- Fakta om behovet av näring och energi för små barn.
- Informationen är ett stöd för den som ansvarar för mat och dryck till barn på förskolan och är angelägen om att de ska få den energi och näring de behöver.
Mat och dryck på förskolan bör enligt rekommendationerna ge barnen 65-75 procent av dagens energi- och näringsbehov. Flera undersökningar har visat att många inte når upp till den målsättningen, utan barnen får bara i sig cirka 50 procent av dagens energibehov.
På de förskolor där man dessutom planerar eller redan har dragit in eller minskat på frukost- eller mellanmålet kan det medföra ännu större problem. Äter barnen lite på förskolan får de brist på energi under dagen - men på kvällen är de hungriga, äter mycket och får ett överskott av energi till natten.
Barnen mår bäst om de får energi och näring när de som mest behöver den - under den aktiva delen av dagen, fördelat mellan frukost, lunch och mellanmål.
Idag måste många barn som går på förskolan äta mer mat på kvällen för att kompensera att de ätit för lite under dagen. Det är olyckligt.
En bra fördelning av maten över dagen gör helt enkelt att barnen mår bättre. Att ge dem mer att äta under dagen när de är som mest aktiva och lite mindre på kvällen innan de ska sova är det mest optimala.
Med mjölk till lunchen får barnen mer energi och näring under dagen och intaget når bättre upp till rekommendationen. På de förskolor där barnen får vatten till lunch är det betydligt svårare att nå upp till den rekommenderade nivån.
Måltidsplanering: Mer på dagen mindre på kvällen
Små barn har små magar - men ett stort behov av energi. De kan inte äta lika stora portioner som vuxna, därför behöver de äta oftare. Det bästa är om de kan få flera näringstäta mål mat per dag:
Frukost
En ordentlig frukost är en bra start för att orka med förmiddagens aktiviteter. Det är bra om frukosten ger cirka 15-25 procent av dagens energi och näring.
En liten frukost är alltid bättre än ingen alls. Om barnen själva får välja från till exempel en frukostbuffé hittar de säkert sina egna favoriter. Gröt och mjölk eller filmjölk och müsli, smörgås, lite juice eller en frukt ger en bra blandning av näringsämnen.
Lunch
Vid lunch är det dags för påfyllning. Mitt på dagen är barnen också som mest aktiva och lunchen på förskolan är därför extra betydelsefull. Lunchen bör ge cirka 25-30 procent av dagens energi- och näringsbehov.
Mellanmål
På eftermiddagen ger ett mellanmål ork fram till kvällens middag. Ett mellanmål bör bestå av mjölk/mjölkprodukt, gryn/flingor/smörgås samt frukt/grönsaker.
På de förskolor som inte serverar mellanmål, eller bara har ett litet enkelt mellanmål, får barnen oftast inte i sig tillräckligt med energi och näring för att nå upp till dagens kostrekommendationer.
Kvällsmål
Det är bra om kvällsmålet kan ätas ett par timmar innan barnen går och lägger sig för att de ska kunna ta vara på matens energi på bästa sätt.
Mer om mjölkens betydelse
Livsmedelsverket rekommenderar i sina råd ”Bra mat i förskolan” lättmjölk och vatten som måltidsdryck.
För barn i förskoleåldern är den rekommenderade mängden mjölk och mjölkprodukter 5 dl under en hel dag. Det innebär att barnen bör få 3,5 dl mjölk och mjölkprodukter på förskolan och resten hemma.
Idag dricker och äter barnen i genomsnitt för lite – ungefär 2 dl mjölk och mjölkprodukter per dag på förskolorna (alla måltider inräknade). Om mjölken inte fördelas över frukost, lunch och mellanmål så är det svårt att nå upp till de rekommenderade 3,5 dl per förskoledag och barn.
Mjölken i maten
Maten vi äter innehåller inte så mycket mjölk som man kanske tror. Ett par exempel är att en barnportion köttbullar endast innehåller en matsked mjölk och pannkakor sex matskedar.
Mjölk ger näringstrygghet
Mjölken ger ett värdefullt näringstillskott och barnen äter i de flesta fall lika mycket av maten oberoende av vilken dryck som serveras. Dessutom är mjölken mycket betydelsefull för de barn som äter små portioner.
Enligt Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i förskolan” finns det idag inget vetenskapligt stöd för att mjölk som måltidsdryck hämmar upptaget av järn, vilket tidigare påståtts. I råden fastslås även att mjölkens fetthalt inte påverkar kalciuminnehållet. De 3,5 dl mjölk som barnen bör få i sig under förskoledagen motsvarar drygt hälften av det dagliga kalciumbehovet.
Undersökning gav besked
En undersökning på fyra förskolor som endast serverar mjölk och mjölkprodukter till frukost och mellanmål visade att barnen inte fick i sig tillräckligt med mjölk på förskolan. Enligt råden bör barnen få i sig 3,5 dl men på dessa fyra förskolor varierade den genomsnittliga mjölkkonsumtionen mellan 1-2,8 dl. Det vill säga att barn på förskolor som serverar vatten till lunch sannolikt inte får i sig tillräckligt med mjölk.
Dessbättre serverar 89 procent av förskolorna barnen mjölk till lunch varje dag.
Vanor skapas tidigt
Barn lär sig inte bara tidigt att ta efter de vuxnas matvanor, de lär sig också att förknippa en viss dryck med en viss måltid.
Professor Per-Olow Sjödén och forskaren Ulla-Kaisa Koivisto Hursti har studerat hur barn lär sig att förknippa en viss dryck med en viss måltid. Resultaten visade att de barn som vänjer sig vid att dricka mjölk till förskolelunchen i större utsträckning väljer mjölk till lunchen i skolan.
Det innebär också att barn som är vana vid att dricka vatten till lunchen på förskolan väljer bort mjölk i skolan. Och det finns en risk att det samma gäller även hemma.
I skolan äter dessutom en del elever mindre av maten samtidigt som det sällan serveras några mellanmål. Då är det bra om ungdomarna väljer att dricka mjölk till maten så att de ändå får en del av den näring och energi de behöver.
Källor:
Sepp H (2002).
Pre-school Children´s Food Habits and Meal situation.
Avhandling. Uppsala Universitet.
Jacobson T (2004).
Konsumtionsutveckling i riket för dryckesmjölken i förskolor och skolor 1999-2003.
Svenska Storhushåll, Stockholm.
Jacobson T (2009)
Konsumtion av dryckesmjölk i förskolor och skolor 2009.
Svenska Storhushåll, Stockholm
Johansson L (2006)
Dricker barnen på förskolan den mängd mjölk som rekommenderas?
Stockholms Universitet.
Jacobson T (2008).
Mätning Förskola och Skola 2008.
Svenska Storhushåll, Stockholm.
Jacobson T (2000).
Måltidskostnader i förskolan och i skolan.
Svenska Storhushåll, Stockholm.
Edlund B, Koivisto U-K och Sjödén P-O (1993).
Konsumtion av mjölk/vatten till lunchen i förskolan: Effekter på val av dryck till skollunchen i årskurs 1.
Centrum för omvårdnadsvetenskap, Uppsala universitet.
Jacobson T (2001).
Mjölk i skolan 2000.
Svenska Storhushåll, Stockholm
Senast ändrad 7 september 2011
Maja Nordström
LRF Mjölk
Livsmedelsagronom. Ansvarar för konsumtionsfrågor (tidigare Mjölkfrämjandet).