Mjölk ger starka ben

Fakta och forskning om osteoporos (benskörhet)

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 29 Nov 2010 09:24:00 GMT

Innehåll

Definition av osteoporos
Undersökningssätt
Prevalens
Fysiologi:
Skelettets förändringar genom livet
Skelettbenets struktur
Skelettets omsättning
Skelettets svaga punkter
Nutritionella aspekter:
Kalcium - absorption och funktioner i kroppen
Kalciumhomeostasen
Kalciumbehov
Hur tillfredsställs behovet?
Vitamin D
Förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder:
Egenvård
Motion
Undvik onödig bantning
Medicinsk behandling
Riskfaktor för osteoporos:
Arv
Kalciumintag
Fysisk aktivitet
Menopaus - östrogenbrist
Rökning
Låg vikt
Bristfälliga matvanor
Koffein
Ålder
Allergier/överkänsligheter
Sjukdomar som kan orsaka osteoporos
Läkemedel som kan orsaka osteoporos
Riskgrupper för osteoporos:
Ungdomar och unga kvinnor
Fertila och postmenopausala kvinnor
Äldre
Källor

Definition av osteoporos

Osteoporos innebär att skelettets bentäthet är lägre än normalvärdet. WHO's definition av osteoporos är ett bentäthetsvärde som ligger mer än 2,5 standardavvikelser under värdet för unga vuxna i samma population.

Idag finns inga uppmätta normalvärden för den svenska populationen. De värden som används vid definition av osteoporos i Sverige är referensvärden inlagda i de DXA-apparater (bentäthetsmätare) som används på respektive sjukhus. Dessa värden härstammar från mätningar på populationer i Danmark eller USA.

Osteopeni är ett samlingsbegrepp för sjukdomar med minskad skelettmassa. Osteopeni anses föreligga då bentätheten ligger mellan 1 och 2.5 standardavvikelse under normalvärdet.

Vid osteoporos är både grundsubstansen och mineralinnehållet sänkt, man har en nedsatt bentäthet.

Primär osteoporos, Typ 1: drabbar postmenopausala kvinnor, det vill säga kvinnor som genomgått klimakteriet.

Sekundär osteoporos, Typ 2: är åldersrelaterad och beror på de naturliga benförlusterna vid stigande ålder.

Vid osteomalaci har mineraliseringsprocessen minskat beroende på vitamin D-brist och/eller fosfatbrist.

Osteoporos är en tyst sjukdom som inte ger symtom förrän första kotfrakturen inträffat. Symtom vid kotfraktur är smärta och nedsatt livskvalitet. Tillståndet har stor påverkan på livskvaliteten.
Upp

Undersökningssätt

Osteoporos diagnostiseras genom att bestämma benmassan med en bentäthetsmätare. För att bestämma bentätheten används vanligtvis någon av följande tekniker:

1. SXA - single energy xray, mäter med hjälp av röntgen de perifera delarna av kroppen, framför allt underarm och hälben.

2. DXA - double energy xray, mäter med hjälp av röntgen bentätheten även i det centrala skelettet, kotkropparna och lårbenshalsen. DXA-mätningen ger värdefull information om de viktigaste områdena för benskörhet.

3. Ultraljud mäter bentätheten i perifert skelett, oftast hälbenet. De karakteristika som bestämmes är BUA (Broadband Ultrasound Attenuation) vilket är ljudvågens dämpning vid passage genom benvävnad och SOS (Speed Of Sound) vilket är ljudvågens hastighet genom skelettet.

4. Svag röntgen
Upp

Prevalens

Innevånarna i Skandinavien har den största risken i världen att drabbas av benskörhetsfrakturer. Förekomsten av frakturer är högst i Sverige och Norge. Totalt orsakar benskörhet cirka 70.000 frakturer per år i Sverige.

Osteoporos är den allvarligaste, mest nedbrytande sjukdomen bland äldre i Sverige, övriga Europa, Asien och Afrika. Mer än hälften av alla kvinnor och cirka en tredjedel av alla män i Sverige kommer att drabbas av osteoporosrelaterade frakturer under sina liv. Förekomsten av höftfrakturer har ökat de senaste åren i de flesta av de Europeiska länderna, ökningen är dock störst i de asiatiska länderna.
Upp

Fysiologi

Ett skelett består av cirka 200 ben och väger cirka 7-12 kilo hos en vuxen människa. 900-1.200 gram av denna vikt utgörs av mineralen kalcium. 99 procent av kroppens totala mängd kalcium finns i skelettet och resten i en lätt utbytbar pool i blodplasma, extracellulär vätska och intracellulärt i alla celler. Skelettet är kroppens kalciumbank.
Upp

Skelettets förändring genom livet

Vid födseln innehåller skelettet 20-25 gram kalcium. Vid peak bone mass vid 18-25 års ålder innehåller skelettet 900-1.000 gram kalcium hos kvinnor och 1.200 gram kalcium hos män. Män har cirka 25 procent större benmassa än kvinnor.

Fram till 35 års ålder ligger benmassan konstant på platånivå. Därefter förloras 0,5-1 procent av benmassan per år, lite mer för kvinnor än för män.

