Svensk Mjölks pressrum

Ny forskning: – Mjölk i barndomen ger starka seniorer

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 09 May 2012 07:55:00 GMT

Om man som barn dricker mjölk har det betydande effekt på den fysiska hälsan när man blir äldre. Det slår en forskargrupp från England fast i en nyligen publicerad studie.

1937-1939 sammanställdes 4 999 barns (0-19 år) kostvanor genom en sju dagars inventering av hushållet.

63 år senare, 2002-2004, när samma personer var 63-86 år, fyllde 1 195 av dem i ett formulär om mat- och livsstilsvanor. Resultatet visade att mjölk i barndomen gjorde att promenaderna blev fem procent snabbare och 25 procent lägre risk för dålig balans under ålderdomen.

Detta är den första studien som visar på kopplingen mellan mjölkdrickande i barndomen och fysisk hälsa hos äldre.

- Tidigare studier har tidigare visat att konsumtion av mjölk och mjölkprodukter i vuxen ålder har god effekt på de äldres hälsa. Så detta resultat är mycket intressant, säger Caroline Lutz, leg dietist på Svensk Mjölk.

Källa: Childhood milk consumption is associated with better physical perfor-mance in old age. Kate Birnie m fl. Age and ageing 2012; 0: 1-8 doi: 10.1093/ageing/afs052

För mer information

Caroline Lutz, leg. dietist Svensk Mjölk, 08-790 58 92

Mer mjölk men försvagad mejerimarknad

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 26 Apr 2012 11:33:00 GMT

Den mjölk som levereras av mjölkbönderna till mejerierna har ökat i mars i jämförelse med samma månad förra året. Samtidigt har utvecklingen på den internationella mejerimarknaden försvagats markant de senaste månaderna. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks mejerimarknadsrapport som kom på onsdagen.

Sveriges mjölkinvägning var i mars knappt en procent högre än under motsvarande månad 2011. Från årets början har mjölkinvägningen ökat med 0,4 procent jämfört med förra året. Antalet mjölkkor är i dagsläget en procent högre än för ett år sedan.

Under årets två första månader var invägningen av ekologisk mjölk 15 procent högre än under motsvarande månader 2011. Av den totala mjölkinvägningen utgjordes 12,8 procent av ekologisk mjölk.

Världsmarknadspriserna har de senaste tre månaderna minskat för alla mejeriprodukter. Smörpriserna är nu de lägsta sedan september 2009. Världsmarknadspriserna väntas fortsätta nedåt de närmaste månaderna.

– Mjölkproduktionen fortsätter att öka i viktiga exportländerna, säger Lennart Holmström, marknads- och statistikexpert på Svensk Mjölk. Samtidigt ser vi en minskad global efterfrågan på mejeriprodukter. Detta gör att världsmarknadspriserna pressas nedåt. Risk finns också att lagren av mejeriprodukter inom EU kommer att öka under 2012, påpekar Lennart Holmström.

Den svenska utrikeshandeln med mejeriprodukter fortsätter att domineras av att vi fortsatt importerar mycket ost även om importvolymerna minskar något. Under 2011 importerade vi knappt 44 300 ton hårdost. Importen av smaksatt yoghurt fortsätter att öka, medan importen av naturell yoghurt minskar.

För mer information

Lennart Holmström, marknads- och statistikexpert Svensk Mjölk, 08-790 58 28

Årets Kock letar lovande kvinnliga kockar – nominera din egen favorit

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 26 Apr 2012 09:07:00 GMT

Nu tar Årets Kock upp jakten på fler kvinnliga kockar i tävlingen. Via en nätkampanj hoppas man att med branschens och allmänhetens hjälp kunna hitta hundra lovande namn.

I Årets Kock är en kraftig majoritet av de tävlande män. I dagarna öppnades därför webbplatsen 100kvinnligakockar.se där alla är välkomna att nominera sin kvinnliga professionella favoritkock. Målet är en lista med hundra namn som kan peppas att delta i tävlingen.

- Det finns så mycket fördomar om att kockyrket är för jobbigt för tjejer och att tjejer inte gillar att tävla. Vi vill med denna lista visa på att det finns många duktiga kvinnliga kockar, lyfta fram dem och uppmuntra dem att tävla i Årets Kock, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

Via de nominerade namnen hoppas man också hitta mentorer som kan vara aktuella för det av Årets Kock nyinstiftade Karin Fransson-priset. Priset delades ut för första gången vid finalen av Årets Kock 2012 och syftar till att belöna mentorer som lyft och utvecklat kvinnliga kockar.

Utöver att nominera namn går det även att på webbplatsen ”likea” redan nominerade kockar. Det är dock ingen tävling där en vinnare koras. Sidan nås via länken 100kvinnligakockar.se eller från startsidan på aretskock.se.

För ytterligare information

Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82

LRF ny samarbetspartner till Årets Kock

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 23 Apr 2012 12:23:00 GMT

Tävlingen Årets Kock har tecknat ett samarbetsavtal med Lantbrukarnas Riksförbund LRF. Avtalet löper under tre år och innebär bland annat att LRF tar värdskapet för regionala deltävlingar runt om i landet.

Genom avtalet blir LRF tillsammans med Arla Foods presentatör till tävlingen, vilket är den högsta sponsornivån. Arla Foods kommer även i fortsättningen vara värd för finalen.

– Vi är mycket glada över LRF:s stora engagemang i Årets Kock. Med både lokala producenter och livsmedelsföretag som samarbetspartners kan vi tillsammans på ett mer fördjupat sätt driva den svenska gastronomin till världsklass, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

– Genom Årets Kock vill vi profilera den svenska råvaran genom att framhäva dess kvalitet och dess unika egenskaper. Det är också viktigt att vi förstärker kopplingen mellan kocken och bonden men också den mellan maten och bonden. Det här Sveriges största matevenemang och självklart är det viktigt att LRF är med, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

Årets Kock är det officiella svenska mästerskapet i professionell matlagning och Sveriges mest prestigefyllda matlagningstävling. Tävlingen ägs av branschorganisationen Svensk Mjölk och grundades för snart 30 år sedan av Svensk Mjölk i samarbete med Gastronomiska akademien.

För ytterligare information kontakta

Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anders Holmestig, kommunikationschef LRF, 08-787 54 14
Hans-Åke Hammarström, Arla Foods, ordförande Årets Kock AB, 08-789 55 01
Christel Benfalk, vd Svensk Mjölk, 070-289 86 07

Fyrtio förslag till enklare regler för mjölkföretagare

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 12 Apr 2012 11:25:00 GMT

Torsdagen den 19 april håller Svensk Mjölk ett seminarium om förenklat företagande för mjölkbönder. Deltar gör bland annat landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Vid seminariet kommer Svensk Mjölk att presentera fyrtio förslag till förenklat företagande för landets mjölkbönder.

Regeringen har strävat efter att skapat enklare regler för företag. Svensk Mjölk startade 2011 ett treårigt förenklingsprojekt, för att på ett konstruktivt sätt kunna bidra till regeringens arbete. I projektet har nu 40 konkreta förslag tagits fram. Därför bjuder Svensk Mjölk in till seminariet för att diskutera dessa frågor.

- Vi vill ha gärna ha en dialog med politiker och beslutsfattare i berörda myndigheter om hur företagens regelverk kan förenklas. Därför blir det mycket intressant att höra såväl landsbygdsministerns som Jordbruksverkets och Länsstyrelsernas tankar kring detta och höra hur de jobbar med förenklingsprocessen, säger Suzanne Céwe, projektledare för Förenklingsprojektet på Svensk Mjölk.

Förutom landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer Anders Elfström, chef för Regionutvecklingsenheten på Jordbruksverket och Peter Svensksson, landsbygdsdirektör i Västra Götaland, att tala. Även de mjölkföretagare från projektgruppen som tagit fram de fyrtio förslagen kommer att finnas på plats för att berätta om sin vardag.

Plats: Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Gamla stan i Stockholm

Program

9.30-10.00		Välkomstfika
10.00-10.05		Välkommen på seminarium, inledning
10.05-10.55		Mjölkföretagare alla dagar i veckan
11.00-11.45		Effektivt och konkurrenskraftigt företagande kräver förenklar – Eskil Erlandsson, landsbygdsminister
11.50-12.10		Presstid
11.45-13.00		Lunch
13.00-13.45		En märkbar positiv förändring i företagens vardag- Anders Elfström, Jordbruksverket
13.45-14.30		Kundfokus i myndighets-Sverige, Peter Svensson, Länsstyrelsen i Västra Götaland
14.30-15.00		Fyrtio förslag för förenklat företagande för mjölkproducenter Suzanne Céwe, Svensk Mjölk
15.00-15.05		Avslut
15.05-15.30		Mingel och kaffe

För mer information

Suzanne Céwe, projektledare Förenklingsprojektet Svensk Mjölk, 08-790 58 94

Viktigt att hålla fast vid policyn om smittskydd

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 23 Mar 2012 13:23:00 GMT

- Från Svensk Mjölks sida oroar vi oss för att Sverige kan tvingas ta bort sitt smittskydd vid import av djur, säger Jonas Carlsson, veterinär på Svensk Mjölk, med anledning av EU-kommissionens förnyade krav.

Samtliga mjölkbesättningar ska följa reglerna i Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll – SDS. Detta står i den policy som svenska mjölkbönder har angående smittskydd. Skälet till policyn är att vi inte vill riskera att få in smitta i landet.

- På grund av den höga smittrisken får levande djur inte importeras till mjölkbesättningar. Eventuella inköp av svenska han- och hondjur av köttrastyp ska endast ske från besättningar med officiellt certifikat med avseende på paratuberkulos. Det är mycket viktigt att vi håller oss fast vi den policyn. Genom SDS försöker vi hitta lösningar och vi stöttar Landsbygdsdepartementet i deras stävan att hålla Sverige fritt från allvarliga smittsamma sjukdomar, säger Jonas Carlsson.

För mer information

Jonas Carlsson, veterinär på Svensk Mjölk, 070-823 49 50,
Svensk Mjölks pressjour: 0771-448530

Försämrad lönsamhet för landets mjölkbönder

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 13 Mar 2012 12:51:00 GMT

De senaste månaderna har lönsamheten försämrats för både konventionella och ekologiska mjölkföretag. Nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad har framför allt försämrats för mjölkföretag med ekologisk produktion. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks nya Mjölkekonomirapport som kommer idag tisdag.

För ett typiskt mjölkföretag med konventionell mjölkproduktion ligger nettot mjölkintäkt minus foderkostnad idag på knappt 1,55 kronor per kilo mjölk. För mjölkföretag med ekologisk produktion har mjölkintäkt minus foderkostnad försämrats med drygt 30 öre på tre månader. Nyckeltalet beräknas i mars 2012 ligga på omkring 1,95 kronor per kilo mjölk. Vad gäller ekologisk mjölk har tillägget för den har sänkts med drygt 45 öre på ett år. Det gör att ekologisk mjölk beräknas ha ett genomsnittligt avräkningspris på knappt 3,95 kronor i mars.

- Anledningen till den försämrade lönsamheten är främst sänkta avräkningspriser som är drygt 15 öre lägre jämfört med årsskiftet och knappt 25 öre lägre än mars 2011, säger Agneta Hjellström, expert på lönsamhet på Svensk Mjölk.

Foderkostnaden har varit stabil för de ekologiska mjölkföretagen de senaste månaderna. För konventionella mjölkföretag har däremot högre kraftfoderpriser medfört ökade kostnader.

Världsmarknas priserna på smör, ost, vassle, skum- och helmjölkspulver är idag mellan tio och 25 procent lägre än samma tid förra året. De senaste veckorna har priset på pulver och ost legat något mer stabilt än för smör och vassle.

Mejerimarknaden har det senaste året präglats av en kraftigt ökad produktion. Det är en viktig förklaring till att priserna på världsmarknaden har gått ner de senaste månaderna. Efterfrågan har varit fortsatt stark, vilket har motverkat större prisnedgångar.

- Den ekonomiska situationen i Europa och prognoser om försämrad tillväxt även i andra regioner i världen gör att det finns fler osäkerheter kring hur lönsamheten kommer att utvecklas för mjölkföretagen de närmaste månaderna, säger Agneta Hjellström.

För mer information

Agneta Hjellström, expert på lönsamhet Svensk Mjölk, 070-270 83 30

Mjölk förbättrar minnet

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 05 Mar 2012 13:15:00 GMT

Mjölk och mjölkprodukter förbättrar den kognitiva prestationsförmågan, framför allt minnet. Det slår en australiensk och amerikansk forskargrupp fast i en nyligen publicerad studie. 972 personer, både män och kvinnor, i åldern 23-98 år deltog i studien.

- Resultatet visade att studiedeltagare som konsumerade mjölk och mjölkprodukter minst en gång per dag hade märkbart högre poäng på det kognitiva testet jämfört med dem som aldrig eller sällan åt eller drack mjölk och mjölkprodukter, säger Caroline Lutz, leg. dietist på Svensk Mjölk.

Deltagarna fick också besvara ett formulär om kost och fysisk aktivitet. Studiedeltagarna fick lämna blodprover, genomgå en kroppslig undersökning och ett kognitivt test.

För mer information

Caroline Lutz, leg. dietist Svensk Mjölk, 070-286 32 20

Källa: Relation between dairy food intake and cognitive function: The Maine-Syracuse Longitudinal Study. G.E. Chrichton m fl. International Dairy Journal 22 (2012) 15-23.

Katarina får Svensk Mjölks forskarpris

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 02 Mar 2012 09:00:00 GMT

- visat hur anpassad utfodring av mjölkkor kan göra mjölkfettet mer omättat

Katarina Arvidsson, Agronomie doktor vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap hos SLU i Umeå, har tilldelats Svensk Mjölks forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Priset på 25 000 kronor, delas ut vid Svensk Mjölks stämma i Stockholm den 22 maj.

- Jag är mycket glad och stolt över att ha fått Svensk Mjölks forskarpris, säger Katarina Arvidsson.

Katarina har i sin forskning undersökt vilka möjligheter en mjölkbonde har att påverka fettsyrasammansättningen i det vallfoder som odlas till korna, och om detta i sin tur kan utnyttjas till att förändra fettsyrasammansättningen i mjölken.

Forskningen har visat att det går att förändras fettsyrornas sammansättning och mängd i vallfodret genom gödslingsstrategi, vallväxtval och skördetidpunkt. Dessutom har det visat sig att halterna av två mycket intressanta fettsyror ökade i mjölken när grovfodret innehöll klöver.

- Det kan av flera skäl vara intressant att förändra andelen enkelomättade och fleromättade fettsyror i mjölken. Den ”naturliga” metod som ligger närmast till hands är att förändra djurens foderstat. Även om det går att styra gräsens fettsyrasammansättning så har det större betydelse om klöver ingår eller inte, säger Katarina Arvidsson.

I sin fortsatta forskning kommer Katarina att ytterligare klarlägga och systematisera de faktorer med vilka man kan styra mjölkens fettsyrasammansättning och mer ingående studera vilka övriga foderfaktorer förutom fodrets fettsyrasammansättning som påverkar omvandlingen av fodrets fettsyror under dess passage genom kons matsmältningskanal, framför allt vommen.

