forskning tyder på att detta även gäller om osten är inkluderad i maten.

Ost har förmåga att normalisera ph-värdet i munhålan efter en måltid och därmed hämmas syraattacken på emaljen. En del studier visar också på att ost kan bygga upp skadad emalj och stärka tänderna. Sannolikt är det kombinationen av kalcium, fosfor och kasein som stärker tandemaljen och gör den tåligare mot kariesangrepp. Andra speciella egenskaper som hårdosten har är att ostens mjölkproteiner är sönderklippta vilket medför att kariesbakterier inte fastnar lika lätt på tänderna. Ost verkar även kunna stimulera salivflödet. När salivmängden ökar minskar risken för hål i tänderna och inflammation i munnen.

Referenser:

Öhlund I, Holgerson PL, Bäckman B, Lind T, Hernell O & Johansson I, Diet intake and caries prevalence in four-year-old children living in a low-prevalence country. Caries Research, 41, 26-33. Drummond BK, Chandler NP, Meldrum AM. Comparison of the cariogenicity of some processed cheeses. Eur J Paediatr Dent. 2002 Dec;3(4) 188-194.
Herod EL. The effect of cheese on dental caries: a review of the literature. Aust Dent J. Apr;36(2):120-5.
Ahola AJ, Yli-Knuuttila H, Suomalainen T, Poussa T, Ahlstrom A, Meurman JH, Korpela R. Short-term consumption of probiotic-containing cheese and its effect on dental caries risk factors. Arch Oral Biol. 2002 Nov;47(11):799-804.
Kashket S, DePaola DP. Cheese Consumption and the development and progression of dental caries. Nutr Rev. 2002 Apr;60(4):97-103.
Johansson I. Milk and dairy products: possible effects on dental health. Scand J Nutr 2002;46:119-122.
Moynihan PJ, Ferrier S, Jenkins GN. The cariostatic potential of cheese: cooked cheese-containing meals increase plaque calcium concentration. Dent J. Dec Br 1999 25;187(12):664-7.

Rekommendationer

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Oct 2010 09:30:00 GMT

18 av 22 viktiga näringsämnen som finns i mjölk

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 03 Mar 2011 10:47:00 GMT

Enligt de svenska näringsrekommendationerna, SNR, finns det 22 näringsämnen som vi bör få i oss varje dag. 18 av dem finns i mjölk.

Den rekommenderade mängden 5 dl mjölk per dag ger minst 10 procent av det rekommenderade dagliga intaget av de respektive 18 näringsämnena.

I denna faktasamling ges information om dessa näringsämnen. Bland annat beskrivs funktionerna i kroppen, förekomsten i mjölk, kemisk struktur och i vilka andra livsmedel än mjölkprodukter som är källor till respektive näringsämne.

De fyra näringsämnen som inte finns i mjölk är vitamin C, järn, vitamin E och koppar.

Näringsämnen i mjölk:

Energigivare
Fett
Kolhydrater - laktos
Protein

Vitaminer
Folat (folsyra)
Vitamin A
Tiamin (vitamin B1)
Riboflavin (vitamin B2)
Niacin (vitamin B3)
Vitamin B6 (pyridoxin)
Vitamin B12
Vitamin D

Mineraler
Fosfor
Jod
Kalcium
Kalium
Magnesium
Selen
Zink

För forskningsfrågor kontakta Helena Lindmark-Månsson.

Fakta om kolhydrater och socker

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 22 Nov 2010 11:06:00 GMT

Innehåll

Våra energikällor
Vad är kolhydrater?
Socker – energikälla och smakbärare
Är det skillnad på socker och kolhydrater?
Glykemiskt index
Vi är alla kolhydratberoende
Hur mycket tillsatt socker kan man äta?
Skilj på tillsatt socker och naturliga kolhydrater
Var sockersmart – tänk på näringsinnehåll, inte bara på socker!
Kroppen och sockret
Magen: mättnad
Munnen: smaksinnet
Blodet: blodsocker och GI
Tänderna: karies
Fetma: sockret som en bov
Jaga sockerbitarna där de verkligen finns
Mjölkens kolhydratformel
Så hanterar du sockersituationerna

Våra energikällor

Kroppen får energi ifrån vad vi äter och dricker. Kolhydrater, fetter och proteiner tillhör de energigivande näringsämnena.

Alkohol innehåller också energi, men ska inte ses som ett näringsämne. Att alkohol innehåller energi gör att alkoholen bidrar till risk för övervikt.

Kolhydrater är kroppens främsta energikälla, och därför utgörs en stor del av vår kost av kolhydrater.
Upp

Vad är kolhydrater?

Kolhydrater är uppbyggt av små byggstenar. Det finns kolhydrater som består av en enda byggsten (monosackarid), det finns kolhydrater som består av två byggstenar (disackarid) och det finns kolhydrater som består av många byggstenar (polysackarid).

Antalet byggstenar har betydelse för hur snabbt kolhydraterna tas upp av kroppen. Kolhydrater med få byggstenar tas upp snabbt och kolhydrater med många byggstenar tas upp långsamt.
Upp

Socker - energikälla och smakbärare

Socker är en kolhydrat som är en viktig smakbärare i både mat och dryck. Det märks tydligt när man har lite socker i en tomatsås för att lyfta smaken, eller om man strör lite socker över jordgubbarna.

Socker ger också snabbt energi till kroppen, något som ibland behövs, men som ofta är ett problem eftersom många får i sig mer energi än vad de gör av med och därför går upp i vikt. Därför är det bra att hålla koll på sin sockerkonsumtion.
Upp

Är det skillnad på socker och kolhydrater?

Ja, kolhydrater kan delas in i kostfiber, stärkelse och sockerarter.

Kostfibrer är otillgängliga, (odigererbara) vilket betyder att kroppen inte tar upp dem alls. Därför ger rena kostfibrer ingen energi. Däremot ger de mättnadskänsla och är bra för matsmältningen.

Stärkelse och sockerarter är tillgängliga (digererbara) och ger därför kroppen energi.

Hur fort det går för kroppen att ta upp energi från kolhydrater beror på vilken sorts kolhydrat det är. Snabbast går det för kroppen att ta upp energi från rent socker. När livsmedel innehåller rent socker så är det tillsatt socker.
Upp

Glykemiskt index

Olika näringsämnen tar olika lång tid att omvandlas till glukos (blodsocker). Hur lång tid det tar för kroppen att göra detta mäts i Glykemiskt Index, GI. Ju högre GI, desto snabbare stiger blodsockernivån.

Tanken bakom den så kallade GI-dieten är att undvika snabba och kraftiga höjningar och sänkningar av blodsockernivån. Slipper vi det så lockas vi heller inte till att stoppa i oss för mycket energi, vilket leder till övervikt.

GI-dieten har blivit populär och många anser att den är effektiv för att hålla vikten. Men det finns också många kritiker som menar att det är fel att bara fokusera på ett livsmedels GI, eftersom det finns fler aspekter att ta hänsyn till. Produkter med lågt GI kan till exempel vara både feta och salta och knappt innehålla några näringsämnen. Dessutom säger glykemiskt index bara hur olika livsmedel påverkar blodsockret var och ett för sig. Äter man en hel måltid blir värdena annorlunda.

Det är alltså omstritt vilken roll det glykemiska indexet spelar för vår kroppsvikt och vetenskapligt finns det fortfarande frågetecken att räta ut.
Upp

Vi är alla kolhydratberoende

Kroppen utvinner enklast glukos, det vill säga blodsocker, ur kolhydrater. Kroppen kan dock även omvandla fett och protein till blodsocker.

I debatten har det ibland talats om att man kan bli sockerberoende, eftersom vissa undersökningar på råttor indikerat att ökat sockerintag ökat signalsubstansen dopamin som i sin tur ger kroppen signaler om att öka sockerintaget. Om sockerberoende kan uppstå hos människor är inte bevisat.
Upp

Hur mycket tillsatt socker kan man äta?

Näringsrekommendationer säger vanligen att maximalt tio procent av vår energi bör komma från tillsatt socker. För en vuxen kvinna innebär detta ungefär 55 gram tillsatt socker per dag.

Om man äter ett hekto lösgodis har man redan fått i sig mer än det, nämligen cirka 60 gram tillsatt socker. Väljer man i stället en mazarin får man i sig ungefär hälften av det och tar man en frukt får man inte i sig något tillsatt socker alls.
Upp

Skilj på tillsatt socker och naturliga kolhydrater

Kroppen reglerar hur mycket mat du behöver äta genom att du känner dig mätt eller hungrig. När du äter tillsatt socker, till skillnad från när du äter kolhydrater som finns naturligt i olika livsmedel som till exempel frukt eller spannmål, blir du inte mätt och riskerar därför att äta mer än vad du behöver och att lägga på dig övervikt.

I vissa fall är det mycket tydligt när vi får i oss tillsatt socker, som när man har en sockerbit i kaffet, men en del socker tillsätts när maten produceras, vilket gör det svårare för oss att ha kontroll över sockerintaget.

Därför behöver de som vill tänka på sin vikt och sin hälsa bli mer medvetna om hur mycket tillsatt socker det är i den mat man äter. Idag är det många som inte skiljer på kolhydrater och tillsatt socker. Vi behöver bli mer sockersmarta.
Upp

Var sockersmart - tänk på näringsinnehåll, inte bara på socker!

Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på sockret eller jagar kalorier utan att tänka på att maten måste innehålla vitaminer och andra näringsämnen som kroppen behöver. Därför bör man se till hela näringsinnehållet.

Exempelvis ger sötad yoghurt en viss del tillsatt socker men yoghurt innehåller också en stor del av de viktigaste näringsämnena kroppen behöver och ger dessutom mättnadskänsla. Avstår man då från yoghurt missar man också viktig näring som man måste få i sig på annat håll.

Därför är det smart att fokusera på att minska de livsmedel som bara innehåller socker om man vill begränsa sin sockerkonsumtion.
Upp

Kroppen och sockret

Kroppen påverkas av socker på olika sätt. Här ser du hur du kan anpassa dig för att inte hamna i en sockerfälla.
Upp

Magen: mättnad

Kroppen reglerar hur mycket mat man behöver äta genom att känna mättnad eller hunger. När man äter tillsatt socker (till skillnad från naturliga kolhydrater) uppstår ingen mättnad och därför riskerar man att äta mer än man behöver och att få övervikt.

Att tänka på: Undvik läsk och andra drycker som endast innehåller tillsatt socker.

Fett och protein ger mättnadskänsla. Därför är till exempel mjölk en bättre dryck eftersom den mättar.

Vid sötsug är det bättre att välja smaksatt mjölk istället för läsk. Förutom att den mättar mer ger den viktiga näringsämnen som mineraler och vitaminer.
Upp

Munnen: smaksinnet

På samma sätt som man kan vänja sig vid att äta starkt kryddad mat, kan man bli van vid att äta söt mat. Nivån för vad som känns lagom sött höjs vid konsumtion av mycket socker.

Att tänka på: Undvik vanan att äta söt mat. Hoppa över sockret vid till exempel fikapauser. En välgjord caffè latte behöver inte socker för att smaka gott.
Upp

Blodet: blodsocker och GI

Olika kolhydrater har olika inverkan på kroppens blodsockernivå. Ett livsmedel med högt GI höjer blodsockernivån snabbt, man talar om snabba kolhydrater. Långsamma kolhydrater finns i livsmedel med lägre GI. De tas upp av kroppen under längre tid och ger bättre mättnadskänsla.

Det problematiska med GI är att värdena bara gäller för enskilda livsmedel. Äter du en sammansatt måltid ändras balansen och påverkan på blodsockret blir en annan.

Det innebär att det inte är klarlagt hur effektiv GI-dieten är avseende att hålla vikten. Generellt kan dock sägas att fibrer, protein och fett drar ner GI-nivån och ger längre mättnadskänsla.

Att tänka på: Livsmedel med lågt GI mättar längre vilket innebär att det är bättre med fullkornsbröd än vitt bröd. Det är dock viktigare att komponera väl sammansatta måltider rika på vitaminer och mineraler än att stirra sig blind på enskilda livsmedel.

Exempel på livsmedel som ger snabba kolhydrater, högt GI:
Vitt bröd
Sötade flingor
Kokt vitt ris
Läsk

Exempel på livsmedel som ger långsamma kolhydrater, lågt GI:
Fullkornsbröd
Frukt
Grönsaker
Bönor och linser
Mjölk
Upp

Tänderna: karies

De flesta i Sverige har en god tandhygien men en konsumtion av mycket socker innebär risk för en sämre tandhälsa och hål i tänderna.

Att tänka på: Undvik mycket socker och småätande mellan måltiderna. Ordentliga mellanmål är däremot bra för att hålla blodsockret på en jämn nivå och hungerkänslorna i schack.

Ett sätt att skydda tänderna är att avsluta måltiden med ost. Ost bidrar till att hålla pH-värdet i munnen på en jämn nivå och på så sätt hämmas de frätande syrorna som löser upp tandemaljen.
Upp

Fetma: sockret som en bov

Ett högt sockerintag i sig leder inte till fetma eller övervikt. Övervikt och fetma avgörs av hela energiintaget. Konsumtion av mer energi än man förbränner innebär viktuppgång.

Socker innehåller mycket energi och är lätt att konsumera i stora mängder, framförallt vid hög läskkonsumtion, eftersom socker i flytande form ger mindre mättnad än i fasta produkter.

Att tänka på: Det är skillnad på tillsatt socker och naturliga kolhydrater. Naturliga kolhydrater tar längre tid för kroppen att ta upp. Det innebär en mindre risk att äta för mycket eftersom kolhydrater i naturlig form ger starkare mättnadskänsla. Till exempel mättar en apelsin bättre än en apelsinläsk.
Upp

Jaga sockerbitarna där de verkligen finns

Ofta illustreras kolhydraterna i olika livsmedel med hjälp av sockerbitar. Bredvid burken med läsk travas elva sockerbitar och bredvid mjölken en sockerbit och så vidare. Denna bild är missvisande för produkter med naturliga kolhydrater eftersom de inte innehåller tillsatt socker. Det är som att säga att någon petat in sockerbitar i dina morötter.

Låt dig därför inte luras av kolhydraterna som finns angivna på till exempel mjölkpaketet. Laktos är en långsam kolhydrat som finns naturligt i mjölk.

Många dricker mjölk dagligen eller får via sin fil eller yoghurt i sig flera av de viktigaste näringsämnena som kroppen behöver. Det är beklagligt att om man undviker dessa produkter på grund av felaktiga tolkningar av informationen på förpackningarna genom likhetstecken mellan kolhydrater och sockerbitar.
Upp

Mjölkens kolhydratformel

Så här beräknas den korrekta mängden tillsatt socker i mjölk och mjölkprodukter:

Mängden tillsatta socker = kolhydrater som anges på paketet (per 100 gram) minus 5 gram.

Dra alltså av 5 gram per 100 gram som anges som kolhydrater i mejeriprodukter för att få fram sockermängden. Detta visar att naturell yoghurt och dryckesmjölk inte innehåller något tillsatt socker alls.
Upp

Så hanterar du sockersituationerna

På jobbet:
Hoppa över sockret i kaffet. En välgjord caffè latte behöver inget socker. Mjölken ger viss sötma utan att innehålla något socker alls. Hoppa över kakfatet och välj fruktkorgen istället.

Trötthet och sockersug:
Alla behöver ibland en liten sockerkick. Utmaningen är då att inte länsa kakfatet eller köpa en hel påse kolor. Det är bättre att ta en smörgås. För att få en liten snabb injektion av socker kan du välja att ha marmelad på ostmackan. Då kombinerar du det snabba sockret för att få upp blodsockernivån, men fyller sedan på med lite mer fibrer från brödet som gör att du blir mätt längre.

På stan:
Hos Pressbyrån eller 7-eleven finns det inte bara godis. Titta i kyldisken och välj drickyoghurt och en frukt istället för smågodis.

Vid frukost:
Undvik frukostflingor med mycket tillsatt socker. Ta hellre en sockersnål müsli och komplettera med färsk frukt. Gillar du sötade flingor väljer du naturell fil eller yoghurt.

På väg hem efter jobbet:
För många kan hemresa, hämtning av barn och tid för matlagning innebära att det tar flera timmar innan det blir mat efter arbetsdagens slut. För att undvika att bli jättehungrig, blodsockerfall och att hamna i "kexchokladfällan" är det smart att ta en smörgås, en frukt och/eller en tallrik fil på jobbet som mellanmål på eftermiddagen eller innan hemfärd.
Upp

(2010)

Laktosintolerans ovanligt i Sverige

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 25 Nov 2010 14:51:00 GMT

Färre än 5 vuxna svenskar av 100 är laktosintoleranta, det vill säga är känsliga mot mjölksocker. Laktosintolerans debuterar tidigast i skolåldern och oftast i tonåren. Det är ingen allergi och att vara laktosintolerant är inte farligt. Men kan givetvis vara obehagligt.

Laktosintolerans innebär att man har för lite av enzymet laktas i tunntarmen. Laktas ska dela upp laktos i två beståndsdelar, glukos och galaktos, så att de kan upptas i kroppen. Om laktosen inte delas upp i tunntarmen, eller spjälkas som det heter, så jäser mjölksockret i tjocktarmen. Processen kallas fermentering, och vid den bildas gaser som kan ge uppsvälld mage och diarréer. Det är samma sak som händer då man äter fiberrik mat, bönor eller ärtsoppa.

Det är viktigt att få en korrekt diagnos ställd av sjukvården om du misstänker laktosintolerans. Många utesluter mjölkprodukter helt i onödan och gör på så sätt livet mer besvärligt. Dessutom går de miste om den näring som mjölken bidrar med.

Det finns fler diagnoser som ger liknande symptom men som är betydligt allvarligare och behöver behandling, till exempel irriterad tarm (Irritable Bowel Syndrome, IBS), glutenintolerans och komjölksproteinallergi.

Vad gör jag om jag är laktosintolerant?

Om du fått diagnosen laktosintolerant behöver du inte äta helt laktosfritt, men du kan behöva utesluta vissa mängder laktos ur kosten. Det är viktigt att du provar dig fram för att se hur mycket just du klarar eftersom detta är mycket individuellt. De flesta tål vanlig mjölk om de dricker mindre mängder fördelat över dagen. Det brukar också gå bättre att dricka mjölk i samband med måltid.

Fil och yoghurt innehåller naturligt mindre mängder laktos eftersom laktos går åt när mjölksyrebakterierna syrar mjölken till fil och yoghurt. All hårdost är naturligt laktosfri eftersom laktosen försvinner under tillverkningen.

Ju fetare en mjölkprodukt är desto mindre laktos innehåller den. Smör innehåller mycket små mängder laktos. Även grädde och crème fraiche innehåller mindre mängder och att använda dessa i matlagningen brukar inte vara något problem.

Numera finns en mängd laktosreducerade eller laktosfria produkter som man kan använda som laktosintolerant. Dessa är att föredra framför till exempel havre- eller sojadryck eftersom de laktosfria/-reducerade produkterna är både billigare, mer naturliga och ger mer näring.

Ibland kan det vara svårt att veta om maten man ska äta innehåller laktos, till exempel om man ska gå på restaurang. Då finns laktaskapslar att köpa på Apoteket som man tar i samband med måltid. Det tillförda laktasenzymet har samma verkan som det enzym som produceras i tunntarmen.

Vill du veta hur mycket laktos en produkt innehåller finns en laktostabell på Livsmedelsverkets webbplats.

Historik – genmutation ger laktostålighet

Förmågan att spjälka mjölksocker har uppkommit genom en förändring i våra gener, en så kallad mutation, för cirka 10 000 år sedan. Genförändringen var mycket fördelaktig, då de personer som hade den fick tillgång till mycket näringsrik mat hela året. Således kunde de bosätta sig på platser där det annars inte var möjligt att livnära sig under långa vintrar.

Mjölkfett – grundfakta

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 22 Nov 2010 13:36:00 GMT

Mjölkens fettsyror härstammar från två källor, dels från fodret och dels från jäsningsprocessen i kons våm, en av de fyra magarna. I våmmen bildas ett utgångsmaterial som blir till fettsyror i mjölkkörteln och juvret.

Mjölkens innehåll av fett och olika fettsyror varierar med bland annat koras, årstid och skillnaden mellan kor.

Eftersom mjölk till största del består av vatten måste mjölkfettet göras vattenlösligt. Därför existerar i stort sett allt fett i mjölken i form av fettkulor omgivna av ett membran.

Mjölken som kommer direkt från kon innehåller bara 4,2 procent fett. Trots detta finns cirka tio miljarder fettkulor i en milliliter mjölk.

Fettsyrasammansättningen i mjölk varierar en hel del under året. På sommaren när korna är ute på bete är innehållet av omättade fettsyror högre än på vintern då korna är inne. Den genomsnittliga fettsyrasammansättningen i mjölk baserat på ett årsmedelvärde redovisas nedan. Siffrorna anger procent av det totala fettsyrainnehållet år 2009.

Fleromättade 2,5 procent
Enkelomättade 26,4 procent
Mättade fettsyror 67,8 procent
Transfettsyror 2,8 procent
Konjugerad linolsyra, CLA 0,5 procent

I mjölk finns flera sorters fettsyror. En av dem är smörsyra som visat sig ha antiinflammatoriska effekter. En annan är myristinsyra som kan aktivera ett enzym som är nödvändigt för att vi ska kunna förlänga vissa fleromättade fettsyror och därmed göra dem ännu mer värdefulla.

