Mjölk – naturlig näring

Mjölk självklar del i nordisk kost

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 28 Sep 2010 18:10:00 GMT

I ny studie gjord vid Uppsala universitet har man undersökt hälsoeffekterna av det man kallar en nordisk kost, med bland annat lax, havre, äpplen och rapsolja. Studien är ännu inte publicerad, men docent Ulf Risérus som leder studien, har i media (1) och på ett symposium tidigare denna vecka berättat att den nordiska kosten hade goda effekter på de personer med metabola syndromet (dvs ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar) som ingår i studien.

Mjölk och mjölkprodukter är traditionell och viktig del av den nordiska kosten. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss varje dag, och har varit en förutsättning för att vi i årtusenden har kunnat överleva i Norden. I den aktuella studien fanns endast en mindre mängd mjölk med. Enligt Ulf Risérus kan dock mjölkprodukter, med majoriteten från magrare alternativ, med fördel ingå som en del i en svensk balanserad och sund kost (2). Ulf Risérus menar även att tidigare studier har visat ett högt intag av mjölkprodukter varit kopplat till en minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar. I en utökad fortsättningsstudie vore det intressant att inkludera mer mjölk.

Referenser:

1. Dagens Nyheter, 9 september 2010.
2. U. Risérus, Läkartidingen 2010;107(36):2077-2082.

Mjölk – nyttigt och klimatsmart

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 28 Sep 2010 17:45:00 GMT

Mjölk är mer näringstätt än sojadryck och havredryck, vatten, läsk, juice, öl och vin. Dessutom innehåller mjölk mer näring i förhållande till klimatpåverkan än de andra dryckerna. Det visar forskning från Uppsala universitet, Lunds universitet, University of Washington och Svensk Mjölk Forskning.

– Mjölk är både nyttigt och klimatsmart, säger Annika Smedman, nutritionsexpert på Svensk Mjölk och en av författarna till studien.

Beräkningarna bygger på en helt ny modell. De olika dryckernas näringstäthet har dividerats med den mängd växthusgas som produktionen står för. Denna kvot kallas Nutrient Density to Climate Impact-index, NDCI-index.

– Det är ett unikt arbete vi har gjort och det visar hur viktigt det är att ställa ett livsmedels klimatpåverkan i relation till dess näringsinnehåll.

Studien visar att NDCI-index för mjölk är avsevärt högre än alla de andra dryckerna. Mjölk är mer än dubbelt så näringstätt som sojadryck i förhållande till dess klimatpåverkan, och nästan åtta gånger jämfört med havredryck. Resultaten i sin helhet publicerades 2010 i den vetenskapliga tidskriften Food and Nutrition Research.

Mjölkens färd – från ko till bord

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 07 Oct 2010 14:59:00 GMT

Vad händer egentligen från det att mjölken lämnar kon till den kommer till ditt mjölkglas? Här får du följa mjölken på färden!

Separering och standardisering
Homogenisering
Vitaminering
Pastörisering
Förpackning

När korna på gården har mjölkats samlas mjölken i en kyltank. I tanken kyls mjölken ner till 4° C för att hålla en hög kvalitet. Där hämtas den av mjölkbilen för transport till mejeriet. I mejeriet pumpas mjölken in i kylda silotankar där den förvaras tills den ska processas och förpackas.

Mjölken kontrolleras både på gården och i mottagningen på mejeriet så att den håller bra kvalitet. Lukt, smak, fett- och proteinhalt samt bakteriehalt är det man mäter. Mjölkbehandlingen i mejeriet omfattar separering, standardisering, homogenisering, värmebehandling i pastör (pastörisering) och eventuell tillsats av vitaminer innan den till slut förpackas.
Tillbaka

Separering och standardisering

Mjölkens naturliga fetthalt är ungefär 4,2 procent. För att mejerierna ska kunna erbjuda mjölk med olika fetthalter skiljs grädden från skummjölken i en separator.

När grädden återblandas med skummjölken bestämmer man fetthalten på mjölken. Detta kallas standardisering och betyder att mjölk med olika fetthalter kan produceras, till exempel 0,5 procent för lättmjölk, 1,5 procent för mellanmjölk och 3,0 procent för standardmjölk. Mjölk med naturlig fetthalt går direkt till värmebehandling utan separering, och för minimjölk med 0,1 procent fetthalt tillsätts ingen grädde alls.
Tillbaka

Homogenisering

Homogenisering innebär att få stora fettkulor blir många små. Mjölkens fettkulor varierar naturligt i storlek och de omges av ett mycket speciellt membran som består av proteiner och fosfolipider. För att mjölkens fett inte ska flyta upp till ytan och lägga sig som ett gräddskikt, så homogeniseras grädden före standardisering. Mjölk har homogeniserats i Sverige sedan 1950-talet.

Vid homogenisering går mjölkfettet igenom en smal kanal, en så kallad spalt, med hög hastighet. Fettkulorna splittras upp till mindre och fler fettkulor efter spalten på grund av bland annat turbulens och virvelbildning, visar forskning.

När stora fettkulor blir många små ökar ytan på fettkulorna. Nu räcker inte de ursprungliga membranen till utan proteiner från mjölken hjälper till att täcka fettkulornas yta och stabiliserar fettkulorna. När fettkulorna är mindre flyter de inte längre upp till ytan när de blandas med skummjölken under standardiseringen.

Förutom att mjölkens fett inte klumpar sig och får en jämnare fettfördelning, så gör homogeniseringen att mjölken blir mindre genomskinlig och får lite vitare färg. Den får en högre viskositet och bildar lättare skum samtidigt som fettet inte oxiderar lika lätt. Därmed minskar risken att smaken försämras.
Tillbaka

Vitaminering

I samband med homogeniseringen vitamineras mjölken. Ju lägre fetthalt mjölken har desto lägre är innehållet av de fettlösliga vitaminerna D och A. I Sverige är det ett lagkrav att berika mellan-, lätt- och minimjölk med vitamin D eftersom vi annars får i oss för lite av vitaminet. Berikning av mjölk med vitamin A (retinol) har förekommit sedan 1960-talet. Idag återvitamineras mjölken med vitamin A så att de magra mjölksorterna innehåller lika mycket vitamin A som standardmjölken. Berikningsnivåerna baseras på den genomsnittliga halten av vitamin A i mjölk. Ekologisk mjölk berikas bara med vitamin D.
Tillbaka

Pastörisering

Vid pastörisering upphettas mjölken vanligen till 72–76° C i 15 sekunder, men andra kombinationer av temperatur och tid kan förekomma. Pastörisering av konsumtionsmjölk är ett lagstadgat krav. Vid pastöriseringen dödas sjukdomsframkallande och produktförstörande bakterier, virus och mikroorganismer. Därigenom förhindras spridning av sjukdomar via mjölk och mjölken håller sig också färsk längre.

Under pastöriseringen sker en liten minskning av mjölkens innehåll av vattenlösliga vitaminer som folat, vitamin B12 och vitamin C, men inte av de fettlösliga vitaminerna som är mycket värmetåliga. Inte heller påverkas mjölkens protein i någon större utsträckning. De näringsvärden som deklareras på förpackningarna avser efter pastörisering.

Efter pastöriseringen kyls mjölken ner till cirka 5° C i pastören innan den förpackas.

En annan typ av pastörisering är ultrapastörisering, UHT, som innebär en upphettning till cirka 140° C i två till fem sekunder. UHT-behandlad mjölk förpackas aseptiskt i speciella förpackningar. Mjölken får lång hållbarhet och kan förvaras i rumstemperatur i ungefär sex månader, så länge förpackningen är obruten.

Ytterligare en typ av värmebehandling är ESL, Extended Shelf Life. Mjölken värms då upp till cirka 127° C. Mjölken får längre hållbarhet än pastöriserad mjölk, men är fortfarande en kylvara.
Tillbaka

Förpackning

Innan mjölken lämnar mejeriet förpackas den för att distribueras ut till affären. Det är viktigt att hålla mjölken kall under alla dessa steg för att få en bra kvalitet och hållbarhet. Sedan är det bara för oss att hälla upp och dricka ett gott glas mjölk. Det är det bästa och enklaste sättet att få i sig viktiga näringsämnen som proteiner, kalcium och vitaminer.
Tillbaka

Författare: Helena Lindmark Månsson och Marie Paulsson

Mjölkens positiva effekter

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 07 Oct 2010 19:08:00 GMT

Mjölk bygger upp och skyddar ett starkt skelett
Mjölk skyddar tänderna
Mjölk motverkar hjärt-kärlsjukdom
Mjölk motverkar högt blodtryck
Mjölk motverkar njursten
Mjölk som återhämtningsdryck

Mjölk bygger upp skelettet

Uppbyggnadstiden för skelettet är lång. Vi kan bygga in kalcium i skelettet ända fram till dess vi är 25-30 år. Skelettet förstärks och förtätas under den tiden.

Tre faktorer är viktiga för att bygga upp ett starkt skelett:

1. Motion
Att röra sig, att belasta skelettet, är mycket viktigt för hög bentäthet och styrka. Gå, springa, hoppa och gymnastisera är exempel på belastande rörelser.

2. Kalcium
Kalcium är skelettets viktigaste beståndsdel. Mjölk och mjölkprodukter är den viktigaste, bästa och billigaste kalciumkällan. I svensk kost kommer hela 75 procent av kalciumintaget från mjölk och mjölkprodukter.

3. Vitamin D
Vitamin D behövs för att ta upp kalcium i blodet. Vitamin D bildas i huden när vi vistas ute i dagsljus, men finns också i mini-, lätt- och mellanmjölk och i fet fisk.

I tidiga studier har man kunnat visa att kalcium från mjölk tillsammans med träning, ger mer ökning av benmassan än kalcium från kosttillskott i kombination med samma träning. Det verkar alltså som om kalcium från mjölk är lättare att tillgodogöra sig än kalcium i andra former.

I en kinesisk studie har man tittat på sambandet mellan mjölk och starka ben. Det visade sig att de flickor som hade mest benmassa var de med antingen mycket muskler eller hade de ett större intag av mjölkprodukter jämfört med övriga flickor.

238 femtonåriga flickor från Peking deltog. Man studerade hur fysisk aktivitet, kroppssammansättning och kostvanor påverkade benmassan. Flickorna registrerade allt de åt under två tredagarsperioder. De fick också registrera hur de tränat under de senaste 12 månaderna.

Även om det är glädjande att se att de kinesiska flickorna i studien drack mjölk regelbundet, rapporterade de ett litet intag av mjölkprodukter i relation till de svenska rekommendationerna. De som drack mest mjölk drack 2,5 deciliter mjölk per dag, vilket motsvarar hälften av den rekommenderade mängden mjölk i Sverige.

Amerikanska studier visar att bentätheten ökar markant hos unga pojkar som tränar och dricker mjölk.

I den senaste studien undersöktes hur benmassa och kroppssammansättning påverkades av ökat intag av mjölk i samband med styrketräning hos 28 unga pojkar. Hälften av pojkarna fick utöver sin vanliga kost dricka 0,7 liter mjölk, medan resten fick dricka motsvarande mängd juice. Båda pojkgrupperna ingick samtidigt i ett träningsprogram.

Resultaten blev att fettmängden minskade, medan styrkan och benmassan ökade hos alla pojkar. Även bentätheten ökade hos alla pojkar, men ökningen var betydligt högre hos de pojkar som konsumerat mjölk jämfört med dem som druckit juice.

Utvecklandet av benmassa under ungdomsåren är avgörande för bentätheten senare i livet. I Kanada har man följt 131 ungdomar under sex år för att studera hur deras bentillväxt såg ut samt hur deras kostvanor påverkade bentillväxten.

Benens högsta innehåll av mineraler var vid 14 års ålder hos pojkarna och vid 12,5 års ålder hos flickorna. Sex månader efter det högsta beninnehållet av mineraler, infann sig den största skelettillväxten. Vid denna tidpunkt, då skelettet tillväxer allra mest, lagras 25 procent av den benmassa man kommer att leva med som vuxen.

Då bentillväxten kopplades samman med kostfaktorer, såg man att en högre läskkonsumtion ledde till lägre mjölkkonsumtion – vilket var negativt för skelettillväxten hos flickor, men inte hos pojkar (då de äter mer mat och på så sätt får i sig mer kalcium).

För att skelettet ska kunna växa optimalt, krävs en viss mängd kalcium i kosten. Pojkarna låg över denna nivå då de fortfarande konsumerade mer än 1 000 milligram kalcium per dag, trots att de bytt ut en del av mjölken mot läsk, medan flickorna då de minskade sin mjölkkonsumtion låg under denna nivå med en kalciumkonsumtion på mindre än 900 milligram per dag.

Mjölk bevarar skelettet

Efter 30-årsåldern är det viktigt att bevara skelettet så intakt som möjligt. Benmassan minskar med 0,5 till 1 procent per år hos både män och kvinnor.

Till den omsättning som sker regelbundet behövs kalcium – 10 procent av skelettet byts ut per år. Belastning, det vill säga regelbunden vardagsmotion, är fortfarande lika viktig.

I samband med klimakteriet råkar kvinnor ut för en ökad urkalkning av skelettet. Denna är 3 till 5 procent per år. En kvinna i 70-årsåldern har med andra ord förlorat betydligt mer av sitt skelett än en man i samma ålder. Detta är en av orsakerna till att kvinnor oftare drabbas av benskörhet. För kvinnor är kalciumbehovet lika stort hela livet.

I en metaanalys (sammanvägning av olika studier) har forskarna gått igenom studier kring hur kalcium eller kalcium i kombination med vitamin D påverkar risken att drabbas av benskörhet och frakturer. Den samlade bedömningen av studierna visar att behandling med kalcium eller både med kalcium och vitamin D, motverkar benförlust och minskar risken att drabbas av frakturer med 12 procent.

29 studier innehållande totalt 63 897 personer över 50 år inkluderades. Studierna varade i genomsnitt 3,5 år. Endast studier där man gett kalcium inkluderades i denna metaanalys. I vissa studier hade man svårt att kontrollera att personerna verkligen åt sina tillskott. När dessa studier exkluderades visade sig riskminskningen vara dubbelt så stor, 24 procent.

Livsmedelsverket rekommenderar 5 deciliter magra mjölkprodukter per dag. 5 deciliter mager mjölk ger 600 milligram och 2 µg (mikrogram) vitamin D. Studierna visade att ett intag på mer än 1200 milligram kalcium och 20 µg vitamin D hade bättre effekt än intag under dessa värden.

