1 600 mjölkgårdar i hela Sverige deltog under 2008 i Svensk Mjölks klövhälsoprojekt för bättre klövhälsa. Anette och Jacob Gustawsons Billinge gård utanför Norrtälje är en av dem.

- TRYGGA PÅ UNDERLAGET och trygga i flocken. Friska ben, konstaterar Sofi Öhlund, produktionsrådgivare på Svenska Husdjur, när hon specialstuderar klövhälsan på Billinge gård norr om Norrtälje.

Anette och Jacob Gustawson tackade tillsammans med ytterligare 1 600 mjölkgårdar ja till ett subventionerat klövhälsobesök under det gångna året.

- DET URSPRUNGLIGA SYFTET med "Klövhälsoprojektet", som Svensk Mjölk står bakom, är att minska risken för spridning av det smittsamma klöveksemet digital dermatit samt att informera om klövhälsoregistrering. Och det har lyckats. Antalet registreringar från klövverkningar har ökat betydligt och gensvaret från mjölkbönderna har varit väldigt positivt, säger Emelie Tufvesson som tillsammans med Christer Bergsten ansvarat för klövprojektet på Svensk Mjölk.

- Sverige är unikt med avelsvärden för klövhälsa och därför är det extra viktigt att uppgifterna rapporteras in. Att långsiktigt förbättra eller bibehålla en god klövhälsa hos svenska mjölkkor är om möjligt ännu viktigare nu när besättningarna blir större och lösdrifterna fler. Projektet har gett oss en chans att lyfta frågan och uppdatera kunskapen hos mjölkbönderna, säger Emelie Tufvesson.

Sofi Öhlund slår sig ner bredvid en ko i liggbåset och plockar fram en så kallad klövcheck, ett enkelt, litet mätinstrument i gul plast. Jo, då. Klövens längd och vinkel är bra. Symmetrin perfekt. Liksom urskålningen. Hon tittar vidare på benen. Inga synliga sår eller svullnader. Mängden strö på liggplatserna får också godkänt.

- Däremot skulle man kunna diskutera foderstaten, hinner Sofi säga innan det stänker till från en komocka som daskar i marken.

I mittgången är det inte heller helt torrt. En automatisk gödselskrapa kryper långsamt fram över den hexagonmönstrade betongen.

- Lite för långsamt, medger Jacob Gustawson. Det behövs nytt silfilter och olja för att få upp hastigheten. Jag väntar fortfarande på en beställning som jag gjorde för flera månader sedan.

- Prova också att lyfta upp påskjutningsbalken och rensa den medan korna är ute i sommar, föreslår Sofi Öhlund. Om resultatet håller i sig ett par månader kan det ju vara värt det.

DET NYA LÖSDRIFTSSTALLET på Billinge byggdes 2001 med 137 platser – en utökning med cirka 100 kor! För ett och ett halvt år sedan ställdes produktionen om till ekologiskt, något som begränsar alternativen när det handlar om att ändra i foderstaten för att få bukt med lösa magar. Det blir en fråga att diskutera med foderrådgivaren nästa gång.

Klövverkaren Mats Eriksson kommer till Billinge gård två gånger per år. Vid varje besök fyller han i en klövhälsorapport som sedan skickas till Skara för att skannas in. Uppgifterna lagras sedan centralt i kodatabasen.

Sofi Öhlund visar hur Anette och Jacob Gustawson enkelt kan gå in på lantbrukarsajten och ta fram klövhälsostatistiken för den egna gården och samtidigt se jämförelsetal för hela landet. Nytt för i år är att man också kan följa varje ko specifikt.

- Det är ju suveränt, säger Anette Gustawson och blir ännu gladare när hon upptäcker att i princip alla klövhälsoresultat för Billingekorna är bättre än landet i genomsnitt. Det är bara den där klövrötan som ställer till det för oss.

Vid fikabordet går de igenom gårdens rutiner. Vad har man hittills gjort för att förbättra klövhälsan? Går det att göra mer?

Sulblödningar och klövsulesår blev färre sedan de la in gummimatta vid foderbordet. Det syns i statistiken. Och varje söndag går alla kor igenom ett klövbad med kopparsulfat för att minska klövröta och eksem.

- Vad tror ni om att fotbada klövarna ytterligare en dag i veckan? tipsar Sofi Öhlund.

Hon försäkrar sig också om att Anette och Jacob Gustawson har fyllt i den fullmakt (en hantering som Svensk Mjölk ombesörjer) som gör att klövverkaren kan ta del av statistiken. Det gör hans arbete effektivare och mer intressant och man kan gå tillbaka och diskutera problemkor tillsammans.

Samtidigt som Sofi Öhlund går igenom diskussionsunderlaget med frågor så markerar hon resultatet i en Klövhälsostjärna. Merparten av prickarna hamnar i det gröna eller gula fältet. Det blir tydligt att det är just urindräneringen och hygienen på gångarna som bör förbättras för att minska klövrötan.

- Prova att korta ner längden på halmen för att det inte ska bli stopp i utgödslingen. Fundera också på att lägga in gummimatta även i uppsamlingsfållan innan mjölkgropen, säger hon.

- Säkert bra, men det låter dyrt, svarar Jacob Gustawson, men tystnar snabbt när han får se den uträkningsmodell som Svensk Mjölk har tagit fram över vad olika klövsjukdomar kostar.

ETT ALLVARLIGT KLÖVSULESÅR medför en förlust på cirka 5 400 kronor per drabbad ko. En ko som har klövont ligger mer och äter mindre, vilket i sin tur leder till minskad produktion. Hon har svårare att visa brunst och kräver också mera tid för omsorg och extra klövvård.

- En sak är ju att man måste slabba med tjäran i vår egen verkstol. Men det värsta är att  se en ko som inte mår bra, tillägger Anette Gustawson. 

Drivgångarna till betet kommer på tal.

- Jo, de kan bli ganska geggiga och vi har pratat länge om hur vi ska strukturera om utanför ladugården. Bra att du påminner oss och har klara instruktioner hur man gör. Nu ska det bli av.

Resultaten av hela klövprojektet håller som bäst på att sammanställas och kommer under våren att presenteras i en slutrapport.

- Om vi får resurser även 2009 så fortsätter projektet. Då kommer fokus framförallt läggas på stora besättningar med lösdrift och fortsatt utredning av digital dermatit, säger Emelie Tufvesson.

- Samarbetet med klövvårdarna skall förstärkas ytterligare och tillsammans ska vi titta på möjligheten att på sikt kunna erbjuda certifierad klövvård.

Ett reportage från mars 2009
Text: Amelie Cardell
Foto: Susanne Martinelle