Forskning har visat att två fettsyror i mjölken, pentadekansyra och heptadekansyra, kan användas som markörerna för hur mycket mjölkfett personer har ätit. Dessa fettsyror kan inte människokroppen tillverka utan de finns nästan uteslutande hos kor.

Forskare har sett att personer med mycket markörer för mjölkfett i blodet och cellerna (det vill säga som har ätit mycket mjölkfett) löper lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och stroke.

Källor:

Biomarkers of milk fat and the risk of myocardial infarction in men and women: a prospective, matched case-control study. Warensjö E, Jansson JH, Cederholm T, Boman K, Eliasson M, Hallmans G, Johansson I, Sjögren P. Am J Clin Nutr. 2010 Jul;92(1):194-202.
Dairy product consumption and the metabolic syndrome. van Meijl LE, Vrolix R, Mensink RP. Nutr Res Rev 2008;21:148–57.
Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors and does not increase the risk of a first acute myocardial infarction. A prospective case-control study. Warensjö E, Jansson JH, Berglund L, Boman K, Ahrén B, Weinehall L, Lindahl B, Hallmans G, Vessby B. Br J Nutr. 2004 Apr;91(4):635-42.
Dairy consumption, obesity, and the insulin resistance syndrome in young adults: the CARDIA Study. Pereira MA, Jacobs DR Jr, Van Horn L, Slattery ML, Kartashov AI, Ludwig DS. JAMA 2002;287:2081–9.
Pentadecanoic acid in serum as a marker for intake of milk fat: relations between intake of milk fat and metabolic risk factors. Smedman AE, Gustafsson IB, Berglund LG, Vessby BO. Am J Clin Nutr. 1999 Jan;69(1):22-9.
Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009. Lindmark Månsson, H. Svensk Mjölk rapport 7090-P.
Dairy Chemistry and Biochemistry, 1998. Fox, P. F. & McSweeney, P. L. H. Thomson Science, 2-6 Boundary Row, London SE1 8HN, UK.
Biomarkers of milk fat and the risk of myocardial infarction in men and women: a prospective, matched case-control study. Warensjö E, Jansson JH, Cederholm T, Boman K, Eliasson M, Hallmans G, Johansson I, Sjögren P. Am J Clin Nutr. 2010 Jul;92(1):194-202.

Fakta om protein

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 27 Oct 2010 20:18:00 GMT

Innehåll

Nytta och nödvändighet med protein
Protein kontra kalorier, kolhydrater och fett som energigivare
Tidig insikt om proteinets betydelse
Protein består av kedjor av aminosyror
Nedbrytning och upptag
Olika kvaliteter av protein
Proteinkällor i svensk kost
Mjölkprotein
Proteininnehåll i några livsmedel
Symptom på proteinbrist
Om att äta mycket protein
Lagom är bäst
Om att mäta konsumtionen i energiprocent
En dagsranson protein
Idrott och träning
Protein viktigt efter träning
Proteinbehovet för små barn
Proteinbehovet för äldre
Proteinkällor för vegetarianer
Kan man banta med protein?
Källor

Proteiner har många uppgifter i kroppen och finns i många livsmedel. Protein i mjölk och mjölkprodukter har särskilt god kvalitet. Här beskrivs betydelsen av protein ur en rad aspekter.
Upp

Nytta och nödvändighet med protein

Proteiner ingår i kroppens alla celler och beskrivs därför ofta som kroppens byggstenar. De behövs för tillväxt och underhåll av kroppen och är till exempel en viktig beståndsdel i muskler.

Protein ingår också i mycket små mängder i andra ämnen. Nästan alla hormoner och enzymer är proteiner. Dessa ingår i en många processer i kroppen.

Flera ämnen måste också vara bundna till proteiner för att kunna transporteras i blodet. Exempel på det är hemoglobin som transporterar syre och lipoproteiner som bär med sig fett.

Protein har alltså helt nödvändiga uppgifter i kroppen som inte kan ersättas av andra ämnen.

Protein kan också vara en energikälla. Den funktionen kan dock ersättas av kolhydrater och fett. Protein anses dock vara en energikälla som mättar bättre än kolhydrater.

Om man äter mer protein än kroppen just då behöver som byggstenar eller reparation, används överskottet som energi. Antingen förbränns det eller så lagras det upp som fett.
Upp

Protein kontra kalorier, kolhydrater och fett som energigivare

1 gram protein = 4 kalorier/17 kiloJoul
1 gram kolhydrater = 4 kalorier/17 kiloJoul
1 g fett = 9 kalorier/37 kiloJoul

(1 kalori = 4,2 kiloJoul)
Upp

Tidig insikt om proteinets betydelse

Ordet protein är internationellt. Det myntades av den svenske kemisten J J Berzelius för cirka 170 år sedan. Benämnen har sitt ursprung i grekiskans proteios som betyder ungefär "av första ordning". Detta visar att man redan då insåg att protein är ett viktigt och nödvändigt ämne.
Upp

Protein består av kedjor av aminosyror

Proteiner är uppbyggda i av ett tjugotal olika aminosyror. Dessa kan kombineras på en mängd olika sätt och vara allt ifrån mycket korta till enormt långa kedjor.

Nio av dessa aminosyror är livsnödvändiga (brukar kallas essentiella). De är isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan, valin och histidin. Histidin uppfyller inte riktigt alla krav för att höra till de helt livsnödvändiga aminosyrorna men räknas ändå in där.

Kroppen kan inte själv tillverka dessa aminosyror utan de måste tillföras genom det man äter och dricker.

De andra aminosyrorna kan kroppen själv tillverka om man äter tillräckligt med protein.
Upp

Nedbrytning och upptag

Proteinerna bryts ner till aminosyror innan de tas upp i kroppen. Det sker en ständig omsättning av proteiner och aminosyror – det pågår hela tiden en process av nedbrytning och upptag. Kroppen återanvänder en stor del av de aminosyror som frisätts vid nedbrytningen.

Även om en del aminosyror återanvänds krävs det att man dagligen äter och dricker livsmedel med protein för att tillföra kroppen tillräckligt för alla funktioner som behöver protein.
Upp

Olika kvaliteter av protein

Kvaliteten på proteinet avgörs av vilka aminosyrorna som är sammansatta och om det är tillräckligt av dem alla för att det ska bli en bra balans. I vissa livsmedel är proteinet komplett. Då är mixen av aminosyror perfekt för människans behov.

Om man får tillräckligt av rätt sorts aminosyror beror också på hur måltiderna komponeras över dagen. Mjöl, gryn och bröd innehåller till exempel inte alla livsnödvändiga aminosyror, men kan tillsammans med livsmedel som ärtor och bönor ge ett komplett protein.

Livsmedel som innehåller de livsnödvändiga aminosyrorna i en färdig, perfekt blandning är kött, fisk, ägg, mjölk, fil, yoghurt och ost. I växtriket är det protein från baljväxter som är det mest kompletta. Därför är ärtor, bönor och linser viktiga för den som väljer att äta vegetariskt.
Upp

Proteinkällor i svensk kost

I svensk kost kommer cirka en tredjedel av proteinet från mjölk och mjölkprodukter, en tredjedel från kött, fisk och ägg och en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter.

I genomsnitt äter vi i Sverige cirka 90 gram protein per dag. Nästan allt vi äter utom socker och fett innehåller protein. Men mängden och kvaliteten varierar alltså.
Upp

Mjölkprotein

Mjölkens proteiner står för en avsevärd del av det protein vi äter i Sverige, cirka en tredjedel av intaget.

Det huvudsakliga proteinet i mjölk och mjölkprodukter är kasein. Kasein står för cirka 82 procent av proteinet medan det resterande är vassleprotein.
Upp

Proteininnehåll i några livsmedel

De livsmedel som är markerade med fet stil i tabellen nedan innehåller komplett protein, alltså protein som består av aminosyror i en bra blandning och lätt kan tas upp i kroppen.

Livsmedel	gram protein/100 gram	gram/portion
Mjölk/fil/youghurt	3,5	7 per glas (2 dl)
Ost 17% fett	30,3	4,6 per skiva (15 g)
Ost 28% fett	27,1	4,1 per skiva (15 g)
Keso	12,0	12,0 per dl
Torsk	17,0	21,2 per 125 g
Nötbiff	21,8	26,5 per 125 g
Ägg	12,6	7,0 per st
Potatis	1,5	2,3 per 150 g
Pasta, okokt	12,5	8,8 per 70 g
Rågsiktsbröd	7,1	2,1 per skiva
Kikärter, kokta	20,5	16,4 per 170 g

Upp

Symptom på proteinbrist

Om man äter tillräckligt mycket av allsidig kost uppstår inte brist på protein.

I västvärlden beror proteinbrist nästan alltid på att man äter för lite mat. I vissa U-länder kan ren proteinbrist förekomma. Då har man något proteinfattigt livsmedel, till exempel kassava, som stapelföda.

I Norden är det ovanligt även med kombination av protein-energibrist men det kan förkomma till exempel hos äldre personer som äter lite. Då är man underviktig och har väldigt lite fett och muskler på kroppen. Minskat immunförsvar, sämre sårläkning, trötthet och apati är andra kännetecken på protein-energibrist.
Upp

Om att äta mycket protein

Det finns inga säkra belägg för att en kost med mer protein - upp till 15-20 eller kanske till och med 25 procent av energin - har några skadliga effekter. Men det verkar heller inte vara några fördelar med så mycket protein. Det saknas dock undersökningar med långsiktig utvärdering av effekter på hälsan.

Det man säkert vet är att om man äter mer protein än kroppen just då behöver används överskottet som energi som antingen förbränns eller lagras i kroppen som fett beroende på hur aktiv man är.
Upp

Lagom är bäst

De svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) anger att protein bör bidra med 10-20 procent av den energi (de kalorier) man äter och dricker. Det gäller för alla - även för barn från 2 års ålder (läs mer om olika grupper nedan). Det innebär i genomsnitt 75 gram för en kvinna som behöver cirka 2 000 kalorier under en dag.

Intervallet 10-20 procent innebär dock att variationen kan vara ganska stor och att allt mellan 50-100 gram protein per dag kan vara bra. För en man som behöver mer mat, cirka 2 700 kalorier per dag, blir det cirka 100 gram (intervall 70-135 gram) per dag. Se tabellen ovan för information om mängden protein i olika livsmedel.

I SNR konstateras också att om man äter lite mat, mindre än 1 500 kalorier per dag, kan man behöva en högre andel protein. Likaså sägs att proteinandelen egentligen skulle kunna vara lägre än 10 energiprocent men med de matvanor vi har i Norden och för att få variation i maten är rekommendationen lite högre.
Upp

Om att mäta konsumtionen i energiprocent

Att ange mängden protein som procent av den energi man äter kan tyckas omständigt. Men det har klara fördelar att ange en rekommendation på det sättet. Om man har en liten kropp och rör sig lite så behövs inte så mycket energi (kalorier). Och följaktligen inte heller lika mycket protein som om man har en stor kropp med mycket muskler och tränar mycket.

Skillnaden i gram kan bli stor. En ung, fysiskt aktiv man behöver dubbel mängd, cirka 120 gram, jämfört med en liten, äldre kvinna som behöver cirka 60 gram.

Ofta anges 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag som ett riktvärde. Det är enklare att räkna ut än procent av energin.

Rekommendation är inte samma sak som minimibehov. En rekommendation är satt med säkerhetsmarginal så att de räcker till för i stort sett alla människor. Det betyder att vissa klarar sig med mindre än rekommendationen.

Äter man tillräckligt mycket av allsidig kost finns det inte någon risk att få för lite protein.
Upp

En dagsranson protein

Här är ett exempel på hur mat och dryck under en dag bidrar med protein. Man får naturligtvis protein även från andra livsmedel man äter under dagen men detta är de större källorna. Mjölk, ost, kött och fisk bidrar med protein av hög kvalitet.

Livsmedel	Proteininnehåll, gram
0,5 liter mjölk/fil/youghurt	18
3 skivor (15 gram) ost 17% fett	14
6 skivor bröd (4 mjuka, 2 knäcke)	11
100 gram kotlett	20
100 gram lax	18
Gröna ärter, 75 gram	4
TOTALT	85

Upp

Idrott och träning

Det är välkänt att kolhydrater är lämpligt vid träning för tillräcklig energi. På senare tid har det kommit rön och forskningsresultat om protein och träning avseende mängd, kvalitet och lämpliga tider för att konsumera protein i relation till träning.

Det är ju rimligt att anta att man behöver mer protein när man tränar hårt och bygger mycket muskler. Vissa undersökningar tyder dock på att kroppen utnyttjar proteinet bättre och mer effektivt när man är vältränad.

Vissa forskare menar att elitidrottare behöver 1,0-1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, att jämföra med de 0,8 gram som vanliga vardagsmotionärer behöver. Kroppen reglerar dock detta själv eftersom det krävs mer energi när man tränar hårt och man då behöver mer mat. Det blir på ett naturligt sätt mer protein i kosten om man äter vanlig, varierad bra mat.

Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) ger i sina riktlinjer för elitidrottare exempel på hur en dags mat kan se ut. Majoriteten av elitidrottare behöver 3 000- 6 000 kalorier per dag. Alltså nästan dubbelt så mycket som en "vanlig" människa. Då behövs också dubbelt så mycket av de flesta livsmedlen de äter. Till exempel ingår cirka en liter mjölk/fil/yoghurt i SOK´s kostförslag för en dags mat på 4 000 kalorier.
Upp

Protein viktigt efter träning

Att kolhydrater direkt efter träningen ger snabbare återhämtning är känt sedan länge. Men även protein är viktigt. Det bidrar till optimal proteinuppbyggnad.

SOK ger förslag på några återhämtningsmål som ger cirka 100 gram kolhydrater och 15 gram protein.

1.
2 bananer
2 glas apelsinjuice
3 dl lättmjölk

2.
4 dl lättfruktyoghurt
1 dl russin

3.
1,5 portioner havregrynsgröt
3 dl lättmjölk
1 banan
4 msk sylt

Aktuella studier från Center för muskelforskning i Köpenhamn visar också att mjölkproteiner verkar vara bättre än andra proteinsorter för återhämtning. Kasein och vassle är proteiner som ingår i mjölk. Kasein har visat sig vara effektivt när det gäller att förhindra nedbrytning av kroppens egna muskelproteiner. Vassle tas upp snabbare och är bra på att bygga upp musklernas protein.
Upp

Proteinbehovet för små barn

Under spädbarnsåret behöver barnet en relativt låg andel protein i maten. Bröstmjölken innehåller ganska lite protein och är förstås perfekt sammansatt.

Från att barnet är ett halvt till ett år har man satt 7-15 procent av energin från protein som ett riktvärde för konsumtion. Med detta menas att man börjar på den lägsta nivån, 7 procent, och sedan ökar successivt. Innan ordnar ”naturen” detta klokt genom att bröstmjölken innehåller 5 energiprocent protein. När man sedan ökar successivt med livsmedel så ökar proteinandelen.

Du kan läsa mer om bra mat för små barn på Livsmedelsverkets webbplats. Du hittar en länk dit högre upp till höger här bredvid.

Från ettårsåldern rekommenderas att 12-15 procent av de kalorier barnet äter kommer från protein. Det brukar vara enkelt att uppnå; för det blir nästan aldrig för lite protein.

Från 2 års ålder är det samma rekommendation som för alla andra åldersgrupper - det vill säga att 10-20 procent av energin bör komma från protein.

En halv liter mjölk/fil/yoghurt per dag är en lagom mängd även för barn. Men det första levnadsåret rekommenderas att man bara ger små mängder mjölk som smakportioner från det att barnet är 6 månader.
Upp

Proteinbehovet för äldre

När man blir äldre har man oftare kroniska sjukdomar. Dessa kan exempelvis göra att man har feber och sämre aptit. Det leder till ökade förluster av kroppens protein. Det har också diskuterats om äldre personer tar upp näring och protein sämre och därför har ett ökat behov. Men än finns inga generella slutsatser kring detta.

I de Nordiska näringsrekommendationerna finns det ett specifikt råd om äldre och protein. Vid ett lågt energiintag, mindre än 1500 kalorier per dag, bör man konsumera minst 1 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Alltså mer än de 0,8 gram som annars är riktlinjen.
Upp

Proteinkällor för vegetarianer

En vanlig fråga om vegetarisk kost är om det blir tillräckligt med protein.

Om det är en ren vegankost - det vill säga att man inte äter några livsmedel från djurriket - kräver det en hel del kunskap och planering för att konsumera tillräckligt med protein.

I vegankost ingår inga livsmedel med protein som är komplett som i mjölk, kött, fisk och ägg. Då måste man vara noga med att de andra livsmedlen man äter kompletterar varandra (se avsnittet ovan om olika kvaliteter av protein) Dessutom är proteiner från växtriket svårare för kroppen att bryta ner. Man säger att de har en smältbarhet på cirka 85 procent medan animaliska proteiner ligger på 95 procent. Detta är också viktigt att ta hänsyn till vid sammansättningen av kosten.

Om man - som de flesta gör - äter laktovegetariskt är det ingen svårighet att få tillräckligt med protein av bra kvalitet. Då ingår även mjölkprodukter i kosten. De ger ett lättillgängligt protein av hög kvalitet.
Upp

Kan man banta med protein?

Metoder för att gå ner i vikt är alltid ett hett ämne. Det finns många olika dieter som sägs vara perfekta för den som vill gå ner i vikt.

En del av dem bygger på att man äter allt ifrån lite mer till mycket protein. Protein verkar mätta bättre än de andra näringsämnena så syftet är att detta ska underlätta viktnedgång. Ett problem är dock att man inte vet hur ett högt proteinintag påverkar hälsan på längre sikt.

En genomgång av en mängd olika undersökningar för att utvärdera modellen med högt intag av protein och lite kolhydrater visade att det som avgör en framgångsrik viktnedgång trots allt är att äta mindre energi/kalorier än vad man gör av med!

Alltså verkar inte sammansättningen i sig med mycket protein göra att det går bättre.
Upp

Källor

Svenska Näringsrekommendationer 2005
Nordiska Näringsrekommendationer 2004
Näringslära för högskolan, Liber 1996
Krause´s Food, Nutritions and Diet Therapy, Saunders 2000
Livsmedelsverket
Upp

Författare: Gunilla Lindeberg, dietist (reviderad 2010)

Vitaminer och mineraler

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 27 Oct 2010 10:12:00 GMT

Guiden är ett unikt dokument som skrivits av läkaren Stefan Branth och professor emeritus Leif Hambræus. Den beskriver de 22 näringsämnen som är nödvändiga att konsumera varje dag enligt de Nordiska näringsrekommendationerna.

18 av dessa 22 näringsämnen ingår i mjölk. De övriga är vitamin C, järn, koppar och vitamin E.

Guiden innehåller ett inledande avsnitt med fakta och reflektioner över näringsämnen i allmänhet samt ett historiskt avsnitt om vitaminer. Därefter följer en omfattande beskrivning av varje vitamin och mineral med följande innehåll:

Funktion
Upptag och utsöndring
Behov
Rekommendation
Brist
Överskott
Källor
Näringsämnets förekomst i mjölk och mjölkprodukter

Sist i guiden kan du läsa en kommentar om mjölkprodukternas nutritionella roll.

Materialet är publicerat som PDF:er. Du kan välja att skriva ut hela guiden eller kapitlen om respektive näringsämne var för sig. Länkar finner du till höger.

Källa: Stefan Branth, läkare och Leif Hambraeus, professor emeritus

(2003)

Mjölk eller vatten - näringsberäkning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 08 Oct 2010 13:24:00 GMT

Här visas i tabeller skillnaden mellan näringsinnehållet i vanliga måltider med mjölk respektive vatten som måltidsdryck.

När vi går på hamburgerrestaurang är läsk den vanligaste drycken, men hemma dricker de flesta vatten till middagen. Vad händer med näringsvärdet i måltiden om vi i stället väljer mjölk som dryck? Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag, flera av dem i väsentliga mängder.

Dietist Viveca Annell har gjort näringsberäkningar för några av de vanligaste, svenska lunch- och middagsmåltiderna med vatten respektive mjölk som dryck. Resultatet har sammanställts och visas här på 16 PDF-bilder - en för var och en av måltiderna.

Redovisningen är gjord så den visar hur mycket näring måltiderna ger i relation till det rekommenderade intaget för utvalda kön och åldersgrupper som upplevts relevanta för varje rätt. Det framgår tydligt vilka näringsämnen som ökar mest i de olika måltiderna när mjölk ingår som måltidsdryck.

Författare/källa: Viveca Annell, leg dietist

Mjölkens näringsinnehåll stabilt sedan 1937

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Fri, 01 Jul 2011 11:09:00 GMT

Mjölk är ett naturligt livsmedel vars näringsinnehåll påverkas av exempelvis avel, mjölkningsrutiner, vad kon äter och av djurhållningen. Därför är det viktigt att kontinuerligt undersöka mjölkens sammansättning. Detta för att känna till näringsinnehållet, men också för att mjölken ska fungera som råvara för produktion av mjölkprodukter och som ingrediens i andra livsmedel.

Att ha aktuell kunskap om mjölkens näringsinnehåll är extremt viktigt i de svenska mejeriföretagens kvalitetsarbete. Det behövs bland annat för att konsumenterna ska vara trygga med att mjölkens höga näringstäthet är bibehållen. Kunskapen är också viktig för att kunna bedöma mjölkens och mjölkprodukternas näringsinnehåll och deras roll i kosten.

I Sverige har kvalitetsarbetet med att kartlägga mjölkens sammansättning pågått under många år och är unikt i sitt slag i världen. Redan 1937 gjordes den första undersökningen, som sedan följts av undersökningar 1966, 1996 samt 2001. Under 2009 gjordes den senaste undersökningen där variationen i mjölkens sammansättning fångades upp både geografiskt och beroende på årstid.