Japanska forskare har studerat hur en speciell fraktion (del) av mjölkens proteiner påverkar bentätheten hos kvinnor. Forskarna drog slutsatsen att denna proteinfraktion främjar skelettets uppbyggnad och minskar nedbrytningen hos kvinnor.

I tidigare försök har de visat att en fraktion av mjölkproteiner underlättar benbildning och motverkar upplösning av ben.

35 kvinnor valdes slumpmässigt ut till kontroll- respektive försöksgrupp där försöksgruppen fick 40 milligram protein, vilket motsvarade 800 milliliter mjölk per dag. Försöket pågick under sex månader och resultatet visade en signifikant ökning av bentätheten i ryggkotorna hos försökspersonerna.

I denna undersökning mättes inte fysisk aktivitet eller rökning, vilket kan ge missvisande resultat. Det var ingen skillnad på intag av vitaminer och mineraler mellan de båda grupperna.
Tillbaka

Mjölk skyddar tänder

Mjölk och mjölkprodukter har en skyddande effekt på tänderna. Dels motverkar det höga innehållet av kalcium, fosfor och specifika mjölkproteiner karies, dels har mjölk och ost en salivstimulerande effekt, vilket neutraliserar pH-värdet i munnen, som i sin tur minskar risken för karies.

Mjölkens kalcium hjälper till att bygga upp tänderna, så de blir starka på samma sätt som skelettet blir stärkt av kalcium. Vitamin D, som de magra mjölksorterna är berikade med, hjälper till att ta upp kalcium.
Tillbaka

Mjölk motverkar hjärt-kärlsjukdom

Ett stort forskningsområde inom nutritionen är mättat fett.

Tidigare har mättat fett ansetts vara mer eller mindre ohälsosamt, men nyare forskningsresultat har gett forskarna anledning att omvärdera detta. Idag vet man att olika fettsyror har olika effekt på hälsan och synen på det mättade fettet har nyanserats. Dessutom ifrågasätts idag synen att ökat kolesterolvärde i blodet leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Mjölkfett består till ungefär 70 procent av mättat fett och har en komplex sammansättning av omkring 400 olika fettsyror. Ny forskning har visat att flera av dessa fettsyror har positiva effekter på hälsan.

Den traditionella synen har varit att alla mättade fettsyror är kolesterolhöjande och att ett högt intag av dessa bidrar till risken för att utveckla hjärtkärlsjukdom. I nyare forskning har man dock sett att detta inte stämmer. Det har dessutom visat sig att ett högt intag av just mjölkprodukter inte är kopplat till en högre förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Flera av de mättade mjölkfettsyrorna, exempelvis stearinsyra, har visat sig inte påverka kolesterolnivån nämnvärt.

När man pratar om hälsoeffekter av transfettsyror är det viktigt att skilja på industriellt framställda transfetter och naturliga transfetter.

Naturliga transfettsyror bildas i magen, våmmen, hos idisslare och förekommer därför naturligt i mjölkprodukter.

I nyligen publicerade studier har man sett att ett intag av naturliga transfetter i den mängd som maten vanligen innehåller inte medför några risker för hjärtkärlsjukdom. Samma resultat har däremot inte setts för industriellt framtaget transfett.

Fortfarande bör man alltså minska intaget av industriellt härdat transfett. Mjölkprodukter kan man däremot fortsätta äta med gott samvete.

För att transfettsyror ska medföra en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom krävs ett intag av tre till sex gånger mer än vad vi äter idag. En normal svensk kost innehåller ungefär 2 gram transfetter varav cirka hälften är naturligt transfett. Enligt WHO ligger gränsen för ett skadligt högt intag på 5 gram per dag.

Industriellt transfett finns idag främst i kakor och bakverk.

Önskar du läsa mer om mjölk kopplat till hjärt-kärlsjukdom, se länkar i rutan "fördjupning" ovan till höger.
Tillbaka

Mjölk motverkar högt blodtryck

Sammanfattningsvis visar DASH-studien (DASH = Dietary Approaches to Stop Hypertension) att man med en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, kan sänka blodtrycket lika mycket som vid medicinering med ett blodtryckssänkande läkemedel. Vid medicinering ska dock kosten ses som ett komplement.

DASH-kosten sänker blodtrycket effektivast hos personer med högt blodtryck, men även hos personer med normalt blodtryck.

DASH-kosten passar exempelvis yngre personer med högt blodtryck som enda riskfaktor och som ännu inte börjat med medicinering. Den kan också vara ett bra komplement för patienter som redan börjat medicinering mot högt blodtryck.

Kosten är utformad så att patienten ska hållas viktstabil, och resultat på blodtrycket kan förväntas efter cirka åtta veckor.

I DASH-studien ingick 459 vuxna personer. Under tre veckor lät man alla personerna äta en kontrollkost (run-in diet) med lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost.

Försökspersonerna delades sedan in i grupper, där de fick äta en av tre olika dieter under åtta veckor:

Kontrollkost – lågt intag av frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter, med ett fettinnehåll likt en genomsnittlig amerikansk kost. Kalium-, magnesium-, och kalciuminnehållet var lågt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen.
Frukt- och grönsakskost – denna kost gav mer frukt och grönsaker, men mindre snacks och godis än kontrollkosten. Kalium- och magnesiuminnehållet var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen.
Kombinationskost (DASH) – denna kost var rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter och hade lägre nivåer mättat fett, totalt fett och kolesterol än kontrollkosten. Innehållet av kalium, magnesium och kalcium var högt i förhållande till den genomsnittliga amerikanska befolkningen.

Resultatet efter åtta veckor blev dramatiska blodtryckssänkningar i grupp 2 och 3. Personer som ätit kombinationskosten (DASH-kosten) minskade sitt blodtryck med i genomsnitt mer än kontrollgruppen.

Personer som ätit frukt och gröntkosten minskade sitt blodtryck, men minskningen var mindre än i den gruppen som ätit DASH-kost.

Ett annat fynd ur studien var att personerna som ätit DASH-kost minskade sitt blodtryck utan att de tappade vikt. Blodtryckssänkningen infann sig redan efter två veckor på DASH-kosten och behölls sedan ytterligare sex veckor till studiens slut. Man fann också att blodtryckssänkningen var lika för män och kvinnor samt att den var oberoende av vikt, alkoholintag och saltintag.
Tillbaka

Mjölk motverkar njursten

Upp till var femte man och var tjugonde kvinna drabbas någon gång under livet av njursten, vanligen bestående av kalciumoxalat.

Kalciumrik kost har antagits kunna ge en ökad risk. Amerikanska undersökningar pekar nu snarare på att kalcium minskar risken, medan oxalatrika livsmedel (exempelvis choklad, rabarber och spenat), kött och salt har motsatt effekt.

Man undersökte risken att drabbas av njursten, genom att ge två olika koster. Därefter studerade man effekten hos 103 män, som tidigare haft kalciumoxalatsten. Samtliga skulle avstå från oxalatrik mat samt inta mycket vätska. Den ena gruppen skulle därtill avstå från mjölk, yoghurt och ost medan den andra gruppen skulle reducera intaget av salt, kött och fisk.

Trots att kostens kalciumintag varierade kraftigt, 400-1200 milligram, var urinens innehåll av kalciumoxalat lägre i gruppen med högst kalciumintag. Risken att drabbas av en ny njursten var också endast hälften så stor i gruppen som hade ett normalt kalciumintag på 1200 milligram dagligen.

En kost rik på mjölkprodukter, som ger 1200 milligram kalcium, i kombination med lite salt och begränsade mängder av kött och fisk begränsar risken att drabbas av njursten bestående av kalciumoxalat.
Tillbaka

Mjölk som återhämtningsdryck

Mjölk har under senare tid blivit allt mer uppmärksammad i idrottssammanhang. Både för motionärer och elitidrottare är mjölk ett viktigt livsmedel och har – i motsats till sportdrycker med ett högt kolhydratinnehåll – visats främja både muskeltillväxt, skadeläkning och fettförbränning.

Mjölkproteinerna har unika egenskaper och används i många av de dyrare återhämtningsdrycker som bland annat säljs på gym.

Forskare i Kanada har gjort en sammanställning av de studier som tittar på sambandet mellan mjölk och styrke- och uthållighetsträning.

Sammanfattningsvis kan man säga att mager mjölk är en säker och effektiv återhämtningsdryck efter träning, och ett utmärkt alternativ till kommersiella sportdrycker.

Orsakerna till det är för det första att det är ungefär samma mängd kolhydrater i mjölk som i många sportdrycker. Dessutom är sammansättningen av protein anpassat efter kroppens omsättning av proteiner och uppbyggnaden av muskelmassa. Slutligen är mjölk rikt på elektrolyter, vilka behövs när vi har svettats.

Mjölk ger ökad muskelstyrka, muskelmassa och minskad fettmassa hos unga kvinnor jämfört med en kolhydratdryck efter styrketräning. Det har kanadensiska forskare sett i en studie där de unga kvinnorna under 12 veckor styrketränade fem gånger per vecka.

Hälften av deltagarna drack 5 deciliter fettfri mjölk omedelbart efter träningen och ytterligare 5 deciliter efter en timme. Den andra hälften drack istället en maltodextrindryck med samma volym och energiinnehåll. Man såg inte samma effekt på muskelstyrkan, muskel- och fettmassan som i ”mjölkgruppen”.

Effekterna tros ha orsakats av mjölkens högkvalitativa protein. Man såg även förbättringar i markörer för benomsättning i mjölkgruppen. Tidigare har detta endast studerats i unga män, och det är mycket intressant att mjölkens effekter i denna fråga även gäller kvinnor.
Tillbaka

Referenser

Journal of Bone and Mineral Research 18:1:156-162.
Foo LH et al. 2007 Influence of body composition, muscle strength, diet and physical activity on total body and forearm bone mass in Chinese adolescent girls Br J Nutr 2007;98:1281-1287.
J Am Diet Assoc 2003:103;1353-1356.
Whiting SJ, Vatanparast H, Baxter-Jones A, Faulkner RA, Mirwald R, Bailey DA; Factors that affect bone mineral accrual in the adolescent growth spurt, Journal of Nutrition 2004; 134(3): 696S-700S.
Tang B et al. Use of calcium or calcium in combination with vitamin D supplementation to prevent fractures and bone loss in people aged 50 years and older: a meta-analysis. Lancet 2007; 370:657-666.
Uenishi, K., Ishida, H., Toba, Y., Aoe, S., Itabashi, A. & Takada, Y. 2006. "Milk basic proteinincreases bone mineral density and improves bone metabolism in healthy young women." Osteoporosis International, 2006, Oct. 18;Epub.
www.ravnskov.nu/svcholesterol
Lindmark Månsson, H. 2008. Fatty acids in bovine milk fat. Food & Nutrition Research 2008.
Mensink R etal.Am J Clin Nutr 2003;77:1146-55.
Stender, S et al. 2008. Ruminant and industrially produced transfatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008
Appel LJ et al 1997 A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. N Eng J Med 336(16): 1117-1124.
N. Eng. J. Med. 346:77-84 och 124-5.
Socialstyrelsen: Njursten - the state of art.
B. D. Roy. J Int Soc Sports Nutr 2008.
Body composition and strength changes in women with milk and resistance exercise. AR Josse, JE Tang, MA Tarnopolsky & SM Philips. Medicine and Science in Sports and Exercise 2010.

Tillbaka

Frågor och svar om dryckesmjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 30 Nov 2010 11:04:00 GMT

Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om mjölk under följande rubriker:

Mjölk som näringskälla
Konsumtion i Sverige och andra länder
Rekommenderad konsumtion
Mjölkkonsumtion och hälsa
Mjölkkonsumtion för barn och ungdomar
Val av mjölksort
Mjölkens fettinnehåll
Tillverkning av dryckesmjölk
Förvaring av dryckesmjölk
Dryckesmjölk jämfört med andra livsmedel
Mjölk och matlagning
Liten ordlista

Mjölk som näringskälla

Upp

Konsumtion i Sverige och andra länder

Upp

Rekommenderad konsumtion

Upp

Mjölkkonsumtion och hälsa

Upp

Mjölkkonsumtion för barn och ungdomar

Upp

Val av mjölksort

Upp

Mjölkens fettinnehåll

Hur mycket fett innehåller ett glas mjölk?

Upp

Tillverkning av dryckesmjölk

Upp

Förvaring av dryckesmjölk

Upp

Dryckesmjölk jämfört med andra livsmedel

Upp

Mjölk och matlagning

Vilken mjölk ska jag ha till matlagning?

Upp

Liten ordlista

Liten ordlista

Upp

Historia om mjölk

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Thu, 03 Feb 2011 09:44:00 GMT

Nomader lärde oss dricka mjölk

På bondestenåldern, för cirka 6 000 år sedan, hade många europeiska bönder bara ett par dragoxar och en ko på sina gårdar. Kon användes som "traktor" i första hand och för att föda nya dragdjur till jordbruket. Mjölken brydde man sig inte om.

Men så drog indoeuropeiska boskapsnomader in i Europa österifrån, blandade sig med bönderna och blev bofasta. Bönderna trodde inte sina ögon när de såg nomaderna dricka färsk mjölk, men prövade själva och fick smak på drycken.

Mötet med nomaderna förändrade sättet att bruka jorden i Nord- och Mellaneuropa. Hästen fick ta över dragarbetet medan kon sattes på piedestal och vördades som den mjölkproducent hon i själva verket var.

I vissa områden, framför allt runt medelhavet, skapades kvinnliga gudar av kor, de tillbads som en symbol för jordens närande krafter.

Kulten av ko-gudinnorna försvann i samband med kristendomens framväxt. Men bilden av den livgivande kon levde länge kvar i det svenska bondesamhället. Den söta mjölken var viktig och vackra namn som Rosa och Stjärna tyder på att man månade om kon. Hon var själva livsnerven, en garant för överlevnad och sågs därför som en god och människovänlig varelse.

Källa:

Bergljot Börresen, Husdjuren och deras människor

Kon - det första kapitalet

De indoeuropeiska orden för boskap "chatal", "cattle" är samma ord som "kapital".

Kon fick inte sitt namn därför att den var en rikedom, utan själva begreppet rikedom har fått sitt namn efter det första rörliga kapitalet, boskapen.

Även det latinska ordet för pengar "pecunia", kommer från ordet "pecus", boskap.