Kvinnor förlorar vid menopaus upp till 6 procent av benmassan per år. Totalt kan cirka 25 procent av den totala benmassan vara förlorad 3-10 år efter det att menopaus har inträtt. Den snabba förlusten planar senare ut till cirka 1 procent per år. Det är mycket individuellt hur lång tid den stora förlusten pågår innan den planar ut.
Upp

Skelettbenets struktur

Mineraliserad benväv, och i vissa ben ledbrosk, bildar det skal som är skelettets yttersta hölje. Innanför höljet finns trabekelnätverket av kollagentrådar som bygger upp den inre strukturen i benet.

Både det inre nätverket och det yttre skalet har betydelse för skelettets hållfasthet. Ett normalt skelett är kompakt med ett tätt nätverk av kollagentrådar. Vid osteoporos råder omvänt förhållande, det vill säga ett poröst ben med glest nätverk av kollagentrådar.
Upp

Skelettets omsättning

Ben är levande vävnad och cirka 10 procent av benvävnaden byts ut varje år.

Två olika celler, osteoklaster och osteoblaster är involverade i benomsättningen. Hos en frisk individ arbetar dessa celler för att skapa balans i benvävnaden. Denna balans/homeostas styrs dels via hormonsystemet och dels via substanser som bencellerna själva bildar bland annat som svar på fysisk belastning.

Osteoklaster är bennedbrytande celler, de är stora celler liknande makrofager. Osteoklasten bryter ner genom att fästa vid det mineraliserade benet med hjälp av en "sugpropp". Under denna sugpropp bildas en resorptionslakun. Osteosklasten sprutar ut syra och enzymer som löser upp mineralkristallerna och mjukvävnad. Intensiv forskning pågår för att kartlägga vilka enzymer som är viktiga i processen.

Parathormon, vitamin D, sköldkörtelhormon och kortison stimulerar bildandet av osteoklaster medan kalcitonin och östrogen hämmar.

Vissa vävnadshormoner, till exempel cytokiner, och tillväxtfaktorer i kroppen kan antingen stimulera eller hämma osteoklasterna.

Osteoblasterna bildar ben i två steg; först skapar de mjukvävnad (osteoid/benmatrix) som påminner om hudens bindväv. Osteoiden mineraliseras och blir till hårt ben.

Alkaliskt fosfat, vitamin D och kalcium spelar stor roll vid mineraliseringen av benvävnad.

Vissa av de benbildande cellerna blir kvar i det mineraliserade benet och bildar en egen kategori, osteocyter. Osteocyternas uppgift är att känna av belastning av benet till exempel vid motion och är på så sätt förmedlare av signaler till osteoblasterna att bilda mer ben. Osteocyterna balanserar den nödvändiga omsättningen för att kunna reparera mikroskador och anpassa benmassan till ökad eller sänkt belastning.
Upp

Skelettets svaga punkter - vanliga osteoporosrelaterade frakturer

Principiellt kan alla delar av skelettet drabbas av urkalkning men oftast är det skelettdelar med högt innehåll av trabekulär benvävnad och hög benomsättning som drabbas:
- Underarmen och området nära handleden.

- Ryggraden. Kotfrakturer kan ge betydande deformationer med nedsatt rörelseförmåga, påverkan på andningsförmågan, kronisk smärta och sämre livskvalitet som följd.

- Överarmens övre del.

- Lårbenshals/höft. Frakturer i lårbenshals/höft kräver alltid operation och kan ge allvarliga funktionsförluster, till exempel nedsatt rörelseförmåga, ökad smärta och sämre livskvalitet. Dessa frakturer är den vanligaste orsaken till dödsfall hos personer som är äldre än 75 år.
Upp

Nutritionella aspekter:

Kalcium - absorption och funktioner i kroppen

99 procent av den totala mängden kalcium i kroppen finns i skelettet. Resterande 1 procent har stor fysiologisk betydelse i övriga kroppen. Kalcium reglerar många fysiska och biokemiska funktioner, enzymreaktioner, frisättande av hormoner och hormonaktivitet, muskelkontraktion, cellmembranens permeabilitet, frisättning av transmittorsubstanser och fortledning av nervimpulser.

För att hålla kalciumbalansen är det nödvändigt att absorbera 200-250 milligram ifrån tarmen. Förluster sker via urin, svett och avföring.

Kalcium absorberas på två sätt ifrån tarmen:
- Passivt - diffusion utgör cirka en tredjedel (1/3) av den totala absorptionen. Koncentrationen av kalcium i blodet är lägre än i tarmen, kalcium diffunderar in i blodet.

- Aktivt - genom en energikrävande process medierad av vitamin D. Detta motsvarar två tredjedelar (2/3) av den totala absorptionen.

Mängden kalcium som absorberas från intaget kalcium beror på ålder, kalciuminnehållet i maten och måltidens sammansättning. Absoptionskapaciteten kan variera från 15-75 procent. Postmenopausala kvinnor absorberar mellan 20-30 procent.

Absorptionen stimuleras av bland annat laktos, glukos, kasein, fosfolipid, ett antal hormoner, till exempel östrogen och en miljö med ett lågt pH.