Mjölkens protein, fett och fettsyrasammansättning

Mjölkens proteiner och deras aminosyrasammansättning är en viktig näringskälla. Proteinet har betydelse för mjölkprodukters smak och teknologiska egenskaper vid framställning av andra mejeriprodukter. Mjölkens proteinhalt har ökat jämfört med tidigare mätningar. Vid den senaste mätningen 2009 var proteinhalten 3,45 procent. Motsvarande siffra var 2001 3,28 procent och 1996 3,37 procent.

Mjölkens fett förekommer huvudsakligen i form av fettkulor och utgörs till cirka 98 procent av triglycerider. Resten är huvudsakligen fosfolipider, steroler och karotenoider. Fettsyrasammansättningen kan påverkas genom utfodringen av korna. Mjölkfettet är huvudråvara vid tillverkning av smör och grädde och är bärare av smakkomponenter och påverkar mejeriprodukters smak och konsistens.

Den totala fetthalten i mjölk är på samma nivå som 2001. Men 1996 var fetthalten betydligt högre. Vid 2009 års mätning var den 4,18 procent. Motsvarande siffra 1996 var 4,34 procent.

Andelen mättade fettsyror har minskat från 69,4 viktprocent av den totala fettsyrasammansättningen 2001 till 67,8 viktprocent 2009. Men innehållet av enkelomättade fettsyror har ökat. Innehållet av fleromättade fettsyror ligger på samma nivå som vid kartläggningen 2001.

Mjölkens vitaminer

Mjölkens vitaminer härstammar dels från vad kon äter, dels från mikroorganismernas aktivitet i våmmen. Fodrets vitamininnehåll och våmjäsningens förlopp är därför avgörande för mjölkens vitamininnehåll.

Mjölkens innehåll av A-vitamin har inte förändrats jämfört med innehållet 1996 medan halten karoten ökat, men detta påverkar inte innehållet av retinolekvivalenter i mjölk.

Vid undersökningen 1996 analyserades enbart innehållet av vitamin K1, som ligger på samma nivå som 2009, men nu har även vitamin K2 analyserats. Det finns därför i dagsläget aktuell information om mjölkens hela innehåll av vitamin K.

Av de vattenlösliga vitaminerna har innehållet av i stort sett alla analyserade vitaminer ökat sedan förra gången de analyserades.

Mjölkens mineraler och spårämnen

Möjligheten att ändra mjölkens innehåll av mineraler och spårämnen varierar beroende på vilken komponent det är. För mineraler som kalium, kalcium och fosfor sker förändringar inte lätt, även om korna får mer av dessa mineraler i sin kost. Däremot förändras mjölkens innehåll av jod och selen lätt, beroende på vad korna får för foder.

Kalciuminnehållet i mjölken har glädjande nog ökat, från 113 mg/100 g mjölk år 2001 till 119 mg/100 g mjölk vid denna undersökning. Detsamma gäller innehållet av fosfor. Andra mineraler som kalium och natrium ligger på oförändrad nivå. Av spårämnena har mjölkens innehåll av selen och molybden ökat till 1,60 μg/100 g respektive 4,68 μg/100 g. Innehållet av jod har däremot minskat från 16 μg/100 g till 11,7 μg/100 g.

Mjölkens näringsinnehåll stabilt

Ibland diskuteras om näringsinnehållet i livsmedel har minskat under de senaste 50 åren. Att göra sådana bedömningar är mycket svårt beroende på att det finns så många osäkra faktorer såsom vilka analysmetoder som använts och hur proven samlats in och behandlats. För vissa näringsämnen har det inte ens funnits analysmetoder tidigare.

Genom att svensk mejeriindustri undersökt mjölkens sammansättning sedan 1937 finns det möjlighet att se hur innehållet av vissa mineraler och spårämnen ändrats (se bild 2 och 3 här nedan). Innehållet av mineraler ligger på i stort sett samma nivå eller högre under de drygt 60 år som undersökningarna pågått.

För spårämnena jod och selen, som lätt påverkas av fodrets innehåll, finns det data från 1975. Här märks att innehållet varierat mer, men är högre 2009 än 1975. För några av mjölkens vitaminer går jämförelser att göra med 1975 (se bild 1 nedan). Att mjölk är ett näringstätt livsmedel är på nytt bekräftat.

Sammanfattning och hela undersökningen finns här!

Näringsinnehållet i 100 gram mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 21 Oct 2010 13:11:00 GMT

Mjölk innehåller väsentliga mängder av 18 av de 22 näringsämnen vi enligt Livsmedelsverket behöver varje dag. I tabellen nedan kan du se hur mycket av de 22 näringsämnena som finns i 100 gram av de fyra vanligaste mjölksorterna.

Näringsämne	Mjölk	Mellanmjölk	Lättmjölk	Minimjölk
Energi, kJ	251	199	164	149
Energi, kcal	60	48	39	36
Protein, g	3,4	3,5	3,5	3,5
Fett, g	3,0	1,5	0,5	0,1
Kolhydrater, g	4,8	5,0	5,0	5,0
Kalcium, mg	116	117	119	119
Vitamin D, µg	0,02	0,38	0,38	0,38
Vitamin B12, µg	0,42	0,42	0,43	0,43
Riboflavin, mg	0,14	0,15	0,15	0,15
Niacin, mg	0,1	0,1	0,1	0,1
Tiamin, mg	0,04	0,04	0,04	0,04
Vitamin B6, mg	0,04	0,04	0,04	0,04
Vitamin A, µg	25	25	25	25
Fosfor, mg	91	93	94	94
Jod, µg	14	14	15	15
Zink, mg	0,44	0,45	0,45	0,46
Kalium, mg	162	165	166	167
Selen, µg	1,8	1,8	1,8	1,8
Magnesium, mg	12	12	12	13
Folat, µg	5,0	6,0	6,0	6,0
Vitamin E, mg	0,07	0,04	0,01	0
Vitamin C, mg	0	0	0	0
Järn, mg	0,04	0,04	0,04	0,04
Koppar, mg	0,01	0,01	0,01	0,01

Näringsämnen på ditt mjölkpaket

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 17 Feb 2012 08:30:00 GMT

På mjölkpaketet deklareras ett antal näringsämnen som mjölken innehåller. I näringsdeklarationen anges mängden näring per 100 gram (cirka 1 deciliter) och procent av Rekommenderat Dagligt Intag (RDI). Här kan du läsa mer om de näringsämnen som deklareras på paketet:

Fett
Jod
Kalcium
Kolhydrat
Klorid
Molybden
Natrium
Pantotensyra (Vitamin B5)
Protein
Riboflavin
Vitamin A
Vitamin B 12
Vitamin D

Så mycket näring ger 0,5 liter mjölk per dag

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 31 Jan 2011 10:13:00 GMT

Innehåll

Ingress
Män och kvinnor 19-60 år
Barn 4-6 år och 6-9 år
Barn 10-13 år
Tonåringar 14-17 år

Livsmedelsverket rekommenderar att vi konsumerar 5 dl mager mjölk/mjölkprodukter per dag. Då får vi i oss väsentliga mängder av dessa 18 av 22 viktiga näringämnen.
Upp

För att ett näringsämne ska anses ge väsentliga mängder genom mjölkkonsumtion behöver 5 dl mjölk ge minst 10 procent av dagsbehovet. Så är det för 18 av de 22 näringsämnen som Livsmedelsverket har rekommendationer för att vi får i oss varje dag.

Nedan visar stapeldiagram och tabeller hur mycket näring 5 dl lättmjölk ger olika åldersgrupper i relation till dagsbehovet (källa: SNR 2005).

(De näringsämnen som inte finns i mjölk är vitamin E, vitamin C, järn och koppar.)

Näringsämne	Kvinnor	Män
Energi	9	7
Fett	3	3
Protein	23	18
Kolhydrat	8	7
Vitamin B12	107	107
Fosfor	78	78
Kalcium	75	75
Riboflavin	58	44
Jod	50	50
Vitamin D	27	27
Zink	32	25
Vitamin A	32	25
Kalium	27	24
Niacin	27	20
Selen	23	18
Magnesium	21	17
Tiamin	18	14
Vitamin B6	17	13
Folat	10	10

Upp

Näringsämnen	Barn 4-6 år	Barn 6-9 år
Energi	12	10
Fett	5	4
Protein	29	24
Kolhydrat	11	10
Vitamin B12	268	165
Fosfor	100	87
Kalcium	99	85
Riboflavin	100	64
Jod	83	62
Vitamin D	25	25
Zink	38	32
Vitamin A	65	57
Kalium	46	42
Niacin	42	32
Selen	36	30
Magnesium	50	30
Tiamin	32	22
Vitamin B6	28	20
Folat	34	21

Upp

Näringsämnen	Tjejer 10-13 år	Killar 10-13 år
Energi	10	8
Fett	4	3
Protein	23	20
Kolhydrat	7	8
Vitamin B12	107	107
Fosfor	67	67
Kalcium	66	66
Riboflavin	58	50
Jod	50	50
Vitamin D	25	25
Zink	32	20
Vitamin A	38	38
Kalium	27	25
Niacin	27	24
Selen	22	22
Magnesium	21	21
Tiamin	20	17
Vitamin B6	18	15
Folat	14	14

Upp

Näringsämnen	Tjejer 14-17 år	Killar 14-17 år
Energi	9	7
Fett	4	3
Protein	22	17
Kolhydrat	9	7
Vitamin B12	107	107
Fosfor	67	67
Kalcium	66	66
Riboflavin	54	41
Jod	50	50
Vitamin D	25	25
Zink	25	19
Vitamin A	32	25
Kalium	27	24
Niacin	25	19
Selen	22	18
Magnesium	21	17
Tiamin	17	13
Vitamin B6	15	12
Folat	10	10

Upp

Klorid (klor)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 17 Feb 2012 08:30:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

I kroppen finns klor i form av kloridjoner. Den största delen finns i extracellulärvätskan (ECV). Några få procent finns i intracellulärvätska (ICV). En mindre reserv av klorid finns i skelett och bindväv. Sammanlagt innehåller kroppen ca 70 g kloridjoner.

Kloridjoner är tillsammans med natrium- och kaliumjoner viktiga för kroppens vätskebalans.

Kloridjoner är också betydelsefulla för bildning av magsaftens saltsyra (HCl). Saltsyran gör maginnehållet surt och oskadliggör farliga bakterier.

Brist på klorid i kroppen kan uppstå vid stor vätskeförlusten orsakad av kräkning, diarré eller kraftig svettning. Medicinering av diuretika kan orsaka låga nivåer av kloridjoner.

Dagsbehov

Det finns inga svenska rekommendationer för klorid.

Uppskattat adekvat intag (AI) för vuxna 14-50 år är 2,3 gram klorid per dag.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mellanmjölk har en kloridhalt på 93 mg kloridjoner per 100 gram.

En stor del av kostens klorid kommer från salt (natriumklorid, NaCl).

Klorid finns i många grönsaker bland annat i selleri, tomat, sallad och oliver.

Ett överskott av kloridjoner kan uppstå vid högt intag av salt (natriumklorid, NaCl). Ett högt intag av natriumklorid anses öka risken för högt blodtryck.

Kemi

Klor tillhör gruppen halogener och har den kemiska beteckningen Cl. Klor är ett reaktivt ämne och finns huvudsakligen som kloridjoner.

I mjölk förekommer klor i jonform.

Referenser

Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
US National Library of Medicine, National Institutes of Health (2011)/Chloride in diet, www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/002417.htm, National Institutes of Health

Natrium

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 17 Feb 2012 08:30:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Natrium är essentiellt för människan. Natriumjonen är betydelsefull för kroppens syra-basbalans, för det osmotiska trycket i extracellulär vätska (ECV) och för blodvolymen. Natrium behövs även för normal muskel- och nervfunktion och för upptag av glukos och vissa aminosyror. Natrium samspelar oftast med kalium.

Kroppen innehåller cirka 100 gram natrium. Den största delen, cirka 50 procent, finns i ECV och omkring 10 procent i cellerna. Resten är i huvudsak bundet i skelettet där omkring hälften utgör ett förråd för kroppsvätskorna.

Brist på natrium är sällsynt men kan förekomma vid mycket stark svettning eller i samband med långvariga kräkningar och diarréer. Akut natriumbrist kan ge muskelkramper, aptitlöshet och cirkulationsrubbningar. Mycket svår natriumbrist kan leda till döden.

Dagsbehov

Vi behöver 0,5 gram natrium per dag men normal kost innehåller betydligt mer än så. Den största källan till natrium är salt (natriumklorid). Vi äter i genomsnitt mellan 10 till 12 gram salt per dag. 0,5 gram natrium motsvarar drygt 1 gram salt.

De svenska näringsrekommendationerna SNR rekommenderar att intaget av natrium i form av salt bör begränsas till i första hand 6 gram salt per dag för kvinnor och 7 g för män. Det motsvarar 2,3 respektive 2,8 gram natrium per dag. En ytterligare sänkning till 5-6 gram salt per dag kan vara än mer fördelaktigt.

Högt intag av salt kan leda till högt blodtryck, hypertoni. Högt blodtryck ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mellanmjölk innehåller 41 milligram natrium per 100 gram.

Av vårt totala natriumintag beräknas 60 till 70 procent komma från salt i beredda livsmedel. Charkprodukter, konserver, vissa bröd och flingsorter är exempel på produkter där saltmängden i regel är hög. Även chips, salta jordnötter, såser och dressingar kan bidra med betydande mängder salt.

Natrium från bordssalt uppskattas till knappt 30 procent. Mindre än 10 procent av natriumintaget kommer från oberedda livsmedel.

Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten från 1997-98 visar att de vanligaste källorna till natrium frånräknat bordsalt är kött, fågel och korv 32 procent, matbröd 11 procent, fisk och skaldjur 8 procent och potatis 8 procent.

Kemi

Natrium är ett metalliskt grundämne och tillhör gruppen alkalimetaller. Den kemiska beteckningen för natrium är Na.

Salt har kemisk beteckning NaCl. 1 gram Na = 2,5 g NaCl.

I mjölk föreligger natrium i jonform.

Referenser

Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Livsmedelsverket. (2011) Mat och näring/Vad innehåller maten?/Salt&mineraler/Natrium.
Livsmedelsverket. (2011) Mat och näring/Svenska näringsrekommendationer/ Rekommendationer om salt.
Livsmedelsverket. (2011) Mat och näring/Kostråd/Råd om salt.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Johansson Ulla (2007) Näring och hälsa. Studentlitteratur.

Molybden

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 17 Feb 2012 08:30:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Hos människan förekommer molybden i enzymer som deltar i omsättningen av puriner och bildning av urinsyra. Andra enzymer innehållande molybden medverkar i omsättning av svavelinnehållande aminosyror.

Upptaget av molybden i kroppen är effektivt. Molybdeninnehållet i kroppen regleras i huvudsak via urinutsöndringen.

Brist på molybden är inte känt.

Dagsbehov

Människans behov av molybden är inte klarlagt. Uppskattat adekvat intag (AI) för vuxna är 45 mikrogram per dag.

En blandad kost uppskattas ge mellan 100-150 mikrogram molybden per dag.

En övre säker gräns för molybdenintag saknas.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mjölk innehåller 2,8 mikrogram molybden per 100 gram. Koncentrationen av molybden i mjölk är beroende av fodrets innehåll.

Andra källor till molybden är fullkornscerealier, nötter, grönsaker, lever och ägg. Molybdeninnehållet i vegetabilier och indirekt i animalier varierar mycket beroende på jordmån.

Kemi

Den kemiska beteckningen för molybden är Mo.

Molybden existerar inte i ren form i naturen. Molybden deltar i redoxreaktioner i växter och lägre organismer.

Hos människan ingår molybden i flavoenzymerna xantinoxidas, sulfitoxidas och aldehydoxidas. Xantinoxidas medverkar i omsättningen av puriner och i bildning av urinsyra. Sulfitoxidas deltar i omsättningen av de svavelinnehållande aminosyrorna cystein och metionin.

I mjölk är molybden associerat till enzymet xantinoxidas.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Livsmedelsverket. (2011) Vad innehåller maten? Salt & mineraler. Molybden.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Pantotensyra (vitamin B5)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Fri, 17 Feb 2012 08:30:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Pantotensyra är ett vattenlösligt B-vitamin. Vitaminet finns i alla kroppens celler som en del av koenzym A (CoA). Högst halt av koenzym A finns i lever, njurar, hjärna, hjärta och binjurar.

Koenzym A är delaktig i ett flertal reaktioner. En av dem är överföringen av acetyl till kolin för bildning av acetylkolin. Acetylkolin är nödvändig för överföring av nervimpulser.

Som en del av acetylkoenzym A är pantotensyra nödvändig för omsättning av kolhydrater, fett och proteiner. Acetylkoenzym A behövs också för syntes av kolesterol, steroida hormoner och porfyriner i hemoglobin.

En annan metabolisk aktiv form av pantotensyra är koenzym acyl-carrier-protein (ACP) som krävs för fettsyrasyntesen.

Uttalad pantotensyrabrist har inte konstaterats hos människa.

Sannolikt syntetiseras pantotensyra av tarmbakterier men det är oklart i vilken mängd och om kroppen kan utnyttja det.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Det finns inga svenska rekommendationer för pantotensyra. Enligt amerikanska normer anses 5 milligram pantotensyra per dag vara tillräckligt för vuxna.

Hur stort intaget av pantotensyra är i verkligheten är osäkert men enligt några få undersökningar ligger det sannolikt mellan 3-20 milligram per dag.

Enligt Livsmedelsverket står mejeriprodukter tillsammans med kött, baljväxter och fullkornsprodukter för huvudsakliga intaget av pantotensyra.

Höga doser av pantotensyra 10-20 gram kan orsaka diarré.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mellanmjölk innehåller 350 mikrogram pantotensyra per 100 gram.

Pantotensyra finns i de flesta livsmedel. Bra källor är mejeriprodukter, kött, fullkornsprodukter, ärter och bönor.

Kemi

Pantotensyra är ett vattenlösligt B-vitamin.

Pantotensyra är uppbyggt av ett dimetylderivat av dihydroxismörsyra sammanbundet genom en peptidbindning med aminosyran beta-alanin.

Pantotensyra fungerar som en del av koenzym A och av acyl-carrier-protein.

D-pantotenol är en primär alkohol som motsvarar och har samma verkan som pantotensyra.

Strukturen hos pantotensyra

Processegenskaper

Pantotensyra är relativt stabilt i neutral miljö. Vitaminet tål även värme förhållandevis bra men förluster kan i vissa fall uppgå till 50 procent.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Livsmedelsverket. (2010) Vad innehåller maten? Vitaminer; Pantotensyra B5.
Livsmedelsverket. (2011) Vad innehåller maten? Vitaminer; Vitaminer - översikt.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Näringsvärden i svensk hårdost

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 08:01:00 GMT

Introduktion av mjölk till små barn

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 29 Nov 2010 08:57:00 GMT

Innehåll

Ingress
Introduktion
Mjölk som måltidsdryck
Lämpliga mjölksorter
Rekommenderad daglig konsumtion
Vi behöver varierad kost

På Svensk Mjölk och Mjölkfrämjandet får vi ofta frågan när man kan börja ge barn mjölk och mjölkprodukter. Detta är våra svar.
Upp

Introduktion

I samband med att man börjar ge barnet smakportioner vid cirka sex månaders ålder kan det ingå små mängder mjölk. Det går bra med till exempelvis en skvätt på gröten eller i mosad potatis.

Det är bra att vänja barnet vid smaken av mjölk, fil och yoghurt precis som man vänjer barnet vid andra smaker. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Därmed är mjölk en trygg näringskälla som är viktig för barnets tillväxt och utveckling under hela uppväxten. Vänta därför inte för länge med att introducera mjölk i kosten.

Två av de viktigaste näringsämnena i mjölk är kalcium och vitamin D. Dessa näringsämnen är mycket viktiga för att bygga och bevara ett starkt skelett och undvika benskörhet senare i livet.
Upp

Mjölk som måltidsdryck

Från 10–12 månader och fram till och med att barnet är två år går det bra att vänja barnet vid mjölk som måltidsdryck.

Anledningen till att man bör vänta med att introducera mjölk som måltidsdryck tills barnet är 10–12 månader är att många barn tycker om mjölk och kan dricka sig mätta på mjölk. Mjölk är ett näringsrikt livsmedel men innehåller inte järn, och eftersom små barn har svårt att få i sig tillräckligt med järn ska inte mjölken få för dominerande plats i barnets kost.
Upp

Lämpliga mjölksorter

Den mjölk som rekommenderas av Livsmedelsverket även för små barn är lättmjölk. På Svensk Mjölk/Mjölkfrämjandet anser vi dock att det viktigaste är att man ger barnen mjölk som är berikad med vitamin D. Det är alla de magra mjölksorterna, det vill säga mini-, lätt- och mellanmjölk.
Upp

Rekommenderad daglig konsumtion

Livsmedelsverkets rekommendationer säger att barn över två år och vuxna bör få i sig en halv liter mjölk eller mjölkprodukter av de magra (nyckelhålsmärkta) sorterna varje dag. Två skivor ost motsvarar ungefär 1 deciliter mjölk i kalciummängd.