Källa:

Bergljot Börresen, Husdjuren och deras människor

Mjölken och galaxen

Mjölken förknippades tidigt med himlavalvet. Det märks inte minst i att ordet galax, stjärnsystem, kommer av ga´laktos, grekiska för mjölk.

Engelskans benämning på Vintergatan, The Milky Way, tyskans Milchstrasse och franskans la voie lactée har samma föreställning som grund.

Våra förfäder kallade ibland urkon Audhumbla, den första levande varelsen i den nordiska skapelseberättelsen, för "månens mamma". Från henne stammar det fornnordiska namnet på Vintergatan, Manavegr, "Mångatan".

Kelterna döpte Vintergatan till Bothar-bó-finné, den vita kons spår.

I en ålderdomlig dialekt i Lancashire i England kallades galaxen kort och gott för Cow´s path, Kostigen.

Komjölk och månsken

Sumererna, som bodde i södra Mesopotamien, betonade sambandet mellan komjölk och månsken. Föreställningen lever än i dag, framför allt bland poeter.

I en av sina dikter slår till exempel Werner Aspenström fast att månen, ända sedan den heliga indiska skriften Rigvedas tid och för all framtid, varit en juverstinn ko. En ko som då och då "vänder sitt koöga mot oss och undrar: blir ni aldrig otörstiga"?

Maria - mjölkgiverskan

Komjölken förlorade sin heliga betydelse i takt med kristendomens framväxt. Myten om mjölkens gudomliga ursprung överfördes istället på den ammande jungfru Maria, Maria lactans, mjölkgiverskan, som spelade en viktig roll i den tidiga kristendomen.

Folket, som ville hålla sig väl med högre makter, ställde korna under jungfru Marias beskydd.

Traditionen återspeglas i det svenska bruket att ge korna namn som anknyter till den heliga jungfrun: Maja, Rosa, Majros, Gullros, Hjärtros och, mest talande, "Vårfru" som var ett vanligt konamn förr i tiden.

Namnet lever kvar i de franska katedralerna från 1200-talet, flera av dem heter Notre Dame, Vår Fru, och i den tyska vinbeteckningen "Liebfraumilch", "Vårfrumjölk".

Källa:

Per Beskow: Maria i kult, konst, vision ( Bokförlaget Åsak 1991)

Mjölk och hälsa

1524 gick Olaus Magnus, domprost i Strängnäs, i frivillig landsflykt och bosatte sig senare i Rom. Han var romersk-katolik och motståndare till protestantismen som Gustav Vasa införde.

1555 lägger Olaus Magnus sista handen vid sin "Historia om de nordiska folken", en imponerande samling på tjugotvå volymer skrivna på latin.

Han uppehåller sig särskilt vid den nordiska sommarens positiva inverkan på mjölkens kvalitet och skriver att marken då frambringar - örter av den ljuvligaste smak, och när korna fetnar därav, åstadkomma de en mjölk så hälsobringande, att personer vilka många läkare och mycket medicin ej kunnat hjälpa, därav få den hälsa de åstunda.

Mjölk och häxor

När korna sinade förr i tiden sa man att en häxa eller trollkvinna stulit mjölken. De använde sig av olika magiska riter för att få "mjölklycka".

I Bergslagen trodde man till exempel att midsommardaggen hade en särskild kraft och att häxorna därför gick ut under midsommarnatten och drog sina lakan över grannarnas daggiga betesmarker. När de kom hem vred de ur daggen över de egna husdjurens foder för att överföra kraften till sina egna kor.

I Småland och på många andra håll i södra Sverige sa man säga att häxorna ropat till sig mjölken från grannen. Tidigt på skärtorsdagens eller påskdagens morgon och ställde de sig spritt, språngande nakna på en hög kulle och skrek:

- Så långt detta rop höres, skall all mjöl och grädde till mig föras!

Längre upp i landet blåste trollkärringarna i en lur eller ett horn på skärtorsdagens morgon för att komma åt mjölken i grannskapet.

I västra Götaland sa man att de satte sig i en vårbäck samma morgon och kärnade i en tom smörkärna. På det sättet tog de "smörlyckan" från de bönder som ägde marken där bäcken flöt fram.

Häxor påstods också kunna sitta hemma i sitt kök och tjuvmjölka grannens kor. De högg bara en kniv i väggen och mjölkade skaftet. Ibland räckte det med att sätta fast ett strumpeband i väggen för att mjölken skulle rinna till.

Sägnen om häxan som satte sin piga att kärna smör berättades över hela landet. Den går så här:

Häxan säger till pigan att gå ut på farstubron och föra en sked två tag genom luften innan hon börjar kärna. Pigan tycker inte att det spelar någon roll hur många tag hon tar och dristar sig därför till att göra tre. När hon börjar kärna, stiger grädden i karet, svämmar över brädden och rinner ut över golvet.

Häxan kommer inrusande och skriker: "Nu har du tagit grädde från tre kyrksocknar i stället för två!"

Källor:

Bengt af Klintberg, Svenska Folksägner, 1972
Jan Wall, Tjuvmjölkande väsen, 1 ?11, 1977 - 78

Mjölkhare

Har du hört talas om mjölkharen?

Förr i tiden hade varje häxa med självaktning en sådan. Hon fick den antingen av djävulen eller också tillverkade hon den själv av trådar, några droppar blod och en trollformel.

När häxan blev törstig skickade hon ut mjölkharen som diade mjölk av grannens kor. Haren kom hem stinn av mjölk som den spydde upp i framsatta bunkar.

Folket var ständigt på jakt efter mjölkharen. De trodde att den var orsaken till att korna sinade. Men oftast misslyckades de i sin jakt, haren gick inte att skjuta med vanliga kulor. Enda sättet att få kål på den var att ladda vapnet med en silverkula. När man kom fram till platsen där haren stupat, fann man bara ett skinn, några stickor och trådar och en våt fläck efter mjölken som runnit ut.

Mjölkharar avbildades på kyrkmålningar redan på 1400-talet. I uppländska kyrkor finns till exempel bilder av kärnande bondkvinnor, omgivna av fula djävlar; och av harar som står på bakbenen och spyr i byttor och kärnor.

Under 1600-talets häxförföljelser ställdes många ensamma bondgummor inför rätta, anklagade för att ha mjölkharar. Beviset var att grannarna sett harar skutta i närheten av deras stugor.

De äldsta upplysningarna om tjuvmjölkande trolldomsväsen finns i teologiska skrifter. I några latinska verk från 1300-talet kommenterar teologer från västra och norra Europa, bland dem en svensk magister Mathias, de mjölksamlande skinnsäckar som många påstod sig ha sett fara omkring. Säckarna troddes vara sydda av trollkvinnor, som med Djävulens hjälp skickade ut dem för att stjäla mjölk av grannarna.

Källor:

Bengt af Klintberg, Svenska Folksägner, 1972
Jan Wall, Tjuvmjölkande väsen, 1 ?11, 1977 - 78

Gamla kännetecken på en god mjölkko

En god mjölkko kändes igen på sin fromma och milda uppsyn.

Det smala, nätta huvudet vilade på en tunn nacke och hon fick inte vara för bred mellan hornen. Att ögonen var stora och mulen bred och något fuktig tydde på god matlust.

Den lösa, sammetsmjuka huden skulle ligga i fina veck över halsen. Om skinnet vid hårbottnen var gult sa man att det var en gräddko. Att virveln på ryggen satt långt fram var ett särdeles gott tecken: Kon hade "hemvett", hon hittade hem från betet i skogen.

Breda ränder i håren på innanlåren bådade också gott.

Kroppen skulle vara så långsträckt att man kunde lägga tre fingrar mellan kons revben och korsryggen skulle vara bred.

Svansen skulle helst vara så lång att den hängde nedanför hasorna på kons bakben.

Stora, krokiga mjölkådror på buken stod också högt i kurs. Liksom ett välformat, mjukt juver med långa spenar. En ko som bara hade tre spenar ansågs fördärvad, hon hade lämnat den fjärde spenen hos trollen.

Mejerihistoria

Mjölken togs länge om hand på gårdar och fäbodar. Först på 1700-talet inrättades speciella lokaler för mjölkförädling på godsen, så kallade holländerier.

I mitten av 1800-talet kom mejerikunniga holsteinare till Sverige och satte fart på utvecklingen. Snart öppnades både uppköpsmejerier, som köpte mjölk från flera gårdar och andelsmejerier, som ägdes av bönderna själva.

Personalen, mejerskorna, ägnade sig i första hand åt att tillverka smör. Det stod för mer än 10 procent av det svenska exportvärdet i slutet av 1800-talet och Sverige var en av världens mest ansedda smörexportörer.

Från och med 1880-talet fick smöret konkurrens av margarinet, som var billigare att framställa.

När separatorn gjorde sitt intåg kunde mejerierna ta hand om ännu mer mjölk. I samma veva började man driva pumpar, separatorer, smörkärnor och annan utrustning med ångmaskiner. Det gjorde tillverkningen ännu mer lönsam och mejerier öppnades på löpande band. År 1900 fanns 1 700 mejerier i landet, som tog emot i genomsnitt 500 ton mjölk varje år.

Pastörisering i slutna system och förbättrade lastbilstransporter banade vägen för den storskaliga drift vi har i dag. 1930 hade antalet mejerier sjunkit till 1 600, som tog emot i genomsnitt 1 350 ton mjölk om året.

Nedläggningarna påskyndades av 1937 års mejeristadga, som ställde så höga krav på hygien och renlighet att många små mejerier ställdes inför valet att lägga ner eller göra stora investeringar.

Under 1940-talet tog utvecklingen ännu ett språng. Apparater och ledningar gjordes i rostfritt stål och kärlen kunde rengöras med desinfektionsmedel. På 1950-talet försvann de stora, tunga, bullriga mjölkkannorna för gott. De ersattes av stora tankbilar som samlade in mjölk från gårdarna varannan dag.

Samma årtionde lanserade Tetra Pak sin världsberömda engångsförpackning för mjölk och grädde. Den underlättade hanteringen och utdelningen till affärerna. Förpackningar travade på varandra gjorde det enklare att sälja mjölk i snabbköp.

Källa:

Nationalencyklopedin

Föreningen Mjölkdroppen

Många familjer levde under knappa villkor i Stockholm i början av 1900-talet och barnadödligheten var hög.

1901 tog läkaren Moritz Blumenthal initiativet till föreningen Mjölkdroppen. Syftet var att dela ut mjölk till utsatta spädbarn efter fransk förebild. Den första Mjölkdroppen öppnades på Lucia-dagen samma år på Nytorgsgatan på Södermalm.

Mammor stod snart i kö för att få mjölk och Mjölkdroppar öppnades i varje stadsdel och i de flesta större städer. Även på Nobelverken i S:t Petersburg fanns en Mjölkdroppe efter svensk modell.

Mjölkdroppen vände sig till mödrar som hade det svårt av olika skäl. Här kunde de hämta antingen modersmjölk eller komjölk som blandats med socker och vatten till sina barn.

År 1912 delade till exempel Mjölkdroppen i Solna ut 49 806 mjölkflaskor till i medeltal 25 barn om dagen. Den färdigblandade mjölken hämtades varje dag, en flaska för varje mål som skulle ges. På Adolf Fredriks Mjölkdroppe lämnades mjölken ut på eftermiddagen så att familjens större barn kunde hämta dem på hemväg från skolan.

I Stockholm fick barnen pastöriserad mjölk. Men eftersom experter stred om pastöriseringens för- och nackdelar delade många Mjölkdroppar ut okokt mjölk som mödrarna själva fick hetta upp. I några städer, till exempel Helsingborg, var dödligheten stor bland barnen som skrevs in vid Mjölkdroppen under det första decenniet.

1910 sjönk dödligheten från 25,9 procent år 1909 till 6,1 procent. Pastöriseringen tros vara orsaken till att fler barn överlevde. Vid den tiden trängde kunskapen igenom och man slutade ge okokt mjölk till spädbarn.

På 1940 - talet togs Mjölkdropparna över av Landstingen, som förvandlade dem till barnavårdscentraler.

Källa:

Ulla-Britt Lithell, Små barn under knappa villkor, 1999

Mjölk på olika sätt

FILMJÖLK
Filmjölk tillverkas av högpastöriserad, homogeniserad mjölk, som tillförs olika stammar av bakterien Lactococcus, syras vid 20 grader över natten och förpackas efter omrörning och kylning.

Eftersom filmjölk tillverkas av vanlig mjölk har den samma näringsvärde, frånsett en något lägre mjölksockerhalt. Den sänkta mjölksockerhalten gör att personer med nedsatt tolerans för mjölksocker ofta tål kulturmjölk, främst yoghurt.

Att göra filmjölk eller filbunke är ett sätt att förlänga mjölkens hållbarhet.

YOGHURT
Yoghurt tillverkas av homogeniserad, högpastöriserad mjölk som syrats med hjälp av en yoghurtkultur som innehåller olika bakterier.

När mjölken förädlats syras den vid drygt 40 grader under några timmar varvid kaseinet, proteinet eller ostämnet, fälls ut och mjölken stelnar, koagulerar. Koaglet bryts försiktigt och sen kyler man yoghurten och smaksätter den med frukt, vanilj eller honung innan den förpackas.

Yoghurt kommer ursprungligen från Turkiet och södra Europa där den gjordes av får-, get- eller buffelmjölk. Produkten kom till Sverige på 1910-talet.

KEFIR
Kefir, ordet kommer ursprungligen från Kaukasien, är en av de äldsta kända mjölkprodukterna, som utmärks av en mild jästsmak.

Vid syrningen bildas kefirkorn som kan torkas och förvaras för att senare starta en ny process.

Kefir tillverkas framför allt i länderna kring Kaukasus och på Balkan där den traditionellt gjordes i lädersäckar, lerkärl eller trätunnor. Den görs på samma sätt som filmjölk med den skillnaden att man använder kulturen från kefirkorn.

RÅMJÖLK
Råmjölk, den första mjölk som den nyfödda kalven får, är en av de rikaste källorna för antikroppar som finns. Det beror på att kalvar föds utan skydd mot infektioner och snabbt måste få i sig antikroppar via födan för att överleva.

Råmjölken, som är mörkgul till färgen, innehåller även stora mängder vitaminer, mineraler och proteiner.

Förr i tiden delade storbönder ut råmjölk på kyrktrappan efter gudstjänsten till sjuka och fattiga för att de skulle hålla sig friska.

Det var också vanligt att bondkvinnor gav råmjölk till varandra och festade om på kalvdans, Sveriges svar på brylépudding. Rätten äts för övrigt än i dag, den serveras till och med på några krogar.

