Jod

Förekomst och funktioner i kroppen

Kroppens innehåll av jod är främst koncentrerad till hormoner i sköldkörteln men en liten del finns i musklerna.

Sköldkörtelhormonernas uppgift är att reglera cellernas ämnesomsättning samt kroppens energibalans och tillväxt.

Uttalad jodbrist leder till underfunktion hos sköldkörteln och sjukdomen hypotyreos. Hypotyreos medför att ämnesomsättningen går ned, kroppstemperaturen sänks och vikten ökar. Symtom i form av trötthet, depression, torr hud och håravfall är vanliga.

För lite jod kan få sköldkörteln att växa och ge sväljningsproblem och heshet.

Dagsbehov och mjölkprodukternas betydelse i svensk kost

Rekommenderat intag av jod är för både män och kvinnor 150 mikrogram per dag.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi varje dag konsumerar 5 deciliter mager mjölk/mjölkprodukter. 5 deciliter mellanmjölk innehåller 70 mikrogram jod. Det motsvarar nästan hälften av dagsbehovet för vuxna och drygt 80 procent för barn i förskoleåldern.

Förekomst i mjölk och andra livsmedel

Det är mycket stora variationer i jodinnehållet i livsmedel beroende på jodförekomsten i den miljö de producerats. Jodintaget påverkas även av dricksvattnets innehåll av jod som varierar kraftigt.

Jodhalten i mjölk påverkas av fodrets jodinnehåll. Den svenska mjölkens jodinnehåll beror till stor del på att kornas foder berikas med jod.

Jodhalten i mellanmjölk är 14 mikrogram per 100 gram.

Naturliga källor till jod förutom mjölk är fisk, skaldjur och alger. Vår konsumtion av fisk och skaldjur täcker inte behovet av jod och därför infördes en generell jodberikning av koksalt i Sverige 1966. Idag bidrar mjölk och mjölkprodukter med en stor del av vårt jodintag.

Kemi

Jod tillhör gruppen halogener och har den kemiska beteckningen I. Jod ingår som del i sköldkörtelhormonerna tyroxin och den biologiskt aktiva formen trijodotyronin.

Jod förkommer i mjölk antingen som oorganisk jodid eller bundet till protein, speciellt till aminosyror. Huvuddelen av jod i mjölk, 80-90 procent, förekommer som jodid i oorganisk form i vattenfasen. Återstoden är bundet genom kovalenta eller svaga fysikaliska bindningar till protein (5-13 procent) eller till fettet (<0,1 procent).

Referenser:

1. Lindmark Månsson H. (1999) Den svenska mejerimjölkens sammansättning 1996. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4968.
2. Lindmark Månsson H. (1998) Näringsvärden i mjölk- och gräddprodukter. Svensk Mjölk Rapport. Reg nr 4964.
3. Fox, P F. (1997) Advanced Dairy Chemistry Volume 3; Lactose, Water, Salts and Vitamins. Second edition. Chapman & Hall.
4. Svensson, E., Lindmark Månsson, H. (2001) Jod i mjölk. Svensk Mjölk Rapport Reg nr 6004.
5. Abrahamsson, L., Andersson, A. (2006) Näringslära för högskolan. Liber. Stockholm.
6. Livsmedelsverket (2005) Svenska näringsrekommendationer.