Vitamin D – många effekter på hälsan

Vitamin D är ett samlingsnamn för flera substanser. De vanligaste formerna är vitamin D2 och D3. De kan bildas i huden med hjälp av solens ultraviolett B (UVB)-strålar.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som finns i magra mjölkprodukter, fisk, skaldjur och matfett.

Vitamin D deltar som ett hormon i regleringen av kalcium- och fosfatnivåerna i blodet, som i sin tur behövs för mineralisering av skelett och tänder.

Mycket forskning pågår om vitamin D och dess funktioner i kroppen. Utöver betydelsen för benhälsa finns en rad intressanta skyddande funktioner föreslagna, såsom mot diabetes typ 1, vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.

Rekommendationer och verkligt intag

I de senaste svenska och nordiska näringsrekommendationerna höjdes rekommendationen för vitamin D. Bakgrunden var bland annat nya rön om vilket intag som behövs för att bibehålla tillräckliga vitaminnivåer i kroppen under vinterhalvåret.

I Sverige ser rekommendationerna för intag av vitamin D ut så här:

• Barn, en vecka till två år: 10 mikrogram per dag som vitamin D-tillskott i form av droppar.
• Mellan två och 60 år: 7,5 mikrogram per dag.
• Över 60 år: 10 mikrogram per dag.
• Vissa barn behöver D-droppar upp till fem års ålder. Det gäller barn som inte får vitamin D-berikad mat, såsom lätt- och mellanmjölk, och inte vistas utomhus tillräckligt – i synnerhet om de har mörk hudfärg eller täcker huden med mycket kläder.

Spädbarns behov av vitamin D täcks sällan med maten. De ska därför få vitamin D-droppar från 4 veckors till 2 års ålder.

Enligt Livsmedelsverket äter olika grupper följande mängder vitamin D per dag enligt Riksmaten Barn 2004 och Riksmaten 1997-98:
4–11 åringar: 4,6–6 μg
Kvinnor: 4,9 μg
Män: 6,2 μg

Både barn och vuxna äter alltså för lite vitamin D.

Mycket talar dock för en ytterligare höjning i de nya Nordiska rekommendationerna som kommer 2012.

Berikning

I Sverige har vi berikat magra mjölkprodukter med vitamin D under lång tid, och sedan 2007 är det ett lagkrav att berika mjölk med 1,5 procent fett eller mindre med vitamin D.

Den berikade mjölken innehåller 0,45 mikrogram vitamin D3 per 100 gram. Standardmjölk (3 procent fett) berikas inte, men innehåller naturligt 0,02 mikrogram vitamin D per 100 gram.

Solens betydelse för vitamin D-status

För en ljushyad person räcker det att exponera 30 procent av kroppens hud för sol i 10–15 minuter under maj–september för att för att tillgodose dagsbehovet av vitamin D vid våra breddgrader.

Mörkhyade personer har sämre förmåga att bilda vitamin D i huden, och kan behöva vistas upp till tio gånger längre i solen för att bilda samma mängd. Förmågan att bilda vitamin D i huden är även lägre hos äldre.

Solarium leder inte bildning av vitamin D, eftersom det där finns mest UVA-strålning.

Vitamin D-brist

Brist av vitamin D hos barn leder till rakitis, engelska sjukan. Hos vuxna leder det till osteomalaci (benuppmjukning). Båda sjukdomarna beror på dålig inlagring av kalcium och fosfat i benvävnaden. Hos barn ger det även negativ påverkan på tänderna.

Brist på vitamin D kan även ge rubbningar av kalciumbalansen i mjukvävnader, som kan leda till bland annat kramper. Personer som riskerar brist är till exempel äldre, de som bor i solfattiga områden som Norden, mörkhyade, personer med heltäckande klädsel, och de som inte äter berikade mjölkprodukter.

Funktioner utöver benhälsa

Utöver sin betydelse för benhälsan har vitamin D många olika intressanta egenskaper i kroppen.

Vitamin D har troligen funktioner i många olika vävnader i kroppen. Det har framkommit sedan man på senare år hittat både receptorer för vitamin D och enzymer för omsättning av vitamin D i ett flertal vävnader och celltyper.

Vävnader där vitamin D tros ha betydelse är till exempel skelettmuskel, blodkärl, vita blodkroppar, hud, tjocktarm, hypofys, hjärta, hjärna, äggstockar, bröst och prostata.

Mycket forskning pågår kring vitamin D och resultat har visat att vitamin D har en skyddande roll vid utveckling av till exempel diabetes typ 1, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer, astma, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.

Mjölkens roll för vitamin D-status och hälsa i Sverige

Mjölk som berikats med vitamin D är en av de viktigare källorna för vitamin D i Sverige. 25 procent av det vitamin D som 5:e-klassare äter kommer från berikade mjölkprodukter (Riksmaten Barn 2003). Motsvarande siffra för vuxna är 15 procent (Riksmaten 1997-98).

Att vitamin D finns tillsammans med just mjölkprotein och kalcium gynnar benbildningen extra mycket. Allt mer forskning som rör vitamin Ds roll för olika hälsoaspekter presenteras och mycket tyder på att rekommendationerna för vitamin D-intag kommer att höjas.

Källor

Abrahamsson L m fl. Kapitel 12: Vitaminer. Näringslära för högskolan. 2006.

Livsmedelsverket. www.slv.se. Frågor och svar om D-vitamin. 2009.

Brannon PM m fl. Overview of the conference "Vitamin D and Health in the 21st Century: an Update". Am J Clin Nutr 2008;88:483S-490S.

Holick MF, Chen TC. Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. Am J Clin Nutr 2008;87:1080S-6S.

Hughes DA, Norton R. Vitamin D and respiratory health. Clin Exp Immunol 2009;158:20-5.

Wang TJ m fl. Vitamin D deficiency and risk of cardiovascular disease. Circulation 2008;117:503-11.

Bäck O. Ökande kunskap om D-vitamin och immunsystemet. Nordisk
nutrition 2009;1:17-19.

Hypponen E m fl. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet 2001;358:1500-3.

Bonjour JP m fl. Inhibition of bone turnover by milk intake in postmenopausal women. Br J Nutr 2008;100:866-74.

Annika Smedman

LRF Mjölk – Mjölkkvalitet & Nutrition

Expert human nutrition

Kontakt