Juryns motivering lyder:

”Katarina har i sin forskning visat på möjligheter att med olika typer av vallfoder påverka mjölkens fettsyrasammansättning. Resultaten från hennes forskning bidrar med kunskap om val av närproducerat foder för mjölkens kvalitet och utgör en viktig kunskap för framtida utfodringsstrategier.

Katarina Arvidsson har därför på ett förtjänstfullt sätt visat på vallfodrets betydelse för fettsyrasammansättningen i mjölkfett och därmed för mjölkens kvalitet”

Fakta om Svensk Mjölks forskarpris

2008 instiftade Svensk Mjölk ett forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Med priset vill Svensk Mjölk premiera en yngre forskare som genom sin forskning har bidragit till eller sannolikt kommer att bidra till att säkra och/eller förbättra kvaliteten i svensk mjölk. Priset består av ett ekonomiskt bidrag på 25 000 kronor till ett deltagande vid ett internationellt symposium inom området.

Ytterligare information

Katarina Arvidsson, Agr. Dr, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, 090-786 87 54
Helena Lindmark-Månsson, expert human nutrition och mjölksammansättning, Svensk Mjölk, 046-19 25 85

En politik för ett aktivt jordbruk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 01 Mar 2012 10:15:00 GMT

Den framtida jordbrukspolitiken i EU ska främja utvecklingen av företag som producerar mat och miljötjänster. Politiken behöver därför i högre utsträckning stötta aktiva jordbrukare. Det är en del av Svensk Mjölks ståndpunkter i yttrandet till Landsbygdsdepartementet om hur den nya jordbrukspolitiken ska utformas. Yttrandet lämnades till Landsbygdsdepartementet den 29 februari.

Svensk Mjölk vill se en minskning av EU-stöden till passiva jordbrukare där aktiviteten i produktionen är låg. Ersättningarna ska istället omfördelas till företag som har högre aktivitet och högre krav att uppfylla i produktionen. Passiv produktion hämmar strukturutvecklingen och leder till många sitter på marken bara för att lyfta bidragen den inbringar istället för att aktivt använda den till matproduktion.

- Den som driver ett mjölkföretag har många krav att uppfylla i sin verksamhet. Vi vill ha en tydligare koppling mellan ersättning och prestation i den nya reformen och det ska återspeglas i de ersättningsnivåer som företagen får, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

Jordbrukspolitiken är en betydelsefull hörnsten och väl utformad kan den spela en viktig roll för att lösa framtidens globala samhällsutmaningar. En miljard människor lider av svält och 300 barn dör varje timme av undernäring. Sverige behöver aktivt bidra till en förbättrad global livsmedelsförsörjning.

- Vi står inför omfattande globala utmaningar där livsmedelsförsörjningen blir en allt mer kritisk fråga. De senaste årens ekonomiska tillväxt och ökade välstånd i länder som Kina, Indien och Ryssland har lett till att vi på vissa håll ser en ny marknadsutveckling för livsmedel. Det råder inte längre överskott mat, utan snarare brist på mat. Då behövs all matproduktion vi kan få i världen, säger Jonas Carlberg.

Svensk Mjölks förslag i korthet

Minskat gårdsstöd med 10 procent i skogs- och mellanbygd. Borttaget generellt vallstöd i samma områden. Pengarna flyttas till kompensationsbidrag för vall- och betesstöd med krav om djurhållning.
Dagens tilläggsbelopp kopplas till antal tvärvillkor, dvs krav. Detta gör att pengarna stannar på mjölk- och köttgårdarna. Sammanlagt handlar det om 1,7 miljarder kronor i dagens system.
Stärkt stöd till vallodling på slätten - för att behålla slättbygdens mjölkgårdar och säkra miljömål såsom den biologiska mångfalden.

För mer information

Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik Svensk Mjölk, 08-790 58 26
Fredrik von Unge, jordbrukspolitisk expert Svensk Mjölk, 08-790 58 95

Mer mjölk i Sverige och Europa

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 28 Feb 2012 09:14:00 GMT

Under januari månad levererade Sverige 1,4 procent mer mjölk till mejerierna än motsvarande period förra året. Dessutom ökade den svenska ostproduktionen mot slutet av året samtidigt som landets import av hårdost minskade. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks senaste Mejerimarknadsrapport, den första i år.

Utvecklingen på den internationella mejerimarknaden har varit något vikande den senaste tiden. Dock ser det enligt prognosen för 2012 ut som att den globala mjölkproduktionen ökar med två procent.

Fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad befolkning i utvecklingsländerna kommer att medföra en ökad efterfrågan på mejeriprodukter. Det framgår av EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling fram till 2020. EU-kommissionen förväntar sig att efterfrågan i utvecklingsländer kommer fortsätta att vara den huvudskaliga drivkraften för utvecklingen på mejerimarknaden.

Rabobank har i en nyligen presenterad rapport skrivit att de förväntar sig att den globala efterfrågan på mejeriprodukter kommer att växa med 2,4 procent per år. Den största tillväxten sker utanför Europa, framför allt i Asien och de asiatiska länderna kommer själv ha svårt att möta efterfrågan. Drygt 80 procent av tillväxten antas ske i utvecklingsländer. Av detta kommer Kina och Indien att stå för cirka 40 procent. Det kommer inte heller att räcka med den export som kommer från Nya Zeeland, Australien och Argentina. Det innebär att andra länder, bland annat inom EU, behöver öka sin export.

Och EU:s mjölkinvägning fortsätter att öka. I december 2011 låg den totala mjölkinvägningen i EU 3,0 procent högre än under samma månad 2010. 20 av de 27 medlemsstaterna hade under kalenderåret 2011 en högre invägning än under 2010.

Här hemma i Sverige har alltså mjölkinvägningen, det vill säga den mjölk som mjölkbönderna levererar till mejerierna, ökat något i januari i år i jämförelse med i januari förra året. Detta kan bland annat bero på att antalet mjölkkor under vintern successivt närmat sig nivå som rådde ett år tidigare.

Hårdostproduktionen minskade under fjolåret med 2,5 procent, men en kraftig uppgång skedde under sista kvartalet då produktionen ökade med 8,8 procent.

För mer information

Lennart Holmström, expert statistik och marknad på Svensk Mjölk, 08-790 58 28

Träningsvärk lindras av mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 21 Feb 2012 11:40:00 GMT

En muskelskada orsakad av träning kan begränsas efter konsumtion av fem deciliter mjölk. Det visar resultaten från en nyligen publicerad studie från England.

En tidigare undersökning gjord av brittiska forskare visade att ett intag av en liter mjölk efter träning minskade risken för träningsvärk. Nu har samma forskare gjort en liknande studie som visar att det räcker med fem deciliter.

– Fem deciliter är en mer hanterbar mängd att dricka efter träning. Mjölk är en väldigt naturlig och billig återhämtningsdryck, säger Caroline Lutz, leg. dietist på Mjölkfrämjandet.

I studien delades 24 friska män in i tre grupper. En grupp fick dricka fem deciliter mjölk efter träning, den andra gruppen fick en liter mjölk och den sista gruppen fick dricka en liter vatten.

För mer information kontakta: Caroline Lutz, telefon 070-286 32 20

Källa: Effect of volume of milk consumed on the attenuation of exercise-induced muscle damage. Emma Cockburn, Paula Robson-Ansley, Philip R. Hayes, Emma Stevenson. Eur J Appl Physiol. DOI 10.1007/s00421-001-2288-2

Bröder från Vikbolandet får utmärkelsen Årets Mjölkbonde

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 09 Feb 2012 15:20:00 GMT

Bröderna Tomas och Peter Johansson, Eneberga Gård på Vikbolandet utanför Norrköping tilldelas Svensk Mjölks utmärkelse Årets Mjölkbonde 2012. Priset delas ut av Kungen i Stockholm den 20 februari.

Tomas och Peter Johansson, Årets Mjölkbonde 2012.

– Jätteroligt! Det sporrar oss att jobba vidare och utveckla företaget. Det är roligt att få en bekräftelse och att någon tycker att vi är på rätt väg, även om vi också är medvetna om att det finns många andra väldigt bra mjölkföretag, säger Peter Johansson.

Tomas och Peter Johansson driver Eneberga Gård med nära 200 kor tillsammans med sin far Bengt-Åke. Även deras farbror Mats och djurskötaren Per-Inge ”Pelle” Johansson, anställd sedan 25 år, arbetar i företaget.

Juryns motivering lyder:

Med en tydlig målbild och god planering har de skapat ett växande och lönsamt mjölkföretag med imponerande produktion och god djurvälfärd. På ett konstruktivt sätt har de tagit till sig ny kunskap och teknik. De har i samband med expansionen också löst de långsiktiga ägarförhållandena på gården, vilket ger dem möjlighet att forma gårdens framtid.

Tomas och Peter har på ett föredömligt sätt tagit lärdom av såväl positiva som negativa erfarenheter som de generöst delat med sig av till andra. Genom att bjuda in bjuda till studiebesök på gården och visa sin utveckling har bröderna Johansson också inspirerat andra mjölkbönder. Därför tilldelas de utmärkelsen Årets Mjölkbonde 2012.

Årets Mjölkbonde är ett nyinstiftat pris från branschorganisationen Svensk Mjölk. Syftet med priset är att uppmärksamma och belöna skickliga mjölkföretagare. Priset ska årligen tilldelas en mjölkföretagare som föredömligt utvecklat sitt företag, varit en förebild för andra mjölkbönder och därmed utvecklat mjölksektorn. Han eller hon ska även i sitt företagande på ett exemplariskt sätt samordnat lönsamhet, effektivitet, ledarskap och uppvisat stor hänsyn till djur och miljö.

Priset är en studieresa utomlands och delas ut av Kungen i samband med Svensk Mjölks Guldmedaljutdelning den 20 februari i Stockholm.

Juryn för Årets Mjölkbonde består av Jakob Söderberg, Svensk Mjölk (juryns ordförande), Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, Mats Pehrsson, SLU, Klas Classon, Nordea, Viktoria Bawelin, Växa Sverige, Marita Wolf, mjölkföretagare och ledamot i Svensk Mjölks styrelse samt Lars Svensson, mjölkföretagare och ledamot i Svensk Mjölks styrelse

Klicka här för bilder på Tomas och Peter.

För ytterligare information kontakta

Jakob Söderberg, chef Mjölkföretagarutveckling Svensk Mjölk och juryns ordförande, 070-380 69 00.
Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk, 070-264 22 00.

Mjölk som är guld värd

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 08 Feb 2012 10:27:00 GMT

– Mjölkbönder får guldmedalj för mjölk av högsta kvalitet

41 mjölkbönder från 40 gårdar runt om i hela Sverige tilldelas Svensk Mjölks Guldmedalj efter att i minst 23 år levererat mjölk av bästa kvalitet. Den 20 februari överlämnar Kung Carl XVI Gustaf medaljerna vid en ceremoni i Stockholm.

Årets Guldmedaljörer kommer från Kalix i norr till Röke utanför Hässleholm i söder. De kommer från olika stora gårdar, har lagt upp sitt arbete på många sätt och drivs av olika saker i sitt yrkesutövande som mjölkbönder.

Det de alla har gemensamt är att de skött sitt arbete med kor och mjölk så väl att de under minst 23 år levererat mjölk av bästa kvalitet. Det alla också har gemensamt är en stor omsorg om sina djur, ett högt kvalitetsmedvetande och en stolthet över sin produkt. Många kan också bekräfta att de på ett aktivt sätt bidrar till att skapa en levande landsbygd som generar flera arbetstillfällen, många av dem är motorer på landsbygden.

Bland Guldmedaljörerna finns Christer Lindberg och Ingela Ruthström från Vännäs utanför Umeå som bygger för fullt, har ett biogasprojekt på gång och gärna vill samarbeta med kockar. Vi har också Michael Henningsohn från Mariestad vars ekologiska gård ägs av Göteborgs kriminalvård. Där rehabiliteras interner genom arbete på gården. Hyllade blir också en av årets minsta gårdar, Birgitta och Dan Söderberg på Gräsö i Uppland som med sin mjölkningsmaskin från 50-talet fått sina sex kor att mjölka fram en Guldmedalj.

Anders och Ewa Hallberg från Sundsvall har 50 kor som de kallar väninnor och som dessutom mjölkar ovanligt mycket. Gården ligger på Sveriges topplista. Två Guldmedaljer går också till Bengtssons gård i Varberg där bröderna Bengtsson rider på den positiva anda för mjölken som finns i regionen.

Några fakta om årets medaljörer:

Den minsta gården har 6 kor och den största 200 kor.
Tre av årets guldmedaljgårdar är ekologiska och en är på gång att bli ekologisk.
De två äldsta mjölkbönderna är systrar: 70 respektive 74 år. Den yngsta är 44 år.
Västerbottens, Västra Götalands och Södermanlands län har flest Guldmedaljgårdar, fyra stycken vardera.

I samband med Guldmedaljutdelningen kommer också Svensk Mjölks pris till Årets Mjölkbonde att delas ut av Kungen.

Fakta om Guldmedaljen

Guldmedaljen är den högsta utmärkelse som Svensk Mjölk delar ut för arbetet med mjölkens kvalitet. Kraven sträcker sig betydligt längre än att följa lagar och förordningar på området. Kriteriet är att man ska ha levererat mjölk av högsta kvalitet i minst 23 år. Det innebär minst 16 800 mjölkningstillfällen.

Sedan starten 1958 har medaljen överlämnats av en representant från kungahuset. I år är det Kung Carl XVI Gustaf som överlämnar medaljerna vid ceremonin på Svenska Läkaresällskapet i centrala Stockholm. Drottning Silvia deltar också vid ceremonin.

Här kan du se listan över samtliga Guldmedaljörer, uppdelad per län.

Ytterligare information:
Hans Andersson, projektledare Guldmedaljen, 070-575 25 34
Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk, 070-264 22 00

Klas från Stockholm är Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 25 Jan 2012 19:02:00 GMT

Sex av Sveriges bästa kockar möttes idag i finalen av Årets Kock – SM i professionell matlagning. Segrare och Sveriges Årets Kock 2012 blev Klas Lindberg från Stockholm.

Klas är 30 år och driver den egna firman Klas Lindberg Mat & Vin. Han har tävlat i Årets Kock flera gånger tidigare och tog en tredjeplats i förra årets final. Han har även tagit VM-silver med Kocklandslaget 2010.

Juryns motivering lyder:

Vinnaren har i knivskarp konkurrens tolkat råvarorna med stor respekt och skapat tre vällagade, eleganta och attraktiva rätter!

I dagens final hade de sex finalisterna fem och en halv timme på sig att inför publik lösa två tävlingsuppgifter. Den första var att utifrån en bestämd råvara – hel svensk biffrad från Gotland på ben – skapa en varmrätt. Denna rätt hade finalisterna fått förbereda och träna på. Den andra var att utifrån en råvarukorg som var hemlig fram till kvällen innan tävlingen, laga dels en varm förrätt och dels en kall förrätt. Detta var första gången någonsin som finalister i Årets Kock fick laga två rätter av råvarukorgen, istället för som tidigare år en huvudrätt. Därför hade tävlingstiden idag förlängts med en halvtimme mot normalt fem timmar.

Klas lagade i första uppgiften "Hällstekt biff med rökt märgsmör och nordisk hetta" och i andra uppgiften "Ingefärsstekt hummer med blomkål, hasselnötter och soja" samt "Sallad på confiterad hummer, pressade vintergrönsaker och surdegskrutonger med saffran".

