Selen

Förekomst och funktioner i kroppen

Selen finns i alla kroppens celler och skyddar tillsammans med vitamin E cellen mot oxidation. Selen har också betydelse för ämnesomsättningen genom att aktivera sköldkörtelhormoner.

Koncentrationen av selen är extra hög i vävnader som är involverade i immunförsvaret, det vill säga lever, mjälte och lymfkörtlar.

Musklerna och blodet innehåller mindre depåer av selen.

I Sverige finns inte någon egentlig selenbrist trots ett relativt lågt intag. Svår selenbrist kan leda till hjärtmuskelsvaghet i Keshans sjukdom eller inflammerade leder i Becks sjukdom.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag för män är 50 mikrogram per dag och för kvinnor 40 mikrogram per dag.

Selen ska inte överdoseras. Intag över 1000 mikrogram per dag kan ge leverskador, diarré, trötthet, irritation och hudrodnad.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 9 mikrogram selen. Det motsvarar cirka 20 procent av dagsbehovet för vuxna och cirka 30 procent av dagsbehovet för barn.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 14 procent av intaget av selen, och ost med tre procent.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Selenhalten i mellanmjölk är 1,8 mikrogram per 100 gram.

Berikning av selen i fodret till korna påverkar selenhalten i mjölk.

Livsmedel rika på selen är inälvsmat, fisk, skaldjur, renkött och paranötter. Karljohansvamp innehåller också selen men tillgängligheten är låg. Selenhalten i livsmedel varierar stort beroende på ursprungsland.

Spannmål från selenrika jordar är en god selenkälla men svenska jordar är selenfattiga och intag av selen i Sverige är förhållandevis lågt.

Kemi

Selen är ett grundämne som tillhör kalkogenerna och har den kemiska beteckningen Se.

Selen i komjölk är ospecifikt bundet till mjölkens protein, kasein och vassleproteiner. Selen ingår i en viktig aminosyra, selenocystein. Selen ingår i enzymet glutationperoxidas som har antioxidativa egenskaper.

Referenser:

1. Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
2. Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
3. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
4. Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
5. Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
6. Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.