Kosmetikaindustrin har också upptäckt råmjölken och lanserar den som en viktig ingrediens i antirynkkrämer.

En ko mjölkar 40 - 50 liter råmjölk efter varje kalvning och kalven behöver ungefär 12 - 14 liter för att överleva. Lantbrukarna får inte leverera råmjölk till mejerierna, den går inte att pastörisera utan fastnar i och förstör utrustningen. Lite skämtsamt brukar man säga att det blir "kalvdans i ledningarna".

Gamla invärtes huskurer

Varm mjölk är fortfarande en självklar ingrediens i många huskurer. Kanske för att människor i långa tider försökt kurera förkylningar med varm mjölk som blandats med olika tillsatser.

Ibland kokade man till exempel hackad lök i mjölk och drack blandningen som den var eller med en klick smör i. När barnen rynkade på näsan åt drycken sötade man den med honung.

Ingefära utblandad i honung som rörs ner i varm mjölk är en annan klassiker som använts mot hosta. Många hällde lite konjak i honungsmjölken för att slå två flugor i en smäll, då ansågs den både hjälpa mot hosta och andnöd.

Eller också lade man ugnstorkad stensöta, en ormbunksart, i kokt mjölk.

Halsbränna botade man genom att dricka lite mjölk eller sakta svälja en munfull grädde.

Källa:

Anna-Lisa Nyreröd, Praktiska Huskurer 1982

Gamla utvärtes huskurer

Förr i tiden strök man mjölk eller grädde på inflammerade sår för att de skulle läka.

Man gjorde även en deg av honung, grädde och mjölk som man lade på den irriterade huden.

Självsprickor på händer och fötter sades läka om man strök ett lager tjock grädde över dem.

Solsveda lindrade man helt sonika genom att stryka på filmjölk, helst gräddfil.

Grankåda kokad i tjock grädde användes mot soleksem och munsår ansågs bli bra om man smorde in dem med den lilla hårda kanten av stelnad grädde som bildas i gräddkannor.

Källa:

Anna-Lisa Nyreröd, Praktiska Huskurer 1982

Bröllopsskrock

I Ångermanland gick bruden in i ladugården i full brudutstyrsel och mjölkade en ko strax före vigseln. Den som utförde den magiska riten skulle inte sakna modersmjölk.

Småländska brudar uppmanades att göra samma sak. Där sa man att den mjölkande bruden alltid skulle ha gott om mjölk.

Källa:

Carl- Herman Tillhagen, Folklig spådomskonst, 1980

Folktro kring mjölkning

Ibland strilade mjölken i alla riktningar när man mjölkade. Då tog man fram en vigselring och silade mjölken genom den.

I södra Sverige tog pigan till en magisk metod om kon sparkade under mjölkningen. Hon ryckte loss ett hårstrå från huvudet och band det om det sparkande benet samtidigt som hon sa: "Stå stilla på din fot som eken på sin rot!"

Innan man mjölkade en ko första gången efter kalvningen, slog man tre lätta slag med en pinne på hornen och sa: Släpp mjölken i byttan och inte i hornen!? När korna sinade sa man att "mjölken har krupit åt hornen". I vissa trakter trodde man att mjölken skulle släppa om man knackade på hornen med ett silvermynt.

Den som bar hem mjölken fick inte spilla. Att spilla mjölk under bar himmel innebar fara för korna. Man fick inte heller korsa ett vargspår, korna kunde bli rivna av vargar. Den som lät mjölken koka över utsatte också kreaturen för fara. De fick brännblåsor på spenarna, trodde man.

Korna mjölkades två gånger om dagen, på morgonen och på kvällen. Men på somrarna när de betade ute mjölkades de även mitt på dagen. Vissa tecken i naturen talade om när det var dags att börja mjölka en tredje gång. "När björken lyser i by, då får man börja mjölka tri", sa man i Norrland. I södra Sverige höll man ett öga på kabbelekorna. När de blommade var det dags att utöka mjölkningen till tre gånger.

När grannen kom och bad att få låna lite mjölk hällde man alltid tillbaka en liten skvätt av den mjölk man hällt i grannens bytta. Eller också släppte man ned ett glödande kol eller brinnande spån i mjölken för att skydda den. Man var rädd att grannen skulle trolla med den så att ens egna kor sinade.

I en del ladugårdar fanns det snokar som diade korna. De kallades för "tomtormar" och ansågs föra lycka med sig. För att slippa ha dem i kobåsen satte man fram särskilda mjölkskålar åt dem. En gumma i Dalsland brukade locka på snokarna när hon satte fram skålarna. "Långfiskarna! Långfiskarna!" lockade hon. På ett annat ställe var snokarna så tama, att de kom fram ur sina gömslen när de hörde mjölken strila mot stävans botten.

I Möre i Småland berättades om några som gick förbi ett berg där det bodde ett troll. Inne i berget hörde de trollkvinnan sjunga: "Hej, sjungande mjölk och blåsande öl och magstruket bröd finns här till överflöd!" Hon sjöng om mat som människorna behandlat på fel sätt och som trollen därför kunnat ta. Det ansågs nämligen syndigt att sjunga när man mjölkade, blåsa bort skummet från ölet och stryka bort mjöl och sot från brödet mot förklädet efter bakningen. Då brast man i vördnad mot maten, gudslånet. Sådan mat tog trollen kraften ur, den mättade inte när man åt den.

Ibland försökte man bevara mjölken mot allt ont genom att lägga två rönnkvistar i kors i botten av byttan innan man började mjölka. Det gick också bra med en synål eller stoppmål eftersom stål skyddade mot onda makter. Första gången man mjölkade utomhus skulle man ha smörblommor i byttan. Allt för att man skulle få kärna mycket gult smör under året.

Källa:

Bengt af Klintberg: Svenska Folksägner,1972

"Glanmjölken" retade drängarna

Då som nu var mjölk ett viktigt och näringsrikt livsmedel. Den som inte hade råd att ha en ko var fattig. Han har inte en ko en gång, hette det.

Men det var inte ovanligt att även bönder som hade fyra, fem kor blev utan mjölk på vårkanten. Korna sinade därför att de inte hade fått tillräckligt med näring under vintern. Det var bara att låna sig fram, tills en ko kalvade.

Att dricka nymjölk för att släcka törsten ansågs som ett slöseri och oskick. På bordet ställdes endast skummjölk.

När korna hade mjölkats silades mjölken upp i lerfat, träskålar eller kopparbunkar, som ställdes på hyllor i köket eller i mjölkkammaren. Den som dristade sig till att vissla i rummen där mjölken förvarades låg illa till. Ljudet förstörde mjölken, trodde man. Resultatet blev att grädden inte flöt upp till ytan.

När mjölken stått en dag skummades grädden av med en hornsked och slogs i en kruka. Varje vecka eller var fjortonde dag kärnades smör, beroende på hur mycket grädde man fick.

Den skummade mjölken kallades för sötmjölk och användes som måltidsdryck och till matlagning. När skummjölken blev gammal blånade den och kallades för "glanmjölk". Drängarna svor långa ramsor när den ställdes på bordet.

Ibland åt man långmjölk, den sattes i bunkar eller fat som ställdes direkt på bordet. För att få långmjölk gick man till grannen och tiggde några skedar sådan mjölk, lade den i botten på en bunke, slog nymjölk över och lät den stå över natten.

Täte, som det kallades, förvarades under vintern genom att man dränkte in en yllelapp med tätemjölk och lät den torka. När man ville göra långmjölk lade man lappen i silen också slog man på nymjölk. Långmjölken åts framför allt på somrarna, då plockade man tätört, krossade den i ett kärl, hällde ny mjölk över och lät blandningen stå över natten.

Källa:

D. Harbe, Folkminnen från Edsbergs härad

Arlakon symbol i småländskt samhälle

Den välkända "Arlakon" har blivit en symbol för det småländska samhället Väckelsång utanför Växjö.

Centrala Väckelsång pryds numera av en Arlako i trä i naturlig ko-storlek.

Orsaken är att det var i Väckelsång som några snickare i en leksaksfabrik i mitten av 40-talet började tillverka den ko som då symboliserade Mjölkcentralen. På den tiden tillverkades kon helt i trä med "Mjölkcentralen" stämplat på ryggen. 4.000-5.000 kor tillverkades åt gången.

När Arla bildades 1975 moderniserades kon något och började tillverkas i plast istället för i trä. Än i dag "lever" Arlakon - nu i en ännu moderna version som tog fram i samband med att Arla fusionerades med MD Foods i Danmark.

Författare: Anna-Britta Ståhl

Kuriosa om mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 03 Feb 2011 10:26:00 GMT

Myternas ursprung

Myterna kring mjölkens gudomliga kraft tog fart med den boskapsskötande människan, som utsåg drycken till "gudaspis".

Som sådan tillskrevs den även förmågan att kunna släcka den "maskulina" eld som tändes av blixten.

Drycken användes flitigt i hedniska riter, bland annat som symbol för det "rena offret". I en vedisk, hinduisk, offerritual serverades upphettad mjölk. Den dracks som en symbol för den gudomliga livsströmmen.

Källa:

Hans Biedermann: Symbollexikonet (Forum)

Mjölk i mytologin

Tänk dig ett skummande, vitt hav av mjölk. I mitten står gudar och demoner och kärnar mjölken till smör med hjälp av en orm som slingrar sig kring världsberget Mandra. När arbetet är utfört drar gudarna en lättnadens suck. Universum är skapat!

Scenen är hämtad ur en gammal indisk skapelsemyt. Den inleds med att guden Vishnu fått nog av stridigheterna mellan gudar och demoner och uppmanar dem att ägna sina krafter åt att kärna det kosmiska mjölkhavet.

Gudarna lindar ormkungen Vasuki runt berget Mandra och använder honom som rep. När demonerna drar i ormens stjärt och gudarna i ormens huvud börjar mjölkhavet bubbla och ur skummet och vågorna stiger det mest värdefulla man kan tänka sig: En ko som ger mjölk och smör.

Samma tema återfinns i en japansk skapelseberättelse, som beskriver hur några gudar förvandlar det mörka urhavet till ostmassa genom att sätta det i rörelse.

I några österländska myter sägs till och med att de första människorna skapades av mjölk. Tanken återfinns lustigt nog i Bibeln, närmare bestämt i Jobs bok där Job i ett av sina samtal med Gud säger: - Ja, du utgöt mig som mjölk, och som ostämne lät du mig stelna?.

Landet som flyter av mjölk och honung

När folket i det forntida Iran firade sin mäktige Gud Mithras ingick mjölk och honung som en självklar del i riten. Att njuta av dessa naturens gåvor betraktades som ett sakrament, en helig handling.

Mithraskulten spreds till det romerska riket under senantiken och påverkade delar av den framväxande kristendomen. I andra Mosebok sägs till exempel att Kanaans "förlovade land" flyter av "mjölk och honung", det betyder att det var ett rikt land.

I Bibeln finns även anspelningar på mjölken som det rena, milda näringsflödet för de utvalda. I Petrus första brev sägs till exempel: "Som nyfödda barn skall ni längta efter den andliga mjölken för att växa genom den och bli räddade."

Vintergatan skapas

I den grekiska gudasagan sägs att Vintergatan skapades när gudinnan Hera, som ibland avbildades som en vit ko, ammade lille Herakles.

Den lille spjuvern bet henne så hårt i bröstet att hon slet bort honom med våldsam kraft. I farten sprutade mjölken upp till himlavalvet och formade sig till Vintergatan.

De droppar som i hastigheten råkade falla ner på jorden hann knappt landa förrän vita liljor spirade ur marken.

Den mjölkstinne jätten Ymer

När den svenska urkon Audhumbla, den mjölkrika, landar på jökelns is i den nordiska skapelseberättelsen, rinner fyra mjölkfloder ur hennes juver. Jätten Ymer suger sig fast vid spenarna och dricker sig stor och stinn.

Under tiden slickar Audhumbla fram asarnas stamfader Bure ur isen. Det innebär slutet för Ymer. Asarna dräper jätten och skapar världen av hans mjölkstinna kropp.

Kungar och mjölk

I Mesopotamien vördades gudinnan Ninhursag, "den steniga jordens härskarinna", som ibland förseddes med horn och avbildades som ko. Hennes emblem var format som den grekiska bokstaven Omega och representerade kons livmoder.

När Mesopotamiens kungar ville skryta om sitt ursprung sa de att de ammats med Ninhursags mjölk.

Källa:

Barbara G. Walker: The Woman´s Encyclopedia of Myth and Secrets (HarperSanFransisco)

Bibelcitat

Ty som ost pressas ut ur mjölk, och som blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ut ur vrede.
Ordspråksboken 30:33

Hennes furstar var mer glänsande än snö, de var vitare än mjölk, deras hy var rödare än korall, deras utseende var likt safirens.
Klagovisorna 4:7

På den tiden ska det ske att bergen dryper av druvsaft och höjderna flödar av mjölk, och alla bäckar i Juda flödar av vatten. Och en källa ska rinna upp i Herrens hus och vattna Akaciedalen.
Joel 3:18

Som nyfödda andliga barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.
Första Petrusbrevet 2:2

Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och av honung, det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bor.
Andra Moseboken 3:8

Är det inte nog att du har fört oss upp hit ur ett land som flöt av mjölk och honung för att låta oss dö i öknen? Vill du nu också upphöja dig till herre över oss?
Fjärde Moseboken 16:13

Och du gav dem detta land, som du med ed hade lovat deras fäder att ge dem, ett land som flyter av mjölk och av honung.
Jeremia 32:22

Ja, du utgöt mig som mjölk och som ostämne lät du mig stelna.
Job 10:10

Hans stävor har fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
Job 21:24

Svenska ordspråk

Man ska inte gråta över spilld mjölk. (Uttrycket kommer från engelskan och betyder att det inte lönar sig att sörja över det som är ohjälpligt förlorat).

Mjölk är de ungas vin och nyttigt för dem.

Den som mjölkar för hårt mjölkar blod.