Absorptionen hämmas av bland annat fett, fosfor, alkohol och tyroidea- och glykokortikohormon. Svårlösliga salter kan bildas med till exempel oxalsyra och fytinsyra.
Upp

Kalciumhomeostasen

Kroppen behöver ha balans av en rad olika substanser i kroppen för att kunna fungera optimalt, bland annat kalcium. Redan vid små koncentrationsförändringar kopplas den hormoniella regleringen in: kalciumkoncentrationen i blodet sjunker.

Bisköldkörtlarna börjar producera hormonet PTH (paratyreoideahormon), som stimulerar bildandet av aktivt vitamin D3. (Se avsnitt om vitamin D nedan.)

Vitamin D3 ökar absorptionen av kalcium i tarmen, det ökar också frisättningen av kalcium från skelettet och reabsorptionen av kalcium i njurarna. PTH har även direktverkan på frisättning av kalcium från skelettet. Detta gör att kalciumnivån i blodet återställs och sköldkörteln får signaler att öka produktionen av kalcitonin. Kalcitonin hämmar frisättningen av kalcium från skelettet.
Upp

Kalciumbehov

De svenska näringsrekommendationerna rekommenderar ett intag av 600-900 milligram kalcium per dag, beroende på ålder. Gravida kvinnor bör inta 900 milligram per dag och ammande kvinnor 1.200 milligram per dag. (Se tabellen med kalciumrekommendationer nedan.)

Kalciumintaget är speciellt viktigt under tillväxtåren då skelettet byggs upp. Tillräckligt med kalcium under uppväxtåren ger ett starkt, motståndskraftigt skelett med fyllda kalciumdepåer och hög bentäthet. Dock finns det inte klara bevis för att ett intag över rekommenderade 900 milligram skulle kunna öka bentätheten.

Efter det att "peak bone mass" inträtt vid 25-30 års ålder hålls benmassan på en konstant platånivå till ungefär 35 års ålder för att sedan långsamt minska.

Efter det att peak bone mass inträtt är det lika viktigt som tidigare att hålla kalciumintaget på rekommenderad nivå. Den benmassa vi har vid 30 års ålder ska räcka hela livet.

Under hela livet är livsstilsfaktorer så som rökning och motion avgörande för skelettets kvalitet. (Se avsnittet: Riskfaktorer för osteoporos nedan.) Men också intaget av kalcium och vitamin D är viktiga faktorer för skelettet. Mjölk och mjölkprodukter innehåller båda dessa två viktiga kostfaktorer.

Vid klimakteriet accelererar minskningen av benmassa men ett tiotal studier har visat att ett ökat intag av kalcium kan bromsa denna minskning, ett klarare samband ses hos äldre kvinnor. De svenska näringsrekommendationerna 1997 anger i en fotnot att ett kosttillskott på 500-1.000 milligram kalcium per dag, utöver de rekommenderade 800 milligram, till kvinnor över 61 år och äldre möjligen kan försena benförlust.
Upp

Kalciumrekommendationer

Ålder	Kalcium milligram per dag
Barn
1*-10 år	600-700
Män
11-20 år	900
21-	800
Kvinnor
11-20 år	900
21-	800
Gravida	900
Ammande	120

(1* Spädbarnets energi- och näringsbehov bör under det första halvåret i första hand tillgodoses genom amning. Källa: Svenska Näringsrekommendationer.)
Upp

Hur tillfredsställs behovet?

Vårt kalciumintag har förändrats genom århundradena. Under föregående århundrade var det rågmjöl som var den största källan, men i och med att förutsättningarna för odling och boskapsskötsel blev bättre blev vår största kalciumkälla mjölken och alla mjölkprodukter.

75 procent av vårt kalciumintag kommer från mjölk, fil, yoghurt och ost. Resten kommer från vissa grönsaker, till exempel broccoli, grönkål, vitkål och spannmål.
Upp

Kalciumförekomst i olika livsmedel. Livsmedelsdatabasen februari 2010.

Livsmedel	milligram kalcium per 100 gram ätlig del
Grönkål	157
Broccoli	62
Nässlor	490
Isbergssallad	16
Apelsin	46
Fikon (torkade)	144
Jordgubbar	18
Svarta vinbär	70
Lättmjölk	119
Hårdost, 17 % fett	880
Äpple	4
Banan	6
Kycklingkött	12
Skinka	6
Nötkött	5
Sardiner	191
Lax	20
Torsk	16
Räkor	63
Ägg	50
Vitt bröd	16
Keso	60
Sötmandel	265

Livsmedelsverket rekommenderar både barn och vuxna att dricka och/eller äta en halv liter mager mjölk eller motsvarande mängd fil, yoghurt eller ost per dag.

- Ett glas mjölk (2 deciliter) innehåller 240 milligram kalcium.

- En caffè latte innehåller 240 milligram kalcium.

- En tallrik fil eller yoghurt (2 deciliter) innehåller 240 milligram kalcium.

- Två skivor ost innehåller cirka 170 milligram kalcium.

- 1 glas mjölk + 1 tallrik fil + 2 skivor ost = 75 procent av rekommenderat dagsintag av kalcium för en vuxen man eller kvinna. Detta i kombination med varierad mat ger ett fullgott kalciumintag.

För att öka upptaget av kalcium är det bra att sprida intaget över dagen, gärna på tre eller fyra måltider.
Upp

Vitamin D

Vitamin D är ett viktigt ämne vid mineraliseringen av skelett och tänder.