Silvermedaljen i dagens final gick till Daniel Engellau, Lux Stockholm, Stockholm och bronspengen till Albin Wessman, Adam & Albin matstudio, Stockholm.

Övriga tre finalister Leo Frodell, Pontus!, Stockholm, Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla och Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm kom på delad fjärde plats.

Årets Kock är SM i professionell matlagning och Sveriges mest prestigefyllda matlagningstävling. Årets Kock arrangerades nu för 29:e året i rad. Denna gång på temat "Det nya svenska arvet".

Vinnarbilder samt bilder på samtliga finalister och deras rätter finns på www.aretskock.se.

För bokning av intervjuer och mer information om tävlingen

Anna Gustafson, presschef Årets Kock, 076-116 43 31.

För information om juryns arbete och tävlingen

Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68.
Hanna Halpern, General Årets Kock, 0705-55 82 82.

På www.aretskock.se hittar du mer information om Årets Kock, årets final och finalisterna.

Mer mjölk till mejerierna den senaste månaden

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 21 Dec 2011 10:26:00 GMT

Den mjölk som mjölkbönderna levererar till mejerier har den senaste månaden varit en procent högre än vid samma tid förra året. Det är första gången sedan sommaren 2009 som landets mjölkinvägning har en positiv utveckling. I oktober hade tio av landets 21 län en högre mjölkinvägning än i oktober 2010. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks nya Mejerimarknadsrapport.

Situationen på den internationella mejerimarknaden är relativt stabil. Mjölkproduktionen har ökat runtom i världen. Samtidigt har marknaden lyckats ta emot det ökade utbudet av mejeriprodukter.

Inför 2012 finns dock ett par orosmoln på himlen. EU:s finansiella kris och vikande efterfrågan från Ryssland och Kina riskerar att påverka mejerimarknaden under nästa år.

Också i Sverige har mängden mjölk som kommit in till mejerierna från mjölkbönderna ökat. Det beror bland annat på att färre mjölkföretag lagt ner under hösten. Dock är mjölkinvägningen i genomsnitt 0,8 procent lägre än under samma period förra året.

- Det är tydligt att arbetet för mera mjölk i Sverige verkligen behövs så att vi även i fortsättningen kan erbjuda svenskarna inhemskt producerade mjölkprodukter. Vi hoppas att den uppgång vi sett den senaste tiden håller i sig, säger Lennart Holmström, statistik- och marknadsexpert på Svensk Mjölk.

Mejerimarknadsrapporten som kommer ut sex gånger om året tolkar de viktigaste aktuella förändringarna som sker på mejerimarknaden globalt, i EU och i Sverige samt de olika drivkrafter som påverkar marknadsutvecklingen.

För mer information

Lennart Holmström, statistik- och marknadsexpert på Svensk Mjölk.

Förbättrad lönsamhet för mjölkbönderna

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 13 Dec 2011 12:14:00 GMT

Den generella lönsamheten de senaste tre månaderna har förbättrats något för både konventionella och ekologiska mjölkföretag i Sverige. Spridningen i lönsamhet är fortfarande stor mellan företagen. Det visar Svensk Mjölks senaste Mjölkekonomirapport, som till skillnad mot den nyligen publicerade strukturrapporten tar upp den konkreta lönsamheten på gården.

– Det är en positiv utveckling särskilt då flera mjölkbönder har haft en period med bekymmersam ekonomi, säger Agneta Hjellström lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad ligger i december 2011 på cirka 1,80 kronor per kilo mjölk för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion ligger motsvarande netto på omkring 2,45 kronor.

Lönsamheten förväntas vara relativt stabil de närmaste månaderna. Det finns en viss press på lägre kraftfoderpriser.

– Samtidigt innebär oron i världsekonomi, med bland annat skuldkrisen i euroområdet, att det finns en osäkerhet kring hur efterfrågan av bland annat mejeriprodukter kommer att utvecklas, säger Agneta Hjellström.

För mer information

Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

Strukturrapporten 2011: Sverige behöver mera mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 09 Dec 2011 08:02:00 GMT

Minskad leverans av mjölk till mejerierna hittills under 2011 i landet som helhet. I åtta av 21 län ökar dock mjölkinvägningen. Den ekologiska mjölkproduktionen går framåt med nästan 30 procent. Det är några av slutsatserna i årets Strukturrapport som ges ut av Svensk Mjölk.

Färska siffror visar dock på en något mer positiv utveckling i Sverige mot slutet av året. De senaste fyra veckorna ökar den levererade mjölken till mejerierna med 0,5 procent.

- Det är positivt att vi under ett antal veckor har haft ökade mjölkleveranserna till mejerierna. Det är första gången sedan sommaren 2009 som leveranserna ökar. Men för hela 2011 minskar dock mjölkmängden, säger Lennart Holmström, marknads- och statistikexpert på Svensk Mjölk.

Den största ökningen av levererad mjölk har skett i Norrbotten, Värmlands och Östergötlands län under den senaste tolvmånadersperioden. Mest minskar den levererade mjölken i Stockholms, Sörmlands och Jämtlands län.

I september 2011 fanns 5 289 aktiva mjölkgårdar. På ett år har antalet mjölkföretag minskat med 387 stycken eller 6,8 procent. Den normala minskningstakten är 6,5 procent.

Antalet mjölkkor har minskat med 0,5 procent det senaste året, visar Jordbruksverkets djurräkning i juni 2011. Besättningsstorleken har ökat från 62 till 66 kor och de största gårdarna i Sverige återfinns i Kalmar, Hallands, Västmanlands och Skånes län.

De större gårdarna blir också allt fler. Samtidigt kommer den mesta mjölken från de halvstora gårdarna, vilka har i genomsnitt cirka 60 kor. Ett tydligt mönster är att de yngre mjölkproducenterna har en större genomsnittlig årlig leverans än de äldre. Samtidigt har andelen yngre mjölkföretagare minskat de senaste åren, och nästan 60 procent av mjölkföretagarna är mellan 45 och 65 år.

De senaste tolv månaderna har 376 mjölkföretag avvecklats. Mer än hälften av dem var små gårdar med färre än 30 kor per gård.

För mer information

Lennart Holmström, statistik- och marknadsexpert på Svensk Mjölk.

Tradition möter innovation i Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 07 Dec 2011 10:23:00 GMT

När våra svenska mattraditioner smälter samman med moderna influenser uppstår något helt nytt – men ändå bekant. På finalen av Årets Kock 2012 är temat Det nya svenska arvet.

- Vi vill lyfta vad som händer när vårt matarv med dess älskade smaker och råvaror av hög kvalitet, det klassiska hantverket och omsorgen om djur och natur möter nya influenser. Vi ser både traditionerna och nyskapandet på samma tallrik, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

Biffrad årets huvudråvara

Vid finalen av Årets Kock 2012 är uppgiften att kreera två huvudrätter. Den ena görs utifrån en råvarukorg som finalisterna får se strax innan tävlingsstart. Den andra rätten skapar finalisterna utifrån en huvudråvara som de i god tid får reda på och kan förbereda och öva på sitt recept.

Den huvudråvara som finalisterna av Årets Kock 2012 ska ta sig an är en välmarmorerad hel biffrad med ben. Finalisterna har nu en knapp månad på sig att utifrån denna råvara skapa sin unika tävlingsrätt. Enda villkoren är att det ska vara en huvudrätt där även minst en ekologisk mjölkprodukt utöver ekologiskt smör ingår.

Köttet kommer från svenska utvalda stutar och hondjur, företrädesvis från Gotland.

Finalen av Årets Kock 2012 avgörs den 25 januari i Stockholm. De som gör upp om titeln är:

Leo Frodell, Pontus!, Stockholm
Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm
Daniel Johansson, Lux Stockholm, Stockholm
Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm

För ytterligare information kontakta

Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef Årets Kock, 076-116 43 31

Ytterligare information och bilder

Se www.aretskock.se där du också hittar bilder på samtliga tävlande och deras tävlingsrätter.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock.

Misstron och måttbandet driver lagstiftningen

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 28 Nov 2011 10:30:00 GMT

- Svenska mjölkbönder lever ytterst på att ha friska, välmående kor. Men alltför mycket detaljreglering i lagstiftningen riskerar att motverka sitt syfte genom att försvåra en helhetssyn på djurvälfärden. Man kan fråga sig om lagstiftningen blir framgångsrik om den bygger på en misstro mot böndernas vilja att ha en bra djurhållning.

Det säger Agneta Schultzberg, chef för djurvälfärdsavdelningen på Svensk Mjölk, i en kommentar till Djurskyddsutredningen som idag presenterats för landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Utredningen har haft i uppdrag att bland annat se över djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll.

- Kons välfärd måste mätas direkt på djuret i högre grad än på stallets utformning och mått. Svenska mjölkbönder är världsledande i det arbetet vilket vi tydligt ser på användningen av de tjänster som Svensk Mjölk erbjuder för att mäta djurens välfärd. Mjölkbönderna är dessutom medvetna om att kornas välmående är avgörande både för konsumenternas förtroende och för deras egen ekonomi, säger Agneta Schultzberg.

Hon betonar att Svensk Mjölk månar om en bra djurskyddslag och att kritiken i stället gäller lagens utformning.

- En hög grad av detaljreglering underlättar kanske för inspektörerna, men leder tyvärr samtidigt till rigida bedömningar som inte alltid ger en helhetssyn på djurens välmående. Det kan också innebära att olika regler motsäger varandra så att det i praktiken blir omöjligt för den enskilde mjölkbonden att följa lagens krav.

För frågor och vidare kommentar, kontakta Agneta Schultzberg, mobil 070-291 12 23.

Finalisterna klara i Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 24 Nov 2011 06:20:00 GMT

När finalen av Årets Kock 2012 avgörs i början av nästa år är det med sex stockholmare i startfältet. Vid deltävlingen Sista chansen igår onsdag fördelades de fyra sista finalplatserna.

I Sista chansen lagade de åtta kockar som hade högst poäng vid semifinalerna, vinnarna borträknat, ytterligare en gång upp sin tävlingsrätt inför juryn och fick därmed en sista chans att ta sig till final i Årets Kock.

Vid gårdagens Sista chansen i Årets Kock 2012 föll rätterna från Leo Frodell, Pontus!, Stockholm, Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm, Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm samt Daniel Johansson, Lux Stockholm juryn bäst i smaken. Dessa fyra kockar är nu klara för final i Årets Kock 2012 tillsammans med Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla samt Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm, som redan hade varsin finalplats genom sina semifinalsegrar i Malmö respektive Sundsvall.

De tävlar om titeln Årets Kock 2012 den 25 januari:

Leo Frodell, Pontus!, Stockholm
Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm
Daniel Johansson, Lux Stockholm, Stockholm
Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla (semifinalsegrare i Malmö 28 oktober)
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm (semifinalsegrare i Sundsvall 15 november)

- Kvaliteten på höstens deltävlingar har varit högre än något år tidigare, med matlagning i toppklass och några av Sveriges skickligaste och mest erfarna kockar i juryn. Det är också glädjande att se hur det arbete vi påbörjade 2001 med att lyfta närproducerade råvaror i den svenska gastronomin nu verkligen har gett resultat, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

I juryn för semifinalerna och Sista chansen Årets Kock 2012 ingick:

Fredrik Eriksson (juryns ordförande), Årets Kock 1987, Långbro värdshus, Älvsjö , Magnus Ek, Oaxen Krog, Mörkö, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg , Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996, Dahlbom på Torget, Åre samt Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland.

Finalen av Årets Kock 2012 avgörs den 25 januari 2012 i Stockholm Waterfront, Stockholm. Läs mer på www.aretskock.se

Bilder

På www.aretskock.se finns gruppbild på finalfältet samt på samtliga Sista chansen-deltagare och deras rätter i Årets Kock 2012.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock

Ytterligare information:

Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68
Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef Årets Kock, 076-116 43 31

De får en sista chans i Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 18 Nov 2011 09:41:00 GMT

Åtta kockar gör upp om de fyra sista finalplatserna i Årets Kock 2012 när deltävlingen Sista chansen avgörs i nästa vecka. I startfältet finns bland annat flera av förra årets finalister.

I finalen den 25 januari är det sex kockar som tävlar om titeln Årets Kock 2012. Två av dessa sex finalplatser har Fredrik Lagberg, Görvälns Slott, Järfälla, och Daniel Räms från Räms Mat & Gastronomi, Stockholm redan lagt beslag på genom sina respektive semifinalsegrar i Malmö den 28 oktober och Sundsvall den 15 november.

Vilka kockar som får de återstående fyra finalplatserna avgörs vid Sista chansen i Stockholm den 23 november, där de åtta kockar som fick högst poäng i semifinalerna, vinnarna borträknade, får en sista chans att laga upp sin tävlingsrätt inför juryn.

De kockar som tävlar i Sista chansen är:

Leo Frodell, Pontus!, Stockholm
Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm
Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör
Anders Dahl, Hufvudsta Gård Mat & Möten, Solna
Robert Hedman, Görvälns Slott, Järfälla
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm
Daniel Johansson, Lux Stockholm, Stockholm
Edin Dzemat, Linnea Art restaurant, Göteborg

Man tävlar med eget recept på valfri varmrätt, med enda villkoret att en mjölkprodukt utöver smör måste ingå i rätten.

I juryn för semifinalerna och Sista chansen Årets Kock 2012 ingår:

Fredrik Eriksson (juryns ordförande), Årets Kock 1987, Långbro värdshus, Älvsjö, Magnus Ek, Oaxen Krog, Mörkö, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996, Dahlbom på Torget, Åre, Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland.

För ytterligare information kontakta:

Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Christin Sandell, Koordinator Årets Kock, 070-712 59 25

Ytterligare information och bilder

Se www.aretskock.se där du också hittar bilder på samtliga tävlande och deras tävlingsrätter.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock.

Följ Sista chansen den 23 november via Årets Kock 2011 Tomas Diederichsens blogg på www.aretskockbloggen.se.

Daniel från Stockholm tog hem segern i andra semifinalen av Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 16 Nov 2011 06:13:00 GMT

Daniel Räms från Stockholm vann den andra semifinalen av Årets Kock 2012 som igår avgjordes i Sundsvall. Detta är tredje året på raken som Räms tar hem segern i en av tävlingens båda semifinaler. Daniel Räms är nu direktkvalificerad för final och en av sex kockar som den 25 januari gör upp den åtråvärda titeln Årets Kock 2012.

Daniel Räms är 36 år, driver egna firman Räms Mat & Gastronomi och bor på Kungsholmen i Stockholm. Räms har tävlat i flera Årets Kock tidigare och gått till final i Årets Kock 2010 och 2011, vid båda tillfällena genom att vinna sin semifinal. I Årets Kock 2010 tog Räms en silvermedalj. Vid dagens semifinal tävlade han med rätten Bondgryta på frasig gårdsanka från Hagby med inkokt morot och bönor från Gotland samt bouquet garni.

Juryns motivering lyder:

Oklanderligt hantverksmässigt! En harmonisk rätt där klassiska smaker möter en nutida presentation.

Uppgiften var att på tre timmar laga upp sitt tävlingsbidrag inför publik. Kockarna tävlade med sitt bästa recept på valfri varmrätt, med enda villkoret att rätten måste innehålla minst en mjölkprodukt utöver smör.

