Vitamin D

Förekomst och funktioner i kroppen

Människan kan själv tillverka vitamin D i huden under inverkan av solljus, men eftersom vi i Norden har begränsat med dagsljus stora delar av året behöver vi även få i oss vitamin D från kosten.

Vitamin D behövs för att kroppen ska kunna lagra kalcium i skelettet.

Vitamin D är särskilt viktigt för barn och ungdomar som växer och fortfarande bygger sitt skelett.

Även för vuxna är det viktigt med vitamin D i kombination med kalcium för att bevara skelettet så starkt som möjligt hela livet. Från 25-30-årsåldern börjar skelettet en naturlig urkalkning och det är viktigt att kompensera detta så mycket möjligt. Därför är det är det angeläget att barn konsumerar den rekommenderade mängden fem deciliter mager mjölk/mjölkprodukter per dag i skola, på förskolan och/eller hemma.

Vitamin D behövs också för att reglera kalcium- och fosfatkoncentrationen i blodet. Det sker dels genom upptaget i tarmen, frisättning av kalcium från skelettet samt genom återupptag av kalcium i njurarna. En tillräckligt hög nivå av kalcium och fosfat är en förutsättning för mineralisering av skelett och tänder.

Brist på vitamin D leder till skelettsjukdomarna rakitis hos barn eller osteomalaci (benuppmjukning) hos vuxna. Båda sjukdomarna beror på att för lite kalcium och fosfor lagrats in i skelettet.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin vilket betyder att det kan lagras i kroppens fettväv. Överdosering av vitaminet under lång tid kan därför vara farligt och ge skador framför allt i form av förkalkningar i vävnader och organ.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av vitamin D är för män och kvinnor 7,5 mikrogram per dag. För män och kvinnor äldre än 61 år rekommenderas 10 mikrogram per dag.

Mjölk är naturligt ingen stor källa till vitamin D men genom lagstiftning berikas mini-, lätt och mellanmjölk med vitamin D i Sverige. Orsaken är dels att stora delar av mängden vitamin D försvinner med fettet som avlägsnas men också att kosten annars inte innehåller tillräckligt av vitaminet.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 1,9 mikrogram vitamin D. Det innebär att 5 deciliter ger cirka 25 procent av dagsbehovet av vitamin D för vuxna. För barn och ungdomar blir bidraget större.

Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 15 procent av intaget av vitamin D, och ost med 1 procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Vitamin D i mjölkråvaran kommer från fodret eller har bildats i kons hud när de vistats ute i dagsljus. Mängden vitamin D i mjölk varierar något under året beroende på hur mycket korna utsätts för solljus.

Genom vitamineringen blir de magra mjölksorterna väsentliga källor till vitamin D. Även vitamin A som också är ett fettlösligt vitamin tillförs de magra mjölksorterna för att återställa den ursprungliga mängden.

Vitamin D förekommer i mini-, lätt och mellanmjölk i formen D3. Halten av vitamin D i de magra mjölksorterna berikas till 0,45 mikrogram per 100 gram mjölk.

Andra viktiga källor till vitamin D är till exempel matfett, fet fisk och kött.

Kemi

Vitamin D tillhör de fettlösliga vitaminerna.

Namnet vitamin D står för flera sterolderivat med likartad byggnad.

Två av sterolderivaten är speciellt intressanta ur näringssynpunkt liksom de provitaminer, som de bildas ur. Ergokalciferol (D2) finns i växter och kan bildas vid UV-bestrålning av ergosterol. Kolekalciferol bildas vid exponering i solljus av 7-dehydrokolesterol i människa och djur, särskilt i huden. Kolesterol är ett viktigt förstadium till 7-dehydrokolesterol.

Referenser:

1. Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
2. Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
3. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
4. Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
5. Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
6. Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
7. Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.

Helena Lindmark Månsson

LRF Mjölk – Mjölkkvalitet & Nutrition

Expert human nutrition och mjölksammansättning

Kontakt