Flera olika steroidderivat med likartad byggnad samlas under namnet vitamin D.

Cholecalciferol (vitamin D3) bildas i huden när den bestrålas av ultraviolett ljus. I kroppen aktiveras vitamin D3 till den aktiva substans som reglerar nivån av kalcium och fosfat i blodet. (Se avsnitt Kalciumhomeostasen.)

Att vistas ute cirka 20 minuter om dagen är en bra regel för att säkra bildandet av vitamin D3. Exponering av händer och ansikte anses tillräckligt för att bilda vitamin D3.

D-droppar innehåller inaktivt vitamin D. Kroppen omvandlar detta efter behov till vitamin D3. Denna förmåga att omvandla inaktivt vitamin D minskar sannolikt med åldern.

Barn rekommenderas D-droppar varje dag från och med fyra veckors ålder upp till två års ålder.

Mörkhyade barn bör även få D-droppar under vinterhalvåret upp till fem års ålder.

Barn under 10 år, gravida, ammande och äldre över 60 år är rekommenderade 10 milligram vitamin D per dag.

Kvinnor och barn inom vissa invandrargrupper med tradition att täcka och skyla ansikte och händer vid utomhusvistelse kan riskera att drabbas av vitamin D-brist.

Hudens förmåga att bilda vitamin D3 vid bestrålning försämras med åren. Äldre människor blir mer sällan exponerade för dagsljus. Äldre tar också upp vitamin D sämre från tarmen. Före 60 års ålder är det ovanligt med brist, men efter 75-80 års ålder har flertalet mer eller mindre uttalad brist.

De livsmedel som innehåller vitamin D är till exempel feta fiskar, mager berikad mjölk (mini-, lätt- och mellanmjölk) och magra berikade mjölkprodukter (mager, naturell yoghurt och fil).

Livsmedel från växtriket innehåller förstadium till vitamin D i form av ergesterol och animaliska livsmedel innehåller provitaminet 7-dehydroxykolesterol. Båda dessa aktiveras sedan till aktiva vitaminer.
Upp

Vitamin D förekomst i olika livsmedel, Livsmedelsdatabasen februari 2010.

Livsmedel	mikrogram vitamin D per 100 gram (ätlig del)
Ägg	1,4
Lax	12,5
Makrill	12,8
Sill	12
Böckling	9,6
Kaviar, rökt	2,5
Tonfisk i vatten	4,5
Kycklingfilé	0,4
Margarin	7,5
Mjölk (mellan, lätt, mini)	0,38
Mjölk (standard)	0,02

En halv liter mjölk innehåller 27 procent av dagsbehovet.

Eftersom vi i Sverige har ett mörkt, solfattigt klimat är det lag på att berika mellan-, lätt- och minimjölk med vitamin D.

Mjölk är ett näringstätt livsmedel som utöver vitamin D innehåller en rad andra viktiga näringsämnen samtidigt som det innehåller relativt lite energi. En oslagbar kombination, oavsett var i livet man befinner sig.
Upp

Förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder

Det finns en rad åtgärder man kan göra själv för att undvika att drabbas av osteoporos, dessutom finns hjälp att få genom medicinsk behandling.
Upp

Egenvård

Fyra enkla råd för att förebygga osteoporos:

1. Ät varierat och näringsriktigt. Tillgodose behovet av kalcium och Vitamin D.

2. Vistas ute i dagsljus 20 minuter varje dag.

3. Lev ett aktiv liv. Motionera regelbudet med någon aktivitet som är belastande på skelettet.

4.Rök inte!
Upp

Motion

Det finns vissa bevis för att fysisk aktivitet förebygger osteoporos samt kan öka benmassan vid osteoporos.

Tvärsnittsstudier visar allmänt cirka 10 procent högre benmassa hos idrottare än hos inaktiva kontrollgrupper. De ökningar av benmassa man ser i longitudinella randomiserade studier är i allmänhet betydligt mer blygsamma (1-5 procent). Även sådana relativt små ökningar bör fördröja osteoporosfrakturer ett antal år och slutresultatet blir färre år av beroende av vård och mediciner samt en ökad livskvalitet.

Den viktigaste effekten av en aktiv livsstil är att den kan förhindra osteoporotiska frakturer genom ett minskat antal fall tack vare ökad muskelstyrka och koordination.

Experimentella studier har visat att för att man ska uppnå optimal osteogen effekt ska träningen vara viktbärande och dynamisk, belasta skelettet i ett ovant rörelsemönster och repeteras regelbundet.

Dessa teorier har bekräftats i kliniska studier där träningen har bestått av styrketräning, olika bollspel, hopp och rörelse med snabba riktningsförändringar.

Fysisk aktivitet ger bäst effekt på benmassan hos unga vuxna, men kan också öka benmassan eller minska åldersrelaterade förluster senare i livet.

För att allmänt förebygga osteoporos rekommenderas av Svenska Osteoporossällskapet 30 minuter snabb promenad fem gånger i veckan. De svenska näringsrekommendationerna 1997 innehåller en liknande rekommendation om vardagsmotion.