Om barnet konsumerar en halv liter mjölk, fil eller yoghurt har det fått i sig 100 procent av det dagliga intaget av kalcium, vitamin B12, riboflavin och fosfor som Livsmedelsverket rekommenderar.
Upp

Vi behöver varierad kost

Mjölkprodukter ska naturligtvis inte ersätta annan mat. Ju mer varierat man äter, desto bättre är det för näringsbalansen. Kroppen behöver allsidigt sammansatt kost. Mjölken är dock en naturlig del av vår svenska kost och fyller en viktig funktion som baslivsmedel.
Upp

Författare: Maja Nordström, livsmedelsagronom Mjölkfrämjandet (2009)

Livsmedelsverket rekommenderar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter per dag

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 29 Nov 2010 13:04:00 GMT

Livsmedelsverket rekommenderar att alla vuxna och barn över två år varje dag konsumerar en halv liter (5 deciliter) mager mjölk eller motsvarande mängd mjölkprodukter såsom fil, yoghurt eller ost. En till två ostskivor motsvarar ungefär 1 deciliter mjölk avseende kalciuminnehållet.

Det främsta skälet till Livsmedelsverkets rekommendation är att mjölk är en av våra främsta kalciumkällor. En halv liter mjölk/mjölkprodukter ger 75 procent av vårt dagliga behov av kalcium. Det är svårt att nå upp till den mängden genom andra livsmedel.

Mjölk är också en viktig källa till vitamin D. De magra mjölksorterna mini-, lätt- och mellanmjölk berikas med vitamin D. Det är lag på detta i Sverige. Vi kan själva bilda vitamin D genom att huden utsätts för solljus men eftersom dagsljuset är begränsat i vårt land under hösten och vintern behöver vi säkerställa vårt intag via kosten.

Kalcium och vitamin D är båda mycket viktiga näringsämnen för att bygga och bevara ett starkt skelett och undvika osteoporos (benskörhet) senare i livet.

Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 05 Oct 2010 13:38:00 GMT

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd om bra mat i förskolan. Råden gäller både bra matvanor och livsmedelssäkerhet.

Råden riktar sig till olika yrkesgrupper som ansvarar för mat inom förskolan som t ex kostansvariga i kommunen och husmor.

Lättmjölk till lunch även i förskolan

En nyhet i råden som kom 2007 är att de framhåller att lättmjölk och vatten bör serveras som måltidsdryck i förskola. Tidigare rekommenderades endast vatten.

Orsaken till detta var att äldre forskning hade visat att kalcium hämmade järnupptaget. Enligt Livsmedelsverket finns det idag inte något vetenskapligt stöd för att mjölk som måltidsdryck hämmar upptaget av järn. Det är därför glädjande att nu både barn och ungdomar ska dricka mjölk till lunch både i förskolan och i skolan.

Mjölken behövs för dem som äter lite för att de ska få i sig tillräckligt med energi och näring. Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Ett av dem är vitamin D och i kostundersökningar har det visat sig att barns intag av vitamin Där för lågt. Det är därför en fördel att servera lättmjölk som är berikad med vitamin D. Även mini- och mellanmjölk är berikade med vitamin D.

Ur ”Bra mat i förskolan”
• Servera frukt och grönt till varje måltid.
• Servera endast lättmjölk och vatten som måltidsdryck.
• Servera mellanmål som består av mager mjölkprodukt, frukt/grönt samt bröd/gryn/flingor.
• Se till att barnen konsumerar ca 3,5 dl mjölk/mjölkprodukt per förskoledag.
• Se till att barnen har en lugn och trivsam måltidssituation.

Svensk Mjölk ger förskolor rådet att låta barnen välja mellan lätt- och mellanmjölk. Det är då fler som väljer att dricka mjölk vilket är viktigt eftersom mjölk bidrar med 18 av 22 näringsämnen som barnen behöver få i sig varje dag.

Källa:

Bra mat i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. Livsmedelsverket. 2007.

Livsmedelsverkets råd för bra mat i skolan

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 05 Oct 2010 11:57:00 GMT

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd om bra mat i skolan. Råden gäller både bra matvanor och livsmedelssäkerhet.

Råden riktar sig till olika yrkesgrupper som ansvarar för mat inom förskolan som t ex kostansvariga i kommunen, rektorer, skolhälsovård och husmor.

Råden gäller maten i skolan hela skoldagen, inte bara skollunchen. Det innebär att även tips gällande frukost i skolan samt mellanmål på fritids och skolcafeteria finns med.

Svensk Mjölk ger skolor rådet att låta eleverna välja mellan lätt- och mellanmjölk till skollunchen. Det är då fler som väljer att dricka mjölk vilket är viktigt eftersom mjölk bidrar med 18 av 22 näringsämnen som eleverna behöver få i sig varje dag.

Källa:

Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Livsmedelsverket. 2007.

Mjölk till lunch i förskolan

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 05 Oct 2010 13:33:00 GMT

Svensk Mjölk ger förskolor rådet att låta barnen välja mellan lätt- och mellanmjölk. Det är fler som väljer att dricka mjölk vilket är viktigt eftersom mjölk bidrar med 18 av 22 näringsämnen som barnen behöver få i sig varje dag.

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd om bra mat i förskolan. Råden gäller både bra matvanor och livsmedelssäkerhet.

Råden riktar sig till olika yrkesgrupper som ansvarar för mat inom förskolan som till exempel kostansvariga i kommunen och husmor.

I råden från Livsmedelsverket som kom 2007 framhöll man att lättmjölk och vatten bör serveras som måltidsdryck i förskola. Tidigare rekommenderades endast vatten.

Källa:

Bra mat i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. Livsmedelsverket. 2007.

Nya nordiska näringsrekommendationer 2012

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Mon, 01 Oct 2012 11:23:00 GMT

Tre dagar i början av juni 2012 samlades nutritionsintresserade på Island för att delta i den tionde Nordic Nutrition Congress. På konferensen presenterades bland annat förslaget på nya nordiska näringsrekommendationer 2012. Här har vi sammanfattat förslaget och samlat ett urval av studier som presenterades på konferensen.

De nuvarande Nordiska näringsrekommendationerna togs fram 2004, och i fyra års tid har arbetet pågått med att revidera dessa.

Arbetet har fokuserat på områden där nya vetenskapliga rön har kommit fram. Detta inkluderar fett- och kolhydratkvalitet, protein, alkohol, vitamin D, kalcium, folat, jod, järn och kostmönster. Syftet är att rekommendationerna ska bidra till en god hälsa genom optimal näring och förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet och vissa typer av cancer, diabetes typ 2 och relaterade riskfaktorer.

Enligt forskarna kan en kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minska risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång. Även mycket rött kött och chark kan vara negativt för hälsan.

Förslaget lägger mindre vikt vid hur mycket fett och kolhydrater man bör äta, och mer på vilken sorts fett och kolhydrater som är bra för hälsan och vilka som inte är det.

Mer vitamin D rekommenderas

I de nya rekommendationerna föreslås vitamin D-nivån höjas från 7,5 μg/dag till 10 μg/dag för personer mellan 2 och 60 år.

Mjölk är idag den största källan för vitamin D för barn i Sverige och den tredje största för vuxna. De höjda rekommendationerna innebär dock att det kan bli svårare för många att nå upp till rekommendationen. Mjölk kan då vara ett sätt att få i sig mer vitamin D. Då Sverige sedan 1969 har berikat de magra mjölksorterna med vitamin D, ligger vi redan i framkant. Fem deciliter mjölk om dagen ger 22,5 procent av rekommenderat intag av vitamin D för personer mellan 2 och 74 år.

Nyckelhålet sprids i Norden

Anette Jansson från Livsmedelsverket presenterade tillsammans med sina kollegor från Danmark och Norge arbetet med Nyckelhålet. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol för hälsosamma alternativ av livsmedel.

I Sverige har Nyckelhålet funnits sedan 1989 då 15 produktgrupper omfattades av märkningen. Under åren har revideringar av kriterierna gjorts, från att i början omfatta kostfibrer och fett, till att nu även omfatta kolhydrater och salt. Antalet produktgrupper som omfattas av märkningen är nu 25.

Syftet är att livsmedel som äts varje dag ska kunna få märkningen, men inte produkter som till exempel glass. Nya produkter som tagits fram just för att kunna få använda Nyckelhålet är bland annat ostar med lägre fett- och salthalt.

Sedan 2009 använder också Norge och Danmark symbolen som blivit välkänd även där. Diskussionerna efter föredraget berörde synen på sötningsmedel, fettkvalitet och antalet produktgrupper. Nästa revision kommer att ske 2014.

Mjölkens roll i nordisk kost

Bland de vetenskapliga föredragen visades ett stort intresse för en hälsosam kost baserad på nordiska råvaror och nordiska traditioner. Flera av föreläsarna betonade också att mjölken har en självklar roll som en del i en hälsosam nordisk kost.

Nutrition och klimat

Internationellt diskuteras just nu hur man kan minska matens påverkan på klimatet, bland annat av WHO och WWF. Annika Smedman höll ett föredrag på konferensen på Island om att det är viktigt att ta hänsyn till livsmedlens näringsinnehåll i diskussionen av deras klimatpåverkan. Hon redovisade resultaten från arbetet med beräkningarna av dryckers näringstäthet i relation till deras klimatpåverkan, Nutrient Density to Climate Impact Index (NDCI-index). Arbetet med NDCI-index har fått mycket uppskattning internationellt.

Mjölk är ett exempel på ett livsmedel som ger mycket näring i förhållande till sin klimatpåverkan, tack vare sitt höga innehåll av viktiga näringsämnen. Arbetet har gjorts som ett samarbete mellan Svensk Mjölk, Lunds universitet, Uppsala universitet och University of Washington, och är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Food and Nutrition Research.

Förslag till nordiska näringsrekommendationer

Fett

Övre gränsen för mängden fett beror på kostens totala sammansättning, men det bör vara 30–35 energiprocent.
Mättat fett och transfett: Max 10 energiprocent. I transfett ingår både industriellt och animaliskt transfett. Summan av mättat fett och transfett ska inte överskrida 1/3 av det totala fettintaget.
Enkelomättat fett: 10–20 energiprocent.
Fleromättat fett: 5–10 energiprocent.

Vitamin D

Barn under 2 år: 10 mikrogram/dag (ingen förändring).
Personer 2–60 år: 10 mikrogram/dag (tidigare 7,5 mikrogram/dag).
Personer 61–74 år: 10 mikrogram/dag (ingen förändring).
Personer 61–74 år som aldrig eller sällan är ute i solen:
20 mikrogram/ dag (ingen förändring).
Personer 75 år och äldre: 20 mikrogram/dag (tidigare 10 mikrogram/dag).

Socker

Mindre än 10 energiprocent.

Kolhydrater

Ingen specifik rekommendation för kolhydrater, det får utgöra resten när rekommendationen för fett, protein och fibrer är fylld. Intaget av kostfiber ska vara minst 25–35 g/dag.

Selen

Ökad rekommendation från 40 μg/ dag till 50 μg/dag för kvinnor. Ökad rekommendation från 50 μg/ dag till 60 μg/dag för män.

Rekommendationen för exempelvis protein är inte klar än, men väntas i slutet av 2012. När hela förslaget är klart ska det ut på remiss för att sedan tas upp i Nordiska Ministerrådet innan det fastställs

Författare: Maja Nordström, Annika Smedman, Helena Lindmark Månsson och Caroline Lutz

Ost för gravida

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Wed, 29 Sep 2010 13:09:00 GMT

Listeria kan finnas i opastöriserad mjölk och i ost gjord på opastöriserad mjölk. Även ost gjord på pastöriserad mjölk kan innehålla listeria, eftersom osten kan ha förorenats under tillverkningen. I vanlig hårdost och parmesanost kan listeria inte växa eftersom ostens pH och vattenhalt är för låg.

Välj:

Hårdost, som Grevé, Herrgård, Präst.
Parmesanost, både gjord på pastöriserad och opastöriserad mjölk.
Smältost och annan bredbar ost i tub eller plastask, gjord på pastöriserad mjölk.
Fetaost gjord på pastöriserad mjölk.
Mozarella, Ricotta, Halloumi - nyförpackade.

Ost i matlagning som hettas upp till bubblande het går bra att äta, till exempel i såser och gratänger.

Undvik:

Undvik ost gjord på opastöriserad mjölk när du är gravid. Undvik också mögelost och kittost även om den är gjord på pastöriserad mjölk.

Mögelost, exempelvis brie, camembert, gorgonzola, chèvre, även om den är gjord på pastöriserad mjölk.
Kittost, till exempel vacherol, taleggio och munster, även om den är gjord på pastöriserad mjölk.
Färskost och annan mjuk ost gjord på opastöriserad mjölk.
Fetaost gjord på opastöriserad mjölk.

Källa: Livsmedelsverket

Så mycket mjölk/mjölkprodukter behöver barn få i sig under en förskoledag

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 29 Sep 2010 23:59:00 GMT

Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram råd om bra mat i förskolan. Råden gäller både bra matvanor och livsmedelssäkerhet.

Avseende konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter innehåller råden en uppmaning till ansvariga på förskolan att se till att barnen konsumerar ca 3,5 dl mager mjölk/mjölkprodukt per förskoledag.

Mängden grundar sig på att Livsmedelsverket också rekommenderar att alla från 2 års ålder konsumerar 5 dl mager mjölk/mjölkprodukter per dag. Ett barn som tillbringar en hel dag på förskolan behöver då få sig i sig ca 3,5 dl där.

Läs mer om Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan genom att klicka på någon av länkarna till höger!

Källa: Livsmedelsverket

Fett

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 03 Mar 2011 15:56:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och kan lagras som en energireserv i fettväven.

Fettväven fungerar som isoleringsmaterial och stötdämpning för olika organ i kroppen. Fett finns också i cellmembranen som omsluter cellerna i kroppen.

Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Kosten måste innehålla fett för att vi ska få i oss och ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Dessutom finns det essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som vi måste få i oss från kosten för att kroppen inte kan tillverka dem själv.

Det är viktigt att få i sig både mättat, enkelomättat och fleromättat fett.

Fett från mjölkprodukter innehåller förhållandevis mycket mättat fett och man har länge hävdat att mättat fett är skadligt för hälsan. Senare tids forskning tyder dock på att personer som äter mycket fett från mjölkprodukter löper lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.

Med anledning av dessa forskningsresultat undersöks nu om olika mättade fettsyror kan ha olika egenskaper. Än så länge vet man inte om det är fettet i sig som har olika egenskaper eller om det har betydelse för hur fettet kommer in i kroppen, det vill säga vilket livsmedel som för med sig fettet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Enligt Livsmedelverkets näringsrekommendationer för vuxna och barn över två år bör fett ge 25-35 procent av kostens energi. Högst 10 procent av energiintaget bör komma från mättat fett och transfett. Enkelomättade fettsyror bör bidra med 10-15 energiprocent och fleromättade fettsyror med 5-10 energiprocent. Essentiella (livsviktiga) fettsyror bör bidra med minst 3 procent av energiintaget. Av dessa finns linolsyra och linolensyra i mjölk.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-1998 bidrar dryckesmjölk med 5 procent av fettintaget i svensk kost, fil och yoghurt med 2 procent och ost med 9 procent.

Förekomst i mjölk

Fettsyrorna i mjölken kan komma från det foder kon ätit eller kan ha producerats av mikroorganismer i våmmen. De kan också produceras i mjölkkörteln eller tas från kons fettvävnad.

Fettinnehållet i mjölkråvara (mjölk direkt från kon) är strax över 4 procent. Fetthalten påverkas bland annat av genetiska faktorer och av fodret.

Även fettsyrasammansättningen varierar och påverkas framför allt av fodret.

Ungefär 30 procent av mjölkens fett är omättat.

Kemi

Mjölkfett är inget enhetligt ämne utan fettet innehåller flera olika komponenter. Gemensamt för dem är att de är lösliga i organiska lösningsmedel.

Över 400 fettsyror har karaktäriserats i mjölkfett. Det är fler än i någon annan naturlig råvara.

Flera olika typer av fetter förekommer i mjölk. Av dessa är 98 procent triglycerider.

Triglycerider består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. En annan viktig grupp är fosfolipider. Dessa är uppbyggda som triglycerider men en av fettsyrorna är ersatt av en fosforinnehållande grupp.

Fettsyrorna är uppbyggda av en kedja av kolatomer till vilka väteatomer är bundna. I ena änden av kedjan finns en karboxylgrupp. Antalet kolatomer är oftast en multipel av två, men fettsyror med udda antal kolatomer förekommer också. De udda fettsyrorna är särskilt kännetecknande för mjölkfett liksom den förhållandevis höga andelen korta fettsyror med 4 till 10 kolatomer.

En omättad fettsyra karakteriseras av en eller flera dubbelbindningar mellan näraliggande kolatomer.

Fettsyror utan dubbelbindningar är mättade, fettsyror med en dubbelbindning är enkelomättade och fettsyror med två eller flera dubbelbindningar kallas fleromättade.

Fettet förekommer i mjölken i form av fett¬kulor med en diameter på mellan 0,1 och 15 mikrometer. Fettkulorna täcks av ett skyddande membran med en tjocklek på 10 nanometer. Membranet gör det möjligt för fettet att vara finfördelat i mjölken. Det har en mycket komplex sammansättning av bland annat proteiner, fetter, glykoproteiner och enzymer. En viktig komponent i membranerna är fosfolipider.

Referenser:

Lindmark-Månsson, H., 1999, Den Svenska Mejerimjölkens sammansättning 1996, Rapport Svensk Mjölk Forskning och Utveckling, Lund, Reg nr 4968.
Walstra, P. & Jenness, R., 1984, In: Dairy Chemistry and Physics. ISBN 0-471-09779-9.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Folat (folsyra)

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 17 Mar 2011 08:29:00 GMT

Funktioner i kroppen

Folat är mycket viktig för proteinomsättning, för bildande av röda blodkroppar och uppbyggnad av nukleinsyror i cellernas DNA.

Tillsammans med vitamin B12 och B6 håller folat nere homocysteinnivån i blodet. Förhöjda nivåer av homocystein anses vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.

Brist på folat drabbar främst celler med snabb omsättning, till exempel blodceller och vid fostertillväxt. Försämrad bildning av röda och vita blodkroppar ger anemi (blodbrist) och ett försämrat immunförsvar.

Tillräcklig konsumtion av folat under graviditet är nödvändig för normal utveckling av fostret. Folatbrist kan leda till neuralrörsdefekter (ryggmärgsbråck) hos barnet och ökar risken för missfall, att föda barn för tidigt och att barnet föds med låg födelsevikt.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av folat per dag är 300 mikrogram för män och för kvinnor över 30 år. Rekommenderat intag för gravida och ammande kvinnor är 500 mikrogram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 28 mikrogram folat. Det motsvarar 34 procent av dagsbehovet av folat för barn i förskoleåldern och 10 procent för vuxna.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av folat, och ost med 2 procent.

Förekomst i mjölk

Folat är ett vattenlösligt B-vitamin som också går under namnet folsyra. Riktigt använt är namnet "folat" den form av vitaminet som finns naturligt i mat och "folsyra" den syntetiska formen av vitaminet som används vid berikning och i kosttillskott.

I mjölk är folat bundet till ett bärarprotein.

Halten folat i mellanmjölk är 5,5 mikrogram per 100 gram.

De bästa källorna till folat är lever, gröna bladgrönsaker, ärter, bönor, rotfrukter, frukt och bär. Andra källor utöver mjölk och mjölkprodukter är spannmålsprodukter, nötter, ägg och kött.

Processegenskaper

Folat är känsligt för både värme, urlakning, syre och ljus.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Fosfor

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:32:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Fosfor är näst efter kalcium den vanligaste mineralen i kroppen. Fosfor finns i alla celler och utgör 0,65-1,1 procent av kroppsvikten (600-800 gram).

85 procent är bundet till skelettet, där fosfor tillsammans med kalcium utgör benvävnadens huvudkomponenter.

I blodet finns fosfor huvudsakligen i de röda blodkropparnas cellväggar, i fosfolipiderna samt i blodets fettransportörer, lipoproteinerna.

Fosfor finns också i vissa fetter som sitter i cellmembranen och i genernas DNA.

En liten mängd fosfor finns i obunden form.

Fosfor har många uppgifter i kroppen. Bland annat är den viktig för energiproduktionen. Många enzymer är beroende av fosfor liksom B-vitaminerna tiamin, niacin och vitamin B6.

Brist på fosfor är mycket ovanligt men kan uppträda vid olika sjukdomsstillstånd. Symtom visar sig som muskelsvaghet, aptitlöshet, försämrat immunförsvar och urkalkning av skelettet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag per dag för både män och kvinnor 600 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 465 milligram fosfor. Det ger drygt 75 procent av dagsbehovet av fosfor för vuxna. För barn ger 5 deciliter 100 procent av dagsbehovet av fosfor.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 23 procent av intaget av fosfor och ost med 11 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Fosforhalten i mjölk är 93 milligram per 100 gram.

Fosfor finns i de flesta livsmedel men hur mycket kroppen kan ta upp varierar. Animaliska livsmedel, som mjölk, innehåller en mer lättillgänglig form av fosfor än vegetabiliska livsmedel. I fullkornsprodukter, baljväxter och nötter är fosfor bundet till fytinsyra som försvårar upptaget.

Kemi

I mjölk förekommer 20 procent av fosfor i organisk form bundet till kasein och övrig fosfor i oorganisk form. Omkring 44 procent av den oorganiska fosforn är sammanbundet med kaseinmicellerna i form av kalciumfosfat. Övriga 56 procent är i lösning i huvudsak som fria fosfatjoner.

Kroppens oorganiska fosforandel utgör en mycket liten del, mindre än 0,1 procent, men har en helt avgörande betydelse. Denna fosforfraktion finns i blodet och i extracellulärvätskan och fungerar som kroppens oorganiska "fosforpool".

