Svensk mjölk påverkar viktig strid i EU
I grevens tid lyckades Svensk Mjölk bromsa ett förödande EU-förslag. Hade mjölkförpackningar om 300 och 330 milliliter förbjudits skulle både mejeriindustrin och mjölkbönderna i Sverige ha förlorat stora pengar.
Snårigt, trassligt, snudd på ogenomträngligt. Det är en djungel av regler som mejeriföretagen har att följa. Och titt som tätt händer det nya saker. Ibland när man minst anar det.
Plötsligt har även mjölken smugit sig in i euförslaget om tillåtna volymer för färdigförpackade varor. De svenska portionsförpackningarna på 300 och 330 ml finns inte med. Ett beslut i den riktningen skulle leda till mycket negativa följder för mejeriindustrin och mjölkbönderna i Sverige.
På kontoret i Stockholm vässar Jonas Carlberg, chef för den mjölkpolitiska avdelningen, sin penna. Kollegan Eva Tollin Odbratt, expert på livsmedelslagstiftning, tar sig också an ärendet. De skriver, ringer och uppvaktar politiker och tjänstemän i både Sverige och Bryssel med sakliga motargument. Och får fullt stöd från alla. Samtidigt som franska och brittiska eu-parlamentariker driver på för att förslaget ska klubbas under det brittiska ordförandeskapet. Båda länderna har en stor andel egna varumärken och räds handelskedjornas allt starkare roll.
Det är en kamp om tiden, det är sen höst 2005 och i mitten på december ska ett utskott i eu-parlamentet östa i frågan. I början på februari ska hela eu-parlamentet ta ställning.
FRÅN BÖRJAN HANDLADE DET om ett avregleringsförslag från kommissionen. Med syfte att förenkla och upphäva regler för storlek och mängd på flertalet färdigförpackade varor. Men inför sessionen i eu-parlamentet hade utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd tvärtom beslutat att begränsa räckvidden på förslaget.
Rätt som det var hade den franske eu-parlamentarikern Jacques Toubon istället utökat listan på reglerade varor, däribland mjölk, smör, kaffe, pasta och ris. Svagare konsumenter, som exempelvis äldre och funktionshindrade, kan luras att köpa billigare förpackningar utan att tänka på att även mängden är mindre, löd argumenteringen.
Charlotte Cederschiöld (m) som är vice ordförande i det ansvariga utskottet, hade dittills inte reagerat på den franske rapportörens finstilta ändringar.
– Det var en himla tur att Svensk Mjölk hörde av sig. För oss eu-parlamentariker är det en omöjlighet att detaljgranska varje litet specialärende. Vi är beroende av att industrin bevakar sina egna intressen, säger hon.
Svensk Mjölk hade tillsammans med den danska Mejeriforeningen också lyckats få med sig sju andra europeiska mejeribranschorganisationer. Men det var Svensk Mjölk som var motorn i kontakterna med eu-parlamentarikerna. Kampen fördes på alla tänkbara arenor. Allt för att stoppa det ödesdigra förslaget.
– Vi får direkt en mycket bra respons av Charlotte Cederschiöld, säger Jonas Carlberg när han tänker tillbaka på alla turer förra hösten.
– Det slutar med att vi faxar ner två alternativ till ändringsförslag som hon kan välja mellan, tilllägger han.
Charlotte Cederschiöld ger stort plus i kanten åt Svensk Mjölks arbete.
– De var väldigt effektiva, snabba och koncisa. Ett a4-ark om vad de vill och varför. Till skillnad mot dem som skickar ner tjocka luntor på 300 sidor som man inte har en rimlig chans att ta sig igenom, förklarar hon.
Ändå var det i elfte timmen och att riva upp hela förslaget såg Charlotte Cederschiöld inte som politiskt möjligt. Hon valde alternativet som innebar att lägga till förpackningsstorlekar, viktiga för svensk mejeriindustri.
– Jag fick med mig min partigrupp och pratade med Jacques Toubon. Vi känner varandra väl och han förstod våra invändningar.
TVÅ SVENSK MJÖLK-ANSTÄLLDAS heltidsarbete under sammanlagt en månad gav till slut resultat. I början på februari röstade eu-parlamentet för kompromissförslaget som innebär att de svenska portionsförpackningarna och ytterligare några till räddades kvar. Lagförslaget har nu hamnat hos ministerrådet för beslut. Om inte ministerrådet och eu-parlamentet kommer överens går ärendet vidare till förlikning. En annan möjlig utväg är att eu-kommissionen drar tillbaka hela ursprungsförslaget.
– Det gäller att ligga på. Man kan påverka vem som blir förlikningsordförande och det är viktigt. Håll mig uppdaterad, uppmanar Charlotte Cederschiöld som liksom den svenska mejerinäringen och regeringen helst vill se en total avreglering.
Bo Berg, vd på Milko, och Hans-Åke Hammarström, Nordenchef på Arla Foods, framhåller Svensk Mjölk som en oersättlig aktör i konkurrensneutrala ärenden.
– Det är väldigt viktigt att vi har en branschorganisation som bevakar, driver, analyserar och motar förslag av den här märkliga sorten. Vi har ingen möjlighet att göra det själva och har inte de rätta kontakterna, säger Bo Berg.
Hans-Åke Hammarström poängterar att inget enskilt företag är tillräckligt stort och betydelsefullt i de här sammanhangen.
– Ensam blir man inte heller lika trovärdig. En stark branschorganisation kan komma mycket längre med sin näringspolitiska påverkan. Ingen annan än Svensk Mjölk har samma tydliga uppdrag att arbeta för mjölkföretagen och mejerinäringens bästa, säger han.
ETT FÖRSLAG UTAN DE SVENSKA portionsförpackningarna hade blivit dyrt för näringen. Bara att byta ut förpackningsmaskiner skulle kosta uppemot 30–40 miljoner kronor, enligt Svensk Mjölks bedömning. Kostnaderna för att ta fram nya förpackningar och lansera dem på marknaden har man inte kunnat skatta.
Någon reglering av förpackningsstorlekar för mjölk finns inte i Sverige idag. Mejeriföretagen vill själva ta ansvar för förpackningarna och utveckla dem på marknadens villkor.
– Det är ett enormt viktigt konkurrensmedel. Mejeriföretagen vill jämföras med konkurrerande branscher som tillverkar saft, läsk eller margarin och som hittills sluppit hämmande regleringar, säger Jonas Carlberg.
Nästa steg för Svensk Mjölk blir att verka för ytterligare liberalisering.
– Nu har vi säkrat portionsförpackningarna, men vi är inte nöjda. Vi fortsätter att bevaka och påverka. Det gäller att nosa upp frågorna så tidigt i processen som möjligt.
Reportage ur årsredovisningen 2005.