Alla tre faktorerna kalcium, vitamin D och belastning genom rörelse är viktiga för att bygga upp ett starkt skelett och bevara skelettet starkt genom livet.
Upp

Undvik onödig bantning

Skelettet behöver belastas för att hålla sig starkt. Dessutom fungerar fettvävnaden som stötdämpare för skelettet vid eventuella fall. Underhudsfett är en viktig depå för förstadier till könshormoner.

Statistiskt optimalt Body Mass Index (BMI) är ur hälsosynpunkt vid unga år 23. När man blir äldre flyttas optimalt BMI uppåt och vid 60-70 års ålder stiger det till 27-28.

(BMI används som ett mått på övervikt. BMI uttrycks som vikt (kilo) dividerat med längden (meter) i kvadrat. Exempel: 72 kilo / 1,70 m x 1,70 m (2,89) = BMI 24,9.)

När man bantar har man dessutom ofta ett dåligt intag av alla näringsämnen, vilket kan leda till näringsbrist.
Upp

Medicinsk behandling - östrogentillskott efter menopaus

Östrogentillskott normaliserar benomsättningen till en liknande nivå som före menopaus. Det gör att benmassan bevaras längre tid och att minskningen av benmassan inte går lika fort. Behandlingen kan pågå upp till 70 års ålder.

Östrogentillskott påverkar dessutom andra organ och funktioner i kroppen positivt som i sin tur kan påverka frakturrisken, till exempel lindring från klimakteriella symtom och ökad livskvalitet, bättre muskelgenomblödning, samt förbättrat cerebelärt och cerebralt blodflöde. Det ger mindre yrsel, bättre balans och bättre muskelkoordination.

Östrogentillskott och motion påverkar dessutom varandra positivt.

Nackdelen med östrogenbehandling är biverkningar i form av bröstspänningar och blödningsbesvär. Långtidsbehandling med östrogen kan ge ökad risk för bröstcancer.
Upp

Riskfaktorer för osteoporos

Osteoporos är en multifaktoriell sjukdom, det vill säga att många faktorer påverkar utvecklingen.
Upp

Arv

Om någon i släkten tidigare är drabbad av lågenergifrakturer ska man försöka undvika andra riskfaktorer. Arvet anses styra utvecklingen av osteoporos till 70-80 procent.

De arvsfaktorer som diskuteras av forskare idag är bland annat förmågan att bygga upp/lagra in mineraler i skelettet, maximal peak bone mass, genetiska skillnader i vitamin D-receptorer och östrogenreceptorer. Någon specifik gen för osteoporos har ännu inte kunnat isoleras.
Upp

Kalciumintag

Personer med ett lågt kalciumintag får lägre peak bone mass och riskerar att drabbas av osteoporos.

Kroppen behöver som tidigare beskrivits en viss mängd "fritt" kalcium i kroppen. Äter man lite ost, mjölk och fil och andra kalciuminnehållande livsmedel kan mängden kalcium i kroppen bli för lågt, skelettet förlorar kalcium och benmassan blir lägre.

En tredjedel av alla kvinnor i Sverige mellan 15-74 år har ett kalciumintag under det rekommenderade 800 milligram per dag och löper därmed en onödig risk att drabbas av osteoporos.
Upp

Fysisk aktivitet

Ett stillasittande arbete och en passiv fritid gör att skelettet inte belastas och därmed inte stimuleras till att bilda ny benmassa. (Se avsnittet Förebyggande åtgärder ovan.)
Upp

Menopaus - östrogenbrist

De kvinnor som tidigt hamnar i klimakteriet exponeras kortare tid för östrogenets gynnsamma effekter. (Se avsnittet Förebyggande åtgärder ovan.)

Kvinnor tappar upp till 6 procent av sin benmassa per år under klimakteriet. Kvinnor med långa klimakteriebesvär kan minska sin benmassa mer eftersom besvären pågår under längre tid.
Upp

Rökning

Rökning påverkar kroppen och skelettet negativt. Detta gör rökningen farlig:
- Produktionen av östrogen minskar. Det sker förändringar i hormonprofilen hos både män och kvinnor. Kvinnorna träder tidigare in i menopaus.

- Kortisolproduktionen ökar. Kortisol är ett katabolt hormon från binjurebarken, som styr sockeromsättningen i kroppen. Insöndras när blodsockret är för lågt och är vävnadsnedbrytande. Kan påverka bentätheten.

- Många undersökningar visar att rökare ofta har dåliga matvanor. Därmed ökar risken för att de inte får tillräckligt med kalcium.

- Undersökningar visar att rökare är mindre fysiskt aktiva och har därmed lägre belastning på skelettet.

- Tobak innehåller stora mängder kadmium och därmed har rökare förhöjda kadmiumhalter i njurbarken och i skelettet. Redan små mängder kadmium påverkar kalciumbalansen negativt.

- Rökare har ofta en lägre kroppsvikt.
Upp

Låg vikt

En viss mängd fett behövs för att bilda naturligt östrogen.

