Kalla fakta om mjölk och mat i skolan

Alla vill nog tro att barn och ungdomar äter ordentligt i skolan. Men faktum är att många elever äter alldeles för lite eller helt hoppar över skollunchen.

I en undersökning som gjordes 2010 uppgav endast hälften av eleverna mellan 15-16 år att de nästan aldrig hoppade över skollunchen. Resten gjorde det någon gång i månaden eller oftare. 16-åringarna hoppade oftare över skollunchen. Ju äldre eleverna blir desto sämre äter de alltså.

De som tränade regelbundet hoppade inte över skollunchen lika ofta.

En elevundersökning från 2005 visade att flickorna oftare än pojkarna åt för små portioner eller hoppade över skollunchen.

Denna undersökning visade också att de elever som var mjölkdrickare oftare valde att äta lunch.

De flesta ungdomarna säger att de hoppar över skollunchen för att de inte tycker om den huvudrätt som serveras. Finns det en alternativ huvudrätt eller mjölk och smörgås eller sallad är chansen stor att de väljer något av detta.

Så här kan det se ut ibland...

Så här borde det se ut!

En bra frukost för en bra skoldag

En riktig frukost serverad på skolan är en bra investering. Studier visar att en bra frukost gör att eleverna tar till sig förmiddagens undervisning på ett bättre sätt.

Frukostservering i skolor har också inneburit att elevernas trivsel ökar och att fler elever kommer i tid till de första lektionerna. Dessutom mår och presterar eleverna bättre.

Frukosten bör ge ungdomarna 15-25 procent av dagens energi och näring.

Läs mer om frukost i skolan genom att klicka på länkarna till höger.

Skollunchen ökar orken och koncentrationen

Varje dag serveras cirka 1,2 miljoner elever skollunch!

När den avgiftsfria skollunchen infördes för mer än 60 år sedan var det en viktig reform. Det är den än idag. Det är också på sätt och vis en rättvisefråga, eftersom skollunchen ger alla barn möjlighet att orka ta emot kunskap.

Det viktiga med skollunchen är att elever som äter ordentligt till lunch uppger att de orkar mer, är mer koncentrerade och klarar skolarbetet bättre. Dessutom mår de bättre i skolan.

Skollunchen är också ett bra sätt att förmedla matkultur, goda matvanor och en bra inställning till mat.

En bra skollunch bör ge 25-30 procent av dagens energi och näring.

Mjölk till skollunchen kan vara räddningen

Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Man kan säga att servering av mjölk till skollunchen bidrar till näringstrygghet, särskilt för de elever som äter för lite av maten.

Varje elev borde dricka ett glas mjölk till skollunchen, det vill säga 2 dl. I verkligheten dricker eleverna i genomsnitt bara 1,8 dl.

Det är ändå en stor förbättring mot 1991, då mjölkkonsumtionen var nere i 1,1 dl per elev och skollunch, delvis på grund av neddragningar av mjölkserveringen. Idag är förhållandena bättre – många har insett mjölkens betydelse för elevernas närings- och energiintag och mjölk till skollunchen serveras på de flesta skolor idag.

Skolmåltidens energi- och näringsvärde med och utan mjölk

Nedanstående stapeldiagram visar näringsinnehållet i procent av behovet för skollunch med vatten respektive lättmjölk som måltidsdryck. Mängderna avser det genomsnittliga värdet för 15 vanliga skolmåltider.

Så serveras mjölk och lättdryck

Den senaste undersökningen från 2008 visade att 96 procent av alla skolor serverar mjölk till skollunchen varje dag. 90 procent av skolorna med årskurs 0-5 serverar aldrig/sällan lättdryck till skollunchen. Motsvarande siffra för årskurs 6-9 är 85 procent och för gymnasiet 73 procent.

Många skolor runt om i landet har nog uppmärksammat mjölkens nytta eftersom de flesta serverar den varje dag och undviker konkurrens från söta drycker.

Serveringstips som främjar mjölkdrickandet

Orsaken till att elever väljer att inte dricka mjölk till lunchen, även om den serveras, är i första hand att mjölken är för varm. Ett skäl till detta kan vara att glasen kommer direkt från disken och därför är fuktiga och varma.

Att servera mjölk via en kylande Milkbar och att ha tillräckligt många glas är ett sätt att säkerställa att den mjölk som serveras är kall och god att dricka.

Vilken mjölk ska man välja?

Att dricka de magraste mjölksorterna är en bra vana, då får man mycket näring men lite energi (få kalorier). Mini-, lätt och mellanmjölk är dessutom berikade med vitamin D, det vill säga att man tillsatt extra vitamin D (det är lag på det i Sverige).

Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk från ett års ålder och resten av livet. På en del skolor får dock barnen möjlighet att välja mellan olika sorters mjölk. På så sätt kan de välja den mjölk de är vana vid att dricka hemma - och den sort de tycker är godast. Då väljer fler elever att dricka mjölk.

Är man angelägen om att få eleverna att dricka mjölk är detta ett bra tillvägagångssätt. Den ”extra” mängd fett de får i sig om de väljer något annat än lättmjölk är mycket liten och bör ses i relation till det näringsbortfall som kan bli alternativet om de inte vill ha mjölk alls.

Främja både mat och gemenskap!

En skolrestaurang och en skolcafeteria med ett bra sortiment som serverar både frukost, lunch och mellanmål ser till att eleverna får den näring och den energi de behöver. De fyller dessutom ett socialt behov.

Att äta i en trevlig och lugn miljö, att ha tid att njuta av maten utan stress och att hinna prata med varandra är viktigt.

Efter skolan väntar läxläsning och för många även träning eller någon annan aktivitet. Då kan det behövas ett bra mellanmål.

Ofta inga eller näringsfattiga mellanmål

Elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet verkar inte äta mellanmål tillräckligt ofta i skolan i relation till vad de behöver och skulle må bra av för att orka med sin dag.

Enligt en undersökning som gjorts av Tandläkarförbundet sålde 58 procent av högstadieskolorna läsk och godis 2004. Motsvarande siffra 2010 var 9 procent. Enligt den senaste undersökningen är det hela 62 procent som uppger att de har förbud mot försäljning av läsk och godis. Samtidigt finns en risk för att läsk inte ersätts av näringsrik dryck i form av mjölk. Det har undersökningar gjorda av Svensk Mjölk visat.

Läs mer om mellanmål i skolan via länken till höger. Gör och tipsa också om vårt mellanmålstest!

Skolans måltidskostnader

Så här stor är skolmatens och skolmjölkens andel i genomsnitt av de totala utbildningskostnaderna i kommunerna (2007):

Måltidskostnader 5,8%
Mjölk 0,2%
Övriga kostnader 94%

Maten, mjölken och pengarna

För god ekonomi är det viktigt för dem som ansvarar för måltiderna på skolan att tänka igenom den mat som serveras. Det gäller att se till att få mycket värde för pengarna i form av näringstät mat och dryck som barn och ungdomar tycker om och äter upp.

Det är givetvis svårt att erbjuda fullvärdiga måltider för lite pengar. Mjölk kan på många sätt sägas vara en näringstrygghet för barn och ungdomar, speciellt för dem som äter lite.

Många undersökningar har visat att barn och ungdomar som äter för lite av maten får en stor del av sin näring och energi från den mjölk de dricker under en dag.

En undersökning från 2008 visar att 86 procent av skolmåltidspersonalen tycker att mjölken är kostnadseffektiv sett till dess näringsinnehåll.

EU bidrar

Sedan den 1 januari 2008 betalar EU lika mycket stöd till alla sorters mjölk som serveras i skola, oavsett fetthalt. Därmed kostar ett glas mjölk aldrig mer än cirka 0,75 kr (summan beror på Euro-kursen).

Läs mer om detta genom att klicka på länken till höger.

Mjölk är kostnadseffektivt

Tabellen nedan visar energi- och näringsinnehåll per krona för olika livsmedel.

Källor:

Sepp H (2002).
Pre-school Children´s Food Habits and Meal situation.
Avhandling. Uppsala Universitet.

Jacobson T (2004).
Konsumtionsutveckling i riket för dryckesmjölken i förskolor och skolor 1999-2003.
Svenska Storhushåll, Stockholm.

Jacobson T (2006).
Mätning Förskola och Skola 2006.
Svenska Storhushåll, Stockholm.

Bra mat i skolan.
2007.
Livsmedelsverket.

Jacobson T (2001).
Mjölk i skolan 2000.
Svenska Storhushåll, Stockholm.

Rapport: En bättre start på livet.
2004.
United Minds.

Elevundersökning.
2010.
Argument.

Basmätning mjölk, ost smör och mjölkproduktion.
2010.
United Minds.

Kartläggning av försäljning av läsk och sötsaker i skolan.
2010.
Tandläkarförbundet

Maja Nordström

LRF Mjölk

Livsmedelsagronom. Ansvarar för konsumtionsfrågor (tidigare Mjölkfrämjandet).

Kontakt