Samtliga tolv semifinalister som tävlade i Sundsvall:

Robert Hedman, Görvälns slott, Järfälla
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm
Leo Frodell, Pontus!, Stockholm
Rikard Wicklund, Riddersviks Gård, Hässelby
Tommy Eriksson, Högberga Gård, Lidingö
Daniel Johansson, Lux Stockholm, Stockholm
Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm
Jens Bergstrand, Griffin Steakhouse, Stockholm
Kalle Eriksson, Och himlen därtill, Stockholm
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm
Simon Weinberg, Operakällaren, Stockholm
Andreas Simonsson, Lux Stockholm, Stockholm

Sedan tidigare är Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla klar för final genom sin seger i den första semifinalen av Årets Kock 2012, som avgjordes den 28 oktober i Malmö. Läs mer på www.aretskock.se.

Ytterligare åtta kockar går vidare på poäng från semifinalerna och gör upp om de återstående fyra finalplatserna vid Sista chansen i Stockholm den 23 november. Totalt är det sex kockar som den 25 januari 2012 tävlar i finalen av Årets Kock 2012 i Stockholm Waterfront, Stockholm.

Årets semifinaljury bestod av:

Fredrik Eriksson (juryns ordförande), Årets Kock 1987, Långbro värdshus, Älvsjö, Magnus Ek, Oaxen Krog, Mörkö, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996, Dahlbom på Torget, Åre, Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland.

Ytterligare information:

Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68
Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef, Årets Kock, 076-116 43 31

Bilder

På www.aretskock.se finns bilder för fri publicering på Daniel Räms och övriga semifinalister samt deras rätter.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock

Fredrik Lagberg vinnare av Årets Kocks första semifinal i Malmö

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 28 Oct 2011 16:41:00 GMT

Järfällakock segrare i första semifinalen av Årets Kock 2012. Hans dillfärserade rådjur med rökt korv föll juryn så väl i smaken att Fredrik Lagberg från Görvälns Slott, Järfälla, idag fredag tog hem segern i den första semifinalen i Årets Kock 2012 – SM i professionell matlagning.

Med segern lade Fredrik Lagberg därmed beslag på en åtråvärd plats i finalen av Årets Kock 2012 den 25 januari i Stockholm.

Fredrik Lagberg är 26 år, arbetar på Görvälns slott i Järfälla och bor i Skokloster. Han har tidigare varit i en semifinal av Årets Kock (år 2008). Vid dagens semifinal tävlade han med rätten "Dillfärserat rådjur och rökt grov korv med kantarell och vitkålsterrine, krämig kålrot, krispiga enbär och svarta vinbär".

Juryns motivering lyder:

En elegant rätt med bra hantverk. Vinnaren har lyft enkla råvaror till en hög gastronomisk nivå, där smakerna kompletterar varandra.

Aldrig tidigare har Årets Kock haft så många anmälda som i år (147 bidrag) och dagens startfält var ett mycket rutinerat gäng där elva av tolv semifinalister tidigare tävlat i en Årets Kock semifinal eller final. Uppgiften var att på tre timmar laga upp sitt tävlingsbidrag inför publik. Man tävlade med sitt bästa recept på valfri varmrätt, med enda villkoret att rätten måste innehålla minst en mjölkprodukt utöver smör.

Samtliga tolv semifinalister som tävlade i Malmö:

Edin Dzemat, Linnea Art Restaurant, Göteborg
Alexander Sjögren, Vendel Ales Stenar, Kåseberga
Martin Hansen, Grand Hotel, Lund
Martin Pettersson, Restaurang Fond, Göteborg
Daniel Müllern, Brasserie Östergatan, Ystad
Andreas Landén, Collegium Konferens & Restaurang, Linköping
Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör
Jonas Espefors, Salt & Sill, Klädesholmen
Fredrik Juhlin, Hesselby slott, Hässelby
Anders Dahl, Hufvudsta Gård Mat & Möten
Fredrik Lagberg, Görvälns slott, Järfälla
Johan Backéus, Lux Stockholm, Stockholm

Den andra semifinalen avgörs i Sundsvall den 15 november. De båda semifinalvinnarna får varsin plats i finalen. Ytterligare åtta kockar går vidare på poäng från semifinalerna och gör upp om de återstående fyra finalplatserna vid Sista chansen i Stockholm den 23 november. Den 25 januari 2012 avgörs finalen av Årets Kock 2012 i Stockholm Waterfront, Stockholm.

Årets semifinaljury består av:

Fredrik Eriksson (juryns ordförande), Årets Kock 1987, Långbro värdshus, Älvsjö, Magnus Ek, Oaxen Krog, Mörkö, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996, Dahlbom på Torget, Åre, Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland

Ytterligare information:

Fredrik Lagberg, 070-407 29 84
Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68
Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef Årets Kock, 076-116 43 31

Se också www.aretskock.se för mer information om tävlingen.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock.

Senast ändrad 28 oktober 2011

Avmattad mejerimarknad

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 28 Oct 2011 13:41:00 GMT

Runt om i världen fortsätter mjölkproduktionen att öka. Samtidigt dämpas köpkraften i många länder på grund av den ekonomiska osäkerheten i Europa och USA. Dessutom märks en försvagad efterfrågan från Ryssland och Kina. I september levererades 1,1 procent mindre mjölk till de svenska mejerierna jämfört med samma period förra året. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks nya mejerimarknadsrapport.

Nedgången i efterfrågan på mejeriprodukter väntas dock vara tillfällig. För på fem års sikt kommer världens efterfrågan på mejeriprodukter fortsätta att öka i minst samma takt som den globala mjölkproduktionen ökar.

I Sverige minskar den så kallade mjölkinvägningen, det vill säga den mjölk som mjölkbönderna levererar till mejerierna, med drygt en procent jämfört med samma period förra året. Från årets början har mjölkinvägningen i genomsnitt legat 1,0 procent lägre än under samma period 2010.

Tidigare i veckan stod det klart att fusionen mellan Arla och Milko godkänns av Konkurrensverket.

– Fusionen ger goda förutsättningar att bibehålla mjölkproduktionen inom Milkos område. Stora mjölkvolymer hade vid ett nej riskerat att försvinna på grund av dålig lönsamhet, säger Lennart Holmström, marknads- och statistikexpert på Svensk Mjölk.

Den ekologiska mjölkinvägningen i Sverige fortsätter dock att öka samtidigt som efterfrågan på ekologiska mjölkprodukter försvagas.

Världsmarknadspriserna har sjunkit sedan i somras, men är fortfarande högre än i början av året för alla mejeriprodukter utom ost.

För mer information

Lennart Holmström, statistik- och marknadsexpert på Svensk Mjölk.

De möts i andra semifinalen av Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 28 Oct 2011 12:41:00 GMT

Bland nära 150 sökande har nu de sista 12 semifinalisterna tagits ut till Årets Kock 2012. När den andra och sista semifinalen avgörs den 15 november har de tävlande det gemensamt att alla är verksamma i Stockholm.

Årets Kock är Sveriges mest prestigefyllda matlagningstävling och även i år blev det nytt anmälningsrekord med totalt 147 bidrag. 24 kockar har nu gått vidare till semifinal. Tolv kockar tävlar i Malmö nu på fredag den 28 oktober (läs mer om semifinalen i Malmö på www.aretskock.se) och tolv kockar möts i Sundsvall den 15 november.

De tävlande i Årets Kock 2012 i Sundsvall är:

Robert Hedman, Görvälns slott, Järfälla
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm
Leo Frodell, Pontus!, Stockholm
Rikard Wicklund, Riddersviks Gård, Hässelby
Tommy Eriksson, Högberga Gård, Lidingö
Daniel Johansson, Lux Stockholm, Stockholm
Albin Wessman, Stefan Eriksson Matstudio, Stockholm
Jens Bergstrand, Griffin Steakhouse, Stockholm
Kalle Eriksson, Och himlen därtill, Stockholm
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Stockholm
Simon Weinberg, Operakällaren, Stockholm
Andreas Simonsson, Lux Stockholm, Stockholm

Årets Kock 2012 avgörs i två semifinaler, en Sista chansen och slutligen final. De båda vinnarna av semifinalerna i Malmö den 28 oktober respektive Sundsvall den 15 november får varsin plats i finalen. Ytterligare åtta kockar går vidare på poäng från semifinalerna och gör upp om de återstående fyra finalplatserna vid Sista chansen i Stockholm den 23 november. Totalt är det sex kockar som tävlar om titeln Årets Kock i finalen i Stockholm Waterfront, Stockholm den 25 januari 2012.

Alla bidrag till Årets Kock 2012 bedömdes anonymt av en jury bestående av ett 15-tal av Sveriges mest välmeriterade kockar. Först när resultatet av juryns arbete var klart offentliggjordes namnen bakom tävlingsrätterna. Tävlingsuppgiften var att kreera en valfri varmrätt, med enda villkoret att den måste innehålla en mjölkprodukt utöver smör.

Årets uttagningsjury bestod av:

Fredrik Eriksson (juryns ordförande), Årets Kock 1987, Långbro värdshus, Älvsjö, Markus Aujalay, Årets Kock 2004, ordförande i föreningen Årets Kock, Winterviken, Stockholm, Jonas Dahlbom, Årets Kock 1996, Dahlbom på Torget, Åre, Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg, Ulrika Bengtsson, Roger Smith Hotel, New York, Elisabeth Johansson, Mediamat, Stockholm, Henrik Nordström, Restaurang Lux, Stockholm, Magnus Ek, Oaxen Krog, Mörkö, Danyel Couet, F12 gruppen, Stockholm, Per Bengtsson, PM & Vänner, Växjö, Stefan Karlsson, Årets Kock 1995, Fond, Göteborg, Malin Söderström, Moderna Museet, Stockholm, Elin Runudde, Hotell Granen, Åre, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Anders Vendel, Vendel at Sturehof, Malmö samt Magnus Lindström, Årets Kock 2003, Swedish Taste, Göteborg.

Ytterligare information:

Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68
Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef, Årets Kock, 076-116 43 31

Se också www.aretskock.se för mer information om tävlingen.

Gilla Årets Kock på www.facebook.com/aretskock.

Svenska hårdostens språkliga lyft

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 24 Oct 2011 11:33:00 GMT

Mild och stark är ord som vi vanligen benämner smaken på våra ostar med. Men nu lanseras den svenska hårdostens nya beskrivande språk, på liknande sätt som för vin.

Branschorganisationen Svensk Mjölk har i samarbete med experter från ostens och sensorikens värld genomfört ett projekt för att utveckla det ”nya ostspråket”. Syftet är att bidra till ökat intresse för ost och att underlätta kommunikationen runt de svenska hårdostarna. Orden är sensoriskt beskrivande vilket betyder att de kommunicerar det vi upplever med våra sinnen när vi äter olika ostar.

År 2007 introducerades märkningen Smakstyrka. Den säger hur stark osten är, men inget om hur den smakar. Det gör däremot de beskrivande orden.

Exempel på ord som finns med i det beskrivande språket är hasselnöt, saftig, mör, knastrig och umami. Orden har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tränade provsmakare, som är proffs på att bedöma smaker, dofter och konsistenser och på att sätta ord på sina upplevelser.

Inspirationen till det ”nya språket” kommer från de språkliga beskrivningarna av bland annat vin och olivolja.

De fem svenska hårdostar som ingått i projektet är varumärkena Präst®, Herrgård®, Grevé® samt Svecia och Hushållsost. Dessa ostar står för merparten av Sveriges ostproduktion.

Bilder för nedladdning finns att hämta i bildbanken.

Läs även

Beskrivande ord för svensk hårdost
Sensoriska beskrivningar för fem lagrade hårdostar

För mer information:

Joakim Larsson, Svensk Mjölk, 070-400 18 19

Rutinerat startfält i första semifinalen av Årets Kock 2012

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 24 Oct 2011 10:40:00 GMT

Det är en samling välmeriterade kockar som gör upp när första semifinalen av Årets Kock avgörs den 28 oktober. I det tolv man starka startfältet har elva av de tävlande tidigare tävlat i en Årets Kock semifinal eller final.

Årets Kock är Sveriges mest prestigefyllda matlagningstävling och även i år blev det nytt anmälningsrekord med totalt 147 bidrag. I dag måndag offentliggjordes vilka tolv kockar som möts i den första semifinalen i Malmö den 28 oktober.

De tävlande i Malmö är:

Edin Dzemat, Linnea Art Restaurant, Göteborg
Alexander Sjögren, Vendel Ales Stenar, Kåseberga
Martin Hansen, Grand Hotel, Lund
Martin Petterson, Restaurang Fond, Göteborg
Daniel Müllern, Brasseri Östergatan, Ystad
Andreas Landén, Collegium Konferens & Restaurang, Linköping
Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör
Jonas Espefors, Salt & Sill, Myggenäs
Fredrik Juhlin, Hesselby Slott, Hässelby
Anders Dahl, Hufvudsta Gård Mat & Möten, Stockholm
Fredrik Lagberg, Görvälns Slott, Järfälla
Johan Backeus, Lux Stockholm, Stockholm

Den 26 oktober offentliggörs vilka 12 kockar som möts i den andra semifinalen i Sundsvall den 15 november.

Årets Kock 2012 avgörs i två semifinaler, en Sista chansen och slutligen final. De båda vinnarna av semifinalerna i Malmö 28 oktober och Sundsvall 15 november får varsin plats i finalen. Ytterligare åtta kockar går vidare på poäng från semifinalerna och gör upp om de återstående fyra finalplatserna vid Sista chansen i Stockholm den 23 november. Totalt är det sex kockar som tävlar om titeln Årets Kock i finalen i Stockholm Waterfront, Stockholm den 25 januari 2012.

De knappt 150 bidragen till årets tävling bedömdes anonymt av en jury bestående av ett 15-tal av Sveriges mest välmeriterade kockar. Först när resultatet av juryns arbete var klart offentliggjordes namnen bakom tävlingsrätterna. Tävlingsuppgiften var att kreera en valfri varmrätt, med enda villkoret att den måste innehålla en mjölkprodukt utöver smör.

Årets uttagningsjury bestod av:

Ytterligare information:

Fredrik Eriksson, juryns ordförande, 070-349 60 68
Hanna Halpern, general Årets Kock, 070-555 82 82
Anna Gustafson, presschef, Årets Kock, 076-116 43 31

Se också www.aretskock.se för mer information om tävlingen.

Läs även Årets Kock - Mjölkböndernas egen tävling

Svenska mjölkbönder månar om kornas välfärd

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Sat, 22 Oct 2011 05:05:00 GMT

Signaler Djurvälfärd har på kort tid blivit Svensk Mjölks populäraste tjänst för djurvälfärd. En majoritet av användarna har tjänsten främst i syfte att hitta egna förbättringsområden. Det visar Svensk Mjölks senaste Mjölkföretagarpanel.

- Bland svenska mjölkbönder finns det generellt en hög medvetenhet om vikten av god djurvälfärd och svenska mjölkkor är också bland de friskaste i världen, säger Agneta Schultzberg, chef Djurvälfärd på Svensk Mjölk.

I Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel har cirka 400 mjölkbönder fått svara på frågor om djurvälfärd.

