- Barns matvanor har försämrats och i dag lider många av fetma. Ett problem är den stora tillgången på läsk och godis i skolornas cafeterior, även om den minskat på senare år.
- Ett bra mellanmål har betydelse för hälsa, välbefinnande och skolprestation.
- Livsmedelsverket rekommenderar att ett mellanmål består av en mjölkprodukt, en frukt/grönsak samt bröd/gryn/cerealier.
Innehåll
Ingress
Därför är det viktigt med nyttiga mellanmål i skolan
Så här ser mellanmålsvanorna ofta ut
Detta kan skolan göra
Tips vid införande av mellanmål
Exempel från verkligheten: Godis och läsk ersattes av nyttigt mellanmål
Källor
Möjligheten att få ett nyttigt och gott mellanmål i skolan kan ha stor betydelse för välbefinnande, energi och skolresultat, både under och efter skolan.
Upp
Därför är det viktigt med nyttiga mellanmål i skolan
1. Matvanorna påverkar vårt humör och vår handlingskraft. Det är lättare att hålla sig pigg om man äter sina måltider jämnt fördelade över dagen.
2. Hungriga elever är inställda på ”fodersök” vilket lättare leder till att de blir okoncentrerade och rastlösa.
3. Barn och ungdomar har ett stort behov av energi och näring och behöver därför förutom frukost, lunch och middag bra mellanmål för att orka med sin dag under och efter skolan.
4. Att ge eleverna möjlighet att välja nyttiga mellanmål i skolan är ett led i att förebygga övervikt och att gynna tandhälsan. De kan då undvika ”sockerfällorna” godis och läsk och annat som mest innehåller ”tomma kalorier”.
5. Det är många elever som har bristfälliga lunchvanor i skolan. Dessa elever känner sig oftare trötta och hängiga. De har dessutom i högre utsträckning huvudvärk, känner sig illamående och har svårt att följa med i skolarbetet vilket påverkar studieresultatet.
Upp
Så här ser mellanmålsvanorna ofta ut
Undersökningar visar att elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet inte äter mellanmål tillräckligt ofta i skolan. Enligt en elevundersökning från 2005 var det absolut vanligaste mellanmålet bland högstadieelever dessutom chokladboll och läsk. Men särskilt flickorna efterfrågar nyttiga mellanmål i form av mjölkdryck och frukt.
Idag ser det något bättre ut. Enligt en kartläggning genomförd av Tandläkarförbundet 2010 är det 9 procent av högstadieskolorna som säljer läsk och godis. Motsvarande siffra var 58 procent 2004.
Kanske avspeglar livsmedelsvalet många gånger vad som erbjuds i skolcafeteriorna. Somliga skolcafeterior drivs dessutom av eleverna. Hur påverkar detta sortimentet?
Dessutom gör de begränsade öppettiderna att eleverna snarare är hänvisade till kioskens sortiment.
Upp
Detta kan skolan göra
Om skolor, förutom att servera skollunch, även serverar nyttiga mellanmål, kan eleverna få den energi och näring de behöver under sin skoldag. De blir då piggare och mår bättre och presterar bättre i skolan.
Mellanmål i skolan är extra viktigt för de ungdomar som är utpräglade kvällsmänniskor och som därför inte lika ofta äter frukost hemma och oftare hoppar över skolunchen. Minst en tredjedel av ungdomarna är kvällsmänniskor.
Mellanmål som serveras i skolan bör bestå av livsmedel med god näringsmässig kvalitet och serveras vid en tidpunkt då eleverna bäst behöver det. För att detta ska bli möjligt behöver de vuxna ta ansvar för vad som serveras och när.
Att erbjuda hälsosamma mellanmålsalternativ är ett bra sätt för beslutsfattare inom skolvärlden att bidra till en bättre hälsa bland ungdomar.
Upp
Tips vid införande av mellanmål
Starta i projektform under begränsad tid. Redovisa och utvärdera resultatet genom att fråga elever och lärare hur de upplever att bra mellanmål påverkar hunger, humör, koncentration med mera.