Ordspråk från hela världen

Den Högste livnärde sig av mjölk, och genom hans godhet livnär sig allt skapat. (Uttrycket tillskrivs Efraim Syriern, död år 373)

En svart ko ger också vit mjölk. (Tyskland)

Även om kon är svart så är dess mjölk vit. (Afghanistan)

Vad hjälper det att ha en bra ko, om den sparkar omkull mjölkhinken? (Frankrike)

De kor som råmar mest ger minst mjölk. (Tyskland)

Kon långt härifrån har gott om mjölk. (Frankrike)

Kon håller tillbaka mjölken när man tvingar den, men ger mycket, när man lockar den. (Sydafrika)

Sägner om mjölk

I Norrland talade man ofta om vittror, jordbyggare eller de underjordiska. Dessa mystiska väsen kallades även för "det andra folket" och precis som människorna drev de sina kor till fäbodar. Men eftersom de stod utanför kristenheten måste man skydda sig mot dem genom att uttala Guds namn när man mötte dem.

Lyckan var gjord om någon lyckades komma över en ko, som hörde till "det andra folket". De var kända för att ge rikligt med mjölk.

Sägen från Njurunda, Medelpad:
Folket på gården var ute på en myr och slog hö. Plötsligt fick de se en kvinna komma gående och efter henne kom en hel hop feta, vita kor.

"Ur vägen med järnkrokarna!", ropade kvinnan åt dem.

Det var liarna hon menade och en av drängarna förstod direkt att kvinnan hörde till de underjordiska. Han visste att man kunde komma över deras kor om man kastade stål över dem. När koskocken strök förbi honom, kastade han sin lie över en av korna. Den blev stående på myren och drängen kunde leda hem den.

Men med de underjordiskas kor är det så att man bara får mjölka ett kärl fullt, inte tömma det och mjölka på nytt. Kärlet blir alltid fullt om man så tar det största tvättkar. Men även om kärlet inte är större än en fingerborg får man bara mjölka en gång. Det visste människorna och allt gick bra till en början.

Men en gång var det en som glömde sig och bröt mot regeln, och då mjölkade kon bara blod. Sen hade de ingen nytta av henne längre.

Källa:

Bengt af Klintberg: Svenska folksägner, 1972

Gåtor om mjölk och mjölkning

1)
Stabben står,
böljan går,
tio drar fyra.

Lösning: Mjölkning. (Stabben är mjölkpallen, böljan är mjölken, tio som drar fyra syftar på fingrarna som drar i de fyra spenarna.)

2)
Fyra jungfrur sitter på en tuva och gråter vita tårar.

Lösning: Spenarna på kons juver.

3)
Vem gör tak åt sig själv i bondens hus?

Lösning: Mjölken när det blir grädde upptill.

4)
Det sitter två män på varsin sida om älven och flår vita kalvar.

Lösning: Två män äter filbunke. Med sina skedar lyfter de grädden till munnen.

5)
Rölla kör på Svartela så Vitela keser.

Lösning: Mjölkkastrullen kokar över på spisen. ( Rölla, konamn, står för den röda elden. Svartela, också konamn, är grytan och Vitela, konamn, är mjölken.)

Författare: Anna-Britta Ståhl

Reportage: Karin vann en mästerkock

Fri, 25 Feb 2011 10:11:00 GMT

Köket är fejat, släkt, vänner och barn är på plats för årets festmåltid hos Karin och Håkan Skärby, mjölkbönder utanför Kisa. Årets Kock 2010, Gustav Trägårdh, har lagat maten. Han och hans kokkonst är priset i en tävling om bästa formulering riktad till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Karin och Håkan Skärby på Framnäs Gård i södra Östergötland har i stort sett avslutat arbetsdagen. Det är mitten på januari och skymningen har just övergått i mörker. Borta i skogskanten borrar sig en skogsmaskins lyktor rakt in i skogen.

– Det är Södra skogsägarna som avverkar åt oss, de kör tvåskift, säger Håkan Skärby, som tillsammans med hustrun äger och driver gården.

Samtidigt som de ställer i ordning det sista inför kvällen rullar Årets Kock 2010, Gustav Trägårdh, in på gårdsplanen. Han har kört från Göteborg, där han är köksmästare på restaurang Basement, som har en stjärna i Guide Michelin.

Inne i hallen välkomnas han av familjen Skärby, Håkans syster, Karins syster, mamma och väninna samt bordercollievalpen Lizz som glädjekissar en skvätt på golvet.

– Det går åt mycket hushållspapper, suckar Karin Skärby och torkar upp efter den blivande vallhunden, som får dra sig tillbaka i ett angränsande rum.

Önskat västkustmat

Under tiden bär Gustav in maten från bilen och ställer byttorna på köksbänkarna, där de sista förberedelserna ska göras. Maten ligger i byttor och är i de flesta fall gömd under flera lager gladpack.

– Vi vet inte exakt vad vi kommer att få men vi har önskat mat från Västkusten, säger Karin Skärby.

Orsaken till att Gustav Trägårdh hamnat hos familjen Skärby är att de i höstas deltog i Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel, där olika typer av frågor ställdes till mjölkbönder. Den sista utslagsfrågan handlade om att formulera vad man skulle säga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson om man fick tio minuter med honom.

– Jag minns inte så noga vad vi skrev, men det var något om att Sverige måste agera lite mer diplomatiskt i EU:s jordbrukspolitik, vi får inte ha en så extrem position att ingen lyssnar, säger Karin.

Efter ett besök i ladugården, där kocken Gustav klappar korna, som är av rasen holstein och mjölkas med robot, fortsätter han med maten samtidigt som han berättar om Årets Kock. En tävling som han något motvilligt ställde upp i, och som han inte förväntade sig att vinna.

Hade tur i tävlingen

– Jag hade bara tur, riktig röta, säger han och ber i förbifarten om tre serveringsfat, samtidigt som han halverar några dussin småtomater.

Efter att ha kvalificerat sig för finalen ställdes kockarna inför två delmoment. Det ena handlade om att göra något av renkalvsadel och rentunga, vilket de tävlande fått träna på. Det andra momentet var hemligt.

– Överraskningsrätten visade sig vara torsk, något jag tillagar i stort sett varje dag. När jag fick reda på det kände jag att jag skulle vinna.

Samtidigt som Gustav berättar drar han igång det som återstår av matlagningen. Samtalet i köket kommer, inte helt oväntat, att kretsa kring mat, speciellt kvällens meny.

– Vi önskade oss sådant som vi inte äter så ofta, säger Karin, och vad kan passa bättre än fisk och skaldjur, som det ju verkar bli, lagat av en kock från Göteborg?

Familjen Skärby tycker om mat och de tar både kött och mjölk från den egna gården, som är KRAV-certifierad sedan 1998. De använder gärna mjölkprodukter, främst KRAV-märkta. Några favoriter som ofta står på menyn är vispgrädde, crème fraiche och olika ostar.

Smör en favorit

Mindre vanligt på matsedeln är ostron men i kväll ska Gustav Trägårdh se till att familj och gäster får lära sig både hantera och äta ostron. Snart går ostron och ostronkniv laget runt.

– Man ska inte bända utan vrida upp skalet, ungefär som man vrider gashandtaget på en moped, säger Gustav till Karin, som efter visst besvär lyckas öppna sitt motsträviga blötdjur.

Förrätterna är snart klara för servering och medan familj och gäster sätter sig för att äta, börjar Årets Kock med kvällens huvudnummer, vars viktigaste ingrediens är filéer av Västerhavstorsk, stekta i mycket smör.

– Västerhavstorsken är något helt annat än sin kusin i Östersjön, säger Gustav Trägårdh. Den ska stekas i smör, mycket smör, inget annat ger så fin stekyta och smak.

Smör är en av hans favoriter i Arla-sortimentet, gräddfil en annan.

– Gräddfil går att använda till så mycket, till exempel glass och kalla såser, dessutom är det en helt unik produkt som jag inte hittat någon annanstans i världen.

Mätta och nöjda

Smör och grädde är också favoriter och han nästan viskar att potatispurén ”till så gott som 50 procent består av smör och grädde”.

Omdömen om förrätt, huvudrätt och efterrätt varierar mellan ”fantastiskt” och ”otroligt gott”.

Gustav Trägårdh sätter sig ibland vid matbordet och småpratar för att i nästa stund samla ihop disk och stoppa den i diskmaskinen i köket. Han börjar så smått förbereda sin nattliga resa tillbaka till Göteborg.

– Det är nästan 30 mil men det går bra. Det är arbetsdag i morgon, så jag måste hem.

Familjen Skärby med gäster är väldigt mätta och mycket nöjda med kockbesöket.

– Fantastiskt gott alltihopa, det här lär ingen av oss glömma i första taget, säger Håkan Skärby.

Meny

Förrätt
Potpurri av förrätter: ostron i citron och charlottenlök, blåmusslor i ouzo, räksallad med gula och röda tomater medchipotle (rökt röd chili) och färsk fänkål, hummersallad på pistage- och pinjenötter, bacon, gula russin och kummin, gratinerade havskräftor med dill-, rosmarin- och vitlökssmör. Bröd och Cremant De Bourgogne, ett torrt vitt mousserande vin.

Huvudrätt:
Torsk Bourgogne (Boeuf Bourguignon med biff en bytt mot torsk) av smörstekt Västerhavstorsk, tryffelsås, sidfläsk i bitar, smålöks- och svampragu med potatispuré. I glasen: Mas Louise, en ekologisk Côtes du Rhône.

Efterrätt:
Hackade jordgubbar, mango och passionsfrukt, toppad med vaniljkräm, pistagenötter, banan och jordgubbscrisp samt mousse på kokosmjölk och rom. Till: 2008 e Noble Prankster Adelaide Hills Chardonnay Semillon.

Gårdsfakta

Karin och Håkan Skärby äger och driver Framnäs gård som de köpte 1984. Gården har en anställd och ligger sex kilometer öster om Kisa, som är centralort i Kinda kommun. Framnäs gård är KRAV-certifierad sedan 1998 och har 75 mjölkkor samt 20 får. Den odlade arealen är drygt 180 hektar.

Formuleringen till Eskil Erlandsson som vann pris:

”Slå vakt om den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Ha inte en ståndpunkt som är så extrem så du inte blir lyssnad på. Sverige är unikt, liksom de flesta länder, men det svenska unika måste komma fram och hävdas bättre inom EU annars riskerar vi att tappa vårt unika arv. Betesmarker är ett bra exempel, där vi har misslyckats och där vi riskerar att få förändra för mycket som är unikt. Matlandet Sverige är ett bra initiativ, men hela svenska lantbruket kan inte vara en nisch så den stora basproduktionen inom mjölk, kött och växtodling måste också uppmärksammas och ges villkor så att den kan växa och utvecklas.”

Text: Johan Granath
Foto: Staffan Gustavsson

18 av 22 viktiga näringsämnen som finns i mjölk

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 31 Mar 2011 09:09:00 GMT

Enligt de svenska näringsrekommendationerna, SNR, finns det 22 näringsämnen som vi bör få i oss varje dag. 18 av dem finns i mjölk.

Den rekommenderade mängden 5 dl mjölk per dag ger minst 10 procent av det rekommenderade dagliga intaget av de respektive 18 näringsämnena.

I denna faktasamling ges information om dessa näringsämnen. Bland annat beskrivs funktionerna i kroppen, förekomsten i mjölk, kemisk struktur och i vilka andra livsmedel än mjölkprodukter som är källor till respektive näringsämne.

De fyra näringsämnen som inte finns i mjölk är vitamin C, järn, vitamin E och koppar.

Näringsämnen i mjölk:

Energigivare
Fett
Kolhydrater - laktos
Protein

Vitaminer
Folat (folsyra)
Vitamin A
Tiamin (vitamin B1)
Riboflavin (vitamin B2)
Niacin (vitamin B3)
Vitamin B6 (pyridoxin)
Vitamin B12
Vitamin D

Mineraler
Fosfor
Jod
Kalcium
Kalium
Magnesium
Selen
Zink

För forskningsfrågor kontakta Helena Lindmark-Månsson.

Behöver eleverna dricka mjölk till skollunchen?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 10:07:00 GMT

Ja, det är bra om skolmåltiden innehåller mjölk.

Mjölkens näring gör måltiden fullvärdig. Nästan inga skolmåltider klarar att täcka behovet av till exempel kalcium och riboflavin utan mjölk. Mjölken är extra viktig för de elever som äter lite.

Idag är konsumtionen per elev och skollunch i genomsnitt 1,8 deciliter. Den önskvärda konsumtionen är 2 deciliter. Det är 40 procent av den rekommenderade mängden mjölk och mjölkprodukter Livsmedelsverket rekommenderar att vi får i oss varje dag.

Ett sätt att få eleverna att välja mjölk till skollunchen är att erbjuda flera mjölksorter. En annan är att se till att mjölken är kall.

Behöver vuxna dricka mjölk?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 10:11:00 GMT

Ja, vårt behov av näring i form av protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler är ungefär lika stort hela livet. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi enligt Livsmedelsverket behöver få i oss varje dag.

Behovet av energi (kalorier) minskar däremot med åren. Dels för att man har slutat växa, dels för att de flesta rör sig mindre än när de var unga. Mjölk ger mycket näring men innehåller lite energi (kalorier).

Experter framhåller också mjölken som extra viktig för äldre personer eftersom mjölkprodukter är överlägsna alla andra livsmedel i näringsinnehåll.

Utan mjölk är det svårt att nå det rekommenderade intaget av kalcium som är 800 milligram per dag. Kalcium är mycket viktigt under barn- och ungdomsåren för att bygga ett starkt skelett men även under resten av livet för att bevara det och undvika benskörhet.

Nedan ser du exempel på hur mycket du måste äta av andra livsmedel som innehåller kalcium för att få i dig lika mycket som finns i en halv liter mjölk, det vill säga 600 milligram, 75 procent av det rekommenderade intaget under en dag.

600 mg kalcium finns i

500 g mjölk (5 dl)
70 g ost (17 %)
950 g broccoli
370 g grönkål
630 g spenat
390 g kikärtor
310 g hasselnötter
220 g sötmandel
500 g räkor
300 g sardiner med ben

Källa: Livsmedelstabell energi och näringsämnen 2002, Livsmedelsverket

Blir jag åderförkalkad av mjölk?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 10:18:00 GMT

Nej, mjölkens kalcium har ingenting med åderförkalkning att göra.

Det som brukar kallas åderförkalkning är en åderförfettning (fett som lagras i ådrorna). Mjölk är ingen stor fettkälla. Dryckesmjölken står för endast 5 procent av vårt totala fettintag.

Studier har dessutom visat att mjölkdrickare ofta löper lägre risk för hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck. Läs mer om detta i faktasamlingen ”Mjölk och hjärtkärlsjukdom” samt om den så kallade DASH-kosten som fungerar blodtryckssänkande utan mediciner under Hälsa.