Vid låg kroppsvikt utsätts dessutom inte skelettet för den belastning som behövs för att stimuleras till att bilda ny benmassa. (Se avsnitten Fysiologi och Förebyggande åtgärder ovan.)
Upp

Bristfälliga matvanor

Ett ensidigt eller brisfälligt intag på grund av till exempel viktfixering, bantning eller missbruk ger en ökad risk för utvecklandet av osteoporos.
Upp

Koffein

Vid ett kalciumintag under den rekommenderade nivån på 800 milligram kan redan två till tre koppar bryggt kaffe öka benförlusterna. Med beaktande av den högre kaffekonsumtionen i Sverige kan det inte uteslutas att kaffe har betydelse för lägre bentäthet för äldre.

Vad som ligger bakom den ökade risken med hög kaffekonsumtion är fortfarande oklart. Forskarna har bland annat teorier om att det är koffeinets negativa inverkan på kalciumnivån i blodet som är orsaken genom en ökad utsöndring och/eller att koffeinet kan ha effekt på och förändra halterna av könshormon i kroppen. (Se avsnittet Kalciumhomeostasen ovan.)

Den eventuellt negativa effekten på bentätheten av två koppar kaffe om dagen kan förhindras genom att man dricker minst ett extra glas mjölk per dag.
Upp

Ålder

Svenska kvinnor blir idag ofta mycket gamla. Genomsnittsåldern för kvinnor är idag 81 år. Tiden man lever efter klimakteriet blir allt längre och därmed kan skelettet bli skörare. Med stigande ålder försämras balansen. Mängden muskler minskar också och man får därmed svårare att kroppsligt kompensera den försämrade balansen. I många fall minskar även mängden fett och det innebär att den naturliga stötdämpningen försämras och risken för brott ökar vid fall.

Män har cirka 25 procent större benmassa vid "peak bone mass". Män behåller också sina könshormonnivåer konstanta under större delen av sina liv. Det innebär att män har större benmassa att "ta av" och att de inte har lika stora "hormonförluster" av benmassa. Den förändrade kroppssammansättningen som också drabbar män, innebär inte lika stor risk för fraktur som för kvinnor, eftersom männen har en större "grundskelettsubstans". Rökande män förändrar sina könshormonnivåer negativt och lider större risk för osteoporos.
Upp

Allergier/överkänsligheter

Obehandlad celiaki kan orsaka benskörhet på grund av ett försämrat upptag av näring.

Mjölkproteinallergiker och laktosintoleranta är riskgrupper för lågt kalciumintag eftersom de vanligtvis har ett lågt eller inget intag av mjölk och mjölkprodukter. Den rekommenderade mängden på 5 deciliter mager mjölk och mjölkprodukter ger 75 procent av det kalcium vi behöver. Därför är det viktigt för laktosintoleranta att fortsätta att konsumera mjölk/mjölkprodukter och då välja de laktosreducerade/laktosfria mjölkprodukterna.
Upp

Sjukdomar som kan orsaka osteoporos

Listan på sjukdomar som på ett eller annat sätt kan orsaka osteoporos är lång, bland annat giftstruma, alkoholism, reumatiska sjukdomar, malabsoptionssjukdomar och kroniska leversjukdomar samt överproduktion av bisköldkörtelhormon.
Upp

Läkemedel som kan orsaka osteoporos

Långtidsbehandling med kortison i tablettform kan orsaka benskörhet. Kortison spray och salvor påverkar inte bentätheten.

Även långvarig behandling med epilepsimedicin kan i enstaka fall ge vitamin D-brist och osteoporos.
Upp

Riskgrupper för osteoporos

Osteoporos är en sjukdom med många bakomliggande orsaker. Det finns tre viktiga faktorer för att förebygga osteoporos; Ett fullgott kalciumintag, ett fullgott vitamin D-intag och belastning av skelettet i form av fysisk aktivitet. Dessa tre faktorer bör alla tänka på, men vissa grupper är utsatta och behöver uppmärksammas lite extra.
Upp

Ungdomar och unga kvinnor

Ungdomar och unga kvinnor är i sig ingen riskgrupp för osteoporos. Det är särskilt viktigt att ungdomar har ett tillräckligt intag av kalcium och fysisk belastning på sitt skelett för att uppnå sin genetiskt styrda maximala bentäthet och därmed ha en ökad chans för att inte drabbas av osteoporos senare i livet.

Ungdomar som lever ett stillasittande liv riskerar en benstomme med sämre kvalitet. Unga kvinnor som dessutom röker och/eller bantar hamnar också i riskgruppen för att senare i livet utveckla osteoporos.

Nya undersökningar visar dessutom att ungdomarna idag tidigare går in i puberteten än för 30-40 år sedan. Detta innebär att dagens ungdomar sannolikt kommer att nå peak bone mass tidigare än äldre generationer. Uppbyggnadsperioden av skelettet blir kortare och livsstilsfaktorerna, både negativa och positiva, kan antagas spela en större roll i framtiden.
Upp

Fertila och postmenopausala kvinnor

Kvinnor hamnar i riskgruppen för osteoporos på grund av många faktorer. Kvinnor har generellt en lägre benmassa än män och dessutom påverkas kvinnors skelett negativt vid inträdandet i klimakteriet, då halten könshormon sjunker.

Under graviditet och amning ökar behovet av kalcium och extra krav ställs då på kvinnan för att det ökade behovet ska tillgodoses.