Resultatet visar att drygt hälften av de svarande använder någon av Svensk Mjölks tjänster för djurvälfärd. Den populäraste tjänsten är den relativt nya tjänsten Signaler Djurvälfärd (38 procent av de svarande) följt av Hälsopaket Mjölk (19 procent).

På frågan vad som är viktigast med Signaler Djurvälfärd svarade nära 7 av 10 (67 procent av de svarande) att det är att hitta egna förbättringsområden.

- Undersökningen indikerar att Signaler Djurvälfärd redan är väl spritt bland svenska mjölkbönder. Extra glädjande är det att så många använder tjänsten främst i syfte att hitta egna förbättringsområden. Det är också positivt att var femte svarande använder Hälsopaket Mjölk, som är ett stöd för förebyggande djurhälsoarbete på gård. De populära Fokuskurserna och djurbedömningstjänsten Fråga Kon är också viktiga verktyg för att öka kunskapen och hitta styrkor och svagheter i besättningarna, säger Agneta Schultzberg.

För ytterligare information:

Svensk Mjölks pressjour: 0771-44 85 30

Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel genomfördes som en webbenkät under september 2011. Cirka 400 mjölkbönder (ej representativt urval) deltog.

Senast ändrad 22 oktober 2011

"Soffbönder hindrar utvecklingen av svensk mjölkproduktion"

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 21 Oct 2011 05:53:00 GMT

Det blir allt svårare för mjölkbönder att få tillgång till mer mark. Enligt en undersökning från Svensk Mjölk är bristen på mark det främsta hindret för mjölkbönder som vill utöka sin mjölkproduktion.

- Fler och fler soffbönder hindrar utvecklingen för aktiva lantbruksföretag, säger Svensk Mjölks jordbrukspolitiska expert Sofia Björnsson.

I Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel har cirka 450 mjölkbönder fått svara på frågan om vilket som är det största hindret för att utöka mjölkproduktionen på den egna gården.

Störst andel mjölkbönder i panelen, drygt var fjärde svarande (27 procent), uppger att de främst hindras av svårigheter att finna mark. Det näst främsta hindret för att expandera är begränsningar i gårdens naturliga förutsättningar och tredje främsta anledning är för höga kostnader för att utveckla produktionen.

Enligt Sofia Björnsson beror markbristen på gårdsstödets utformning, som innebär att det i princip räcker med att lantbrukaren håller sin mark öppen för att få ta del av stödet. Det finns inget incitament för de passiva markägarna att arrendera ut eller sälja sin mark. Därmed hindras utvecklingen för de aktiva lantbruksföretagen.

- Trenden med soffbönder hämmar utvecklingen för svensk mjölkproduktion i och med att nysatsare inte får tag på mark. Det är givetvis positivt att passiva bönder bidrar till att hålla marker öppna men marken behövs för aktiv livsmedelsproduktion, säger Sofia Björnsson.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är under omdaning och nytt regelverk ska träda i kraft 2014. Nu finns därför chansen att påverka utformningen av det framtida gårdsstödet.

- Svensk Mjölk arbetar för att bidra till en utformning av gårdsstödet som kan gagna svensk mjölkproduktion. Gårdsstödet måste utvecklas i en riktning så att det inte hämmar aktiv produktion, säger Sofia Björnsson.

Träffa våra experter i Svensk Mjölks monter på Elmia

Träffa Svensk Mjölks expert Sofia Björnsson, mjölkbönder och representanter från Svensk Mjölks styrelse i Svensk Mjölks monter A04:30 idag fredag den 21 oktober kl. 11 och 14. Vi bjuder på bullar, mjölk och svensk hårdost.

Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel genomfördes som en webbenkät under sommaren 2011. Cirka 450 mjölkbönder (ej representativt urval) deltog.

Ny undersökning visar: Investeringsvilja i mjölkbranschen

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 20 Oct 2011 06:02:00 GMT

Det byggs på de svenska mjölkgårdarna. Det indikerar i alla fall Svensk Mjölks mjölkföretagarpanel som genomförts bland cirka 450 svenska mjölkbönder. Nära nio av tio mjölkbönder i undersökningen uppger att de inom de närmaste fem åren kommer att utveckla sitt mjölkföretag.

I Mjölkföretagarpanelen som genomfördes under sommaren 2011 svarade cirka 450 mjölkbönder på frågor om lönsamhet och företagande.

Nära 9 av 10 mjölkbönder (88 procent) uppgav att de inom fem år kommer att utveckla sitt företag genom att:

Förbättra för nuvarande besättning (68 procent)
Investera i bättre foderproduktion/växtodling (58 procent)
Investera och utöka koantalet (53 procent)
Starta kompletterande verksamhet (19 procent)

Flera svarsalternativ fick anges.

- Resultatet från undersökningen stämmer väl överens med de signaler vi får från hela mjölksverige. Det är inte givet att alla mjölkbönder ska satsa och utveckla sitt företagande, men för dem som vill och kan så ser vi att möjligheterna finns, säger Jakob Söderberg, chef för Mjölkföretagarutveckling på Svensk Mjölk.

I Mjölkföretagarpanelen uppgav också drygt 8 av 10 svarande (83 procent) att de tror på ökad lönsamhet inom svensk mjölkproduktion inom fem år. En intervjuperson av sju (15 procent) tror att lönsamheten kommer att vara lite sämre och endast några få (två procent) tror att den kommer att vara mycket sämre.

- Trots att det ekonomiska läget är skarpt på många gårdar finns det ändå tecken på framtidstro i branschen. Det visar inte minst de regionala tillväxtprojekt som snart finns i varje län, där mjölkbönder går samman för att tillsammans vända den negativa trenden och skapa mer mjölk i Sverige. Men det finns inga genvägar, det handlar om att skapa attraktiva produkter och tjänster, och ha hög effektivitet i alla led, säger Jakob Söderberg.

Diskutera mjölkföretagande i Svensk Mjölks monter på Elmia

Träffa Jakob Söderberg, mjölkbönder och representanter från Svensk Mjölks styrelse i Svensk Mjölks monter A04:30 i dag torsdag den 20 oktober kl 11 och 14. Vi bjuder på bullar, mjölk och svensk hårdost.

Svensk Mjölks Mjölkföretagarpanel genomfördes som en webbenkät under sommaren 2011. 447 svenska mjölkbönder (ej representativt urval) deltog.

Senast ändrad 20 oktober 2011

Träffa Svensk Mjölks experter på Elmia: Mjölken minskar på landets förskolor

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 19 Oct 2011 05:03:00 GMT

Allt färre förskolebarn får mjölk till lunch varje dag. Enligt en undersökning från Mjölkfrämjandet har mjölkserveringen på landets förskolor minskat. Men det är stora skillnader i serveringsfrekvens mellan olika regioner i landet.

Vartannat år kartlägger Mjölkfrämjandet mjölkserveringen på landets samtliga förskolor. År 2008 serverade nära 9 av 10 (89 procent) svenska förskolor mjölk till lunch fem dagar i veckan. Motsvarande siffra år 2011 är endast knappt 8 av 10 förskolor (79 procent)*.

Den rekommenderade mängden mjölk per barn och förskoledag är 3.5 dl mjölk. Men endast 8 av 10 anställda på landets förskolor tror att barnen får i sig den rekommenderade mängden.

- Enligt den nya skollagen ska maten som serveras i skola och förskola vara näringsriktig. Med mjölk till lunch blir det lagkravet betydligt lättare att uppfylla. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Att allt fler förskolor väljer bort mjölk till förmån för vatten som inte innehåller någon närings alls är djupt oroande, säger Maja Nordström, livsmedelsagronom och verksamhetsansvarig för Mjölkfrämjandet, Svensk Mjölk.

Stor skillnad mellan olika delar av landet

Det är främst i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö som man väljer bort mjölken till lunch. Endast 63 procent av förskolorna i de tre storstäderna serveras mjölk fem dagar per vecka. Utanför storstäderna är denna andel hela 90 procent.

Diskutera mjölkkonsumtion i Svensk Mjölks monter på Elmia

Träffa Svensk Mjölks experter Maja Nordström, livsmedelsagronom och verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet samt Kerstin Wikmar, leg dietist i Svensk Mjölks monter A04:30 idag onsdag kl 11 och 14. Vi bjuder på bullar, mjölk och svensk hårdost.

För mer information kontakta:

Maja Nordström, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet, 070-287 21 11.

*Pga smärre skillnader i mätmetoder i undersökningarna 2008 och 2011 är siffrorna inte helt jämförbara, men trenden är tydlig.

Undersökningen har genomförts av Argument AB och innefattar 520 slumpmässigt utvalda skolor och förskolor. Postala enkäter har skickats till föreståndare, husmor, kokerska eller kock på förskolan och skolan. 53 procent har svarat.

Senast ändrad 19 oktober 2011

Skånemejerier kvar i Svensk Mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 17 Oct 2011 09:00:00 GMT

Skånemejeriers styrelse har beslutat att kvarstå som medlemmar i branschorganisationen Svensk Mjölk.

- Jag är så klart mycket glad över Skånemejeriers beslut. Det är viktigt för branschorganisationens mandat att kunna tala för Sveriges mjölkbönder med en röst så att vi skapar de allra bästa förutsättningarna för en fortsatt stark mjölkproduktion i Sverige, säger Gunnar Pleijert, ordförande för Svensk Mjölk.

Christel Benfalk, VD i Svensk Mjölk, tycker att det kommit en hel del positivt ur diskussionerna om Skånemejeriers medlemskap, och att en del saker känns självklara att jobba vidare med.

- En sak vi diskuterat är rättigheterna till varumärkesostarna Präst®, Herrgård® och Grevé®. Licenserna ingår i medlemskapet i Svensk Mjölk och det är inte förhandlingsbart, säger Christel Benfalk, VD i Svensk Mjölk.

Skånemejerier sa i juni upp medlemskapet i Svensk Mjölk. Bakgrunden var att företagets motion till Svensk Mjölks stämma om en översyn av branschorganisationens verksamhet och finansiering avslogs.

För mer information, kontakta Gunnar Pleijert, mobil 070-651 33 49, eller Christel Benfalk, mobil 070-289 86 07.

Pressjour: 0771-44 85 30.

– Inlåsningen av mark ett problem för landets mjölkföretagare

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 12 Oct 2011 13:44:00 GMT

Svensk Mjölk kommenterar EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik:

- Utformningen av gårdsstödet är mycket viktigt för mjölkföretagen. Nuvarande utformning har lett till inlåsning och kapitalisering av mark och passivt brukande. Det har gett stora negativa effekter för svensk mjölkproduktion eftersom nysatsare inte får tillgång till mer mark, säger Sofia Björnsson, jordbrukspolitisk expert på Svensk Mjölk i en kommentar till EU-kommissionens förslag till hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska utformas under perioden 2014-2020.

Förslaget innehåller grundläggande villkor för direktstöd och landsbygdsprogrammet. Till exempel ska gårdsstödet fördelas mer lika mellan medlemsländerna, men även på nationell nivå och mellan sektorer.

- Mjölkföretagarna har väldigt många fler tvärvillkor att leva upp till, jämfört med de passiva brukarna, vilket gör att de missgynnas som utformningen av gårdsstöden ser ut idag. Vi arbetar aktivt för att se hur en ny utformning av gårdsstödet kan bidra till ökad konkurrenskraft för aktiva mjölkföretag i förhållande till passiva brukare, säger Sofia Björnsson.

EU-kommissionens förslag har starkt fokus på miljö i och med att 30 procent av direktstödet ska villkoras mot vissa miljöåtgärder.

- Vi har svårt att se att de förslag på ”förgröningsåtgärder” som EU-kommissionen föreslår verkligen kommer att leda till positiva effekter för miljön, åtgärderna känns konstruerade. Svenska mjölkbönder håller redan idag betydligt högre nivå i sitt miljöarbete än de åtgärder som EU-kommissionen föreslår säger Sofia Björnsson .

Budgetfördelningen mellan EU:s medlemsländer kommer genom förslaget, enligt EU-kommissionen, att skapa ett mer rättvist Europa då nya medlemsländer får en budget som ligger i samma nivå som hos gamla medlemsländer. Utjämningen kan dock ge stora effekter regionalt och mellan sektorer i Sverige.

- Politiken måste skapa långsiktiga spelregler för att mjölkbönderna ska våga satsa på framtiden. Svensk Mjölk anser att svenska politiker ska driva en aktiv jordbrukspolitik som utvecklar svensk livsmedelsproduktion i allmänhet och mjölkproduktion i synnerhet, avslutar Sofia Björnsson.

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2014-2020 – ramar för Sveriges mjölkföretagare

– Vi hoppas att de båda nya ministrarna ser svensk mjölkproduktions potential

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 29 Sep 2011 10:34:00 GMT

Svensk Mjölk kommenterar regeringsombildningen:

- Vi vill gratulera Annie Lööf till posten som näringsminister och Lena Ek till miljöministerämbetet. Vi hoppas att den nya näringsministern ser potentialen i landets mjölkproduktion. Mjölkbönderna är navet i landsbygdens företagande. Mjölken skapar sysselsättning, en levande landsbygd och näringsriktigt och njutbar mat.

- Vi kommer att uppvakta den nya miljöministern och berätta om den svenska klimateffektiva mjölkproduktionen som är bland den bästa i världen ur klimat- och miljösynpunkt. Svensk mjölkproduktion är en förutsättning för att vi ska uppnå regeringens miljömål som rör öppna landskap och biologisk mångfald. Vi ser fram emot ett nära och konstruktivt samarbete, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

För mer information:
Jonas Carlberg, chef Mjölkpolitik

Johanna Wenell och Myrstegsgruppen i Götene får Mjölkfrämjandets stipendium

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 28 Sep 2011 14:38:00 GMT

Johanna Wenell, skolsköterska i Linköping och Anna Håkansson och Eva-Britt Brolin från projektet Myrstegsgruppen i Götene får idag på Skolmjölkens Dag, ta emot Mjölkfrämjandets stipendium inom barn- och ungdomshälsa på 20 000 respektive 40 000 kronor för sina arbeten med att främja barn och ungdomshälsa.

Frukt- och grönsaksprojektet på Vidingsjöskolan i Linköping är ett samarbetsprojekt mellan skola, fritids, skolhälsovården, skolans restaurang och föräldrarna, som drivs av Johanna Wenell. Syftet har varit att öka intresset för och intaget av frukt och grönsaker hos eleverna genom till exempel bättre mellanmål, salladsparty i matsalen och recepttävling bland eleverna.

- Jag känner mig väldigt tacksam, glad, stolt och överraskad över att få detta stipendium. Med bra matvanor och god fysisk aktivitet finns massor med hälsovinster att göra. Vi i skolan har tillsammans med föräldrarna ett stort ansvar för att barnen ska få med sig bra vanor ut i livet, säger Johanna Wenell.

Myrstegsgruppen i Götene är ett projekt som syftar till att stödja överviktiga barn och deras familjer. Gruppen arbetar efter ”myrstegsmetoden”, vilket innebär att man hjälper barnen att utveckla och behålla en hälsosam livsstil genom att förändra lite i taget. Föräldra- och barngrupper bearbetas parallellt, och leds av skolsköterskor, dietist, kurator och psykolog. Genom samarbete med lokala idrottsföreningar har barnen erbjudits att testa exempelvis judo, dans och badminton, utifrån sina egna förutsättningar.