Blir man tjock av mjölk?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 13:30:00 GMT

Nej, mjölk ger mycket näring men innehåller lite energi (kalorier). En rad forskningsresultat visar dessutom att mjölkdrickare generellt är smalare än andra.

Mjölk är ett magert livsmedel. Dryckesmjölk står bara för fem procent av vårt totala fettintag. Där av bidrar de magra mjölkprodukterna mini-, lätt- och mellanmjölk med två procent. Fil och yoghurt står för två procent av fettintaget.

I ett glas lättmjölk (2 deciliter) finns det bara 1 gram fett men många vitaminer och mineraler vi behöver för vår hälsa.

Det är ändå viktigt för kroppen att få en viss mängd fett för att den ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer och för att hjärnan ska fungera normalt.

Ju äldre vi blir desto mindre rör vi oss som regel. Vårt behov av energi blir då mindre (fett är en av flera energikällor). Näringsbehovet är däremot lika stort som tidigare. Mjölk passar då bra eftersom det innehåller relativt lite fett men mycket näring.

Tonårsflickor oroar sig i onödan

Tyvärr avstår många tonårsflickor från att dricka mjölk av rädsla för att bli tjocka. De är oroväckande eftersom de behöver mycket kalcium för att bygga upp ett starkt skelett och för att förebygga benskörhet. Mjölk och mjölkprodukter ger 75 procent av det kalcium vi får i oss i vår kost i Sverige.

I tonåren är det för tidigt att försöka hålla en "idealvikt". Kroppen är inte färdigutvecklad utan det är högst normalt att väga några kilo "för mycket" eller "för lite". Det gäller att äta lagom mycket och att röra sig regelbundet. Kroppen ordnar då det hela av sig själv.

Hur håller man då vikten och får i sig tillräckligt med näring? Bästa sättet är att äta frukost, lunch och middag i normala portioner med mjölk till, kompletterat med ett eller ett par mellanmål.

Barn och mjölk

Inte heller barn blir tjocka av mjölk. Tvärtom visar ny forskning att barn som dricker mjölk är smalare än andra barn.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn över två år dricker eller äter motsvarande 5 deciliter mager mjölk per dag. Mycket fysiskt aktiva barn och tonåringar behöver ännu mer för att få den energi och framför allt näring de behöver.

För barn är mjölk och mjölkprodukter den i särklass viktigaste kalciumkällan. Tillsammans med motion och vitamin D bidrar mjölken till att bygga och stärka skelettet.

Inget tyder på att en normal konsumtion av mjölk och mjölkprodukter skulle leda till att barn äter sämre, tvärtom.

Finns det samband mellan mjölk och autism?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 28 Nov 2011 09:31:00 GMT

Nej, det finns inget samband mellan mjölkproteinet kasein och autism.

EFSA (European Food Safety Authority, det vill säga europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket) har gjort en stor genomgång av all den forskning som finns runt sambanden mellan gluten, kasein och autism. I denna har man inte hittat några kopplingar mellan mjölkprotein och uppkomst av autism. Man har heller inte hittat något som pekar på att man kan bli botad från sin autism genom att sluta dricka mjölk.

Får jag friskare tänder av mjölk?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 13:34:00 GMT

Ja, mjölk är bra ur tandhälsosynpunkt på flera sätt.

Under barnets uppväxttid bidrar mjölkens kalcium till att bygga upp skelett och tänder.

För resten av livet är mjölkkonsumtion bra för tänderna eftersom vissa komponenter i mjölken har en skyddande effekt för tänderna.

Går det att frysa mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 10:57:00 GMT

Ja, men smaken och konsistensen kan påverkas. Det lämpligaste är att frysa in mjölken i oöppnad förpackning och att inte förvara den i frysen längre än tre månader.

När du vill använda mjölken är det bäst att tina den långsamt i kylskåpet.

Har det betydelse om jag dricker mjölk flera gånger om dagen?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 13:37:00 GMT

Ja det har det. För att kroppen ska kunna ta upp maximalt med kalcium och andra näringsämnen är det viktigt att fördela intaget på flera måltider under dagen.

En bra regel är att i princip konsumera mjölk eller mjölkprodukter till varje måltid.

För att ge kroppen den näring den behöver och hålla blodsockret på en jämn och bra nivå är det bäst att äta frukost, lunch och middag samt ett eller ett par mellanmål.

Enligt Livsmedelsverket innehåller ett bra mellanmål någon mjölkprodukt, bröd/gryn/müsli och en frukt eller grönsak.

Hindrar mjölk kroppen från att ta upp järn?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 13:42:00 GMT

I Sverige har det länge funnits en föreställning om att kalcium kan hämma järnupptaget i kosten. Denna föreställning grundade sig på forskning som numera motbevisats. Det finns därför inte längre några belägg för att hävda att mjölk till maten hämmar järnupptaget.

Vill man förbättra sitt järnupptag ska man äta järnrika livsmedel som till exempel kött. Dessutom kan man komplettera måltiden med frukter och grönsaker som är rika på vitamin C som stimulerar upptaget av järn.

Du kan läsa mer om detta i artikeln "Mjölk fungerar med järnrik måltid".

Hur mycket fett innehåller ett glas mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 13:44:00 GMT

Nedanstående lista visar mängden fett i 2 deciliter av respektive mjölksort

Minimjölk, 0,1 procent fett, innehåller cirka 0,2 gram fett
Lättmjölk, 0,5 procent fett, innehåller cirka 1 gram fett
Mellanmjölk, 1,5 procent fett, innehåller cirka 3 gram fett
Standardmjölk, 3,0 procent fett, innehåller cirka 6 gram fett

Rekommenderad mängd fett par dag är 60-90 gram beroende på om man är kvinna eller man och hur mycket man rör på sig.

Mjölk bidrar bara till en mycket liten mängd av det fett vi får i oss. Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning Riksmaten står dryckesmjölk endast för 5 procent av det totala fettintaget i vårt land.

Näringsinnehållet är detsamma i all mjölk, frånsett att det finns mer vitamin D i mini-, lätt- och mellanmjölk än i standardmjölk.

Hur mycket kalcium bör jag äta per dag?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 09 Nov 2010 11:47:00 GMT

Tabellen nedan visar hur mycket kalcium vi behöver varje dag.

75 procent av kalciumintaget får vi från mjölk och mjölkprodukter. Resterande 25 procent får vi huvudsakligen från grönsaker.

Ålder	Kalcium per dag
Barn
6-11 månader	540 mg
1-5 år	600 mg
6-9 år	700 mg
Män
10-17 år	900 mg
18-	800 mg
Kvinnor
10-17 år	900 mg
18-	800 mg
Gravida	900 mg
Ammande	900 mg

Nedan följer några exempel på hur mycket kalcium olika kombinationer av mjölk och mjölkprodukter ger.

Ett glas mjölk eller en tallrik fil eller yoghurt på 2 deciliter innehåller cirka 240 milligram kalcium. En skiva ost innehåller cirka 80 milligram kalcium.

Mjölk och mjölkprodukter	Kalciummängd
Caffè latte (2 dl mjölk + 6 cl kaffe) 2 dl fruktyoghurt 1 skiva ost	500 g
1 tallrik fil eller yoghurt (2 dl) 4 skivor ost	600 mg
1 glas mjölk (2 dl) 1 tallrik fil (2 dl) 4 skivor ost	800 mg
2 glas mjölk (á 2 dl) 1 tallrik fil eller yoghurt (2 dl) 3 skivor ost	1 000 mg

Hur mycket mjölk behöver jag?

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 03 Nov 2010 13:46:00 GMT

Livsmedelsverket rekommenderar att alla från 1 års ålder dricker 5 dl mager mjölk per dag eller konsumerar motsvarande mängd mjölkprodukter. De magra mjölksorterna är mini-, lätt- och mellanmjölk.

1 deciliter mjölk motsvarar 1 deciliter fil eller yoghurt alternativt 1-2 ostskivor.

Hela 75 procent av det kalcium vi behöver per dag täcks av en halv liter mjölk och mjölkprodukter. Det är svårt att ersätta den kalciummängden via annan mat. Kalciummängden från ett glas mjölk motsvarar till exempel mängden kalcium från cirka 9 portioner broccoli eller vitkål.

Hur mycket mjölk dricker vi i Sverige?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 30 Nov 2010 10:15:00 GMT

Nedanstående stapeldiagram visar mjölkkonsumtionen i Sverige i liter mellan åren 1940-2008.

Diagrammet visar liter per person och år.

Hur ska mjölk förvaras?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:35:00 GMT

Mjölk är färskvara och ska förvaras i kylskåp, det vill säga maximalt 8 grader Celcius.

Står mjölk framme för länge i rumstemperatur, förlorar den smak och hållbarhet.

Det är för mjölken att låta den vara kvar i förpackningen. Den skyddas då mot ljus, som kan försämra mjölkens näringsinnehåll och ge bismak.

Rätt förvarad håller sig mjölken ett par dagar längre än efter "bäst före datum". Lukta och smaka på mjölken. Så länge den luktar och smakar gott är den fullt användbar.

Hur stor del av dagsbehovet av vitaminer och mineraler ger en halv liter mellanmjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 13:48:00 GMT

Innehåll

Kvinnor 19-60 år
Män 19-60 år
Tonåringar 11-18 år
Barn 4-6 år

Kvinnor 19-60 år

Procent i relation till rekommenderat intag per dag.

Upp

Män 19-60 år

Procent i relation till rekommenderat intag per dag.

Upp

Tonåringar 11-18 år

Procent i relation till rekommenderat intag per dag.

Upp

Barn 4-6 år

Procent i relation till rekommenderat intag per dag.

Upp

Hur vitamineras den magra mjölken?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:37:00 GMT

Vitaminerna A och D, som är de vitaminer som tillsätts vid vitamineringen, är lösta i majsolja. Varje liter mjölk tillförs 9 milligram majsolja.

Det betyder till exempel att cirka en (1) procent av fettet i minimjölk och mindre än en (1) promille i mellanmjölk utgörs av majsolja.

Majsolja är inte känt för att kunna ge några allergiska problem.

Fram till slutet av 1980-talet använde en del mejerier ett vitaminpreparat som var löst i en blandning av jordnötsolja och sojaolja. Då och då framkom misstankar att lättmjölk skulle kunna ge allergiska reaktioner, som inte berodde på allergi mot mjölkprotein. Teoretiskt kunde detta bli följden om oljorna innehöll spår av protein från jordnötter eller sojabönor. Båda dessa proteiner är kända för att kunna ge allergier vid mycket låga halter. Misstankarna kunde inte bekräftas, men för säkerhets skull övergick mejerierna till ett vitaminpreparat som är löst i majsolja.

I vilka länder dricker man mest mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 29 Nov 2010 14:03:00 GMT

Detta är tio-i-topp-listan från 2009 över konsumtionen av dryckesmjölk i världen:

Irland
Finland
Island
Australien
England
Sverige
Norge
Danmark
Spanien
Kanada

Kan jag vara allergisk mot mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:24:00 GMT

Allergi mot mjölkens proteiner (komjölksproteinallergi) drabbar cirka två procent av de små barnen i Sverige. De flesta växer ifrån denna före skolåldern. Endast 0,1 procent av vuxna svenskar är komjölkproteinallergiker.

Komjölkproteinallergi kan visa sig första gången ett spädbarn får komjölk. Symtomen kan vara magknip, kräkningar, diarré eller nässelutslag.

Det är mycket viktigt att söka vård och undersöka orsaken till magbesvär hos barn. Att själv experimentera med barnets kost utifrån antaganden och till exempel utesluta mjölk och mjölkprodukter kan leda till att barnet helt i onödan inte får tillgång till viktig näring.

Om läkare har konstaterat komjölksproteinallergi, ska alla produkter som innehåller mjölk och mjölkprotein uteslutas ur maten. För att barnet ska få en fullvärdig kost men tillräckligt med energi och näring ska man ta hjälp av en dietist.

Fördjupning om komjölksproteinallergi.

Kan mjölk ersättas med andra livsmedel?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 30 Nov 2010 10:53:00 GMT

Det går, men det är svårt.

Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets expertgrupp skriver:

"Om intaget för alla de näringsämnen som idag täcks av mjölk och mejeriprodukter i den svenska kosten ska täckas via andra livsmedel, krävs stora förändringar i kostmönstret. Förändringar som kommer i konflikt med gängse mattraditioner och attityder till mat".

Så mycket som 75 procent av det kalcium vi får i oss kommer från mjölk och mjölkprodukter. Det är svårt att ersätta den kalciummängden via annan mat.

Fil och yoghurt ger lika mycket näring som motsvarande mängd mjölk.

Tre skivor ost ger lika mycket kalcium som ett glas mjölk (2 dl), men mer fett och inte lika mycket B-vitaminer och andra mineralämnen.

Vill du byta ut mjölk och mjölkprodukter mot kalciumrika grönsaker ser alternativet till exempel ut så här:

Ett glas mjölk (2 dl) motsvarar cirka 9 portioner broccoli eller vitkål.

En rejäl portion sardiner (med ben) ger dig också kalcium.

Kan mjölk skydda mot sjukdomar?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:26:00 GMT

Många nya forskningsresultat talar för att ämnen i mjölk kan bidra till att skydda mot flera av våra stora folksjukdomar. Här beskrivs kortfattat några av dem. Under avdelningen Hälsa hittar du mer och fördjupad kunskap i ämnet.

Benskörhet

Mjölk innehåller mycket kalcium. Alla experter är överens om att behovet av kalcium är stort fram till 25-30 årsåldern, det vill säga under hela den tid då benstommen byggs upp. Därefter behövs det för att bevara skelettet starkt hela livet.

För att bygga upp och bevara ett starkt skelett behövs även fysisk aktivitet och vitamin D.

Om vi äter mindre kalcium än vi behöver ökar risken för benskörhet.
Nya undersökningar pekar på att medelålders kvinnor kan minska skelettets kalciumförluster under klimakteriet genom att äta tillräckligt med kalciumrik mat, till exempel mjölk.

En halv liter mager mjölk ger ca 75 procent av det kalcium vi behöver per dag och cirka 27 procent av dagsbehovet av vitamin D.

Högt blodtryck

Risken för hjärt-kärlsjukdom och hjärnblödning anses öka av högt blodtryck. Forskning visar att en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter effektivt sänker ett förhöjt blodtryck. Du kan läsa mer om detta i vår information om den så kallade DASH-kosten under avdelningen Hälsa.