Den oorganiska formen av fosfor är dock främst avgörande för energibildningen. Den är bland annat den primära källan till cellernas energirika fosfater (ATP). Även transport och lagring av energi sker via de energirika fosfaterna. Fosfor har också betydelse för aktiveringen av vitaminerna riboflavin och niacin och därmed påverkas bland annat deras viktiga funktion vid energibildningen.

Fosfor har även betydelse för cellväggarnas uppbyggnad, i och med att den huvudskaliga strukturella komponenten i cellväggen utgörs av fosfolipider.

Fosfor deltar dessutom i regleringen av syra-bas balansen samt vid fosforylering av proteiner till fosfoproteiner i katalytiska processer. I cellernas sekundära budbärare, som cykliskt adenosin, guanin och polyfosfater utgör fosfat en viktig byggsten. Fosfat finns också med som en del i arvsmassans DNA och RNA och är därför avgörande för proteinsyntesen och även för tillväxten. Blodets syreavgivande regulator, det så kallade 2,3-diphosphoglyceratet, är också beroende av fosfor.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman&Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Jod

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:25:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Kroppens innehåll av jod är främst koncentrerad till hormoner i sköldkörteln men en liten del finns i musklerna.

Sköldkörtelhormonernas uppgift är att reglera cellernas ämnesomsättning samt kroppens energibalans och tillväxt.

Uttalad jodbrist leder till underfunktion hos sköldkörteln och sjukdomen hypotyreos. Hypotyreos medför att ämnesomsättningen går ned, kroppstemperaturen sänks och vikten ökar. Symtom i form av trötthet, depression, torr hud och håravfall är vanliga.

För lite jod kan få sköldkörteln att växa och ge sväljningsproblem och heshet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av jod är för både män och kvinnor 150 mikrogram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 70 mikrogram jod. Det motsvarar nästan hälften av dagsbehovet för vuxna och drygt 80 procent för barn i förskoleåldern.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Det är mycket stora variationer i jodinnehållet i livsmedel beroende på jodförekomsten i den miljö de producerats. Jodintaget påverkas även av dricksvattnets innehåll av jod som varierar kraftigt.

Jodhalten i mjölk påverkas av fodrets jodinnehåll. Den svenska mjölkens jodinnehåll beror till stor del på att kornas foder berikas med jod.

Jodhalten i mellanmjölk är 14 mikrogram per 100 gram.

Naturliga källor till jod förutom mjölk är fisk, skaldjur och alger. Vår konsumtion av fisk och skaldjur täcker inte behovet av jod och därför infördes en generell jodberikning av koksalt i Sverige 1966. Idag bidrar mjölk och mjölkprodukter med en stor del av vårt jodintag.

Kemi

Jod tillhör gruppen halogener och har den kemiska beteckningen I. Jod ingår som del i sköldkörtelhormonerna tyroxin och den biologiskt aktiva formen trijodotyronin.

Jod förkommer i mjölk antingen som oorganisk jodid eller bundet till protein, speciellt till aminosyror. Huvuddelen av jod i mjölk, 80-90 procent, förekommer som jodid i oorganisk form i vattenfasen. Återstoden är bundet genom kovalenta eller svaga fysikaliska bindningar till protein (5-13 procent) eller till fettet (<0,1 procent).

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Svensson, E., Lindmark Månsson, H. (2001) Jod i mjölk. Svensk Mjölk Rapport Reg nr 6004.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Kalcium

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:34:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

99 procent av kroppens kalcium finns i skelettet där det fyller två funktioner. Dels utgör kalcium till stor del den benstruktur som hjälper till att hålla kroppen upprätt och är fästpunkter för musklerna. Dels fungerar kalcium i skelettet som en kalciumbank.

En procent av kroppens kalcium finns i celler och i kroppsvätskor t.ex. blodet. Att bibehålla koncentrationen av kalcium är en av de mest prioriterade mekanismerna i kroppen. Om kalciumkoncentrationen i till exempel blodet skulle sjunka tar kroppen kalcium från skelettet för att snabbt återställa kalciumkoncentrationen.

Kalcium är inblandat i många funktioner i kroppen, till exempel reglering av muskelsammandragningar, levring av blodet, nervimpulser, hormonutsöndring och aktivering av enzymatiska reaktioner.

En kost fattig på kalcium leder till att kalciumförråden i skelettet minskar. Om kalciuminnehållet blir för lågt brister skelettet, man får en fraktur.

I den så kallade DASH*-kosten, har man med hjälp av att öka intaget av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkt blodtrycket hos försökspersonerna avsevärt. Man tror att kostens höga kalciuminnehåll är en av orsakerna till blodtryckssänkningen.

*DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension. Klicka på länken ovan om du vill veta mer.

Dagsbehov och betydelsen i svensk kost

Mjölkprodukter är den viktigaste kalciumkällan i svenskarnas kost.

Rekommenderat intag av kalcium för män och kvinnor är 800 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi från 2 års ålder varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. En stor eller två små skivor ost, 10-15 gram, motsvarar ungefär en deciliter mjölk i kalciuminnehåll.

5 deciliter mellanmjölk innehåller 600 mg kalcium. Det är ungefär 75 procent av dagsbehovet.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 40 procent av intaget av kalcium och ost med 21 procent i den svenska kosten.

Förekomst i mjölk

Mellanmjölk innehåller 117 milligramkalcium per 100 gram.

Mjölk och mjölkprodukter är den viktigaste källan för kalcium eftersom de flesta konsumerar mjölkprodukter dagligen och i större portionsstorlekar än andra goda kalciumkällor som gröna bladgrönsaker och skaldjur (se nedan).

Andra livsmedel som innehåller kalcium

Andra livsmedel innehåller också kalcium men det krävs stor konsumtion per dag för att motsvara den mängd som finns i mjölk. Här är några exempel på hur mycket av andra livsmedel man behöver äta för att få i sig 600 milligram kalcium, lika mycket kalcium som finns i 5 deciliter mjölk, den mängd mjölk/mjölkprodukter Livsmedelsverket rekommenderar att alla konsumerar per dag:
Broccoli 950 gram
Vitkål 950 gram
Spenat 630 gram
Sardiner 300 gram, med ben
Hasselnötter 310 gram

Kemi

Kalcium är ett grundämne som tillhör de alkaliska jordartsmetallerna och har den kemiska beteckningen Ca.

Ungefär två tredjedelar av mjölkens kalcium förekommer i kolloidal form bundet till kaseinmicellerna antingen som Ca9(PO4)6 eller som kalciumjoner bundna till serin-fosfat-grupper. En tredjedel är löst i mjölkens fattenfas.

Det finns flera olika modeller över hur kasienmicellerna ser ut. En teori är att kaseinmicellen är uppbyggd av submiceller. I bindningarna mellan submicellerna utgör kalcium en viktig komponent.

Processegenskaper

Skummjölken innehåller 99 procent av mjölkens kalcium, vilket förklarar att kalciumhalten inte påverkas när man separerar bort fettet.

Kalcium påverkas inte av värmebehandling.

Källor:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Schmidt, D G. (1982) Association of caseins and casein micell structure. I: Fox, P F. Development in Dairy Chemistry, Vol 1. London. Applied Science Publishing.
Walstra, P. & Jenness, R. (1984) Dairy Chemistry and Physics. New York. John Wiley & sons, Inc.
Walstra, P., Geurts, T J., Noomen, A., Jellema, A., van Boekel, M A J S. (1999) Dairy Technology. Basel. Marcel Dekker, Inc.

Kalium

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:08:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Huvuddelen av kroppens kalium, 98 procent, finns i cellerna.

Kalium är viktigt för att reglera flödet av vätska in och ut ur cellerna. Det betyder bland annat att kalium reglerar nerv- och muskelfunktioner, njurfunktioner och blodtryck.

I den så kallade DASH*-kosten, har man med hjälp av att öka intaget av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkt blodtrycket hos försökspersonerna avsevärt utan stöd av medicinering. Man tror att förutom kostens höga kalciuminnehåll även det höga kaliuminnehållet är en av orsakerna till blodtryckssänkningen.

*DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension. (Klicka på länken ovan om du vill veta mer.)

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag är för män 3,5 gram per dag och för kvinnor 3,1 gram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 825 milligram kalium. Det motsvarar 24 procent av dagsbehovet för män och 27 procent av dagsbehovet för män.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av kalium, och ost med en procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Kaliumhalten i mellanmjölk är 165 milligram per 100 gram.

Utfodringen påverkar inte mjölkens innehåll av kalium under normala förhållanden.

Viktiga källor förutom mjölk och ost är kött, fisk, potatis, frukt och grönsaker samt bröd och spannmålsprodukter.

Kemi

Kalium har den kemiska beteckningen K och tillhör gruppen alkalimetaller.

Kalium förekommer i mjölken nästan enbart som fria joner.

Huvuddelen av kroppens kalium, cirka 98 procent finns i cellerna och är den kvantitativt viktigaste av de intracellulära katjonerna. Extracellulärt kalium som utgör resterande 2 procent är viktigt för reglering av cellernas membranpotential och därmed för bland annat nerv- och muskelfunktion och blodtrycksreglering. Kalium deltar även i kroppens syra-bas balans.

Referenser

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Kolhydrater – laktos

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 03 Mar 2011 10:49:00 GMT

Funktioner i kroppen

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk. Kolhydrater fungerar som energikälla för kroppen.

En fördel med mjölkens laktos är att det verkar kunna stimulera upptaget av kalcium. Denna effekt är extra tydlig för små barn. När mammor som ammar sina barn även ger dem laktos ökar kalciumupptaget hos barnen. I andra studier har man tagit bort laktos från modersmjölken och sett att kalciumupptaget minskar.

För vuxna har man gjort en hel del studier men inte kommit fram till någon tydlig slutsats. I vissa försök leder laktos till ökat kalciumupptag, i vissa inte. Troligen beror variationen på skillnader mellan olika individer samt hur den övriga kosten och måltiden är utformad.

Laktos bryts ned av ett enzym som finns i tunntarmen. Enzymet heter laktas. Laktos bryts ned till de enkla sockerarterna glukos och galaktos och tas sedan upp i blodet.

Laktosintolerans ovanligt

En del människor utvecklar en känslighet mot laktos efter barndomen på grund av en minskad produktion av enzymet laktas i tunntarmen. Det kan ge tarmbesvär vilket kallas laktosintolerans.

Laktosintolerans är olika vanligt i olika delar av världen. I Sverige tål nästan alla laktos. Endast cirka 5 procent av befolkningen är laktosintoleranta.

Det är mycket ovanligt att vara laktosintolerant innan 6-7 års ålder.

Det är individuellt hur mycket laktos man kan bryta ner. Vissa laktosintoleranta tål att dricka mjölk, särskilt i kombination med mat. Det är en stor fördel eftersom mjölk bidrar med mycket näring, särskilt kalcium.

Om man är laktosintolerant passerar en stor del av laktosen genom magsäcken och tunntarmen ut i tjocktarmen.

Förekomst i mjölk

100 gram mjölk innehåller 5 gram laktos.

Laktos finns i mjölk från de flesta däggdjursarter, inte bara kor. Det ingår också i stora mängder i bröstmjölken hos människor

Kemi

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk och syntetiseras i den mjölkproducerande cellen med deltagande av proteinet α-lactalbumin.

Laktos är uppbyggd av monosackariderna D-glukos och D-galaktos. Det finns två olika former av laktos, dessa kallas α och β. Nedan visas strukturen för α-laktos.

Skillnaden i struktur mellan de två formerna är läget för OH- och H- grupp i glukosens reducerande del. I vattenlösning är förhållandet mellan α och β ungefär 39:61. Laktos kristalliserar vanligen i sin α-form som ett monohydrat.

Processegenskaper

Mjölk är det enda naturligt förekommande proteinlivsmedel som har högt innehåll av ett reducerande socker. Vid mild värmebehandling kan laktos reagera med protein vilket resulterar i en rad reaktioner som kallas ”Maillardreaktioner” vilket i sin tur leder till förändringar i färg, smak, funktionalitet och näringsvärde.

Förlusterna i innehåll av aminosyran lysin är mycket liten både i pastöriserad och UHT-behandlad mjölk men kan vara stor i valstorkat mjölkpulver.

Vid tillverkning av laktosreducerad mjölk bryts laktos ned via enzymet laktas till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Denna omvandling är intressant både ur teknologisk och ur näringsmässig synvinkel eftersom glukos och galaktos är sötare, mer lösliga, lättare fermenterade och lättare absorberade från tarmen. Det innebär att när glukos och galaktos sitter ihop i laktos smakar de inte lika sött som när de är skilda från varandra. Det är därför låglaktosmjölk smakar sötare än vanlig mjölk.

Vid tillverkning av fermenterade produkter såsom fil och yoghurt omvandlar den tillsatta bakteriekulturen laktos till mjölksyra. Dessa produkter har därmed ett lägre innehåll av laktos än dryckesmjölk.

Angående ost följer den största delen av mjölkens laktos med vasslen vid osttillverkningen. Laktosen som är kvar i ostmassan bryts ner av ostens mikroflora till mycket små mängder, mindre än 0,1 gram per 100 gram. Man kan därmed säga att all hårdost är laktosfri och obehindrat kan konsumeras av personer som är laktosintoleranta.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Tao, N., DePeters, E. J., Freeman, S., German, B., Grimm, R. and Debrilla, C. B. 2008. Journal of Dairy Science 91, 3768-3778. Bovine Milk Glycome.

Magnesium

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:28:00 GMT

Funktioner i kroppen

Magnesium reglerar ett stort antal biokemiska och fysiologiska processer i kroppen.

Bland annat är magnesium nödvändigt för nerv- och muskelcellernas funktioner. Det behövs också vid tillväxten och bildningen av nya celler för att bilda byggstenar till våra gener. Magnesium är också viktigt för ämnesomsättningen och nära 300 av kroppens enzymer är beroende av magnesium för sin funktion.

Brist på magnesium kan ge till exempel beteendestörningar och störningar i hjärtfunktionen.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 350 milligram per dag och för kvinnor 280 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 60 milligram magnesium. Det motsvarar 17 procent av dagsbehovet för män och 21 procent av dagsbehovet för kvinnor.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av magnesium, och ost med tre procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Magnesiumhalten i mellanmjölk är 12 milligram per 100 gram.

Magnesiumhalten i påverkas under normala förhållanden inte av fodret.

Magnesium finns framför allt i gröna grönsaker, bönor och ärtor, fullkornsbröd, kött och inälvsmat.

Kemi

Magnesium tillhör de alkaliska jordartsmetallerna och har den kemiska förkortningen Mg.

Skummjölken innehåller 98-100 procent av mjölkens magnesium. Av skummjölkens magnesium är 65 procent i löslig form (40 procent magnesiumcitrat, 7 procent magnesiumfosfat och 16 procent fria magnesiumjoner) och 35 procent associerat till kaseinmicellerna.

I kaseinet är hälften sammankopplat med kollodialt kalciumfosfat och hälften direkt bundet till fosfoseringrupperna.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Niacin (vitamin B3)

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:38:00 GMT

Funktioner i kroppen

Niacin har flera viktiga funktioner i kroppen:

Niacin är nödvändigt för kroppens energiproduktion genom att delta i flera steg i omvandlingen av protein, fett och kolhydrater till energi.

Vitaminet är involverat i tillverkningen av nya fettsyror.

Det har en kärlvidgande och kolesterolsänkande effekt och höga doser av niacin används ibland som behandling av hjärtkärlsjukdom.

Allvarlig niacinbrist kan ge hudsjukdomen pellagra. Pellagra är mycket ovanlig i västvärlden men förekommer i utvecklingsländer.

Lindrig brist kan ge hudförändringar, nedsatt aptit och sömnlöshet.

Niacin kan också tillverkas i kroppen från aminosyran tryptofan.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommendationen uttrycks som niacinekvivalent (NE). NE omfattar dels innehållet av ursprungligt niacin och dels den mängd som bildas i kroppen av aminosyran tryptofan. En NE motsvarar 1 milligram niacin respektive 60 milligram tryptofan.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 3,8 NE. Det motsvarar 27 procent av dagsbehovet av niacin för kvinnor och 20 procent för män.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 9 procent av intaget av niacin, och ost med 5 procent.

De viktigaste källorna till niacin i svensk kost förutom mjölk och mjölkprodukter är kött, fågel och matbröd.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Mellanmjölk innehåller 751 NE (niacinekvivalenter) per 100 gram.

Mjölk innehåller inte så mycket niacin jämfört med andra proteinrika livsmedel. Däremot är innehållet av tryptofan högt i mjölkens protein vilket gör mjölk till en god källa av NE (niacinekvivalenter).

Niacin förekommer förutom i mjölk även i livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter. Alla livsmedel som är proteinrika innehåller även en hög mängd niacin, förutom mjölk och ägg. Däremot innehåller mjölkprotein ungefär 1 procent tryptofan, vilket ändå gör mjölk till en god niacinkälla.

Kemi

Niacin tillhör de vattenlösliga vitaminerna. Niacin är ett samlingsnamn för nikotinsyra och nikotinamid. I mjölk finns niacin i huvudsak som nikotinamid. Namnet niacin är ett sammandrag av nikotinic-acid-vitamin.

Nikotinsyra (a) och nikotinamid (b) är organiska föreningar och har en ganska enkel struktur (derivat av pyridin).

Strukturen för (a) nikotinsyra och (b) nikotinamid.

Biokemiskt utgör Niacin en del av coenzymerna NAD (nikotinamid-adenin-dinukleotid) och NADP (nikotinamid-adenin-dinukleotid-fosfat). Dessa enzymerna utgör en viktig funktion vid cellernas omsättning av glukos, aminosyror och fett.

Processegenskaper

Niacin anses vara ett av de mest stabila vitaminerna.

Nikotinsyra är stabilt mot luft och tål autoklavering. Nikotinamid omvandlas till nikotinsyra vid sur eller alkalisk behandling.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Protein

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:31:00 GMT

Funktioner i kroppen

Proteiner spelar en mycket viktig roll i kroppen. Praktiskt taget alla cellens funktioner är beroende av protein och ett stort antal proteiner är specialiserade för sin uppgift, t.ex. hormoner, enzymer och viktiga delar av immunförsvaret.

Proteiner är också nödvändiga för att bygga upp kroppens celler.

Muskler består nästan helt och hållet av protein.

Protein fungerar också som energikälla.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Eftersom protein har en så stor betydelse för kroppen är det mycket viktigt att få i sig tillräckliga mängder. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt av de essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka. Aminosyror är de mindre molekyler som bygger upp proteinerna. Några av dessa aminosyror kan kroppen inte tillverka själv utan måste finnas i kosten.

Enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer bör protein bidra med 10-20 procent av det totala energiintaget för vuxna och barn över 2 år.

Om man följer Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera 5 deciliter mjölk/mjölkprodukter per dag får man i sig cirka 25 procent av dagsbehovet av protein.

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av protein, och ost med 10 procent i den svenska kosten.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Proteinhalten i mjölk är 3,3-3,4 procent. Mjölkens protein är av hög biologisk kvalitet, vilket innebär att den innehåller rätt proportioner av de essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna.

En del av mjölkens proteiner bildas i mjölkkörteln. En stor del av aminosyrorna som bildar mjölkens proteiner kommer från bakterier i kons våm. Dessa kan bilda aminosyror från ammoniak, erhållet från det protein som finns i kons foder.

Andra viktiga proteinkällor utöver mjölk är till exempel kött, fisk, fågel och baljväxter.

Kemi

Proteiner är stora molekyler som byggs upp av mindre enheter, aminosyror. Det finns ett tjugotal olika aminosyror, varav åtta är essentiella (livsnödvändiga) för människan. Essentiella aminosyror måste finnas i tillräcklig mängd i kosten, eftersom kroppen inte kan producera dem själv.

Aminosyrorna kännetecknas av att de har en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Proteiner är långa kedjor av aminosyror som binds samman genom att karboxylgruppen reagerar med aminogruppen i den intilliggande aminosyran.

Variationer i aminosyrasekvensen och i proteinkedjans konformation ger olika egenskaper hos olika proteiner.

Huvuddelen av mjölkens proteiner – kaseinerna - föreligger i mjölken i form av miceller, övriga proteiner är lösliga och benämns vassleproteiner. I vassleproteinerna ingår β-laktoglobulin, α-laktalbumin, bovint serumalbumin, immunoglobuliner, enzymer och antimikrobiella substanser.

Processegenskaper

Näringsvärdet i mjölkens proteiner förändras inte vid tillverkning av dryckesmjölk och andra mjölkprodukter. Funktionellt, vid matlagning och produkttillverkning har proteinerna däremot mycket olika egenskaper.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Riboflavin (vitamin B2)

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:28:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Riboflavin är ett vattenlösligt B-vitamin och en antioxidant. Det aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras uppgifter och effekter i kroppen, bland annat B-vitaminerna niacin, folsyra och vitamin B6 samt vitamin K.

Riboflavin behövs för kolhydrat-, fett- och proteinförbränningen och har därmed en central roll i ämnesomsättningen. Gravida och ammande kvinnor och andra med förhöjd energiomsättning har därför ett ökat behov av riboflavin.

Riboflavin deltar även i produktionen av fleromättade fettsyror och flera viktiga hormoner från bland annat binjurarna. Riboflavin deltar också vid nedbrytning av gifter och läkemedel i levern, behövs för kroppens upptag och utnyttjande av järn och är nödvändigt för hår, naglar och hud. Riboflavin deltar till exempel i sårläkning.