- Vi är oerhört glada att ha fått detta stipendium. Det bekräftar att vårt arbete kring barn med övervikt och deras familjer ses som viktigt och betydelsefullt. Det ger oss massor av energi att fortsätta stödja dessa familjer, säger Anna Håkansson, en av stipendiaterna från Götene.

Mjölkfrämjandets stipendium delas ut för att uppmuntra och stödja engagerade personer eller verksamheter att förverkliga sina idéer, belöna befintliga arbetssätt samt till dem som tillfört något extra inom barn- och ungdomshälsa. De som kunnat söka stipendiet är personer som arbetar inom barnhälsovården och skolhälsovården, kostchefer, dietister samt personal inom förskola och skola.

Juryn bestod av:

Stig Örjestad, barnallergolog, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Andrea Mikkelsen, leg. dietist, barnmedicin, primärvården i Västra Götaland
Anki Sandström, dietist barnhälsovården och barnkliniken, Umeå
Erik Belfrage, barnläkare, skolhälsovården i Stockholm
Susanne Lingefjärd Hedqvist, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska i Göteborg
Ann-Louise Rådström, dietist Umeå kommun
Maja Nordström, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet

För mer information:
Maja Nordström, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet,
070-287 21 11 eller
Caroline Lutz, leg. dietist, Mjölkfrämjandet, 070-286 32 20

Skolmjölkens Dag firas den 28 september

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 27 Sep 2011 08:34:00 GMT

På onsdag firas Skolmjölkens Dag för tolfte året i rad. Dagen är en av FN utlyst internationell dag för skolmjölken. I Sverige har vi serverat mjölk till skollunchen sedan 1946 och mjölkserveringen till lunch i landets skolor är hög. Hela 98 procent av landets skolor serverar mjölk till lunch fem dagar i veckan.

Men till skillnad från i Sverige är skolmjölk i de flesta länder långt ifrån en självklarhet.

- Mjölken innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag och är en unik möjlighet att få den extra näring som behövs för att orka med en hel skoldag. Det är därför glädjande att så många elever har möjlighet att dricka mjölk till skollunchen. Därför är det också viktigt att värna om mjölken och inte ta den för given när vi går in i en mer ekonomiskt skakig period, säger Caroline Lutz, dietist på Mjölkfrämjandet.

Så firas Skolmjölkens Dag över hela världen

Skolmjölkens Dag instiftades år 2000 av FN-organet Food and Agriculture Organization, FAO. Sedan dess har dagen firats över hela världen den sista onsdagen i september varje år. Här i Sverige uppmärksammar vi Skolmjölkens Dag med ett seminarium som handlar om betydelsen av barns och ungdomars hälsa genom seminariet ”Gör vi våra friska barn sjuka?”, där bland andra David Eberhard, författare och chefsläkare vid Danderyds sjukhus och Maria Masoomi, dietist och kostekonom deltar. I Litauen hålls en båttävling med båtar byggda av mjölkkartonger. I Storbritannien uppmärksammas Skolmjölkens Dag på många platser, bland annat med att barn i skolan får komma och se hur mjölken de dricker produceras via en fiktiv ko. I Kroatien firar mejeriföretagen genom att ordna en humanitär aktion där de kroatiska mejerierna kommer att donera mjölk och mejeriprodukter till lågstadieskolor som jobbar med utbildning och rehabilitering för barn med särskilda behov.

Ytterligare information

Caroline Lutz, dietist, Mjölkfrämjandet.

Pressbilder

För bilder, klicka här. Kom ihåg att ange Svensk Mjölk som källa.

Stabilt antal kor i Kokontrollen

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 23 Sep 2011 09:35:00 GMT

Stabilt antal kor och något högre mjölkavkastning, särskilt i landets nordligaste och sydligaste delar. Det visar Svensk Mjölks Kokontrolls årsresultat.

Besättningarna i Sverige fortsätter att växa i storlek. I genomsnitt finns nu 68 kor i en svensk mjölkbesättning. De största gårdarna finns i Halland och Skåne med i genomsnitt 85 respektive 84 kor.

Samtidigt är antalet kor i Sveriges, som är med i Kokontrollen, stabilt. Det är bara drygt 700 kor färre i Kokontrollen i år jämfört med i fjol. Och i norr och söder har koantalet faktiskt ökat. Sydöstra Sveriges och Gotlands kobesättningar har ökat med hela 828 kor och Norrlandskorna har blivit 713 fler.

De halländska korna är också dem som mjölkar mest, 10 010 kilo ECM (energikorrigerad mjölk). Därefter kommer korna i sydöstra Sverige, Kalmar län och Gotland. De kor som ökat sin mjölkavkastning mest är korna i Västsverige.

Antalet besättningar som är med i Kokontrollen har minskat med 279 st, till 4 023 st. Störst andel som lämnat Kokontrollen finns i Mellan-Sverige och södra Norrland. Där har 87 st besättningar valt att lämna Kokontrollen.

- Resultaten följer samma trend som de senaste åren, säger Nils-Erik Larsson, ansvarig för Kokontrollen vid Svensk Mjölk.

Regeringen brister i ansvar för det svenska jordbruket

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 20 Sep 2011 13:44:00 GMT

Svensk Mjölk är kritisk till att regeringen drar ner anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med totalt 110 miljoner kronor, enligt SLU:s beräkningar.

- Dessa pengar hade kunnat satsas på att utbilda dem som väljer att jobba med svensk livsmedelsproduktion och skapa en framtidstro för morgondagens mjölkbönder. Neddragningen kommer i samma veva som tidningar i hela landet skriver om den rådande smörbristen, som bland annat beror på att vi inte har tillräckligt med mjölk eller mjölkbönder i Sverige, säger Lennart Andersson, vice VD på Svensk Mjölk.

- Vi har sedan många år en vikande mjölkproduktion i Sverige. Nu börjar effekterna av detta göra sig påminda och något måste göras. Regeringen och landsbygdsminister Eskil Erlandsson talar om att man arbetar för att stärka konkurrenskraften inom jordbruket. Men i resultatredovisningen i budgetpropositionen är det svårt att ens med god vilja kunna läsa in effekter av någon stärkt konkurrenskraft. Minskad invägning av mjölk, minskat antal grisar, minskat antal jordbruksföretag, de flesta siffror som redovisas visar på en negativ trend för det svenska jordbruket. Samtidigt säger regeringen sig vilja satsa på Matlandet Sverige. Det rimmar illa med de neddragningar som föreslås, säger Lennart Andersson och fortsätter:

- Svensk Mjölk har drivit frågan om att öka budgeten för investeringsstödet till jordbruket. Pengarna är slut i många delar av landet. Det står inte ett ord om satsningar på investeringsstöd till jordbruket i regeringens budgetproposition. Det är vi besvikna över. Vi gläds givetvis åt satsningar på bredband och den sänkta kontrollavgiften vid slakt med mera, som görs för den levande landsbygdens skull. Men det räcker inte.

Tillbakagång i lönsamheten för landets mjölkbönder

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 15 Sep 2011 08:04:00 GMT

Obalans på mejerimarknaden har lett till sänkta avräkningspriser. Samtidigt följer inte priserna på insatsvaror till mjölkföretagen samma utveckling, vilket bland annat betyder höga foderkostnader. Detta gör att mjölkföretagens lönsamhet haft en tillbakagång de senast månaderna, visar Svensk Mjölks Mjölkekonomirapport som kommer idag.

Lönsamheten varierar dock stort mellan mjölkföretag i landet. Stora skillnader finns både i mjölkintäkter och i foderkostnader. Flera mjölkföretag har en mycket allvarlig ekonomisk situation idag.

- Det är naturligtvis oroande att lönsamheten hos landets mjölkbönder går tillbaka något, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

För ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion ligger nettot mjölkintäkt minus foderkostnad idag på knappt 1,60 kronor per kilo, baserat på genomsnittligt avräkningspris för landet. För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion beräknas nettot i september vara omkring 2,10 kronor per kilo.

Det genomsnittliga avräkningspriset, exklusive säsongsbetalning, beräknas vara ungefär 3,10 kronor för konventionell mjölk i september. Ekologisk mjölk har i dag ett genomsnittligt avräkningspris på 4,15 kronor, enligt preliminära beräkningar. Men det är stora regionala skillnader i avräkningspris.

Mjölkföretagens lönsamhet påverkar också tillgången på mjölk. Blir lönsamheten sämre kan mjölkbönder tvingas sluta. Detta leder i sin tur till att mindre mjölk kommer från landets mjölkgårdar.

- Den nu aktuella bristen på smör är ett exempel på en tydlig konsekvens av att det finns mindre mjölk i Sverige, säger Agneta Hjellström.

De närmaste månaderna bedöms dessutom mjölkföretagens ekonomi kunna försämras något och stora osäkerheter är förknippade med utvecklingen framöver. Marknaden för foderråvaror präglas framförallt idag av låga ingående lager och väderproblem i delar av Sverige, Europa och USA. Det gör att foderkostnaden väntas ligga kvar på en relativt hög nivå.

Den ekonomiska oron i Europa och en minskad import i tillväxtmarknader så som Kina och Ryssland sätter också press på den globala och europeiska mejerimarknaden. Samtidigt ökar mjölkproduktionen nu i länder som Nya Zeeland och USA, vilket gör att obalansen på mejerimarknaden ökar. Med ökad obalans kan det finnas risk för att avräkningspriset sänks ytterligare och att mjölkföretagarna på kort sikt får en försämrad lönsamhet. Men den långsiktiga trenden på mejerimarknaden är ändå positiv.

För mer information: Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert Svensk Mjölk, 08-790 58 28, agneta.hjellstrom@svenskmjolk.se

Mjölkserveringen ökar i landets skolor

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Tue, 13 Sep 2011 08:36:00 GMT

Nästan alla skolor serverar mjölk till lunch varje dag, och har till och med ökat något. Och personalen i skolan anser att mjölk ger mycket näring för pengarna. Det är några av resultaten i den rykande färska skolundersökning som undersökningsföretaget Argument tagit fram på uppdrag av Mjölkfrämjandet.

Nu har landets skolor öppnat igen efter ett långt och välförtjänt sommarlov. Med ny energi och nya krafter har eleverna kommit tillbaka till ett nytt läsår. Maten som serveras i skolan har stor betydelse för hur energin hos barnen ska finnas kvar under hela skoldagen.

- Mjölk är en viktig näringskälla, som på ett enkelt sätt ger barnen 18 av de 22 näringsämnen de behöver varje dag. Med ett glas mjölk till skollunchen får även de elever som äter lite mat i sig den näring de behöver för att orka med sin skoldag, säger Caroline Lutz, dietist på Mjölkfrämjandet.

Och mjölkserveringen till lunch i landets skolor är hög, den har till och med ökat något. Det visar Mjölkfrämjandets rykande färska skolundersökning. Hela 98 procent av landets skolor serverar mjölk till lunch fem dagar i veckan.

Attityden till mjölk hos personalen i skolan är positiv. Hela 9 av 10 anser att mjölk är nödvändigt för att tillgodose barnens behov av kalcium. Drygt 80 procent anser att den, sett ur sitt näringsperspektiv, är den billigaste drycken till lunch och lika många ser den som den nyttigaste lunchdrycken i skolan.

Den vanligaste mjölksorten är fortfarande mellanmjölk även om serveringen av lättmjölk i skolan har ökat sedan 2008 och är nästan lika vanligt som mellanmjölk. En fjärdedel av skolorna hade flera sorter att välja mellan.

- Vi har sett i tidigare undersökningar att mjölken väljs bort av eleverna. Det är naturligtvis oroande och vi arbetar intensivt för att motverka den utvecklingen. Finns det fler mjölksorter att välja mellan dricker fler mjölk till lunchen, det har vi också sett i andra undersökningar. Men det är positivt och glädjande att skolpersonalen anser mjölk vara ett så nyttigt och bra livsmedel. För det är det, det ger massor av näring och är samtidigt förhållandevis billigt, säger Caroline Lutz.

För mer information: Caroline Lutz, dietist på Mjölkfrämjandet, 08-790 58 92, caroline.lutz@svenskmjolk.se

Svensk Mjölk kommenterar positiv förprövningsstatistik

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 06 Sep 2011 11:08:00 GMT

Idag har Jordbruksverket presenterat statistik från landets länsstyrelser som visar att det under första halvåret 2011 gjorts förhandsgranskning av cirka 10 procent fler mjölkkoplatser hos landets mjölkgårdar än under samma period förra året.

- Det är glädjande att se att landets mjölkbönder verkligen tar tillvara de goda möjligheter vi har för mjölkproduktion i Sverige. Vi har ett gott djurhälsoläge, vatten och mark, duktiga mjölkbönder och ett mycket gott klimat för att bedriva mjölkproduktion. Sverige är helt enkelt ett naturligt mjölkland, säger Jakob Söderberg, chef för mjölkföretagarutveckling på branschorganisationen Svensk Mjölk.

- Vi har den senaste tiden noterat nyfikenhet och engagemang hos mjölkbönderna i de regionala projekten, som pågår runt i landet för att öka mjölkinvägningen, kring hur de kan satsa på mjölkproduktionen på just sin gård. Nu ser vi att den känslan överensstämmer med reella siffror över läget och vi hoppas självklart att trenden håller i sig även under nästa halvår, säger Jakob Söderberg.

För mer information:
Jakob Söderberg, chef Mjölkföretagarutveckling Svensk Mjölk, 070-380 69 00

Mjölkbranschen samlas 5-6 september: Ökad lönsamhet med god djurhälsa

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 02 Sep 2011 07:38:00 GMT

Välmående kalvar lägger grunden för lönsamma mjölkföretag och skapar förutsättningar för tillväxt i mjölksverige. Det är den röda tråden i Svensk Mjölks stora Djurhälso- och Utfodringskonferens som nästa vecka hålls i Karlstad.

Till årets konferens kommer cirka 250 veterinärer, rådgivare och andra intressenter i den svenska mjölkbranschen för att ta del av det allra senaste inom mjölkproduktion, med fokus på djurhälsa. Svenska och internationella experter föreläser om ämnen som läkemedelsanvändning, smittskydd, stallmiljö och bete.

Men även andra aktuella frågor för branschen tas upp. Några av dem är mjölkens klimatpåverkan, mjölkproduktion i debatten, den senaste mjölkforskningen och goda råd till den som vill investera samt olika sätt att få lönsamma mjölkföretag.

- Vi vill erbjuda deltagarna en bred och inspirerande mix av ny kunskap inom mjölkföretagande, som de sedan kan använda i rådgivningen ute hos lantbrukarna. Den svenska mjölkbranschen genomgår just nu en tuff period med pressad ekonomi på många gårdar, inte minst här i Värmland. Det känns därför extra angeläget att här på D&U kunna bidra med såväl fortbildning som inspiration, säger Lotta Christvall, projektledare, D&U.

För samtliga föreläsare och programpunkter se bifogat program eller läs mer här.

Djurhälso- och Utfodringskonferensen D&U vänder sig till veterinärer och andra rådgivare åt svenska mjölkbönder men besöks också av andra intressenter i mjölkbranschen. Konferensen hålls på Karlstad CCC i centrala Karlstad, med start kl 10.00 den 5 september.