Smal med mjölk

Forskning visar att mjölkdrickare generellt är smalare än andra. Man har också visat att kalcium, framför allt kalcium från mjölk, kan underlätta viktminskning. Det är inte helt klart vad i mjölken som har denna effekt, men man tror att kalcium kan binda fett från kosten så att det inte tas upp i tarmen. En annan teori är att kalcium kan öka fettförbränningen i kroppen.

Kan små barn dricka mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:28:00 GMT

Ja, små barn kan dricka mjölk.

Mjölk ska som alla livsmedel introduceras försiktigt under det första levnadsåret. Från och med att barnet börjar med smakportioner från 4-6 månaders ålder kan mjölk kan användas i matlagningen eller till gröt. Lite fil eller yoghurt som mellanmål är också bra. Ett skäl till att introducera mjölk och mjölkprodukter tidigt är att det är bra att barnet vänjer sig vid smakerna eftersom mjölk och mjölkprodukter är viktiga livsmedel i vår kosthållning.

Mjölk bör dock inte ges i stora mängder som dryck i mugg eller flaska förrän barnet är ungefär 1 år.

Livsmedelsverket rekommenderar att barn från 2 års ålder får i sig en halv liter lättmjölk eller andra magra mjölkprodukter om dagen.

Vi på Svensk Mjölk tycker att både minimjölk, lättmjölk och mellanmjölk kan ges till barn eftersom de ger mycket näring med lite fett. Dessutom är alla de magra produkterna berikade med vitamin D. Det är inte standardmjölken.

Mer om mjölk till små barn.

Kan vi ha olika förmåga att tåla laktos?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:34:00 GMT

I vår mat finns kolhydrater i form av enkla sockerarter, disackarider, oligosackarider, stärkelse och fiber. De flesta kolhydrater kan brytas ner och tas upp i övre delen av tunntarmen.

De som inte tas upp kallas fermenterbara och bryts ner med hjälp av bakterier i grovtarmen. En del fiber lämnar kroppen utan att ha brutits ner.

Laktos (mjölksocker) är en disackarid, som bryts ner i tunntarmen med hjälp av ett enzym som heter laktas. Är enzymaktiviteten nedsatt, kan laktosen fermenteras (brytas ner) i grovtarmen.

När kolhydrater från mjölk, lök, ärtor och bönor bryts ner i grovtarmen med hjälp av bakterier bildas vätgas. Vållar gasen obehag eller smärta, kan det vara lämpligt att äta mindre av dessa livsmedel.

Cirka fem procent av Sveriges befolkning är laktosintolerant, det vill säga att de har svårt att bryta ner mjölkens kolhydrat laktos i tunntarmen. Laktosintolerans debuterar tidigast i skolåldern. Det är extremt ovanligt att förskolebarn är laktosintoleranta.

Hur mycket laktos en laktosintolerant person tål är individuell. Ett halvt till ett glas mjölk kan de flesta hantera, särskilt i samband med annan mat.

Ofta kan man inta större mängder syrade mjölkprodukter, det vill säga fil eller yoghurt. De innehåller mindre mängd laktos. Alla former av hårdostar är laktosfria och kan ätas obehindrat.

Liten ordlista

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 13:00:00 GMT

Fermentering

En process då kolhydrater bryts ner till organiska syror med hjälp av mikroorganismer. Till exempel fermenteras laktos av mjölksyrabakterier till mjölksyra.

Homogenisering

Fettet i mjölken finfördelas, vilket ger jämnare konsistens och en fylligare smak.

Laktovegetarian

En person som inte äter kött, fisk och ägg däremot allt från växtriket samt mjölk och mjölkprodukter.

Pastörisering

Innebär att mjölk och grädde hettas upp till cirka 75 grader i 15 sekunder varvid eventuella ohälsosamma bakterier och virus dör. Pastörisering ger också bättre hållbarhet.

Syrade produkter

Kulturmjölkprodukter som fil och yoghurt som innehåller så kallade goda bakterier.

Vegan

En person som endast äter föda som härstammar från växtriket (vegetabilier).

Vitaminering

Det fett som tas bort från mini- lätt- och mellanmjölk innehåller vitamin A och D. För att återge mjölken sitt vitamininnehåll tillsätts vitamin A och D. Detta kallas för att den "vitamineras".

Orsakar mjölk öroninflammation?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 28 Nov 2011 09:38:00 GMT

Nej. Men man har sett ett samband mellan allergier och ökad förekomst av öroninflammation. Därför har olika forskargrupper undersökt om mjölkproteinallergi kan kopplas samman med ökad förekomst av öroninflammation. Man har studerat detta i ett flertal studier men inte hittat några entydiga samband.

Andra faktorer som ger ökad risk för öroninflammation är syskon med öronbesvär, att barnen går på förskola eller att de har ammats under kort period.

Mer om komjölksproteinallergi på denna webbplats.

Vad innebär homogenisering av mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:44:00 GMT

I mjölk finns naturligt fettdroppar av varierande storlek, från några tusendels millimeter i diameter ner till droppar med tio gånger lägre diameter. Om ohomogeniserad mjölk "får stå" stiger de större fettkulorna uppåt och ger ett gräddskikt på grund av att fett är lättare än vatten.

Fettet i mjölken finfördelas

Vid homogenisering omvandlas stora fettdroppar till många små genom vanliga fysikaliska krafter som uppkommer vid snabba tryckfall. Dessa uppkommer genom att mjölken under högt tryck och med hög hastighet pumpas genom ett litet hål ut i ett normaltjockt rör.

Genom behandlingen får alla fettkulor samma storlek och kan med andra ord inte längre stiga till ytan.

Homogenisering ger en fylligare smak.

Ur näringssynpunkt har homogeniseringen ingen större betydelse. Möjligen bryts fett och protein ned något lättare och snabbare i de homogeniserade varianterna.

Finns det några negativa effekter av homogenisering?

Nej det gör det inte. I början av 1970-talet förekom en hypotes framlagd av en amerikansk forskare, Kurt A Oster. Enligt denna hypotes skulle enzymet xantinoxidas genom homogeniseringen kunna transporteras ut i blodbanorna, där det skulle kunna ge oxidativa skador.

Hypotesen har förkastats och väcker numer inget vetenskapligt intresse. En huvudorsak till detta är att människan själv bildar dessa enzymer och detta i tusenfalt större mängder än vad ett teoretiskt tillskott via homogeniserad mjölk skulle kunna ge.

Vad är pastörisering?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Thu, 25 Nov 2010 13:21:00 GMT

Pastörisering av mjölk innebär att man avlägsnar eventuella bakterier och andra mikroorganismer från mjölken som inte är hälsosamma som till exempel EHEC och Campylobakter som leder till sjukdom. Pastöriseringen innebär också att mjölken håller sig färsk längre.

Pastörisering kan ske vid olika temperaturer. Dryckesmjölk upphettas till 72-76 grader i 15 sekunder.

Efter uppvärmningen kyls mjölken ner till cirka 4 grader Celsius innan den förpackas.

Innehållet av fettlösliga vitaminer, fettsyror och proteiner påverkas inte av pastörisering. De vattenlösliga vitaminerna folat, tiamin, vitamin B6, vitamin B12 och vitamin C är de enda näringsämnen som minskar något i samband med pastöriseringen.

De näringsvärden som deklareras på förpackningarna avser efter pastörisering.

Enzymet alkaliskt fosfatas minskar av pastöriseringen. Det har ingen betydelse ur näringsaspekt, eftersom de enzymer som finns i maten förstörs i den sura miljö som mag-tarmkanalen innebär. I kroppen bildas de enzymer kroppen behöver.

Det är ett lagkrav att all mjölk och grädde som säljs i butik i Sverige ska vara pastöriserad. Undantag gäller för små mängder som säljs eller skänks bort till konsumenter direkt från mjölkgården i liten skala.

UHT och ESL

Ultrapastörisering, UHT, är en metod som innebär en upphettning till cirka 140 grader i 2-5 sekunder. UHT-behandlad mjölk förpackas aseptiskt i speciella förpackningar. Mjölken får lång hållbarhet och kan förvaras i rumstemperatur, så länge förpackningen är obruten. UHT-behandlad mjölk får en något kokt smak.

Ytterligare en typ av värmebehandling är ESL, Extended Shelf Life. Mjölken värms då upp till cirka 127 grader. Mjölken får längre hållbarhet än lågpastöriserad mjölk, men är fortfarande en kylvara.

Varför behöver vi mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:37:00 GMT

Mjölken har i över 5000 år bidragit till att vi i Sverige fått den näring vi behöver. Mjölk ger ett bra och allsidigt tillskott till den näring kroppen behöver, den innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag. Samtidigt innehåller den lite fett – det är en oslagbar kombination.

Mjölk och mjölkprodukter är till exempel vår viktigaste källa till kalcium, som är nödvändigt för att bygga upp och bevara ett starkt skelett.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi konsumerar mjölk och mjölkprodukter motsvarande en halv liter mager mjölk per dag. De magra sorterna är mini-, lätt- och mellanmjölk.

1 deciliter mjölk motsvarar 1 deciliter fil eller yoghurt och 1-2 skivor ost.

Mjölkens särställning som näringskälla på vår del av jordklotet har en naturlig förklaring. Vi kan inte odla året runt som i sydligare länder och få i oss tillräckligt med näring från övrig kost. Utan mjölken hade vi i vårt kalla klimat haft betydligt svårare att överleva.

Trots delvis förändrade matvanor är mjölk fortfarande ett av våra viktigaste baslivsmedel här i Norden. Vår traditionella svenska mat bygger till stor del på mjölk och mjölkprodukter. Vi dricker mjölk till maten och mjölk ingår i många av våra traditionella svenska maträtter.

Ändå har mjölkkonsumtionen minskat med hela 40 procent sedan 1980. För vissa grupper är mjölkkonsumtionen i dag oroväckande låg. Det gäller till exempel tonårsflickor, medelålders och äldre kvinnor, men det kan också finnas riskgrupper bland barn.

Näringsexpertens kommentar: "Kalcium behövs för att bygga upp skelettet, särskilt under ungdomsåren. 75 procent, det vill säga huvuddelen av det kalcium som vi får i oss, kommer från mjölk och mjölkprodukter. Det är svårt att täcka kalciumbehovet med annan mat. Mjölk och mjölkprodukter har därför en viktig roll i kosten, speciellt hos barn och ungdom."
Leif Hambraeus, professor emeritus i näringslära, Uppsala Universitet

Varför drabbas vi av benskörhet?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:46:00 GMT

Denna fråga ställs ofta med anledning av att vi dricker mycket mjölk i Sverige. Svaret är att det finns en mängd olika orsaker till benskörhet.

Barn och unga måste få i sig tillräckligt med kalcium och vitamin D under den period då skelettet byggs upp (fram till 20-30 års ålder). För att bromsa förlusten av benmassa som därefter påbörjas och pågår hela livet måste även vuxna få i sig tillräckligt med kalcium. Ofta uppträder benskörheten först i 80-årsåldern. Dagens benskörhetspatienter växte upp mellan de två världskrigen. Kanske fick de inte i sig så mycket kalcium till exempel via mjölk och mjölkprodukter under deras första 20-30 levnadsår då skelettet byggdes upp.

Många svenskor (det är främst kvinnor som drabbas) är relativt sett långa och smala jämfört med kvinnor i sydligare länder där benskörhet inte är lika vanligt. Skelettet stärks av den ökade belastning som en högre kroppsvikt innebär.

Det behövs motion för att bygga och bevara ett starkt skelett. Jämfört med många andra länder fick Sverige tidigt hissar, bilar och andra bekvämligheter. Det innebär att vi blev relativt orörliga och minskade belastningen på kropp och skelett.

Sol- och dagsljus ger oss vitamin D som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Jämfört med till exempel en italienare får en svensk mycket mindre solljus att omvandla till vitamin D. Det är en av anledningarna till att vi ger våra små barn D-droppar och till att det är lag på att berika de magra sorterna mini-, lätt och mellanmjölk med vitamin D i Sverige.

Ökad förlust av benmassa orsakas också av rökning, alkohol och kaffedrickande.

Den största orsaken till benskörhet i vårt land är dock att vi blir bland de äldsta i världen. Skelettet urkalkas och blir skörare med åren, särskilt om vi inte konsumerar tillräckligt mycket kalcium och inte kan eller bryr oss om att vidta de andra åtgärderna för att hålla skelettet starkt hela livet, såsom motion.

En tillräcklig konsumtion av kalcium är extra viktigt för dem som äter en proteinrik kost, det vill säga med mycket kött och fisk. Kalcium krävs för att kroppen ska kunna göra sig av med överskottet av proteiner (egentligen aminosyror) via njurarna. Är kalciumintaget för litet, lånar kroppen av banken, det vill säga skelettet.

Varför dricker vi mjölk i Sverige?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:40:00 GMT

Olika kulturer och miljöer bär med sig olika vanor. I vårt klimat har mjölken funnits i mer än 5000 år och det har givetvis påverkat vår matkultur. Ett skäl är att vi bara kan odla under en del av året och därför behövt få mat och näring på annat sätt än genom till exempel spannmål, frukt, grönsaker och rotfrukter.

Trots delvis förändrade matvanor och möjligheten till varierad kost har mjölken fortfarande en stor betydelse för vår matkultur och vårt näringsintag.

Vi är inte ensamma om att värdesätta mjölken. Ute i Europa finns ett stort engagemang för skolmjölk och Argentina är till exempel ett av de länder som har skolmjölksprogram.

Varför tillsätts extra vitaminer i den magra mjölken?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 13:02:00 GMT

Det fett som tas bort för att få fram mager mjölk är rikt på de fettlösliga vitaminerna A och D. Mini-, lätt- och mellanmjölk, som är de magra mjölksorterna, vitaminberikas därför för att återställa mjölkens egenskap som viktig källa till dessa vitaminer.

Vitamin D är viktig för kroppens förmåga att ta upp kalcium. Att berika mager mjölk med vitamin D är ett lagkrav i Sverige. Halten i mini-, lätt och mellanmjölk är 0,38 mikrogram per 100 gram. I standardmjölk är halten 0,02 mikrogram per 100 gram.

Vitamin A tillsätts för att återställa den naturliga halten av vitamin A i mjölk. Vitamin A behöver vi för bland annat vår syn och våra slemhinnor.

Vilken mjölk ska jag ha till matlagning?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:50:00 GMT

Maten blir godast med mjölk med 3 procent fetthalt, så kallad standardmjölk.

