Sportiga tjejer från Skuttunge
Många tonårstjejer väljer bort mjölk visar en undersökning. Om de kunde få sin favoritsort skulle däremot konsumtionen öka markant. Mjölkfrämjandet arbetar för att det ska finnas minst två sorters mjölk i skolan.
Dummaste frågan i Skuttunge: Vad dricker »kalvarna« Lisa och Hanna och deras kompis Lisa allra helst? Svaret är förstås mjölk. Så pass mycket attde gör skäl för sitt smeknamn. Till skillnad från många andra tonårstjejer hoppar de aldrig över mjölken till skollunchen.
Lisa Ahlnäs har inte kommit upp i riktigt samma mängder ännu. Men så var hon också laktosintolerant som liten. Insnöad hos kusinerna för sju år sedan tog hon en rövare och provade ett glas.
– Det gick bra, fast det smakade annorlunda, minns hon. Ändå fortsatte Lisa Ahlnäs att dricka mjölk. För det gjorde hennes pappa och hon ville vara som han. Det tog en månad att vänja sig och
numera finns mjölken med vid varje mål.
Lisa Silfver, som är en toksportig tjej, nöjer sig inte med mjölk till frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. För henne är det en törstsläckare bättre än vatten i alla lägen.
– Jag blir mättare när jag dricker mjölk och det är helt enkelt godare, säger hon. Passar lika bra efter en svettig innebandymatch, som efter terränglöpning, längdåkning och fotbollsträning.
HANNA GROSSMAN HAR INTE BARA mjölk vid varje måltid utan också som dopp till sina salta häxvrål.
– Vet ni hur gott det är, eller? undrar hon lite uppmanande.
Ofta blir det några klunkar innan läggdags. Och när Hanna Grossmann har det långtråkigt i största allmänhet, brukar hon trösta sig med ett glas O’boy.
– Mamma kan köpa hur mycket som helst. Det tar alltid slut. Förutom när jag hälsar på pappa i Stockholm. Då kan mamma ringa och säga; kom hem innan mjölken blir gammal.
Tjejerna är klasskompisar i 9c i Björkvallsskolan i Björklinge, två mil norr om Uppsala. Alla har postadress Skuttunge, men för den bilburne är det några kilometer mellan deras hus. Lisa Ahlnäs bor i en skogsdunge, Lisa Silfver i en liten by och Hanna Grossman ute på en åker. De har
känt varandra sedan lekis och kan genvägen över skogen utan och innan. Fast numera blir det oftast moppe eller mamma som kör.
Till skolan åker bästisarna buss. Svänger vänster vid Björklinge kyrka, strax intill e4:an. Och vinkar där till en liten staty som heter Gås-Anders, för det ska man göra om man vill få tur.
DET ÄR EN VANLIG TORSDAG i februari. Tätt snöfall över det låga, gula mexitegelbygget som samlat 400 högstadieelever från grannskapet. Små, våta flingor virvlar genom luften, smälter på kinder
och kisande ögon. Sätter fart på fötter i tunna gymnastikskor. Kommer farande som hårt packade bollar från kaxiga sjundeklassare. Yr ner från taken i stora sjok så att dörren till matsalen beslöjas.
Det är blött och vitt som i ett mjölkpaket. Men tjejerna kan vägen utantill. De hoppar aldrig över en lagad lunch. Utom någon enstaka gång när det bara blir smörgåsar och mjölk.
– För det mesta är maten ätbar, kanske inte så fräsch men helt okej, enas de om. Salladen är fin. Flera killar balanserar två mjölkglas i samma hand. De mest utseendefixerade tjejerna väljer vatten till sina pyttesmå portioner.
– De tror att de bantar och så tar de smörgåsar istället, säger Lisa Silfver. Flera studier visar tvärtom att den som får i sig kalcium via magra mjölkprodukter går ner mer i vikt än den som bara minskar sitt energiintag. Detta är ett viktigt budskap som Mjölkfrämjandet för fram.
DE TRE TJEJERNA HÄMTAR mer mellanmjölk, deras favorit och den enda sort som bjuds. Om det också hade funnits lättmjölk hade många av vattendrickarna valt mjölk istället. Pilotprojekt som Mjölkfrämjandet genomfört visar att om eleverna kan välja sin favoritmjölk ökar konsumtionen med 25–30 procent. »Minst två sorters mjölk i skolan«, är ett av Mjölkfrämjandets budskap till kostinformatörer, kostchefer och journalister.
Frågan lyfts också fram på seminarier och finns att läsa på webben och i Mjölkfrämjandets tidning Mjölkspegeln. Andra pilotprojekt visar att större glas ökar mjölkkonsumtionen. Det skulle bästisarna på Björkvallsskolan vilja ha. Glasen är för små och för få, tycker alla tre.
– De nydiskade lite halvvarma glasen står överst i backen och droppar ner på de understa. Inte så mysigt, konstaterar Hanna Grossmann. Skolorna har mjölkbarer som garanterar att mjölken är kall. Men om skolans glas måste diskas under lunchen för att räcka till alla upplevs mjölken ändå som ljummen. Mjölkfrämjandet arbetar för att skolorna ska ändra sina rutiner och bli av med detta problem. Mejeriföretagen får också förslag på hur de kan agera.
I morse när niorna skrev Nationella prov hade Hanna Grossmann med sig en termos med iskall mjölk in i skrivsalen.
Reportage från Svensk Mjölks årsberättelse 2005.