För ytterligare information och anmälan till konferensen:
Lotta Christvall, projektledare D&U, Svensk Mjölk, 070-345 55 20.

Minskad efterfrågan dämpar mejerimarknaden

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 31 Aug 2011 14:28:00 GMT

Den internationella mejerimarknaden har avmattats under sommaren. Den globala mjölkproduktionen ökar, medan efterfrågan på mejeriprodukter minskar i bland annat viktiga importländer som Kina och Ryssland. Och den finansiella oron i världen riskerar också att påverka mejerimarknaden. Det visar Svensk Mjölks senaste mejerimarknadsrapport.

Den finansiella oron som finns i både USA och Europa riskerar att förvärra läget för mejerimarknaden. En försvagad ekonomi leder till försiktighet. Risken finns att många konsumenter minskar sin konsumtion av framför allt färska mejeriprodukter. Istället skapas ett ökat utbud av ost, smör och mjölkpulver som sätter ytterligare press på både den globala och de inhemska mejerimarknaderna.

- Det mesta talar för att de internationella priserna för mejeriprodukter fortsätter nedåt under hösten. Men det är för tidigt att säga hur långt ner priserna kan komma att sjunka. Man kan säga att marknaden just nu står och väger, säger Lennart Holmström, marknads- och statistikexpert på Svensk Mjölk.

Viktiga exportländer som Nya Zeeland och Australien är nu på väg in i sin högsäsong för mjölkproduktionen. Från dessa länder kan ett ökat utbud av mejeriprodukter förväntas under hösten och vintern.

- Det återstår att se om den totala efterfrågan på mejeriprodukter är tillräckligt stor för att kunna balansera det som den globala mjölksektorn kommer att producera framöver, säger Holmström.

Även i Sverige är mejerimarknad mer pressad. Stor import av förädlade mejeriprodukter och en minskad inhemsk tillverkning och försäljning av de flesta mejeriprodukter ger en ökad konkurrens på marknaden. Detta påverkar i slutändan mjölkföretagen och deras ekonomi.

För mer information: Lennart Holmström, statistik- och marknadsexpert på Svensk Mjölk.

Ostätandet slår rekord

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Mon, 22 Aug 2011 10:59:00 GMT

Svenskarnas ostkonsumtion är uppe i 19 kilo ost per år. Det visar den senaste internationella oststatistiken. Vårt ostätande placerar oss i världseliten.

I den senaste statistiken från The World Dairy Situation ligger Sverige på en tionde plats, med 19 kilo ost per svensk och år. Det är en ökning med ungefär trettio ostskivor på ett år.

– När vi ber om vårt dagliga bröd är det underförstått att det ska ligga en ostskiva på. Och helst någon av de svenska hårdostarna Herrgård®, Grevé®, Präst® och Hushållsost, säger Joakim Larsson på Svensk Mjölk.

Men ökningen beror på att vi lär oss nya sätt att äta ost vid sidan om ostmackan. Framför allt ost som äts i och till maten. Laktoskänsliga upptäcker också att hårdost faktiskt inte innehåller laktos.

Grekland toppar den internationella statistiken med hela 31 kilo per år. Därefter kommer fransmännen som skär upp 26 kilo var per år.

Européer äter mer ost än andra. I till exempel Asien får man inte i sig mycket av det gula. Ryssarna ligger på knappt 6 kilo per år och i Japan ligger siffran på knappt 2 kilo.

USA har den högsta siffran utanför Europa. Där ligger man på cirka 14 kilo per år.

Ost i siffror: Ost – tillverkning, försäljning och utrikeshandel

Mjölkbönder vill ha sina kor på bete

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 13 Jul 2011 07:30:00 GMT

Nästan hälften av Sveriges mjölkbönder kommer att ha sina mjölkkor på bete fem månader eller mer, vilket är längre än lagen kräver. Och nästan nio av tio mjölkbönder vill ha kvar beteslagstiftningen. Det visar en ny undersökning bland landet mjölkbönder gjord av SKOP på uppdrag av Svensk Mjölk.

Sverige har en unik beteslagstiftning, något att vara mycket stolta över. Varje år har de svenska mjölkkorna nämligen lagstadgad tillgång till betesmarken under minst sex timmar varje dygn. Det finns ett stort antal undersökningar från hela världen som visar att korna blir friskare av att gå på bete under hela, men också under delar av året.

Och svenska mjölkbönder är måna om den lagstiftningen. Nästan hälften av alla mjölkbönder kommer dessutom att ha sina kor på bete fem månader eller mer, visar Svensk Mjölks nya undersökning gjord av SKOP. Lagstiftningen säger att mjölkbönder i landet ska ha sina kor ute på bete från två månader i norr till fyra månader i söder.

- Ett stort antal undersökningar dessutom visar att mjölkkor mår bättre och är friskare när de får gå ute på bete. Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen. Betet för också med sig andra mervärden som att det håller det svenska landskapet öppet och bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden, säger Agneta Schultzberg, chef för Djurvälfärd på Svensk Mjölk.

Andelen av dem som kommer ha sina kor ute på bete fem månader eller mer är störst bland intervjupersoner med små besättningar, bland dem med ekologisk produktion, bland dem med uppbundna djur och bland intervjupersoner i Blekinge, Skåne och Halland.

I undersökningen deltog 429 mjölkbönder, som intervjuades mellan den 23 maj och 10 juni 2011.

För mer information: Agneta Schultzberg, chef för Djurvälfärd Svensk Mjölk, 070-291 12 23
Svensk Mjölks pressjour: 0771-44 85 30

Senast ändrad 13 juli 2011

Tränande ungdomar dricker mjölk till skollunchen

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 04 Aug 2011 08:00:00 GMT

Ungdomar som tränar dricker oftare mjölk till skollunchen. Det visar några av resultaten i Mjölkfrämjandets elevundersökning bland landets 15- och 16-åringar som tagits fram av undersökningsföretaget Argument.

Nästan två tredjedelar av landets 15- och 16-åringar uppger att de tränar någon sport eller idrott på fritid. Siffran är nästan lika stor bland killar och tjejer även om killar tränar i något större utsträckning än tjejerna. Och de flesta som tränar bor i Norrland, även om eleverna i både Svealand och Götaland också tränar i stor sträckning.

Bland dem som tränar någon sport återfinns de flesta som dricker mjölk till skollunchen. Drygt hälften av dem som tränar någon sport eller idrott väljer mjölk till skolmaten. Bland dem som inte tränar är denna andel bara 38 procent. Och flest mjölkdrickare finns bland dem som tränar fotboll, nästan 70 procent av dem som tränar fotboll dricker mjölk till skollunchen.

- Senare års forskning har visat att mjölk är den bästa återhämtningsdrycken. Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Det finns ungefär lika mycket kolhydrater i mjölk som i många sportdrycker. Sammansättningen av protein i mjölk är bra för kroppens återuppbyggnad av muskelmassa. Och mjölk är rikt på elektrolyter som behövs när vi svettas. Det gör mjölk till den mest naturliga och prisvärda återhämtningsdrycken. Sen smakar det ju gott med ett glas mjölk efter träningen, säger Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig på Mjölkfrämjandet.

Undersökningen har genomförts av Argument AB. Antal deltagare i undersökning är 739 stycken ungdomar i åldern 15-16 som studerar på högstadiet, gymnasiet eller annan skola/utbildning. Undersökningen har genomförts som webbenkät via onlinepanel.

För mer information: Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet, 070-635 14 77
Svensk Mjölks pressjour: 0771-44 85 30

Senast ändrad 4 augusti 2011

Mjölk till skollunchen – om 15- och 16-åringarna får välja

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 21 Jul 2011 08:00:00 GMT

Mjölk är de vanligaste dryckerna i landets skolrestauranger. 93 procent av landets elever 15-16 år uppger att det normalt serveras mjölk till skolmaten. Men vad dricker då ungdomarna helst till skolmaten? Det svaret finns, bland mycket annat, i Mjölkfrämjandets elevundersökning som tagits fram av Argument.

Mjölk är den drycken som de flesta av landets 15- och 16-åringar väljer att dricka till lunch. Nästan hälften uppger att oftast brukar dricka mjölk till lunchen i skolan. Det visar en undersökning som gjorts hos landets 15-16-åringar av undersökningsföretaget Argument på uppdrag av Mjölkfrämjandet.

Skillnaden mellan vad tjejer och killar dricker till skolmaten är stor. Bland tjejerna gäller främst vatten – 55 procent av tjejerna uppger att de dricker vatten, medan 36 procent uppger att de dricker mjölk till lunchen i skolan. Detta är en minskning från 2005 då motsvarande siffra för tjejerna var 47 procent.

Killarna däremot föredrar mjölk. Hela 58 procent säger att de oftast dricker mjölk till skollunchen medan 32 procent av killarna säger att de dricker vatten. Lika stor andel killar som tjejer dricker dock inget alls till skollunchen.

En viktig konsumtionsförändring sker mellan 15 och 16 år. Enligt undersökningen minskar andelen som dricker mjölk till skollunchen med fem procentenheter och andelen som dricker något annat än mjölk och vatten ökar med lika mycket.

- Det är glädjande att nästan alla skolrestauranger serverar mjölk till skollunchen, men det är självklart oroande att många tjejer väljer bort mjölk till skollunchen när de blir äldre. Mjölk gör måltiden komplett och ger mycket näring även till dem som äter lite mat – vilket oftast är tjejerna, säger Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig på Mjölkfrämjandet.

Av dem som dricker mjölk till skollunchen återfinns de flesta i Norrland. I Götaland är det också något fler som dricker mjölk än vatten till lunch. I Svealand däremot dominerar vattendrickandet till lunch.

För mer information: Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet, 070-635 14 77
Svensk Mjölks pressjour: 0771-44 85 30

Senast ändrad 21 juli 2011

Så väljer svenskarna livsmedel

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 01 Jul 2011 08:00:00 GMT

God djurhållning, högt näringsinnehåll och god. Det är vad svenskarna tycker är viktigast när de ska välja livsmedel. Men också hur högt näringsinnehåll man får i en vara jämför med dess klimatpåverkan är något en del konsumenter funderar över. Det visar en undersökning gjord av undersökningsföretaget Novus, på uppdrag av Svensk Mjölk.

Att en produkt är god är, av naturliga skäl, den viktigaste orsaken för de allra flesta till varför man väljer att köpa ett livsmedel. Men att en produkt har producerats med god djurhållning samt att den har ett högt näringsinnehåll anser många också vara en anledning till varför man väljer att köpa ett visst livsmedel.

Och vad gäller näringsinnehållet finns en parameter som många reflekterar över. Det är hur högt näringsinnehåll man får i en vara jämfört med den klimatpåverkan som livsmedlet gör. Hela fyra av tio uppger att de den senaste tiden tänkt på hur högt näringsinnehåll man får jämför med produktens klimatpåverkan när man köper olika livsmedelsprodukter. Och två av tre tycker att ett högt näringsinnehåll kan kompensera för en högre klimatpåverkan.

Ofta diskuteras bara hur stor klimatpåverkan ett livsmedel har per kilo produkt. Nu finns en ny vetenskaplig metod för att jämföra olika livsmedel utifrån både näringsinnehåll och klimatpåverkan, utvecklad av forskare vid Lund universitet, Uppsala universitet, University of Washington och Svensk mjölk.

- Det säger sig självt att man måste ta med både näringsinnehåll och klimatpåverkan när man pratar om mat, säger Anna-Karin Modin Edman, miljöansvarig på Svensk Mjölk och en av forskarna bakom studien. Man måste diskutera hur mycket näring livsmedlet ger per kilo växthusgas och inte bara diskutera själva utsläppen. Något måste vi ju äta och det gäller att få näringsmässig valuta för de växthusgasutsläpp som all livsmedelsproduktion orsakar.

Undersökningen är genomförd via 1000 intervjuer med ett urval respondenter inom undersökningsföretagets Novus Webbomnibus, som är en webbpanel bestående av 25000 respondenter.

För mer information:
Anna-Karin Modin Edman, miljöexpert på Svensk Mjölk
Pressjour över sommaren hos Svensk Mjölk: 0771-44 85 30

Skånemejerier begär utträde ur Svensk Mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 27 Jun 2011 12:55:00 GMT

Skånemejerier har skriftligen i ett brev begärt utträde ur Svensk Mjölk vid årsskiftet 2011/2012.

- Svensk Mjölk är en stark branschorganisation med bred och omfattande kunskap i allt som rör mjölk och mjölkproduktion. I syfte att lyfta mjölksektorn i Sverige har styrelsen beslutat om en verksamhetsplan och finansiering över tre år med start 2011. Vi beklagar och är förvånade över Skånemejeriers beslut att inte vara en del i och ta ansvar för detta arbete, säger Gunnar Pleijert, Svensk Mjölks ordförande.

Styrelsen kommer nu i nästa steg att göra en konsekvensanalys vad detta kommer att betyda för Svensk Mjölk och Skånemejerier.

- Svensk Mjölks övriga ägare, mejeriföreningar och husdjursföreningar, står bakom ett starkt Svensk Mjölk och en fortsatt finansiering, säger Gunnar Pleijert.

För mer information:
Gunnar Pleijert, ordförande Svensk Mjölk, 070-651 33 49.
Pressjour Svensk Mjölk: 0771-44 85 30.

Kontrakt på villovägar

ba166@svenskmjolk.se (KONET\ba166) — Wed, 22 Jun 2011 19:32:00 GMT

Europaparlamentets jordbruksutskott röstar den 27 juni i frågan om kontrakt mellan mejerier och mjölkföretag. Enligt rykten kommer utskottet att rösta för att dessa kontrakt ska bli obligatoriska. Det gäller även för kooperativt ägda mejeriföretag.
- Det här leder helt fel, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik.

Kontrakten ska bland annat ange tidsram på kontraktet, volym som ska levereras och åtagande när det gäller framtida pris eller prisformel för mjölken som ska betalas till mjölkföretaget.

- Det blir ett politiskt ingripande som talar om för de kooperativa företagen att de själva inte har kompetens att avgöra vad som bäst för sina medlemmar. Den kooperativa idén är just att, medlemmar i sin roll som ägare och leverantör, själva är bäst lämpade att fastställa vilka krav och ekonomiska ramar som ska gälla i sin förening. Jag är övertygad om att svenska EU-parlamentariker och Landsbygdsministern inte vill ha detta, säger Jonas Carlberg.

Från Svensk Mjölks sida är frågan om kontraktsförhållandena mycket viktig. Att kräva obligatoriska kontrakt även för svenska kooperativa mejeriföreningar är däremot att förklara misstroende mot medlemmarnas egen förmåga att styra och väga av intressen i sin förening.

- Vi vill vara tydliga med att detta är fel väg att gå och vi hoppas på att svenska EU-parlamentariker och landsbygdsministern försvarar den svenska kooperativa ägarformen i denna fråga, avslutar Jonas Carlberg.

För mer information: Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk, 08-790 58 26, jonas.carlberg@svenskmjolk.se.

Svensk Mjölks förenklingsprojekt igång

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 14 Jun 2011 11:16:00 GMT

Första och andra mötet i Svensk Mjölks förenklingsprojekt har nu ägt rum. I mars och maj träffades sju mjölkproducenter – en från respektive mejeriförening – som ingår i gruppen för att diskutera förenklade regler för lantbrukare. Mötet i mars hade temat djurhållning och mötet i maj miljöskydd och växtodling.

