Det finns vissa frågor som är så komplexa att inget mejeriföretag ensamt och ingen branschorganisation på egen hand kan lösa dem. Transfettfrågan är ett exempel. Här krävs samverkan i internationella nätverk. För att mjölken ska komma ut som en vinnare i transfettbesluten arbetar Svensk Mjölk bland annat genom IDF (International Dairy Federation), EDA (European Dairy Association) och GDP (Global Dairy Platform).

Med mjölkglasögonen på är transfetter inget problem. Naturliga eller så kallade animaliska transfetter som finns i till exempel nötkött och mjölk är neutrala ur hälsosynpunkt vid normal konsumtion. Det visar den senaste forskningen och värderingarna av kunskapsläget. Industriellt framställt transfett har däremot satts i samband med bland annat
hjärtkärlsjukdom. Dilemmat är den allmänna näringsdebatten där de bägge typerna många gånger bakas ihop under begreppet transfetter.

Svensk Mjölk har under många år, och i flera olika sammanhang, hävdat vikten av att skilja på olika transfetter. Samma argumentering förs av mejeriindustrin i andra länder. Nu verkar insatserna sakta men säkert leda till en förändring som gynnar mjölken. Men det är fortfarande en bit kvar till mål.

Att Europaparlamentet har uppmanat till ett förbud mot industriellt framställt transfett är exempel på en framgång, framhåller Eva Tollin-Odbratt, expert på livsmedelslagstiftning på Svensk Mjölk. Hon är också nöjd med att flera länder nu följer Danmarks linje om särskilda regleringar kring industriellt transfett (se faktarutan till höger). Samtidigt finns en oro över parlamentets diskussioner kring en ny livsmedelsmärkning.

 
Det är korna som står för den naturliga produktionen av transfetter.

- Här pratas det återigen allmänt om transfetter. Vi vill försäkra oss om att det i kommande näringsvärdesdeklarationer tydligt framgår vilken sorts transfett det handlar om så att konsumenter inte vilseleds, säger Eva Tollin-Odbratt som påtalar detta för parlamentarikerna i utskottet, så fort tillfälle ges.

Hennes röst förstärks avsevärt genom samarbetet inom EDA. När samma budskap framförs av många är förstås möjligheten att påverka mycket större. I EDA ligger fokus på att hävda mjölken i EU-lagstiftningen.

IDF är den globala branschorganisationen som för närvarande representerar 84 procent av världens mjölk. För att bli invald i en arbetsgrupp krävs en särskild kompetens. Här återfinns ett flertal medarbetare från Svensk Mjölk. Exempelvis ingår Eva Tollin-Odbratt i lagstiftningsgruppen. Helena Lindmark Månsson är engagerad i gruppen "Nutrition och hälsa", som bland annat har arrangerat stora möten för att diskutera mjölkfett. De har också producerat vetenskapliga artiklar om transfettsyror.

Förutom all den kunskap som tankas hem i dessa sammanhang är nätverket av experter betydelsefullt i sig.

- Personliga kontakter är otroligt mycket värda. Möjligheten att få snabba svar från experter över hela världen hade aldrig varit möjligt utan vår närvaro i dessa nätverk, förklarar Helena Lindmark Månsson.

Det är viktigt att skilja på naturligt och industriellt framställt transfett.

Ett annat exempel på ett framsteg i transfettfrågan är att språkbruket kring transfetter successivt har ändrats inom forskarvärlden och i vetenskapliga artiklar. Här görs numera oftast skillnad mellan naturligt transfett och industriellt framställt transfett. Även i den allmänna debatten finns tecken på en ökad medvetenhet.

Helena Lindmark Månsson tar alla tillfällen i akt att informera - genom media, på möten och i mer vetenskapliga sammanhang. Nyligen var hon med och ordnade ett stort transfettmöte inom EDA. Hon har också arrangerat ett bredare forskarmöte om mjölkfetter i Svensk Mjölks regi. Det sistnämnda resulterade i en vetenskaplig publikation om transfetter i Food & Nutrition Research och är nu den mest nerladdade av tidningens engelska artiklar.

Tack vare forskarmötet har jag också blivit inbjuden att prata om mjölkfetter i nya sammanhang som till exempel för flera av Sveriges dietister och för personal på Livsmedelsföretag. Det ena ger det andra… 

Långsiktighet och uthållighet är ledord i forskarsammanhang. Bara att definiera vad en transfettsyra är kräver sin tid. Sedan följer vetenskapliga studier och kunskapsutbyten för att ena experterna. I nästa steg ska allmänheten informeras och på vägen gäller det också att övertyga beslutsfattare som kanske hittills haft en annan uppfattning.

- Som att urholka en sten med vatten. Det går inte över en natt direkt, säger Helena Lindmark Månsson. Men det går…

GDP är liksom IDF en världsomspännande organisation. GDP företräder mejeriföretagens intressen och tillkom för att tydliggöra mjölkens positiva egenskaper. Mejeriföretag som väljer att vara med betalar en medlemsavgift medan branschorganisationer deltar gratis.

- Fördelen med att företräda en branschorganisation är att du många gånger framstår som mer trovärdig, säger Helena Lindmark Månsson.

För mejeriföretagen blir det kostnadseffektivt att någon från branschorganisationen plockar hem kunskapen och sprider den bland flera.

- Utan samarbetet i internationella nätverk hade vi dessutom aldrig kunna hålla oss à jour på det sättet som vi gör nu. Vi hade kunnat springa benen av oss för att försöka inhämta alla nya rön och ändå aldrig kommit i mål. Nu har vi istället målet inom synhåll.

Mer information om internationellt samarbete om mjölk finns att läsa på nedanstående hemsidor:

www.fil-idf.org
www.globaldairyplatform.com
www.euromilk.org/eda

Ett reportage från juni 2009
Text: Amelie Cardell
Foto: Studio Spirit, Uffe Andersson och Svensk Mjölk