Den lilla extra mängd fett som finns i standardmjölken ger en fylligare, godare smak. Men det går även bra att använda lätt- eller mellanmjölk.

Vilken nytta gör mjölkens näringsämnen i kroppen?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:41:00 GMT

Mjölk innehåller de flesta av de näringsämnen kroppen behöver för skelettet, synen, huden och ämnesomsättningen. Vårt behov av näring – protein, fett, vitaminer, mineraler och andra ämnen vi måste ha i oss – är ungefär lika stort hela livet. Därför är mjölk också en viktig näringskälla för alla åldrar.

Experternas rekommendation att konsumera en halv liter magra mjölkprodukter per dag gäller därmed för alla - även vuxna. Utan en halv liter mjölk eller motsvarande mängd mjölkprodukter är det svårt att få i sig tillräckligt med kalcium. Under graviditet och amning är behovet ännu större.

Här är några exempel på funktioner som mjölkens näring har i kroppen:

Kalcium bygger och bevarar, tillsammans med motion och vitamin D, ett starkt skelett. Den rekommenderade mängden en halv liter mjölk/ mjölkprodukter ger 75 procent av det kalcium vi behöver per dag. Det är mycket viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium under uppväxten, särskilt före och under puberteten. Kroppens förmåga att lagra kalcium och lägga grunden till ett starkt skelett är då som störst.

Kroppen behåller denna förmåga till ungefär 25 års ålder. Sedan minskar människans benmassa gradvis. Därför är det viktigt att fortsätta få i sig tillräckligt med kalcium. Detta gäller särskilt kvinnor. I samband med klimakteriet urkalkas kvinnans skelett snabbare än mannens under ungefär fem år. Ett lågt intag av kalcium ökar risken för benskörhet senare i livet.

Kalcium behövs också bland annat för att blodet ska koagulera och för att musklerna ska fungera normalt.

Protein är kroppens byggmaterial. Det ingår i kroppens alla celler, hormoner och enzymer. Mjölkens protein är av hög biologisk kvalitet vilket betyder att det passar människans behov mycket bra.

Riboflavin (vitamin B2) behövs för att kroppen ska kunna bryta ner fett, kolhydrater och protein. Hälften av det riboflavin vi behöver per dag finns i en halv liter mjölk.

Vitamin B12 är nödvändigt för en normal blodbildning och för cellernas ämnesomsättning. B12 finns endast i animaliska livsmedel som kött, fisk och mjölk. En halv liter mjölk ger hela dagsbehovet av B12. För laktovegetarianer är mjölk en mycket viktig källa till vitamin B12.

Vitamin A och D är viktiga för bland annat synen och huden samt för att reglera kalciumbalansen. Mager mjölk, det vil säga mjölk med max 1,5 procent fett, är vitaminerad med vitamin A och D. Mager mjölk är därför en betydelsefull källa till vitamin D. Att berika mager mjölk med vitamin D är ett lagkrav i Sverige. Vitamin A tillsätts för att återställa den naturliga halten av vitamin A i mjölk sedan man tagit bort en del av fettet. Ekologisk mjölk är också berikad med vitamin D, däremot inte med vitamin A.

Zink, selen och jod är nödvändiga mineralämnen som finns i mjölk med olika funktioner. Bland dem ingår att zink hjälper kroppen att läka sår, jod deltar i kroppens skydd mot struma att selen deltar i kroppens skydd mot fria radikaler.

Vilken sorts mjölk ska jag dricka?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:45:00 GMT

Att dricka mager mjölk är en bra vana, då får man mycket näring. Den är nämligen berikad med vitamin D. De magra mjölksorterna är:
Minimjölk, 0,1 procent fett
Lättmjölk 0,5 procent fett
Mellanmjölk 1,5 procent fett

Livsmedelsverket rekommenderar alla, både barn och vuxna, att dricka lättmjölk. Mjölk är dock ingen stor fettkälla och det finns andra livsmedel som det ger betydligt större effekt att undvika om man vill minska sin fettkonsumtion. Det viktiga är att inte äta för mycket fett totalt sett. Men välj de magra sorterna eftersom de är mer näringsrika tack vare berikningen av vitamin D.

Är det bra att dricka mjölk om man vill gå ner i vikt?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:56:00 GMT

Ja, den som vill gå ner i vikt behöver lika mycket näring som vanligt – men färre kalorier. Mini-, lätt- och mellanmjölk innehåller lite fett men många vitaminer och mineraler vilket innebär att kroppen får mycket näring men lite kalorier av mjölk.

Dessutom visar en mängd forskningsresultat att människor som bantar går ner mer i vikt om de dricker mjölk. Detta tros bland annat bero på att kalcium binder fettet i kosten så att det inte tas upp av kroppen. Istället går det ut med avföringen.

Läs mer om detta i faktaartikeln ”Smal med mjölk” som innehåller en sammanfattning av forskning på det här området.

Är det farligt att dricka mycket mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:57:00 GMT

Livsmedelsverket rekommenderar alla över två år att konsumera fem deciliter mjölk- och mjölkprodukter varje dag. Mjölk är ett näringstätt livsmedel och innehåller 18 av 22 näringsämnen vi behöver varje dag.

Naturligtvis ska mjölk inte ersätta annan mat. Ju mer varierat du äter, desto större är chansen att du får i dig all näring du behöver.

Är det vatten i den magra mjölken?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 14:59:00 GMT

Nej. Det enda som görs med de magra mjölksorterna mini-, lätt- och mellanmjölk är att fettet tas bort till önskad fetthalt. Därefter tillsätts de fettlösliga vitaminerna A och D eftersom de fettlösliga vitaminerna följer med fettet som tas bort.

Att berika mager mjölk med vitamin D är ett lagkrav i Sverige. Vitamin A tillsätts för att återställa den naturliga halten av vitamin A i mjölken.

Den magra mjölken ger alltså mindre fett och färre kalorier och tack vare berikningen lite mer näring än standardmjölken.

Är ekomjölk nyttigare än vanlig mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Wed, 03 Nov 2010 15:00:00 GMT

All mager ekologisk mjölk, det vill säga mini-, lätt, och mellanmjölk, berikas med vitamin D, med samma mängd som i konventionell (vanlig) mjölk.

Den ekologiska mellanmjölken innehåller dock en lägre halt vitamin A än den vanliga mellanmjölken, på grund av att den inte vitamineras.

Ekologisk standardmjölk har samma näringsvärde som den konventionella standardmjölken.

Mjölk, oavsett sort, innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss varje dag, bland annat kalcium, protein, vitamin B, jod och energi i form av protein, kolhydrater och fett.

Ett glas mjölk på 2 deciliter innehåller 240 milligram kalcium, oavsett om det är ekologisk-, mellan-, standard-, lätt- eller minimjölk.

Man har diskuterat om ekologisk mjölk kan innehålla mer omega 3- och omega 6-fettsyror. I studier har man dock kommit fram till att innehållet av dessa fettsyror i mjölken helt och hållet beror på vilket foder kon äter. Foder som främjar innehållet av dessa fettsyror är till exempel gräs och ensilage. Därför kan alla kor, oberoende av om de finns på en ekologisk eller konventionell gård ge mjölk med högt innehåll av omega 3- och omega 6-fettsyror.

Är fil och yoghurt bättre än mjölk?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:48:00 GMT

Nej, någon egentlig skillnad finns inte.

Fil och yoghurt har nästan exakt samma näringsinnehåll som mjölk, enda skillnaden mellan produkterna är att fil och yoghurt innehåller så kallade goda bakterier. Dessa är orsaken till den syrliga smaken.

I yoghurt finns två arter av mjölksyrebakterier, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Den förstnämnda bildar mest mjölksyra och är skälet till att yoghurt är surare (har lägre pH) än filmjölk.

Fil syras med en blandkultur av olika mjölksyrabekterier.

Syrade produkter transporteras långsammare genom tarmen och är lite snällare mot magen. Näringsupptaget sker på så vis under längre tid.

Ytterligare en skillnad är att yoghurt innehåller cirka 40 procent mindre mjölksocker (laktos) än vanlig mjölk. Yoghurt innehåller dessutom laktas, ett enzym som kan bryta ner mjölksockret i tarmen. Den som inte tolererar stora mängder färsk mjölk, kan därför ofta lättare tolerera yoghurt.

Är inte mjölk bara för kalvar?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:54:00 GMT

Frågan är kanske istället om det alls finns livsmedel som är mer naturliga för oss att äta än andra.

Frön och bär har blivit en uppskattad föda för människor och djur fast deras främsta syfte är att sprida sin växt vidare. Många växter har utvecklat gifter för att undvika att bli uppätna. Dessa har vi lärt oss oskadliggöra, till exempel genom kokning.

Mjölk är ett av de få livsmedel vi konsumerar som från början är tänkt att vara föda.

Människan har alltid anpassat sig till de lokala förutsättningarna för sin överlevnad och livsstil. Mjölkens särställning som näringskälla i Sverige och övriga Norden har en naturlig förklaring. På norra delen av jordklotet kan vi inte odla året runt som i sydligare länder. Vi har därför inte haft möjlighet att få i oss tillräckligt med näring från den övriga kosten. Utan mjölken hade vi i vårt kalla klimat haft betydligt svårare att överleva.

Till skillnad från invånarna i stora delar av övriga världen har vi även i vuxen ålder förmåga att producera laktas i tunntarmen som bryter ner mjölksockret laktos. Orsaken till denna förmåga kanske helt enkelt är att mjölken har varit en väsentlig faktor för vår överlevnad.

De flesta av oss kan dricka mjölk och mjölkprodukter utan att få magproblem. Även flertalet av de som har nedsatt laktasproduktion kan konsumera mjölk, särskilt tillsammans med mat.

De flesta mår bra av en balanserad kost på kött, fisk, grönsaker, bröd, frukt och bär samt mjölk. Utesluter vi något livsmedel behöver vi också ersätta förlusten av näringsämnen.

Förutom kalcium, som är nödvändigt för skelettet, får vi betydande mängder av andra viktiga näringsämnen från mjölk, till exempel protein och flera B-vitaminer. Tre andra viktiga ämnen för oss från mjölken är selen, jod och vitamin D. Vill vi på längre sikt klara oss utan mjölk måste vi hitta en fullvärdig ersättning.

Soja och sesamfrö brukar diskuteras men är de "naturligare" eller bättre? Sojadryck är en produkt som tillverkas genom en avancerad process med flera tillsatser. Den innehåller dessutom inte lika mycket näring som dryckesmjölk.

Vi har historiskt sett överlevt av det som finns lokalt i naturen. Mjölken är fortfarande ett "naturligt val".

Är mjölk lika viktigt i alla åldrar?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 30 Nov 2010 11:06:00 GMT

Vårt behov av vitaminer och mineraler är ungefär lika stort hela livet.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla konsumerar magra mjölkprodukter motsvarande 5 deciliter mager mjölk per dag från två års ålder och uppåt. Ett av de främsta skälen till det är att mjölk och mjölkprodukter är en av våra viktigaste kalciumkällor. Kalcium tillsammans med vitamin D och motion är viktigt för att bygga upp och behålla ett starkt skelett.

För några grupper är det särskilt viktigt att dricka mjölk:

Barn

Hos alla som växer byggs skelettet upp av kalcium och musklerna av protein. Mjölk ger också energi och andra näringsämnen till växande barn så de kan utvecklas som de behöver.

Mjölk är barnens viktigaste kalciumkälla. Eftersom de inte äter så mycket av andra mjölkprodukter är det viktigt för dem att dricka mjölk. Utan mager mjölk till maten har barn svårt att nå det rekommenderade intaget av vitamin D.

Tonårsflickor

Flickor avstår ofta från att dricka mjölk på grund av rädsla för fett trots att mjölk inte är någon stor fettkälla. Till följd av detta löper de risk att få i sig för lite kalcium.

Det är mycket viktigt att flickor bygger upp ett starkt skelett. I samband med kvinnans klimakterium minskar benmassan i snabbare takt än vanligt under ett antal år.

Fysiskt aktiva ungdomar

Oavsett vilken sport de utövar behöver unga människor som idrottar mycket extra mycket energi och näring. Energin behövs för att de ska orka träna och näringen för att bygga upp musklerna och andra funktioner.

Mjölk och mjölkprodukter ger högvärdigt protein som är bäst och lättast för kroppen att tillgodogöra sig. Dessutom bidrar mjölk med de många vitaminer och mineraler som kroppen behöver för att fungera på bästa sätt.

Gravida och kvinnor som ammar

Mamman behöver kalcium till barnet både som foster och när det ammas. Under graviditetens tre sista månader byggs 70 procent av fostrets skelett upp. För detta behövs 100 milligram kalcium extra per dag. Det motsvarar knappt 1 deciliter mjölk.

Kalciumbehovet ökar under amningstiden. Rekommendationen är då 1.200 mg kalcium per dag vilket är lika mycket kalcium som det finns i 1 liter mjölk.

Kvinnor i medelåldern

Kvinnor dricker i genomsnitt betydligt mindre mjölk än män. Det bidrar till att ungefär 30 procent av kvinnorna i åldrarna 15-74 år får för lite kalcium, det vill säga under det rekommenderade intaget 800-900 mg. De löper därmed en onödig risk för benskörhet.

Behovet av mjölkens övriga näringsämnen, till exempel riboflavin (vitamin B2), vitamin B12, jod och zink är dessutom lika stort som i yngre år.

Kvinnor och män från cirka 65 år

Behovet av energi minskar ju äldre man blir. Behovet av näring är däremot lika stort som tidigare. När äldre blir sjuka, är behovet av fullgod näring extra stort. Mjölk ger mycket näring och lite fett är därför en mycket bra näringskälla. Äldre personer uppskattar dessutom ofta mjölk och mjölkprodukter eftersom det ingår i en traditionell, svensk kosthållning.

Är mjölk slembildande?

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 09 Nov 2010 12:58:00 GMT

Nej, det finns inga vetenskapliga belägg för att mjölk är slembildande. Mjölkens konsistens kan ge en sådan känsla i munnen men det gör även andra liknande drycker.

Däremot kan man som ett symptom på allergi få ökad slembildning – men ytterst sällan av mjölk.

Idag är cirka 20-30 procent av vuxna och tonåringar överkänsliga mot olika ämnen i omgivningen. Ökad slembildning som reaktion på pollen, mögelsporer, men även livsmedel är vanliga.