Förankra både testprojektet och resultatet i alla berörda grupper och på alla nivåer - från företrädare inom kommunen, hos skolledningen och bland personal, föräldrar till elever.
Bidra till ett helhetstänkande när det gäller miljö- och hälsofrågor som främjar sunda matvanor i skolan under hela dagen – det vill säga frukost, lunch och mellanmål. (Här på webbplatsen kan du läsa om frukost i skolan och få tips och råd även om detta).
Servera mellanmålet i befintlig cafeteria/skolrestaurang och låt personal och elever sköta verksamheten tillsammans om det är möjligt.
Erbjud ett nyttigt sortiment som ändå tilltalar målgruppen. Testa gärna med en referensgrupp av elever. Servera godis, läsk och bullar i så liten omfattning som möjligt - eller inte alls. Det är viktigt att inte endast ta bort läsk och godis utan även ersätta med nyttiga och goda alternativ som till exempel smörgås, frukt, mjölk, yoghurt och mjölkdryck.
Basera prissättningen på en självkostnadskalkyl, där verksamheten bär sina egna kostnader.
Skapa gärna menyer som består av ett eller två livsmedel. Ett bra mellanmål består av
- en mjölkprodukt
- en frukt eller grönsak
- bröd/gryn/müsli.
Erbjud ett bra pris för 2 eller 3 produkter. Låt delarna vara dyrare än helheten för att stimulera eleverna att köpa hela menyer.
Följ upp verksamheten kontinuerligt och lös eventuella ekonomiska och praktiska problem efter hand.
Ha tålamod och var lyhörd för synpunkter, frågor och värderingar från elever, föräldrar och övrig personal.
Åk på studiebesök till skolor som serverar nyttiga mellanmål och låt er inspireras!
Upp
Exempel från verkligheten:
Godis och läsk ersattes av nyttigt mellanmål
Brödinstitutet och Svensk Mjölk genomförde hösten 2005 ett projekt på tre högstadieskolor i Stockholm: Källtorpskolan, Sofia skola och Vårbyskolan. Godis och läsk ersattes av ett nyttigt mellanmål i skolcafeterian.
Mellanmålet innehöll en mjölkprodukt, smörgås och frukt. Projektets resultat blev mycket glädjande enligt alla deltagande.
Enligt rektor Gunnar Rydwik på Källtorpskolan var man inledningsvis oroliga för hur eleverna skulle reagera på att de tog bort godiset och läsken. Det gick över förväntan. De allra flesta av eleverna ville ha ett mer hälsosamt mellanmål och skolan beslutade att fortsätta med mellanmål.
Efter projektet gjordes en enkät med 130 elever i årskurs åtta som bland annat visade att:
- 80 procent av eleverna tyckte att mellanmålssortimentet var bra.
- 40 procent av eleverna köpt ett mellanmål.
- 66 procent aldrig äter mellanmål.
- 30 procent av eleverna aldrig dricker mjölk till skollunchen.
Alla skolor som deltog i projektet uppgav att de efter projektet skulle erbjuda nyttiga mellanmål i stället för läsk och godis.
Upp
Källor:
1. Jacobson T. Rapport: Mellanmål i skolan. Ett pilotprojekt med mellanmålsförsök i grund- och gymnasieskolan. Svenska Storhushåll. 2004.
2. Ulmander M. Mellanmål - Vanor och attityder bland barn i åk 5. 10 poängsarbete. IHV, Uppsala Universitet. 2002.
3. Bra mat i skolan. Livsmedelsverket. 2007.
4. Kartläggning av försäljning av läsk och godis i högstadieskolor. 2010. Tandläkarförbundet.
Upp
Senast ändrad 7 september 2011
Maja Nordström
LRF Mjölk
Livsmedelsagronom. Ansvarar för konsumtionsfrågor (tidigare Mjölkfrämjandet).