Kalcium

Förekomst och funktioner i kroppen

99 procent av kroppens kalcium finns i skelettet där det fyller två funktioner. Dels utgör kalcium till stor del den benstruktur som hjälper till att hålla kroppen upprätt och är fästpunkter för musklerna. Dels fungerar kalcium i skelettet som en kalciumbank.

En procent av kroppens kalcium finns i celler och i kroppsvätskor t.ex. blodet. Att bibehålla koncentrationen av kalcium är en av de mest prioriterade mekanismerna i kroppen. Om kalciumkoncentrationen i till exempel blodet skulle sjunka tar kroppen kalcium från skelettet för att snabbt återställa kalciumkoncentrationen.

Kalcium är inblandat i många funktioner i kroppen, till exempel reglering av muskelsammandragningar, levring av blodet, nervimpulser, hormonutsöndring och aktivering av enzymatiska reaktioner.

En kost fattig på kalcium leder till att kalciumförråden i skelettet minskar. Om kalciuminnehållet blir för lågt brister skelettet, man får en fraktur.

I den så kallade DASH*-kosten, har man med hjälp av att öka intaget av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänkt blodtrycket hos försökspersonerna avsevärt. Man tror att kostens höga kalciuminnehåll är en av orsakerna till blodtryckssänkningen.

*DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension. Klicka på länken ovan om du vill veta mer.

Dagsbehov och betydelsen i svensk kost

Mjölkprodukter är den viktigaste kalciumkällan i svenskarnas kost.

Rekommenderat intag av kalcium för män och kvinnor är 800 milligram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi från 2 års ålder varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. En stor eller två små skivor ost, 10-15 gram, motsvarar ungefär en deciliter mjölk i kalciuminnehåll.

5 deciliter mellanmjölk innehåller 600 mg kalcium. Det är ungefär 75 procent av dagsbehovet.

Enligt undersökningen Riksmaten 1997-98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 40 procent av intaget av kalcium och ost med 21 procent i den svenska kosten.

Förekomst i mjölk

Mellanmjölk innehåller 117 milligramkalcium per 100 gram.

Mjölk och mjölkprodukter är den viktigaste källan för kalcium eftersom de flesta konsumerar mjölkprodukter dagligen och i större portionsstorlekar än andra goda kalciumkällor som gröna bladgrönsaker och skaldjur (se nedan).

Andra livsmedel som innehåller kalcium

Andra livsmedel innehåller också kalcium men det krävs stor konsumtion per dag för att motsvara den mängd som finns i mjölk. Här är några exempel på hur mycket av andra livsmedel man behöver äta för att få i sig 600 milligram kalcium, lika mycket kalcium som finns i 5 deciliter mjölk, den mängd mjölk/mjölkprodukter Livsmedelsverket rekommenderar att alla konsumerar per dag:
Broccoli 950 gram
Vitkål 950 gram
Spenat 630 gram
Sardiner 300 gram, med ben
Hasselnötter 310 gram

Kemi

Kalcium är ett grundämne som tillhör de alkaliska jordartsmetallerna och har den kemiska beteckningen Ca.

Ungefär två tredjedelar av mjölkens kalcium förekommer i kolloidal form bundet till kaseinmicellerna antingen som Ca9(PO4)6 eller som kalciumjoner bundna till serin-fosfat-grupper. En tredjedel är löst i mjölkens fattenfas.

Det finns flera olika modeller över hur kasienmicellerna ser ut. En teori är att kaseinmicellen är uppbyggd av submiceller. I bindningarna mellan submicellerna utgör kalcium en viktig komponent.

Processegenskaper

Skummjölken innehåller 99 procent av mjölkens kalcium, vilket förklarar att kalciumhalten inte påverkas när man separerar bort fettet.

Kalcium påverkas inte av värmebehandling.

Källor:

1. Lindmark Månsson, H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.  
2. Lindmark Månsson, H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
3. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
4. Livsmedelsverket. (1996) Livsmedelstabell - energi och näringsämnen.
5. Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
6. Livsmedelsverket. (2005) Svenska näringsrekommendationer.
7. Becker, W. (2000) Riksmaten 1997-98. Livsmedelsverket. Uppsala.
8. Branth, S. & Hambraeus L. (2000) Vitamin- och mineralguide. Mjölkfrämjandet.
9. Schmidt, D G. (1982) Association of caseins and casein micell structure. I: Fox, P F. Development in Dairy Chemistry, Vol 1. London. Applied Science Publishing.
10. Walstra, P. & Jenness, R. (1984) Dairy Chemistry and Physics. New York. John Wiley & sons, Inc.
11. Walstra, P., Geurts, T J., Noomen, A., Jellema, A., van Boekel, M A J S. (1999) Dairy Technology. Basel. Marcel Dekker, Inc.