Vad är pastörisering?

Pastörisering av mjölk innebär att man avlägsnar eventuella bakterier och andra mikroorganismer som inte är hälsosamma. Till exempel EHEC och Campylobakter som leder till sjukdom. Pastöriseringen innebär också att mjölken håller sig färsk längre.

Pastörisering kan ske vid olika temperaturer. Dryckesmjölk upphettas till 72-76 grader i 15 sekunder.

Efter uppvärmningen kyls mjölken ner till cirka 4 grader Celsius innan den förpackas.

Innehållet av fettlösliga vitaminer, fettsyror och proteiner påverkas inte av pastörisering. De vattenlösliga vitaminerna folat, tiamin, vitamin B6, vitamin B12 och vitamin C är de enda näringsämnen som minskar något i samband med pastöriseringen.

De näringsvärden som deklareras på förpackningarna avser efter pastörisering.

Enzymet alkaliskt fosfatas minskar av pastöriseringen. Det har ingen betydelse ur näringsaspekt, eftersom de enzymer som finns i maten förstörs i den sura miljö som mag-tarmkanalen innebär. I kroppen bildas de enzymer kroppen behöver. 

Det är ett lagkrav att all mjölk och grädde som säljs i butik i Sverige ska vara pastöriserad. Undantag gäller för små mängder som säljs eller skänks bort till konsumenter direkt från mjölkgården i liten skala.

UHT och ESL

Ultrapastörisering, UHT, är en metod som innebär en upphettning till cirka 140 grader i 2-5 sekunder. UHT-behandlad mjölk förpackas aseptiskt i speciella förpackningar. Mjölken får lång hållbarhet och kan förvaras i rumstemperatur, så länge förpackningen är obruten. UHT-behandlad mjölk får en något kokt smak.

Ytterligare en typ av värmebehandling är ESL, Extended Shelf Life. Mjölken värms då upp till cirka 127 grader. Mjölken får längre hållbarhet än lågpastöriserad mjölk, men är fortfarande en kylvara.

Senast ändrad 21 juni 2012

Fler artiklar