Brist på riboflavin kan visa sig i form av sprickor i mungiporna, förändringar i munnens slemhinna, torr hud, kliande ögon och trötthet. Även hjärnans funktioner kan påverkas negativt.

Riboflavin är ett vattenlösligt vitamin, och överskott utsöndras nästan helt via njurarna. Bara en mycket liten del riboflavin kan lagras i kroppen.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag per dag är för män 1,7 milligram och för kvinnor 1,3 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 0,7 milligram riboflavin. Det ger cirka 55 procent av dagsbehovet av riboflavin.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 29 procent av intaget av riboflavin, och ost med 6 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Riboflavinhalten i mellanmjölk är 145 mikrogram per 100 gram.

Halten av riboflavin är i allmänhet högre i animaliska livsmedel än i vegetabiliska, beroende på att riboflavinet vanligen är bundet till protein. Viktiga källor för riboflavin förutom mjölk och ost är därmed kött, fågel, ägg och inälvsmat.

Kemi

Riboflavin är ett B-vitamin och tillhör de vattenlösliga vitaminerna.

Under 1930-talet isolerades vitaminet från mjölk och fick namnet laktoflavin men man lyckades snart framställa det syntetiskt och namnet byttes till riboflavin (ribo från pentosen ribos och flavin från latinska flavi som betyder gul).

Riboflavin är en nukleosid som består av en kvävehaltig bas och sockerderivatet ribitol.

Kemisk struktur av riboflavin.

Riboflavin ingår i två coenzymer FMN (flavin-mono-nukleotid) och FAD (flavin-adenin-dinukleotid). Om en fosforgrupp kopplas på riboflavinmolekylen vid femte kolatomen bildas FMN. FMN i sin tur ingår som byggsten till FAD.

FMN och FAD är ansvariga för en mängd olika funktioner i ämnesomsättningen på flera nivåer men främst för att överföra väte i olika reaktioner. Dessa coenzymer deltar i cellernas energiproduktion.

I mjölk förekommer riboflavin i huvudsak i fri form, 65-95 procent, och övrigt i form av FAD och FMN.

Processegenskaper

Riboflavin är känsligt för ljus. Dryckesmjölk förvaras därför bäst i mörk förpackning för att bibehålla näring och smak.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Sandström, B., Aro, A., Becker, W., Lyhne, N., Pedersen, J I., Þórsdóttir, I. (1996) Nordiska näringsrekommendationer 1996. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.

Selen

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:21:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Selen finns i alla kroppens celler och skyddar tillsammans med vitamin E cellen mot oxidation. Selen har också betydelse för ämnesomsättningen genom att aktivera sköldkörtelhormoner.

Koncentrationen av selen är extra hög i vävnader som är involverade i immunförsvaret, det vill säga lever, mjälte och lymfkörtlar.

Musklerna och blodet innehåller mindre depåer av selen.

I Sverige finns inte någon egentlig selenbrist trots ett relativt lågt intag. Svår selenbrist kan leda till hjärtmuskelsvaghet i Keshans sjukdom eller inflammerade leder i Becks sjukdom.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 50 mikrogram per dag och för kvinnor 40 mikrogram per dag.

Selen ska inte överdoseras. Intag över 1000 mikrogram per dag kan ge leverskador, diarré, trötthet, irritation och hudrodnad.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 9 mikrogram selen. Det motsvarar cirka 20 procent av dagsbehovet för vuxna och cirka 30 procent av dagsbehovet för barn.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 14 procent av intaget av selen, och ost med tre procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Selenhalten i mellanmjölk är 1,8 mikrogram per 100 gram.

Berikning av selen i fodret till korna påverkar selenhalten i mjölk.

Livsmedel rika på selen är inälvsmat, fisk, skaldjur, renkött och paranötter. Karljohansvamp innehåller också selen men tillgängligheten är låg. Selenhalten i livsmedel varierar stort beroende på ursprungsland.

Spannmål från selenrika jordar är en god selenkälla men svenska jordar är selenfattiga och intag av selen i Sverige är förhållandevis lågt.

Kemi

Selen är ett grundämne som tillhör kalkogenerna och har den kemiska beteckningen Se.

Selen i komjölk är ospecifikt bundet till mjölkens protein, kasein och vassleproteiner. Selen ingår i en viktig aminosyra, selenocystein. Selen ingår i enzymet glutationperoxidas som har antioxidativa egenskaper.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Tiamin (vitamin B1)

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:24:00 GMT

Funktioner i kroppen

Tiamin har en viktig roll i kroppens omsättning av kolhydrater och fett till energi. Tiamin är också viktigt för hjärnans, nervernas och musklernas funktioner.

Behovet av tiamin är större för högenergiförbrukare som personer som kroppsarbetar och för hårt tränande personer.

Brist på tiamin ger trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och aptitlöshet.

Tiaminbrist är ovanligt i Sverige men kan uppkomma vid långvarig diarré, vid dialysbehandling och av viss medicinering. Hos äldre personer kan förmågan att ta upp tiamin från kosten vara nedsatt.

Tiaminbristsjukdomen Beriberi förekommer fortfarande i Asien.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av tiamin per dag är för män 1,4 milligram och för kvinnor 1,1 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 200 mikrogram tiamin. Det motsvarar drygt 30 procent av dagsbehovet av tiamin för förskolebarn och cirka 15 procent för vuxna.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 13 procent av intaget av tiamin, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Tiaminhalten i mjölk påverkas något av utfodring, ras och årstid.

Tiaminhalten i mellanmjölk är 40 mikrogram per 100 gram.

Bröd, flingor, pasta och andra spannmålsprodukter är de viktigaste tiaminkällorna i kosten. Ärtor, bönor och fläskkött bidrar också med tiamin.

Kemi

Tiamin tillhör B-vitaminerna och är vattenlösligt. Tiamin har fått sitt namn från theios (svavel) och amin från aminogruppen som finns i strukturen.

Tiamin består av en hoplänkad pyrimidin- och tiazolring som hoplänkas genom en CH2-grupp.

Biokemiskt ingår tiamin i tiaminpyrofosfat (TPP), som ingår som cofaktor i två mycket viktiga enzymkomplex, pyrovat-dehydrogenaset och ketoglutaratdehydrogenaset, i glykolysen och i citronsyracykeln.

Strukturen hos tiamin.

I mjölk förekommer tiamin som fritt, fosforylerat eller proteinbundet i enzymer.

Processegenskaper

Tiamin är ett värmekänsligt vitamin och kan förstöras vid kokning och långvarig uppvärmning.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin A

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:11:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Vitamin A är nödvändig för synen, särskilt mörkerseendet, för slemhinnorna och för produktion av könshormoner. Immunförsvaret är beroende av vitamin A för bildning av T-lymfocyter, så kallade mördarceller. Vitamin A i har även en funktion för cellernas differentiering genom att kunna både stimulera och förhindra uttrycket av våra gener. Vitamin A i form av β-karoten har antioxidativa egenskaper. Vitamin A tros även ha betydelse för fortplantningen.

Brist på vitamin A kan skada synen. Måttlig brist ger dåligt mörkerseende och långvarig brist kan leda till blindhet. Andra bristsymtom är sträv, torr hud och skört hår.

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin som lagras i levern.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag är för män 900 RE/dag och för kvinnor 700 RE/dag.(RE = retinolekvivalenter). Retionolekvivalenter innefattar både retinol, β-karoten och andra karotenoider.

Om man följer Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera en halv liter mager mjölk/mjölkprodukter per dag ger det 32 procent av dagsbehovet för kvinnor och 25 procent för män. För barn i förskoleåldern innebär det ett intag av 65 procent av dagsbehovet.

Höga intag av vitamin A kan ge skadliga (toxiska) effekter som illamående och huvudvärk och skador på benvävnaden. Det är dock mycket ovanligt att man får i sig för stora mängder via maten. Risken finns däremot om man använder tillskott i form av vitamintabletter.

Mjölk, fil och yoghurt bidrar med 11 procent av intaget av vitamin A i Sverige. Ost bidrar med 5 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin A förekommer i mjölk som retinol, retinolestrar och karotener.

Halten vitamin A är starkt kopplat till mängden karotener i fodret. Det finns därmed en årstidsvariation med en högre halt av karotener i fodret under sommarhalvåret då korna betar utomhus.

Mellanmjölk innehåller 46,2 retionolekvivalener per 100 gram.

Mini-, lätt- och mellanmjölk berikas med vitamin A i form av vitamin A Palmitat. Detta för att ersätta det vitamin A som avlägsnas när man tar bort fett från mjölken.

Vid berikningen används både vitamin A och D. Vitaminerna är blandade i majsolja och skyddas mot oxidation genom tillsats av vitamin E.

Dryckesmjölk berikas med 25 mikrogram vitamin A per 100 gram mjölk.

Andra bra källor till vitamin A är lever, ägg, morötter, aprikoser, grönkål, spenat och broccoli.

Kemi

Vitamin A tillhör de fettlösliga vitaminerna.

Vitamin A är ett samlingsnamn för flera ämnen med vitamin A-aktivitet. I denna grupp ingår karotenoider som bildas i växter och retinoider som bildats i animalisk vävnad. Karotenoider är ett så kallad provitamin, det vill säga ett förstadium till vitamin A.

Figuren nedan visar strukturen hos retinol (a). β-karoten (b) är den vanligaste och effektivaste provitamin A karotenoiden. β -karoten kan klyvas mitt itu och maximalt ge två molekyler retinaldehyd, som kan omvandlas till retinol.

Strukturen hos (a) retinol (b) β-karoten (3).

Processegenskaper

Pastörisering har endast en liten effekt på innehållet av vitamin A i dryckesmjölk.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin B12

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:02:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Upptag av vitamin B12 från mat är komplicerat. Upptaget är beroende av ett ämne, en sk ”intrinsic factor”, som bildas i magsäckens slemhinna. Först när denna ”intrinsic factor” kopplas ihop med vitamin B12 kan vitaminet tas upp i tarmen.

En normal saltsyraproduktion är också nödvändig för att B12 ska kunna frisättas från maten. Är gallutsöndringen störd minskar upptaget i tarmen. Det gäller även vid tillskott av höga doser vitamin C.

Vitamin B12 kan lagras i kroppen till skillnad från andra vattenlösliga vitaminer.

Vitamin B12 är mycket viktigt för cellernas ämnesomsättning och för bildning av nya celler. Speciellt betydelsefullt är vitamin B12 för bildandet av röda blodkroppar. Vitamin B12 är också helt nödvändigt för nervsystemet och för att cellerna ska kunna ta upp folsyra.

Vanliga symtom på B12-brist är trötthet, nedstämdhet och sämre minne liksom stickningar i händer och fötter och besvär från mag- och tarmkanalen. Långvarig brist kan också ge allvarliga symtom som svår blodbrist (perniciös anemi) och nervskador.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin B12 per dag är för män och kvinnor 2,0 mikrogram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 2,1 mikrogram vitamin B12. Det motsvarar 100 procent av dagsbehovet.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 16 procent av intaget av vitamin B12, och ost med 6 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Halten vitamin B12 i mellanmjölk är 0,42 mikrogram per 100 gram.

Vitamin B12 bildas av mikroorganismerna i våmmen, vilket är kons viktigaste vitamin B12-källa, och därigenom även mjölkens. Halten påverkas inte så kraftigt av utfodring, ras och årstid. Vitamin B12-halten beror till viss del på kons intag av kobolt.

Vitamin B12 finns till skillnad mot övriga B-vitaminer endast i animaliska livsmedel. Ett par undantag har dock upptäckts, och det är i alger och jästa sojaprodukter. De innehåller vitamin B12 men i en form som kroppen har svårt att tillgodogöra sig. Veganer saknar därför en bra källa för vitamin B12.

Andra källor till vitamin B12 förutom mjölk och mjölkprodukter är framför allt lever, kött, fisk, skaldjur och ägg.

Kemi

Vitamin B12 tillhör de vattenlösliga vitaminerna. Vitamin B12 är ett samlingsnamn för en stor grupp kobolthaltiga korrinoider som kan kallas kobalaminer.

Vitamin B12 har en komplicerad struktur. I centrum av molekylen finns en koboltjon. Till koboltjonen kan olika grupper vara bundna, till exempel en cyanidgrupp vilket ger cyanokobalamin eller en hydroxigrupp som ger en hydroxikobalamin.

I mjölk finns vitamin B12 till övervägande del som hydroxikobalamin och över 95% är bundet till protein.

Kemisk struktur av vitamin B12.

Processegenskaper

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin och känsligt för värme och kokning. Förlusten av vitamin B12 vid pastörisering och under lagring av pastöriserad mjölk är ändå liten, under 10 procent.

Vitamin B12 förstörs delvis vid sterilisering.

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Sandström, B., Aro, A., Becker, W., Lyhne, N., Pedersen, J I., Þórsdóttir, I. (1996) Nordiska näringsrekommendationer 1996. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Vitamin B6 (pyridoxin)

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 10:07:00 GMT

Funktioner i kroppen

Vitamin B6 är nödvändig för proteinomsättningen i kroppen, både för nedbrytning och nyframställning av aminosyror, ”byggmaterialet” i protein. Vitamin B6 är till exempel betydelsefull för ombildning av aminosyror till signalsubstanser och därför viktigt för nervernas funktion.

Vitamin B6 behövs också för omvandling av aminosyran tryptofan till niacin.

Tillsammans med vitamin B12 och folsyra håller vitamin B6 ned homocysteinnivån i blodet. Höga homocysteinnivåer anses vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom.

Vitamin B6 har också betydelse i kolhydratomsättningen.

Brist på vitamin B6 är ovanligt men kan uppstå vid olika sjukdomstillstånd och hos äldre personer.

Brist på vitamin B6 kan ge anemi (blodbrist) och påverkan på nervsystemet. Irritabilitet, depression och sömnbesvär är allmänna symtom. Även hudbesvär, uppsvullen tunga och läppar förekommer.

Alkohol, vissa läkemedel och p-piller ökar behovet av vitaminet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin B6 per dag är för män 1,6 milligram och för kvinnor 1,2 milligram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 0,2 milligram vitamin B6 vilket motsvarar cirka 15 procent av dagsbehovet.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 8 procent av intaget av vitamin B6, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin B6-halten i mellanmjölk är 43 mikrogram per 100 gram.

Vitamin B6 finns i de flesta livsmedel. De viktigaste källorna i svensk kost förutom mjölk och mjölkprodukter är kött, fågel, fisk, potatis och berikande spannmålsprodukter.

Kemi

Vitamin B6 tillhör de vattenlösliga vitaminerna.

Vitamin B6 är ett samlingsnamn för pyridoxin, pyridoxal och pyridoxamin. På grund av ämnets pyridinring fick det namnet pyridoxin.

Biokemiskt ingår vitamin B6 i coenzymerna pyridoxalfosfat eller pyridoxaminfosfat som deltar i olika enzymsystem av vilka de flesta medverkar i kroppens aminosyraomsättning. Coenzymet pyridoxalfosfat ingår i kolhydratomsättningen, där det har betydelse för nedbrytningen av glykogen.

I mjölk förekommer vitamin B6 i formen pyridoxal till 70-95 procent. Resten består av pyridoxamin.

Den kemiska strukturen hos (a) pyridoxin, (b) pyridoxal och (c) pyridoxamin.

Processegenskaper

Vitamin B6 är känsligt för värmebehandling. Vid pastörisering och UHT-behandling av mjölk är ändå förlusten av vitamin B6 förhållandevis liten.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.

Vitamin D

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:35:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Människan kan själv tillverka vitamin D i huden under inverkan av solljus, men eftersom vi i Norden har begränsat med dagsljus stora delar av året behöver vi även få i oss vitamin D från kosten.

Vitamin D behövs för att kroppen ska kunna lagra kalcium i skelettet.

Vitamin D är särskilt viktigt för barn och ungdomar som växer och fortfarande bygger sitt skelett.

Även för vuxna är det viktigt med vitamin D i kombination med kalcium för att bevara skelettet så starkt som möjligt hela livet. Från 25-30-årsåldern börjar skelettet en naturlig urkalkning och det är viktigt att kompensera detta så mycket möjligt. Därför är det är det angeläget att barn konsumerar den rekommenderade mängden fem deciliter mager mjölk/mjölkprodukter per dag i skola, på förskolan och/eller hemma.

Vitamin D behövs också för att reglera kalcium- och fosfatkoncentrationen i blodet. Det sker dels genom upptaget i tarmen, frisättning av kalcium från skelettet samt genom återupptag av kalcium i njurarna. En tillräckligt hög nivå av kalcium och fosfat är en förutsättning för mineralisering av skelett och tänder.

Brist på vitamin D leder till skelettsjukdomarna rakitis hos barn eller osteomalaci (benuppmjukning) hos vuxna. Båda sjukdomarna beror på att för lite kalcium och fosfor lagrats in i skelettet.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin vilket betyder att det kan lagras i kroppens fettväv. Överdosering av vitaminet under lång tid kan därför vara farligt och ge skador framför allt i form av förkalkningar i vävnader och organ.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin D är för män och kvinnor 7,5 mikrogram per dag. För män och kvinnor äldre än 61 år rekommenderas 10 mikrogram per dag.

Mjölk är naturligt ingen stor källa till vitamin D men genom lagstiftning berikas mini-, lätt och mellanmjölk med vitamin D i Sverige. Orsaken är dels att stora delar av mängden vitamin D försvinner med fettet som avlägsnas men också att kosten annars inte innehåller tillräckligt av vitaminet.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 1,9 mikrogram vitamin D. Det innebär att 5 deciliter ger cirka 25 procent av dagsbehovet av vitamin D för vuxna. För barn och ungdomar blir bidraget större.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av vitamin D, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin D i mjölkråvaran kommer från fodret eller har bildats i kons hud när de vistats ute i dagsljus. Mängden vitamin D i mjölk varierar något under året beroende på hur mycket korna utsätts för solljus.

Genom vitamineringen blir de magra mjölksorterna väsentliga källor till vitamin D. Även vitamin A som också är ett fettlösligt vitamin tillförs de magra mjölksorterna för att återställa den ursprungliga mängden.

Vitamin D förekommer i mini-, lätt och mellanmjölk i formen D3. Halten av vitamin D i de magra mjölksorterna berikas till 0,45 mikrogram per 100 gram mjölk.

Andra viktiga källor till vitamin D är till exempel matfett, fet fisk och kött.

Kemi

Vitamin D tillhör de fettlösliga vitaminerna.

Namnet vitamin D står för flera sterolderivat med likartad byggnad.

Två av sterolderivaten är speciellt intressanta ur näringssynpunkt liksom de provitaminer, som de bildas ur. Ergokalciferol (D2) finns i växter och kan bildas vid UV-bestrålning av ergosterol. Kolekalciferol bildas vid exponering i solljus av 7-dehydrokolesterol i människa och djur, särskilt i huden. Kolesterol är ett viktigt förstadium till 7-dehydrokolesterol.

Struktur av vitamin D2 (a) och vitamin D3 (b)

Provitamin	Namn	Vitamin
ergosterol (vegetabiliskt ursprung)	ergokalciferol	Vitamin D2

7-dehydrokolesterol (animaliskt ursprung)	kolekalciferol	Vitamin D3

Referenser:

Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Zink

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 10 Mar 2011 09:16:00 GMT

Förekomst och funktioner i kroppen

Zink har betydelse för en lång rad funktioner kroppen.

Zink ingår i ett stort antal enzymsystem. Det är nödvändigt för omsättning av kolhydrater, protein och fett. Det är också viktigt för flera hormonsystem och betydelsefull för tillväxt, reproduktion och centrala nervsystemet.

Immunförsvarets celler är beroende av zink och zink har även en antioxidativ effekt.

Zink har även betydelse för aptit, smak och mörkerseende.

Zink lagras i muskler och skelett men ett dagligt intag av zink är nödvändigt för att undvika bristtillstånd.

Långvarig användning av syrahämmande läkemedel kan försämra zinkupptaget.

Brist på zink ger tillväxthämning, försämrad sårläkning, hudförändringar och ett försämrat immunförsvar. Diarré, illamående och nedsatt aptit är allmänna symtom.

Zinkbrist kan ses vid ett flertal kroniska sjukdomar med störd zinkomsättning bland annat diabetes.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 9 milligram per dag och för kvinnor 7 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 2,3 milligram zink. Det motsvarar 25 procent av dagsbehovet för män och drygt 30 procent av dagsbehovet för barn och kvinnor.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 12 procent av intaget av zink, och ost med tio procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Zinkhalten i mellanmjölk är 0,45 milligram per 100 gram.

Tillsats av zink i fodret påverkar mjölkens zinkinnehåll måttligt.

Goda källor till zink är nötkött, mjölkprodukter och ost. Fullkornsprodukter och baljväxter (ärtor och bönor) bidrar också med zink men fiber och fytinsyra försvårar absorptionen.

Kemi

Zink ingår tillsammans med kadmium och kvicksilver i zinkgruppen i det periodiska systemet. Zink har beteckningen Zn.

Huvuddelen av mjölkens zinkinnehåll finns i skummjölken och endast 1-3 procent finns i fettfasen. I skummjölken är zink till över 95 procent associerat till kaseinmicellerna. Övriga ca 5 procent är associerade med citrat. I kaseinmicellerna är zink till en tredjedel bundet till kasein-fosfoseringrupperna och två tredjedelar är bundet till kolloidalt kalciumfosfat.

Referenser:

Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
Livsmedelsverket. (2005). Svenska Näringsrekommendationer.
Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
Branth, S. & Hambraeus, L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.