Den livsstil som många kvinnor lever i, med låg fysisk aktivitet, rökning, smalt kvinnoideal och undvikande av vissa livsmedel, bland annat mjölk och mjölkprodukter, innebär kraftigt ökade risker för att drabbas av osteoporos.
Upp

Äldre

Många äldre äter lite mat och har svårt att nå upp till rekommenderat näringsintag. Kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näringsämnen försämras dessutom något med åldern. Kalciumupptaget kan även försämras vid medicinintag. Många äldre vistas sällan utomhus och kan därmed få otillräckligt med D-vitamin.
Upp

Källor

1. Journal of Bone and Mineral Research 18:1:156-162.

2. Foo LH et al. 2007 Influence of body composition, muscle strength, diet and physical activity on total body and forearm bone mass in Chinese adolescent girls Br J Nutr 2007;98:1281-1287.

3. J Am Diet Assoc 2003:103;1353-1356.

4. Whiting SJ, Vatanparast H, Baxter-Jones A, Faulkner RA, Mirwald R, Bailey DA; Factors that affect bone mineral accrual in the adolescent growth spurt, Journal of Nutrition 2004; 134(3): 696S-700S.

5. Tang B et al. Use of calcium or calcium in combination with vitamin D supplementation to prevent fractures and bone loss in people aged 50 years and older: a meta-analysis. Lancet 2007; 370:657-666.

6. Uenishi, K., Ishida, H., Toba, Y., Aoe, S., Itabashi, A. & Takada, Y. 2006. "Milk basic proteinincreases bone mineral density and improves bone metabolism in healthy young women." Osteoporosis International, 2006, Oct. 18;Epub.
Upp

(2010)

Kalcium och vitamin D motverkar frakturer

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Mon, 25 Oct 2010 13:22:00 GMT

I en publicerad meta-analys* har forskare gått igenom studier om hur kalcium eller kalcium i kombination med vitamin D påverkar risken att drabbas av benskörhet och frakturer. 29 studier innehållande totalt 63 897 personer över 50 år inkluderades.

Den samlade bedömningen av studierna visar att behandling med kalcium eller med både kalcium och vitamin D motverkar benförlust och minskar risken att drabbas av frakturer med 12 procent.

I vissa studier hade man svårt att kontrollera att personerna verkligen åt sina tillskott. När dessa studier exkluderades visade sig riskreduktionen vara dubbelt så stor, 24 procent.

Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl magra mjölkprodukter varje dag. 5 dl mager mjölk ger 600 mg kalcium och 2 µg vitamin D. Studierna visade att ett intag på mer än 1200 mg kalcium och 20 µg vitamin D per dag hade bättre effekt än intag under dessa värden.

Studierna varade i genomsnitt 3,5 år. I denna analys inkluderades endast studier där man gett kalcium och vitamin D i form av kosttillskott.

*En meta-analys är en metod för att göra en samlad bedömning av ett antal jämförande undersökningar på ett givet område.

Källa:

Tang B et al. Use of calcium or calcium in combination with vitamin D supplementation to prevent fractures and bone loss in people aged 50 years and older: a meta-analysis. Lancet 2007; 370:657-666.

Mjölk ger medelålders kvinnor bättre bentäthet

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 01 Feb 2011 08:19:00 GMT

Kvinnor som äter mer mjölkprodukter och proteinrik mat har en högre bentäthet, och därmed en lägre risk för benskörhet. Det har ett koreanskt forskarlag visat i en studie av 2 500 kvinnor som passerat klimakteriet.

Kvinnorna fick svara på frågor om bland annat matvanor och livsstil. Forskarna mätte bentätheten i ryggen med hjälp av röntgen och undersökte sambanden mellan kost och bentäthet. Resultaten från studien var oberoende av andra livsstilsfaktorer.

Efter klimakteriet minskar inlagringen av mineral i skelettet och risken för en sämre bentäthet ökar. Globalt drabbas en av tre kvinnor över 55 år av benskörhet.

Både arvsanlag och livsstil påverkar bentätheten. Bland livsstilsfaktorerna är matvanorna en av de mest betydelsefulla. Andra är motion som är positivt, och rökning som är negativt.

(2009)

Källa:

Dietary habit and bone mineral density in Korean postmenopausal women. Shin A, Lim S, Sung J, Myung S, Kim J. Osteoporosis International 2009.

Samband mellan mödrars och döttrars bentäthet

ba132@svenskmjolk.se (KONET\ba132) — Tue, 01 Feb 2011 08:31:00 GMT

Vi bygger upp vår bentäthet som mest fram till tjugoårsåldern, då vi uppnår det som kallas peak bone mass. Vår peak bone mass beror både på ärftlighet och livsstilsfaktorer såsom kost, motion och rökning.

Livsmedel rika på kalcium och vitamin D samt belastande motion såsom löpning ökar bentätheten medan rökning försämrar den.

I en japansk studie har man undersökt betydelsen av ärftlighet, kost och motion på mödrars och deras döttrars bentäthet. Man undersökte även till vilken grad man kan förbättra deras bentäthet. Döttrarna var cirka 14 år gamla.

Forskarna kom fram till att den ärftliga delen har stor betydelse för bentätheten – döttrarnas bentäthet liknade ofta mödrarnas.