Mjölkens kolhydrater ger skydd i tarmen

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 27 Oct 2010 19:30:00 GMT

Forskare från USA har kartlagt de kolhydrater som finns i komjölk med nya analystekniker.

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk men ett 40-tal andra strukturer har också identifierats. Dessa kolhydrater kallas oligosackarider och består av mellan tre och tio enheter av enkla kolhydrater.

Dessa oligosackarider röner allt större intresse ur ett hälsoperspektiv genom sin roll i att stimulera tillväxten av nyttiga mikroorganismer i tarmen och att förhindra att sjukdomsalstrande mikroorganismer fästs till tarmslemhinnan.

Båda dessa funktioner bidrar till en skyddande miljö i tarmen och därmed till hälsan. Det är därför viktigt att utveckla kunskapen om betydelsen av kolhydratprofilen i mjölk för att i förlängningen kunna värdera mjölkens roll i kosten.

(2009)

Källa

Tao, N., DePeters, E. J., Freeman, S., German, B., Grimm, R. and Debrilla, C. B. 2008. Journal of Dairy Science 91, 3768-3778. Bovine Milk Glycome.

Mjölkens fett - fördjupning

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 22 Nov 2010 14:56:00 GMT

Innehåll

Ingress
Många fettsyror i mjölk
Fettsyror från två källor
Unik uppbyggnad av fettsyror i mjölk
Unika fettsyror i mjölkfett
Sammansättningen varierar
Positiva effekter av mjölkfett

Fett från komjölk anses höra till de mest komplexa av de naturliga fetterna med ett stort antal fettsyror. Omkring 400 fettsyror har identifierats i mjölkfettet.

Fett är ett viktigt näringsämne och ingår i kroppens alla celler. Det behövs också för att vi ska kunna bilda hormoner och andra viktiga ämnen i kroppen. Fettet är också bärare av de fettlösliga vitaminer A, D, E och K och smakämnen.
Upp

Halten av de olika komponenterna i mjölk varierar med bland annat korasen, årstiden och skillnader mellan kor. Detta gäller särskilt mjölkens innehåll av fett och de olika fettsyrorna.

Människan har druckit mjölk i fem tusen år men det är bara under en försvinnande liten del av den tiden vi har haft kunskap om vilka vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som mjölken innehåller.

Upp

Många fettsyror i mjölk

Fett från komjölk anses höra till de mest komplexa av de naturliga fetterna med ett stort antal fettsyror. Omkring 400 fettsyror har identifierats i mjölkfettet.

Eftersom mjölken till största del består av vatten måste fettet göras vattenlösligt. Därför existerar mjölkens fett i form av fettkulor omgivna av ett membran. I stor sett allt fett i mjölken finns i fettkulorna. Trots att mjölk direkt från kon endast innehåller 4,2 procent fett finns det ungefär 10 miljarder fettkulor i en milliliter mjölk.
Upp

Fettsyror från två källor

Mjölkens fettsyror härstammar från två källor. Dels från fodret och dels från jäsningsprocessen i kons våm, en av de fyra magarna.

I våmmen bildas ett utgångsmaterial som blir till fettsyror i mjölkkörteln och juvret. I mjölkkörteln bildas kortkedjiga och medellånga fettsyror, det vill säga fettsyror med mellan 4 och 15 kolatomer.

Fettsyror med en kedjelängd på 16 kolatomer härstammar både från våmmen och fodret.

Fettsyror som är 18 kolatomer långa eller längre kommer uteslutande direkt från fodret.
Upp

Unik uppbyggnad av fettsyror i mjölk

Fettsyror är uppbyggda av en kedja av kolatomer till vilka väteatomer binds. Oftast är antalet kolatomer jämnt. I mjölkfett finns dock fettsyror med udda antal kolatomer. Orsaken är att kor är idisslare. Hos idisslare finns bakterier i våmmen som gör att fettsyror med ett udda antal kolatomer kan bildas. Bakterierna kan också omforma redan befintliga fettsyror.

Ett annat utmärkande drag för mjölkfett är den förhållandevis höga andelen korta fettsyror, det vill säga fettsyror med 4 till 10 kolatomer.
Upp

Unika fettsyror i mjölkfett

Det går att spåra hur mycket mjölkfett en människa ätit genom att mäta innehållet av så kallade dietära markörer i olika kroppsvävnader. Markörerna för mjölkfett är två fettsyror med udda antal kolatomer. De heter pentadekansyra (15:0) och heptadekansyra (17:0) och finns nästan bara hos kor. Dessa två är exempel på fettsyror som människokroppen inte kan tillverka.

Om man hittar dessa två fettsyror vid till exempel blod- och vävnadsprover från människor, betyder det att man fått i sig fettsyrorna via kosten. Det är med hjälp av dessa två markörer som svenska forskare funnit att män med stort intag av dessa markörer, och därmed av mjölkfett, löper lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
Upp

Sammansättningen varierar

Fettsyrasammansättningen i mjölk varierar en hel del under året. På sommaren när korna är ute på bete är innehållet av omättade fettsyror mycket högre än på vintern då korna är inne. Cirka sjuttio procent av fettet i mjölk är mättat. Den genomsnittliga fettsyrasammansättningen under året visas i figur 2.

Upp

Positiva effekter av mjölkfett

Det finns forskning som visar att olika fettsyror har olika egenskaper och att fettet i mjölk kan ha positiva effekter.

En fettsyra som bara finns i mejeriprodukter är smörsyra. Det är en kort fettsyra; bara fyra kolatomer lång. Den är antiinflammatorisk och påverkar cellernas utveckling. Smörsyra anses förhindra uppkomst av cancer. Smörsyra bildas också när vissa kolhydrater från grönsaker och frukt bryts ner i tjocktarmen.

I mjölkfett utgörs drygt fyra procent av smörsyra men räknar man på andelen av alla fettsyror så är var tionde fettsyra smörsyra.

Myristinsyra, med 14 kolatomer, är en annan fettsyra i mjölkfettet. Den har en essentiell, det vill säga livsnödvändig, funktion. Ny forskning har visat att myristinsyra aktiverar ett enzym som är nödvändigt för att vi ska kunna förlänga vissa fleromättade fettsyror och därmed göra dem ännu mer värdefulla. Enzymet deltar till exempel när vi ombildar alfa-linolensyra till den lite längre EPA-fettsyran som annars bara finns i fisk. EPA-fettsyran har visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper och också positiva effekter på hjärtkärlhälsa.

Omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror är två familjer av fleromättade fettsyror som har livsviktiga funktioner i kroppen.

Linolsyra (18:2 n-6) och alfa-linolensyra (18:3 n-3) är modersubstanser till omega 6 respektive omega 3 och behöver därför tillföras med kosten. I svensk mjölk var innehållet av linolensyra (en omega-3 fettsyra) i medeltal 0,7 procent av alla fettsyror i mjölk, och linolsyra (en omega-6 fettsyra) 1,6 procent, år 2001. Kvoten omega-6/omega-3 i konventionell mjölk blev då 2,3. Enligt Livsmedelsverket skulle en hög kvot, i storleksordningen 10 eller över, vara förenad med ökad risk för hjärtkärlsjukdom, medan kvoter omkring 5 eller lägre skulle vara förenad med minskad risk.
Upp

Författare: Helena Lindmark Månsson (2008)

Mjölkfett – mer än mättat fett

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 22 Nov 2010 13:45:00 GMT

Tidigare har mättat fett ansetts vara mer eller mindre ohälsosamt men nyare forskningsresultat har gett forskarna anledning att omvärdera detta. Idag vet man att olika fettsyror har olika effekt på hälsan och synen på det mättade fettet har nyanserats.

Mjölkfett består till ungefär 70 procent av mättat fett och har en komplex sammansättning av omkring 400 olika fettsyror. Ny forskning har visat att flera av dessa fettsyror har positiva effekter på hälsan.

Mjölkens fettsyror

Den traditionella synen har varit att alla mättade fettsyror är kolesterolhöjande och att ett högt intag av dessa bidrar till risken för att utveckla hjärtkärlsjukdom. I nyare forskning har man dock sett att detta inte stämmer. Det har dessutom visat sig att ett högt intag av just mjölkprodukter inte är kopplat till en högre förekomst av hjärtkärlsjukdom.

Flera av mjölkens mättade fettsyror har visat sig vara neutrala i förhållande till kolesterolnivån.

Man har till exempel påvisat att ett normalt intag av medellånga (6:0-10:0) mättade fettsyror inte ger någon större effekt på kolesterolnivån. Korta mättade fettsyror (4:0 och kortare) kan bidra till en minskad kolesterolsyntes och även den långa mättade fettsyran som det finns en stor mängd av i mjölk, stearinsyra (C18:0) har ingen effekt på kolesterolnivån.

Ungefär 20 procent av mjölkfettet består av dessa ”kolesterolneutrala” mättade fettsyror som alltså inte innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

En fettsyra som enbart finns i mjölkprodukter är smörsyra. Det är en kort fettsyra, bara 4 kolatomer lång (4:0). Man har i vissa studier sett att den är antiinflammatorisk och påverkar cellernas utveckling. Smörsyra anses förhindra uppkomsten av cancer. Drygt 4 procent av mjölkfettet utgörs av smörsyra.

De fleromättade omega-3 och omega-6-fettsyrorna har livsviktiga funktioner i kroppen. Såväl linolsyra (18:2 n-6) och alfa-linolensyra (18:3 n-3) som båda är modersubstanser till omega-6 och omega-3 fettsyror förekommer i mjölkfett. Kvoten omega-6/omega-3 är i svensk mjölk 2,3. Enligt Livsmedelsverket är kvoter lägre än 5 förenade med en minskad risk för hjärtkärlsjukdom.

Naturliga transfettsyror i mjölken

När man pratar om hälsoeffekter av transfettsyror är det viktigt att skilja på industriellt framställda transfetter och naturliga transfetter.

Naturliga transfettsyror bildas i magen, våmmen, hos idisslare och förekommer därför naturligt i mjölkprodukter. I nyligen publicerade studier har man sett att ett intag av naturliga transfetter i den mängd som maten vanligen innehåller inte medför några risker för hjärtkärlsjukdom.

Samma resultat har däremot inte setts för industriellt framtaget transfett. Fortfarande bör man alltså minska intaget av industriellt härdat transfett.

Mjölkprodukter kan man däremot fortsätta äta med gott samvete. För att transfettsyror ska medföra en ökad risk för hjärtkärlsjukdom krävs ett intag av 3-6 gånger mer än vad vi äter idag. En normal svensk kost innehåller ungefär 2 gram transfetter varav cirka hälften är naturligt transfett. Enligt WHO ligger gränsen för ett skadligt högt intag på 5 gram per dag.

Källa

Lindmark Månsson, H. 2008. Fatty acids in bovine milk fat. Food & Nutrition Research 2008.

Stender. S et al. 2008. Ruminant and industrially produced transfatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008.

Författare: Linda Aronsson, leg dietist (2008)

Naturligt transfett ofarligt

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 31 Jan 2011 09:43:00 GMT

Risken för hjärtkärlsjukdom ökar vid konsumtion av industriellt framställt transfett. Däremot finns inga sådana samband vid normal konsumtion av naturliga transfetter, som finns i till exempel nötkött och mjölk, fastslår världshälsoorganisationen WHO i en sammanställning från 2007.

Även senare forskning visar samma resultat.

WHO initierade en uppdatering av det vetenskapliga läget för transfetters påverkan på hälsan i juni 2006. Fokus för utvärderingen var industriellt transfett – inte naturliga transfetter, som finns bland annat i mjölk.

Efter den omfattande genomgången av forskningen rekommenderar WHO att industriellt transfett helt tas bort ur livsmedel. Dessa slutsatser stödjer de på forskningsresultat från såväl kontrollerade studier som observationsstudier.

21 experter bakom slutsatserna

En grupp på 21 experter möttes i oktober 2007 och gick igenom hälsoeffekter av transfett från både observationsstudier och kontrollerade studier.

I ett supplement av den vetenskapliga tidskriften European Journal of Clinical Nutrition publicerades i maj 2009 de vetenskapliga genomgångarna som WHOs slutsatser baseras på.

Hälsoeffekter och strategier

Transfettsyrors effekter på hälsan redovisas i en artikel av forskarna D Mozzafarian, A Aro och W Willett.

I artikeln görs en genomgång över vilka effekter konsumtion av transfett har på hjärtkärlsjukdom. Författarna säger att effekterna av intag av industriella transfettsyror, som är överensstämmande i både kontrollerade försök och i observationsstudier, ger en ökad risk för hjärtkärlsjukdom.

Till skillnad från industriellt framställda transfetter drar författarna slutsatsen att de animala transfettsyrorna däremot inte några skadliga effekter vid normal konsumtion.

Slutsatser från WHO

Sammanfattningsvis är WHOs slutsatser av studierna inom området att naturliga transfetter är neutrala ur hälsosynpunkt vid de mängder som vanligen konsumeras. Samtidigt ges en entydig bild av att industriellt transfett påverkar många riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

Samstämmighet om transfett

Utöver rapporten från WHO 2009 publicerade två grundliga genomgångar av den vetenskapliga litteraturen om hälsoaspekter av transfett i kosten.

En publicerades på uppdrag av EU:s utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI). I denna slår man fast att det finns en starkt vetenskaplig grund för ett samband mellan intag av transfett och hjärtkärlsjukdom, men det går inte att helt utesluta transfett från kosten eftersom det finns naturligt i exempelvis mjölkprodukter och kött. Därför är det av största vikt att minska de industriella transfettsyrorna, något som redan gjorts i livsmedelsindustrin i många länder.

Den andra sammanställdes av det franska livsmedelsverket. Denna fokuserar på intaget av transfett hos den franska befolkningen. Det totala intaget av transfett är mellan 1 och 1,5 procent av energiintaget, varav naturliga transfettsyror står för mellan 0,5 och 0,9 procent.

Slutsatserna i den här rapporten är att det är viktigt att skilja mellan industriella och naturliga transfetter och att innehållet av de industriella transfetterna ska minska.

Det svenska Livsmedelsverket har infört nya Nyckelhålskriterier med gränsvärden för industriellt transfett. Här skiljer man däremot inte på industriellt och naturligt transfett.

Källor

1. European Journal of Clinical Nutrition 2009 63 Supplement 2.

2. Scientific Update on trans fatty acids: summary and conclusions. R Uauy, A Aro, R Clarke, Ghafoorunissa, M R L’Abbé, D Mozaffarian, C M Skeaff, S Stender and M Tavella. WHO. Eur J Clin Nutr 63: S68-S75

3. Approaches to removing trans fats from the food supply in industrialized and developing countries- M R L’Abbé, S Stender,C M Skeaff, Ghafoorunissa and M Tavella. Eur J Clin Nutr 63: S50-S67.

4. WHO Scientific Update on health consequences of trans fatty acids: introduction. C Nishida and R Uauy. Eur J Clin Nutr 63: S1-S4.

5. Health effects of trans-fatty acids: experimental and observational evidence. D Mozaffarian, A Aro and W C Willett. Eur J Clin Nutr 63: S5-S21.

6. Quantitative effects on cardiovascular risk factors and coronary heart disease risk of replacing partially hydrogenated vegetable oils with other fats and oils. D Mozaffarian and R Clarke. Eur J Clin Nutr 63: S22-S33.

7. The Committee on Environment, Public Health and Food safety (ENVI) of the European Parliament. 2008. Trans Fatty Acids and Health:
A Review of Health Hazards and Existing Legislation.

8. Agence Francaise de sécurité sanitaire des aliments (Afssa). 2009. Léstimation des apports en acides gras trans de la population Français.

Författare: Helena Lindmark-Månsson, Svensk Mjölk Forskning (2009)

Mjölkprotein effektivare än soja efter styrketräning

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 22 Nov 2010 15:52:00 GMT

Protein från mjölk tas upp snabbare i musklerna och ger större ökning av muskelmassa än protein från soja. Det visar två amerikanska studier.

Forskarna studerade om konsumtion av mjölk eller soja direkt efter styrketräning ger effektivast upptag av protein i musklerna. Åtta unga, friska män ingick i studien.

Nivåer av aminosyror i blodet samt musklernas sammansättning mättes hos männen, som alla hade liknande träningsvanor, kroppsbyggnad och under studiens gång även ett identiskt kostintag förutom proteinkälla.

Forskarna observerade ett klart större upptag av aminosyror och protein under de tre första timmarna efter träning, både vid intag av mjölk och av soja. Upptaget var dock nära dubbelt så stort efter intag av mjölkprotein.

Forskarna drar slutsatsen att vanemässig konsumtion av mjölk efter träning troligen leder till snabbare muskeltillväxt. Större muskelökning än hos soja och kolhydrater.

Även för muskeltillväxt är trenden att mjölk är mer effektivt än soja.

En annan forskargrupp undersökte de långsiktiga konsekvenserna för ökning av muskelmassa vid intag av fettfri mjölk, fettfri sojaprotein eller kolhydrater med samma energimängd, efter styrketräning.

56 friska unga män uppdelade i tre grupper fick styrketräna fem dagar i veckan under 12 veckor i ett program där träningspassen var uppdelade på olika muskelgrupper. Före och efter träning mättes storlek på muskelfibrer, maximal styrka och kroppssammansättning genom DXA – en röntgenundersökning som mäter fettets och muskelmassans täthet.

Inga skillnader uppmättes i styrka mellan de olika grupperna. Däremot fann man en ökning av muskelfibrernas storlek efter intag av mjölk och sojaprotein men ökningen var större i mjölkgruppen än i sojagruppen.

Källor:

Wilkinson et al 2007, Consumption of fluid skim milk promotes greater muscle protein accretion after resistance exercise than does consumption of an isonitrogenous and isoenergetic soy-protein beverage. Am. J. Clinical Nutrition, Apr 2007; 85: 1031 – 1040.
Hartman et al 2007, Consumption of fat-free fluid milk after resistance exercise promotes greater lean mass accretion than does consumption of soy or carbohydrate in young, novice, male weightlifters. Am. J. Clinical Nutrition, Aug 2007; 86(2): 373-81.

Protein mättar bättre än kolhydrater

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 27 Oct 2010 19:35:00 GMT

Brittiska forskare har i en studie kommit fram till att protein mättar bättre än kolhydrater som mellanmål.

18 normalviktiga män fick dricka 300 ml mjölkdryck, antingen berikad med kolhydrater eller protein eller en kontrolldryck. De båda berikade dryckerna innehöll exakt lika mycket energi, 300 kalorier, medan kontrolldrycken gav avsevärt mindre, 80 kalorier.

120 eller 30 minuter innan lunch fick männen dricka mjölkdrycken, antingen med kolhydrater, protein eller kontroll. Man undersökte sedan hur detta påverkade männens spontana lunchintag.

Det visade sig att männen som drack proteinberikad mjölkdryck åt mindre till lunch än de som druckit kolhydratberikad mjölkdryck eller de som druckit kontrolldryck. Om drycken gavs 30 eller 120 minuter innan lunch hade ingen effekt på lunchintaget.

Proteinet gav alltså bättre mättnadseffekt som mellanmål vilket motverkar risken för att man äter för mycket kalorier.

Kolhydratdrycken däremot medförde inget minskat lunchintag.

Proteindrycken i försöket innehöll nära 38 g protein vilket är lite mer än proteininnehållet i 100 g mager ost eller en liter mjölk.

Källa

Bertenshaw EJ et al. 2008 Satiating effects of protein but not carbohydrates consumed in a between-meal beverage context. Physiol Behav 2008; 93(3): 427-36.

Mjölk fungerar med järnrik måltid – rapport från forskarmöte

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 25 Jan 2011 13:42:00 GMT

Innehåll
Ingress
Oförändrad järnstatus av högt kalciumintag
Kroppen strävar efter balans
Barn, mjölk och järn
Svårt prata om mat
Sammanfattning
Fyra frågor och svar om järn och kalcium

Forskningsrön för ett antal år sedan gjorde gällande att kalcium gör det svårare att ta upp järnet i maten. Mer utförlig forskning på senare tid har visat andra resultat. Vid ett forskarmöte 2006 presenterades forskningsresultat och synpunkter av flera experter.

Professor Lena Hulthén redogjorde för den forskning som bedrivits i Göteborg. Måltidsförsök med varierande mängd kalcium har genomförts för att se hur järnupptaget påverkas. Resultaten visar att kalcium hämmar järnupptaget vid måltidsförsök och att den maximalt hämmande effekten ligger omkring 150-200 mg kalcium (motsvarar ett glas mjölk).

En "normal" lagad måltid utan mjölk som dryck innehåller 40-80 mg kalcium och även då finns en viss hämmande effekt.

Att forska på mat och näring är komplicerat och Lena Hulthén poängterar att det är mycket att beakta, bland annat måltidens hela sammansättning och förhållandet mellan mängd och effekt, i detta fall hur olika mängder kalcium i måltiden påverkar järnupptaget.
Upp

Oförändrad järnstatus av högt kalciumintag

En logisk slutsats av dessa måltidsförsök där man ser att kalcium hämmar järnupptaget borde vara att mycket kalcium i maten leder till sämre järnstatus. Men märkligt nog verkar det inte vara så.

Bo Lönnerdal, professor som är verksam i USA, redogjorde för flera studier och en analys av många undersökningar där man inte kunde se något samband mellan högt kalciumintag och järnstatus.