Andra fynd var att döttrarna även ”ärvde” sina mödrars kost- och motionsvanor. Detta är mycket viktigt eftersom man då genom information till familjerna kan påverka dels flickornas möjlighet att bygga upp sin peak bone mass, dels hjälpa mödrarna att bibehålla sin bentäthet.

De som följde råden om bättre kost och mer motion förbättrade sin bentäthet under studien.

Forskarna menar att ett problem är att det kan vara svårt att ändra vuxna kvinnors motionsvanor, och att det med tanke på mödrarnas inflytande är mycket viktigt att etablera bra matvanor under barn- och ungdomsåren. De anser också att det är vikigt att uppmuntra familjer med låg fysisk aktivitet att öka den.

(2009)

Källa:

R. Yoneyama et al. J Orthop Sci 2008;13:405

Skelettets utveckling - snabbfakta

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 25 Nov 2010 09:31:00 GMT

Antalet benbrott på grund av benskörhet, osteoporos, ökar. Detta har flera orsaker.

Motion, kalcium och vitamin D bygger upp och stärker skelettet.
En av orsakerna till benskörhet är att vi rör oss mindre nu jämfört med vad människor gjorde förr i tiden. Därmed belastas inte skelettet på samma sätt som förr när vi kroppsarbetade mycket och gick långa sträckor.

Ett annat skäl är att skelettet urkalkas successivt genom livet och att vi idag blir äldre än tidigare, därmed ökar risken för benbrott på grund av benskörhet.

Skelettets utveckling kan delas in i två faser:

Första fasen - uppbyggnad

Uppbyggnadstiden är lång. Vi kan bygga in kalcium i skelettet ända fram till vi är 25-30 år. Skelettet förstärks och förtätas under den tiden, men det kräver vissa förutsättningar. Tre faktorer är viktiga för att bygga ett starkt skelett:

Motion: Att röra på sig, att belasta skelettet, är mycket viktigt för hög bentäthet och styrka. Gå, springa, hoppa och gymnastisera är exempel på belastande rörelser.
Kalcium: Mineralen kalcium är den viktigaste beståndsdelen i skelettsubstansen. Mjölk och mjölkprodukter är den viktigaste, bästa och billigaste kalciumkällan. I svensk kost kommer hela 75 procent av kalciumintaget från mjölk och mjölkprodukter.
Vitamin D är också nödvändigt. Vitamin D bildas i huden när vi vistas i dagsljus men finns också i mini-, lätt- och mellanmjölk. I Sverige är det lag på att berika dessa varianter av dryckesmjölk. Bland andra livsmedel är framför allt fet fisk en god källa till vitamin D.

Andra fasen - bevara

Efter 30-årsåldern minskar benmassan med 0,5 till 1 procent per år hos både män och kvinnor. Dessutom byts 10 procent av skelettet ut varje år. Därför är det viktigt att bevara skelettet så intakt som möjligt genom att ständigt fylla på med kalcium och vitamin D genom kosten och ägna sig åt belastande motion.

I samband med klimakteriet har kvinnor en ökad urkalkning av skelettet. Den är då tre till fem procent per år. En kvinna i 70-årsåldern har med andra ord förlorat betydligt mer av sitt skelett än en man i samma ålder. Detta är en av orsakerna till att kvinnor oftare drabbas av benskörhet och frakturer.

Därmed är det särskilt viktigt för kvinnor att både under klimakteriet och efter denna period att konsumera tillräckligt med kalcium.

Livsmedelsverket rekommenderar att alla från 2 års ålder konsumerar mjölk och mjölkprodukter motsvarande 5 deciliter per dag.

Båda faserna

Skelettets utveckling för kvinnor respektive män kan illustreras på följande sätt:

(2009)

Starkare ben med mjölk och träning

ba271@svenskmjolk.se (KONET\ba271) — Thu, 25 Nov 2010 09:15:00 GMT

Kinesiska ungdomar bör uppmuntras till regelbunden fysisk aktivitet och tillräckligt intag av mjölk för att nå optimal bentillväxt. Den slutsatsen drar forskare som undersökt hur olika faktorer påverkar kinesiska flickors benmassa.

283 femtonåriga flickor från Peking ingick i studien där man studerade hur fysisk aktivitet, kroppssammansättning och kostvanor påverkade benmassan.

Flickorna registrerade allt de åt under två tredagarsperioder. De fick också registrera hur de tränat under de senaste 12 månaderna. Kroppssammansättning mättes med hjälp av så kallad DEXA, en röntgenutrustning som mäter både muskel- och benmassa.

Forskarna såg ett antal samband. Flickor med antingen mycket muskler, starka gripmuskler i händerna eller ett större intag av mjölkprodukter hade mer benmassa jämfört med övriga flickor. Mycket muskler var också beroende av hur fysiskt aktiva flickorna var.

Även om det är glädjande att se att de kinesiska flickorna i studien drack mjölk regelbundet, rapporterade de ett litet intag av mjölkprodukter med våra mått mätt. De som drack mest mjölk drack cirka 2,5 deciliter mjölk per dag vilket motsvarar hälften av den rekommenderade mängden mjölk i Sverige.

Källa: Foo LH et al. 2007 Influence of body composition, muscle strength, diet and physical activity on total body and forearm bone mass in Chinese adolescent girls Br J Nutr 2007;98:1281-1287.