Att man ser effekt på kort sikt i måltidsförsök men inte på lång sikt tyder på att kroppen har en förmåga att reglera upptaget även på lite längre sikt. Frågan är bara hur. Men även där börjar kunskapen klarna, menar Bo Lönnerdal.
Upp

Kroppen strävar efter balans

Nyupptäckta faktorer som ferroportin och "divalent metal transporter 1" deltar i kroppens strävan efter balans. Den hämmande effekten är alltså övergående och inom fyra timmar sker en jämviktsreglering med hjälp av dessa nyupptäckta ämnen. För att denna anpassning ska ske fordras att man har en ganska tät konsumtion av kalcium.
Upp

Barn, mjölk och järn

Svenska undersökningar har inte visat att spädbarn eller småbarn som dricker mjölk har sämre järnstatus, fastställde Olle Hernell, barnläkare och professor från Umeå.

I en färsk doktorsavhandling från Island hade dock de ettåringar som druckit mest mjölk - mer än en halv liter per dag vilket är betydligt mer än så små svenska barn får - sämre järnstatus. I Sverige och många andra länder har man sedan tidigare en rekommendation att inte ge komjölk som dryck före 10-12 månaders ålder. Denna rekommendation har nu också införts på Island.

I Umeå har man också undersökt större barn med mer varierad kost, som barn i den åldern har, och där finns inget samband mellan mjölkintag och järnstatus. Och det gör det inte heller bland 6-åringarna på Island.
Upp

Svårt prata om mat

Att kommunicera om mat, näring, hälsa är ett svårt område. Kerstin Wikmar från Mjölkfrämjandet beskrev att frågor som ”Hur förstör mjölken näringen i maten?” eller ”Får barn dricka mjölk till maten?” är vanliga och tecken på den förvirring som kan uppstå när allmänheten försöker tolka forskningsresultat.

Rapportering om kalciums eventuellt hämmande effekt på järnupptaget har troligen skapat bakgrunden, men kunskapen blir diffus när man inte har alla fakta. Vilket i och för sig är helt rimligt - att hålla koll på allt som sägs och skrivs om mat och dra kloka slutsatser av det är inte lätt i dagens mediebrus. Därför behövs det enkla och konkreta råd.

Att tyngdpunkten i diskussionerna också varierar mellan länder blir tydligt med den danske professorn Kim Fleischer Michaelsens reflektion:

"I Sverige har man haft mycket och tongivande forskning kring järn. Här har man givit råd om att mjölk inte ska drickas till huvudmåltiderna med tanke på järnabsorptionen. I Danmark finns starka osteoporosforskargrupper. Där är råden att det ska vara mjölk till måltiden för bättre kalciumabsorption."
Upp

Sammanfattning

Näringslära är ett stort och viktigt område. Forskningen ökar kunskapen steg för steg och nu börjar det klarna allt mer angående frågan om hur järnupptaget påverkas av kalcium.

Nils-Georg Asp, professor i näringslära, var moderator under forskarmötet sammanfattade kunskapsläget med att fastställa att eftersom det inte finns belägg för att kalcium försämrar järnstatus på lång sikt vid svenska och nordiska matvanor bör det inte ligga till grund för riktlinjer om måltidens sammansättning. Han menar att mjölk är ett näringsrikt livsmedel och frågan om mjölk eller vatten till maten bör bedömas utifrån andra näringsmässiga överväganden.

Mer information – fyra frågor om järn och kalcium till Nils-Georg Asp, professor i industriell näringslära och VD för Swedish Nutrition Foundation (SNF)

Upp

Fråga 1.

Vad är det viktigaste som forskningen har visat inom detta område de senaste åren?

Svar:
Det är att man har börjat klarlägga mekanismerna bakom hur samspelet mellan järn och kalcium fungerar. De övergripande resultaten visar att med svenska kostvanor så är kalcium/järn-kopplingen inte så stark. Långtidsstudier har inte visat någon negativ effekt på järnstatus av kalcium men studierna är inte heller perfekt upplagda för att studera just detta.

Grundtanken med de flesta undersökningarna har varit att utvärdera kalciumtillskotts effekt på bentätheten. Vi kan alltså inte se någon hämmande effekt av kalcium som har praktisk betydelse med svenska matvanor men vi kan heller inte utesluta att om undersökningarna designades bara för detta kanske man skulle få ett annat resultat.

Fråga 2.

Är det skillnad i påverkan på järnupptaget om man äter kalciumtillskott eller dricker mjölk?

Svar:
Det verkar inte så. De mekanismer man har kartlagt tyder på att det har samma effekt.

Fråga 3.

Är det okej att dricka mjölk till blodpuddingen om man tycker om det?

Svar:
Ja, för alla "vanliga" personer kan jag inte se några problem med det. Men vi kan inte utesluta att det möjligen kan vara en nackdel för en person med mycket stort järnbehov. Men det viktigaste är att se om hela måltiden inklusive måltidsdryck får en bra balans med till exempel lagom mycket protein och tillräckligt mycket av grönsaker.

Fråga 4.

Vad kan du ge för praktiska råd för ett bra järnupptag och tillräckligt med kalcium?

Svar:
Att konsumera mycket vitamin C i form av frukt och grönt som ökar järnupptaget. Kött är också bra, dels för att det innehåller hemjärn som kroppen har lätt att ta upp, och dels för att kött, fisk och fågel innehåller en faktor som underlättar järnupptaget.

Om man gör en mycket strikt separation av kalcium och järn i måltiderna har en 10-dagarsundersökning från Göteborg visat att järn kan tas upp bättre. Men detta är inte realistiskt i en svensk kostsituation och slutsatsen blir att det inte finns grund för sådana råd. Mjölk och mjölkprodukter är en viktig kalciumkälla och totalt rekommenderas 0,5 l mjölk och mjölkprodukter per dag (1-2 skivor ost motsvarar ungefär 1 dl mjölk från kalciumsynpunkt). Det är viktigt att ha en helhetssyn på mjölk och annan mat!
Upp

(reviderad 2009)

Författare: Gunilla Lindeberg, dietist

Mjölk och fisk bra källor till vitamin B12

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 02 Feb 2011 15:44:00 GMT

Att äta mejeriprodukter och fisk är viktigt för att tillgodose kroppens behov av vitamin B12. Dessutom verkar vitamin B12 ha en högre biotillgänglighet i mejeriprodukter och fisk än i andra vitamin B12-rika livsmedel, såsom kött och ägg.

Dessa nya rön har en norsk forskargrupp funnit i en studie av cirka 5 900 personer i åldrarna 47-49 år respektive 71-74 år. Man undersökte sambanden mellan kostintag och nivåerna av vitamin B12 i blodet.

Vitamin B12 behövs för viktiga reaktioner i kroppens celler. Brist på vitamin B12 är vanligast bland äldre, och kan ge till exempel anemi (blodbrist), trötthet, demens, depression och nervskador.

Forskarna menar att riktlinjer för en förbättrad vitamin B12-status ska fokusera på intag av mjölk, med tanke på den höga biotillgängligheten.

(2009)

Källa:

A. Vogiatzoglou et al. American Journal of Clinical Nutrition 2009.

Mjölkens näringsinnehåll - fördjupning

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Fri, 15 Oct 2010 13:00:00 GMT

Mjölk har mycket länge haft stor betydelse i kosten både i Sverige och övriga Norden. Vi har druckit mjölk åtminstone sedan stenåldern, förmodligen ännu längre tillbaka. Mjölk är fortfarande ett av våra viktigaste baslivsmedel.

Mjölk - en viktig näringskälla

Mjölk och mjölkprodukter är våra viktigaste kalciumkällor men mjölk innehåller betydande mängder av flera andra viktiga näringsämnen som både barn och vuxna behöver hela livet.

Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna en konsumtion av 5 deciliter mager mjölk per dag eller motsvarande mängd fil, yoghurt eller ost för att säkra näringstryggheten. Vissa grupper kan behöva mer, främst äldre barn och tonåringar som befinner sig i en intensiv tillväxtfas och som därmed har ett ökat näringsbehov.

Mjölk är ett näringstätt livsmedel, det vill säga att näringsinnehållet i förhållande till energiinnehållet (= innehållet av kalorier eller joule) är högt. Det innebär att mjölk har en sammansättning som passar väl överens med nutidsmänniskans näringsbehov och livsstil. Att dricka mager mjölk är en god vana.

Förändringar i mjölkens näringsinnehåll

Från november 1995 till november 1996 genomfördes en undersökning av näringsinnehållet i svensk obehandlad mjölk.

Prov togs varannan månad, totalt sju provtagningar från nio mejerier. Beräkningar av vägda årsmedelvärden gjordes. Dessa värden ligger till grund för beräkningar av näringsvärden i mjölk och grädde.

Framtagna näringsvärden bildar underlag till Livsmedelsverkets livsmedelstabeller och näringsdatabas samt för deklarationer på förpackningar.

Jämfört med föregående undersökning som genomfördes 1966-1971 hade vissa förändringar i mjölkens sammansättning skett. Innehållet av jod och selen hade till exempel ökat markant medan innehållet av kalcium minskat något.

Förändringarna är främst ett resultat av avel och utfodring.

Mjölk - vitaminer och mineraler

Mjölk är ett av de mest fullvärdiga livsmedel som finns. Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag.

Nedanstående diagram och tabeller visar hur mycket näring den rekommenderade mängden 5 deciliter mjölk per dag ger i procent av dagsrekommendationen för olika åldersgrupper.

Underlaget till beräkningarna är näringsinnehållet i mellanmjölk samt Svenska Näringsrekommendationer (SNR 2005) om önskvärt intag av vitaminer och mineralämnen angivet per person och dag.

Kvinnor och män 19-60 år

Näringsämne	Kvinnor	Män
Vitamin B12	105	105
Fosfor	78	66
Kalcium	75	75
Riboflavin	53	44
Jod	47	47
Vitamin D	40	40
Zink	32	25
Vitamin A	28	25
Kalium	27	24
Niacin	25	20
Selen	22	18
Magnesium	21	17
Tiamin	18	14
Vitamin B6	18	14

Tonåringar 11-19 år

Näringsämne	Flickor	Pojkar
Vitamin B12	105	105
Fosfor	66	66
Kalcium	67	67
Riboflavin	53	44
Jod	47	47
Vitamin D	40	40
Vitamin A	28	25
Kalium	27	24
Niacin	27	21
Zink	25	19
Selen	22	18
Magnesium	21	17
Tiamin	18	14
Vitamin B6	18	14

Barn

Näringsämne	1-3 år	4-6 år	7-10 år
Vitamin B12	210	191	150
Fosfor	99	99	86
Kalcium	100	100	86
Riboflavin	88	70	64
Jod	100	77	58
Kalium	103	75	41
Magnesium	71	50	30
Vitamin A	56	45	32
Zink	45	38	32
Vitamin D	20	40	40
Niacin	42	34	29
Selen	45	36	30
Tiamin	29	25	20
B6	29	24	20

Kalcium

Mjölk och mjölkprodukter är våra absolut viktigaste kalciumkällor. Den rekommenderad dagskonsumtion av 5 dl mager mjölk tillgodoser 85-100 procent av barns och cirka 70 procent av tonåringars och vuxnas dagsbehov av kalcium.

Kalcium är nödvändigt både för skelettets uppbyggnad och underhåll samt för musklernas och nervimpulsernas förmåga att fungera normalt. Det är av stor betydelse att vårt behov av kalcium tillgodoses under hela livet.

Under barn- och ungdomsåren behövs kalcium för att vi ska kunna bygga upp ett starkt skelett.

I 25-30-årsåldern är skelettet färdigbyggt på längden.

På bredden kan skelettet växa hela livet vid träning och belastning.

Skelettet är en levande kroppsdel och under resten av livet byts delar av benmassan ut varje år. För att bevara skelettet så intakt som möjligt och därmed minska risken att drabbas av benskörhet (osteoporos) senare i livet, behövs kalcium i tillräcklig mängd under hela livet.

Förutom kalcium, är fysisk aktivitet och vitamin D nödvändiga komponenter för att både bygga och bevara ett starkt skelett.

Nivån av kalciumjoner i kroppsvätskorna är avgörande för att muskler och nervimpulser ska fungera normalt. För låg nivå leder till kramper och andningsstillestånd. För hög nivå leder dels till muskelförlamning med andningssvårigheter som följd och dels uppträder störningar i hjärtats funktion med arytmi (oregelbunden rytm) som följd.

Skelettet är kroppens stora kalciumdepå. För lite kalcium i maten medför att kroppen hämtar kalcium från skelett och på sikt ökar därmed risken för benskörhet.

Kalcium behövs även för blodets koagulering.

B-vitaminer

Vitamin B12:

Mjölk och mjölkprodukter är, vid sidan av kött, den viktigaste källan till vitamin B12.

Vitaminet behövs för en normal blodbildning, ämnesomsättningen och nervsystemets funktion.

Riboflavin (vitamin B2):
Vitaminet är nödvändigt för kroppens utnyttjande av energigivande näringsämnen.

Tiamin (vitamin B1) och niacin:
Tiamin och niacin är nödvändigt för ämnesomsättning och energiproduktion. Tiamin behövs också för vissa muskel- och nervfunktioner.

Vitamin B6:
Vitamin B6 är nödvändigt för ämnesomsättningen och har även betydelse för olika nervfunktioner.

Fettlösliga vitaminer

Vitamin A:
Vitamin A finns i mjölken, löst i mjölkfettet.

Mjölksorter med låg fetthalt, 1,5 procent och lägre, har lågt naturligt innehåll av vitamin A. De återvitamineras så att innehållet av vitamin A motsvarar sommarmjölkens naturliga innehåll. Även den magra mjölken blir därmed en viktig källa för vitamin A.

Vitamin A behövs för synen, tillväxten, fortplantningen och slemhinnornas funktion.

Vitamin D:
Vitamin D finns i små mängder i mjölk, löst i mjölkfettet. De magra mjölksorterna, fetthalt 1,5 procent och lägre, berikas enligt lag med vitamin D så att innehållet blir högre än det ursprungliga. Den magra mjölken blir därmed en viktig källa för D vitamin.

Vitamin D behövs för reglering av kalciumbalansen i kroppen.

Mineral- och spårämnen

Jod:
Jod ingår i sköldkörtelns hormoner.

Att vi får tillräckligt med jod i maten är av avgörande betydelse när det gäller att skydda oss mot struma. Jod är också betydelsefullt för tillväxt och mental utveckling.

Joderat salt är en viktig jodkälla men när fler och fler följer rekommendationen om att minska på saltkonsumtionen ökar mjölkens betydelse som jodkälla.

Kalium:
Kalium är viktigt för regleringen av blodtryck, nerv- och muskelfunktioner. Kalium deltar också i kroppens syra-bas balans.

Zink:
Zink har många viktiga funktioner i ämnes- och skelettomsättningen. Zink deltar i försvaret mot fria radikaler. Zink behövs även för normal längdtillväxt och könsmognad hos barn.

Hudförändringar och dålig sårläkning är symtom som kan visa sig vid för lågt zinkintag.

Selen:
Selen finns i kroppens alla celler och vävnader. Selen och vitamin E är båda så kallade antioxidanter som samverkar och deltar i immunförsvarets mekanismer.

Magnesium:
Magnesium reglerar ett stort antal processer i kroppen och behövs bland annat för överföring av nervimpulser.

Energigivande näringsämnen

Protein:
Mjölkens protein har högt biologiskt värde vilket betyder att det är lätt för kroppen att utnyttja. Nästan 25 procent av vårt proteinintag kommer från mjölk- och mjölkprodukter.

80 procent av mjölkens proteiner består av kasein resten utgörs av vassleproteiner. Kasein är unikt för mjölk och ger den dess vita färg.

Genom sin specifika aminosyrasammansättning utgör mjölkprotein ett bra komplement till det vegetabiliska proteinet.

Fett:
Mjölk har liten betydelse som fettkälla. Endast 5 procent av vårt totala fettintag kommer från mjölk.

Mjölkfett består till en tredjedel (1/3) av omättade fettsyror och till två tredjedelar (2/3) av mättade fettsyror.

Kolhydrater:
Mjölkens kolhydrat heter laktos (mjölksocker). Laktos är en kolhydrat som är unik för mjölk.

Laktos har ingen större betydelse som energikälla men har orsakat en del diskussioner vad det gäller kroppens förmåga att ta hand om och bryta ner laktosen i mindre beståndsdelar.

För att kunna bryta ner laktos behövs ett enzym, laktas. En mindre grupp, cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning, saknar eller har brist på detta enzym. Trots detta kan de allra flesta i den gruppen dricka mjölk i samband med måltid utan att få några besvär från mage och tarmkanal.

Läs mer om laktosintolerans.

Princip för beräkning av näringsvärden i produkter

Som utgångspunkt för näringsvärdesberäkningarna har vägda årsmedelvärden för komponenterna i obehandlad mjölk från 1996 använts (Lindmark Månsson, 1997).

Koncentrationerna av respektive komponent har beräknats i fettfri mjölk och i 100 procent fett och korrigerats med hänsyn till värmebehandlingens påverkan och efter fördelningen mellan mjölkens fett och vatten. Därefter har halterna i mjölk- och gräddprodukter med varierande fetthalt beräknats.

Näringsvärden i mjölk per 100 g

Minimjölk och lättmjölk

Näringsämne	Minimjölk	Lättmjölk
Energi, kJ	149	163
Energi, kcal	36	39
Vatten, g	90,6	90,2
Protein, g	3,5	3,5
Fett totalt, g	0,1	0,5
Fettsyror, g:
mättade	0,1	0,3
enkelomättade	0	0
fleromättade	0	0
trans	0	0
Kolesterol, mg	2	3
Kolhydrat, g	5,0	5,0
Vitamin A, RE	45	45
Vitamin D, µg	0,4	0,4
Vitamin E, -TE	0	0
Vitamin K, µg	0	0.1
Tiamin, mg	0,04	0,04
Riboflavin, mg	0,15	0,15
Niacin, NE	0,8	0,8
Vitamin B6, mg	0,04	0,04
Folat, µg	6	6
Vitamin B12, µg	0,43	0,43
Pantotensyra, µg	355	354
Biotin, µg	1,1	1,1
Vitamin C, mg	1	1
Natrium, mg	42	42
Kalium, mg	167	166
Kalcium, mg	119	119
Magnesium, mg	13	12
Fosfor, mg	94	94
Järn, mg	0,04	0,04
Koppar, mg	0,01	0,01
Zink, mg	0,46	0,45
Selen, µg	1,8	1,8
Jod, µg	15	15
Molybden, µg	2,8	2,8

Vissa värden avviker något från de värden som deklareras på respektive produkts förpackning. De näringsvärden som deklareras på förpackningarna är ett urval och avrundade i enlighet med Statens livsmedelsverks kungörelse. (SLV FS 1993:21).

Mellanmjölk och standardmjölk

Näringsämne	Mellanmjölk	Standardmjölk
Energi, kJ	199	252
Energi, kcal	47	60
Vatten, g	89,3	88
Protein, g	3,5	3,4
Fett totalt, g	1,5	3
Fettsyror, g:
mättade	1	2
enkelomättade	0	0,1
fleromättade	0	0,1
Trans	0	0,1
Kolesterol, mg	6	10
Kolhydrat, g	4,9	4,9
Vitamin A, RE	45	25
Vitamin D, µg	0,4	0
Vitamin E, -TE	0	0,1
Vitamin K, µg	0,1	0,3
Tiamin, mg	0,04	0,04
Riboflavin, mg	0,15	0,14
Niacin, NE	0,8	0,7
Vitamin B6, mg	0,04	0,04
Folat, µg	6	5
Vitamin B12, µg	0,42	0,42
Pantotensyra, µg	350	345
Biotin, µg	1,1	1,1
Vitamin C	1	1
Natrium, mg	41	41
Kalium, mg	165	162
Kalcium	117	116
Magnesium, mg	12	12
Fosfor, mg	93	91
Järn, mg	0,04	0,04
Koppar, mg	0,01	0,01
Zink, mg	0,45	0,44
Selen, µg	1,8	1,8
Jod, µg	14	14
Molybden, µg	2,8	2,8

Gammaldags mjölk och obehandlad mjölk

Näringsämne	Gammaldags mjölk	Obehandlad mjölk
Energi, kJ	299	299
Energi, kcal	72	72
Vatten, g	86,8	86,8
Protein, g	3,4	3,4
Fett totalt, g	4,3	4,3
Fettsyror, g:
mättade	2,9	2,9
enkelomättade	0,1	0,1
fleromättade	0,1	0,1
trans	0,1	0,1
Kolesterol, mg	14	14
Kolhydrat, g	4,8	4,8
Vitamin A, RE	40	40
Vitamin D, µg	0	0
Vitamin E, -TE	0,1	0,1
Vitamin K, µg	0,4	0,4
Tiamin, mg	0,04	0,04
Riboflavin, mg	0,14	0,14
Niacin, NE	0,7	0,7
Vitamin B6, mg	0,04	0,04
Folat, µg	5	5
Vitamin B12, µg	0,41	0,41
Pantotensyra, µg	345	340
Biotin, µg	1,1	1,1
Vitamin C, mg	1	1
Natrium, mg	40	40
Kalium, mg	160	160
Kalcium, mg	114	114
Magnesium, mg	12	12
Fosfor, mg	90	90
Järn, mg	0,04	0,04
Koppar, mg	0,01	0,01
Zink, mg	0,44	0,44
Selen, µg	1,8	1,8
Jod, µg	14	14
Molybden, µg	2,8	2,8

Källor:

1. Lindmark Månsson, H., Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter, 1998, Svensk Mjölk.

2. Lindmark Månsson, H., Den svenska mejerimjölkens sammansättning, 1996, Svensk Mjölk.

3. Svenska näringsrekommendationer (SNR 1997), Livsmedelsverket.