Det var i januari 2011 som Svensk Mjölk startade sitt treåriga förenklingsprojekt. Projektet syftar till att:

Öka myndigheters kunskap om regelkrånglet.
Lämna förslag till myndigheter på förenklingar.
Ta fram nya verktyg till lantbrukaren för att underlätta administrationen vid kontroller.

I förenklingsprojektet finns sju mjölkproducenter som är referenspersoner i utarbetande av förslag till nya förenklade regler för lantbrukare. Mjölkproducenterna kommer från varje mejeri och har olika bakgrund och förutsättningar hemma på gården.

De mjölkproducenter som deltar är:

Martin Greiff, Simrishamn
Linnea och Arne Boman, Tierp
Sven Olofsson, Svenstavik
Urban Persson, Robertsfors
Lars-Olof Josefsson, Stenstorp
Roland Pettersson, Herrljunga
Ingemar Bengtsson, Vessigebro

Vid projektmötena har diskussionerna handlat om de regler samt kontroller som berör mjölkproducenter. Det som kommit fram är konkreta förslag och önskemål på förbättringar som Svensk Mjölk kommer jobba vidare med samt förmedla till myndigheter och Landsbygdsdepartementet. Bland annat har följande diskuterats:

Möjligheten att kunna boka sin egen kontroll (jämför med till exempel bilprovningen).
Vikten av att kunna byta inspektör om personkemin inte stämmer mellan lantbrukaren och inspektören.
Att kontrollmyndigheter ser på helheten och fokuserar mer på djurens faktiska välfärd än på millimeter som saknas på båspallen.
Att det finns inkonsekvens inom regelverket som styr gödsel och dess hantering.

Nästa möte kommer hållas i september och ha tema EU-stöd och den egna branschens policy.

Vid frågor eller information om projektet kontakta projektledare Jessica Ekström, telefon 08-790 58 18.

Relativt god lönsamhet för landets mjölkbönder

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 14 Jun 2011 09:09:00 GMT

Lönsamheten hos de svenska mjölkföretagen är idag relativt god. Högre genomsnittliga avräkningspriser har under våren kompenserat ökade foderkostnader. Fortfarande är dock den generella lönsamhetsnivån otillräcklig, vilket märks i en vikande mjölkinvägning i landet. Det visar Svensk Mjölks Mjölkekonomirapport som kommer ut idag den 14 juni.

I juni beräknas mjölkintäkt minus foderkostnad vara ungefär 1,80 kronor per kilo för ett typiskt konventionellt mjölkföretag. Det är knappt fem procent högre jämfört med för ett år sedan. För ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion är mjölkintäkt minus foderkostnad cirka 2,50 kronor.

Genomsnittligt avräkningspris i juni beräknas vara cirka 3,35 kronor per kilo, exklusive säsongbetalning och efterlikvider, vilket är omkring tio procent högre än för ett år sedan. Genomsnittligt avräkningspris för ekologisk mjölk uppskattas till knappt 4,50 kronor, knappt fem procent högre än juni 2010.

Avsättningen på färskvarumarknaden i EU är god och efterfrågan är fortsatt stark ibland annat Kina, Ryssland och Indien. Samtidigt har lagren i flera länder varit små och utbudet från södra halvklotet begränsat. Detta har bidragit till en stabil mejerimarknad.

Men EU kommer att få ökad konkurrens på mejerimarknaden från södra halvklotet kommande månader. Samtidigt är efterfrågan på mejeriprodukter god. Det indikerar på att marknaden kommer att få en fortsatt stabil utveckling på kort sikt.

- Lönsamheten för mjölkföretagen, det vill säga mjölkbönderna, ser ut att vara relativt oförändrad de närmaste månaderna. Mejerimarknaden är relativt stabil, men höjda foderkostnader kan försämra lönsamheten och hämma produktionen, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

För mer information: Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert, telefon 08-790 58 08.

Miljoner ger mer mjölk

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Fri, 20 May 2011 11:49:00 GMT

Svensk Mjölk har tilldelats 9 miljoner kronor av Jordbruksverket i kompetensutvecklingsmedel. Pengarna ska nu användas till att öka kompetensen ute på mjölkgårdarna, och är en viktig grundbult i Svensk Mjölks arbete för att skapa mer mjölk i Sverige.

I samarbete med bland annat Hushållningssällskapet och LRF Konsult kommer Svensk Mjölk att genom en rad projekt förstärka kompetensen inom företagande, lönsamhet och produktion på mjölkgårdarna.

Det innebär bland annat:

kompetensutveckling för svenska och utländska djurskötare
ökad kompetens inom robotmjölkning
ökad kunskap inom produktionsprocesser
ungt företagande
nya verktyg för att mäta klimatbelastning på gård
fortsatt arbete för djurens välfärd.

- Kunskap är en viktig del av konkurrenskraften på en global marknad. Regelbunden kunskaps- och kompetensuppdatering är därför en förutsättning för att vända den nedåtgående trenden inom svensk mjölkproduktion, underlätta för tillväxt och skapa mer mjölk i Sverige, säger Jakob Söderberg, chef Mjölkföretagarutveckling Svensk Mjölk.

Temat för Svensk Mjölks fullmäktigekonferens tidigare i veckan var Mötesplats: Mera mjölk.

Den svenska mjölkbranschen befinner sig i en nedåtgående spiral och det krävs en kraftsamling för att vända den negativa trenden. Svensk Mjölk har därför beslutat om ett övergripande mål att öka invägningen på tre års sikt. Kompetensutvecklingsprojekten som nu drar igång är en viktig del i detta.

- Till exempel är det just nu glädjande nog många regionala tillväxtprojekt inom mjölkbranschen som startar upp runt om i landet. Bland annat genom medlen från Jordbruksverket kan Svensk Mjölk stötta dessa projekt med den senaste kunskapen inom grundläggande områden, säger Jakob Söderberg.

För mer information:
Jakob Söderberg, chef Mjölkföretagarutveckling Svensk Mjölk

Pressinbjudan: Välkommen till Svensk Mjölks årsstämma!

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 12 May 2011 14:35:00 GMT

Tisdagen den 17 maj håller Svensk Mjölk sin årliga stämma och vill därför härmed bjuda in dig att delta vid stämman. Programmet ser ut som följer:

Plats: Trygg-Hansa, Fleminggatan 18, Stockholm

09.00–10.00 Registrering, kaffe och smörgås
10.00–13.00 Formell stämma
13.00–14.00 Lunch och mingel
14.00–16.00 Stämmoseminarium

Temat för seminariet är ”Mjölk – de lokala och globala utmaningarna”. FN räknar med att världens efterfrågan på livsmedel fördubblas 2030. Mjölk och mjölkprodukter är ett av de livsmedel där efterfrågan ökar snabbast i världen som helhet. Samtidigt minskar svensk mjölkproduktion. Vi ställer oss frågan, kan svensk mjölkproduktion vara ett bidrag till den ökade efterfrågan på klimatsmart mat? Medverkar gör Roger Tiefensee, riksdagsledamot för Centerpartiet och Kew Nordqvist, riksdagsledamot för Miljöpartiet, nationalekonomen Stefan de Vylder och Jonas Carlberg från Svensk Mjölk. Leder diskussionen gör Anders Jonsson.

19.00 Stämmomiddag

Anmäl er till carin.larsson@svenskmjolk.se senast den 16 maj om ni vill delta.

Genomisk information och klövhälsodata i avelsvärderingen för mjölkkor

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Mon, 02 May 2011 13:09:00 GMT

Ett gemensamt nordiskt avelsvärde för klövhälsa och resultat från genomiska analyser som en ny informationskälla för djurens avelsvärde. Det är två förbättringar i mjölkkorasernas avelsvärdering som börjar gälla idag den 2 maj. NAV (Nordisk avelsvärdering) beräknar avelsvärden för svenska, danska och finska mjölkkor och tjurar.

Klövhälsa

Det är första gången som ett gemensamt nordiskt avelsvärde för klövhälsa publiceras. Klövavelsvärden, som införs den 2 maj, gör det möjligt att förbättra kornas klövhälsa genetiskt. Avelsvärdena baseras på uppgifter från klövverkarna i Sverige, Danmark och Finland. Under de senaste åren har uppgifter om klövhälsan från ungefär 350 000 kor samlats in. Det innebär att de nordiska länderna har det högsta antalet registreringar av klövhälsa i hela världen.

Klövhälsa är en mycket viktig egenskap ur ekonomiskt perspektiv. Från och med avelsvärderingen i augusti 2011 kommer klövhälsoindexet räknas in i det ekonomiska totalindexet, NTM (Nordic Total Merit).

Genomisk information

Från och med den 2 maj inkluderas också genomisk information i de traditionella avelsvärdena. Genomisk information från 50 000 genetiska markörer ger ett betydande bidrag om ett djurs avelsvärde oavsett egenskap. Genomisk information har sedan 2008 använts i urvalet av ungtjurar inom VikingGenetics. Om genomisk information finns för ett djur, ersätter alltid det genomiskt förstärkta avelsvärdet det traditionellt beräknade avelsvärdet.

Genomiskt testade kvigor och ungtjurar som ännu inte har producerande döttrar får genomiska avelsvärden. För kor inkluderas informationen för egenskaper där härstamning är enda informationskällan, till exempel fruktsamhets- och kalvningsegenskaper.

Topplistan för tjurar kan nu göras gemensam för ungtjurar med genomisk information och tjurar med döttrar. För Holstein betyder det att 55 procent av tjurarna på 50-i-topp-listan är genomiskt testade ungtjurar, för de röda raserna är andelen 20 procent på 40-i-topp-listan och för Jersey är motsvarande siffra 10 procent på 20-i-topplistan.

Ytterligare information om den gemensamma nordiska avelsvärderingen hittar du här:

Generellt om NAV: www.nordicebv.info
Kontaktperson: Gert Pedersen Aamand,
tel. +45 87405288,

Danmark: www.landscentret.dk/nav
Kontaktperson: Ulrik Sander Nielsen, Dansk Kvæg,
tel. +45 87405289

Sverige: www.sweebv.info, www.svenskmjolk.se
Kontaktperson: Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk,
tel. +46 87905867

Finland: www.faba.fi
Kontaktperson: Jukka Pösö, FABA,
tel. +35 8207472071

Fortsatt stark mejerimarknad

Wed, 13 Apr 2011 12:13:00 GMT

Världsmarknadspriserna har minskat något den senaste tiden, men mejerimarknaden i världen bedöms ändå vara stabil, med balans mellan utbud och efterfrågan. Det framgår av Svensk Mjölks senaste mejerimarknadsrapport.

Enligt Nederländska Rabobank har den globala efterfrågan hittills i år slukat det ökade utbudet av mejeriprodukter. Det råder brist på mejeriprodukter i de viktigaste importregionerna, bland annat Ryssland, Kina och Indien. Dessutom är lagren av mejeriprodukter små.

– Att priserna trots det gått ner kan bero på oro på marknaden genom politisk instabilitet i arabvärlden och inte minst efter händelserna i Japan, säger Lennart Holmström, expert på politik och marknad på Svensk Mjölk.

Rabobank ser dock en tydlig trend globalt med ökad konsumtion tack vare stigande inkomster och ökad sysselsättning. Enligt OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, ser utsikterna för den globala ekonomin betydligt bättre ut idag än för några månader sedan.

I Sverige var mjölkinvägningen i februari 0,1 procent lägre än under motsvarande månad 2010. De senaste veckorna har invägningen minskat något och ligger nu cirka en procent under förra årets nivå.

– Ett positivt trendbrott är att antalet första inseminationer var lika stort under det senaste året jämfört med ett år tidigare.

Värdet på både export och import av mejeriprodukter ökade under förra året. Under 2010 var värdet på den svenska mejeriimporten 7,3 miljarder svenska kronor, medan exportvärdet uppgick till 4,1 miljarder svenska kronor. Mejerimarknadsrapporten hittar du här.

För mer information:
Lennart Holmström, expert på politik och marknad Svensk Mjölk

Svensk Mjölk får ny VD

Fri, 01 Apr 2011 11:36:00 GMT

Christel Benfalk blir ny VD för Svensk Mjölk. Hon kommer närmast från Länsstyrelsen i Uppsala län där hon jobbar som lantbruksdirektör. Christel Benfalk efterträder Anne-Marie Dahlén som går i pension.

- Det känns roligt att få arbeta med mjölk, i synnerhet nu när Svensk Mjölk kraftsamlar för att vända utvecklingen i branschen. Mjölken är viktig för landsbygdens tillväxt och den har mycket att bidra med i svensk ekonomi.

- Svensk Mjölk får nu en ny vd med gedigen bakgrund i mjölkproduktionen, både praktiskt och teoretiskt. Styrelsen är övertygad om att hon är rätt person att leda Svensk Mjölk i alla de viktiga utmaningar som står framför oss, säger Gunnar Pleijert, ordförande för Svensk Mjölk.

Christel är utbildad husdjursagronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Ultuna där hon också doktorerat. Hon har tidigare arbetat vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, men inledde sin yrkesbana som djurskötare på en mjölkgård.

Datum för tillträde fastställs inom kort.

Bild för nedladdning finns att hämta under porträtt i Bildbanken.

För mer information, kontakta Gunnar Pleijert, 070-651 33 49.

God lönsamhet för mjölkbönder – men höga foderkostnader pressar på

Fri, 18 Mar 2011 08:30:00 GMT

Det mesta talar för att mjölkföretagen kommer att ha en stabil eller något försämrad lönsamhet kommande månader. En starkare världsekonomi stimulerar efterfrågan på mejeriprodukter samtidigt som produktionen är begränsad och lagren i EU och USA är låga. Men höga foder- och energipriser samt stigande räntor kan försämra ekonomin. Det visar Svensk Mjölks senaste Mjölkekonomirapport som presenteras idag fredag.

I mars beräknas nyckeltalet mjölk minus foder vara ungefär 1,95 kronor per kilo mjölk för ett typisk konventionellt mjölkföretag. Motsvarande siffra för ett typiskt ekologiskt mjölkföretag uppskattas till 2,85 kronor. Nettot har förbättrats med omkring 35 öre per kilo på ett år.

Sedan årsskiftet har dock lönsamheten försämrats något för mjölkföretagen. Avräkningspriset har sänkts samtidigt som priset på kraftfoder har fortsatt att stiga. Förutom högre foderkostnader har också kostnaden för energi, förnödenheter och andra diverse kostnader stigit.

Sett i ett historiskt perspektiv är lönsamheten dock relativt god och till och med bättre för de ekologiska mjölkföretagen. De har högre avräkningspris och har det senaste halvåret inte haft samma kostnadsökning för kraftfodret som mjölkföretagen med konventionell produktion.

- Att foderkostnaden äter upp mjölkintäkten är oroande. Den starkare kronan bör innebära en prispress på kraftfodret och göra de svenska mjölkföretagen mer konkurrenskraftiga. De höga kraftfoderpriserna ökar nu också betydelsen av att få fram ett grovfoder med bra kvalitet, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

För mer information:

Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert Svensk Mjölk

Fel i foderanalyser från Eurofins

Fri, 18 Feb 2011 06:35:00 GMT

Leverantören av foderanalyser, Eurofins Food & Agro, har levererat ett antal felaktiga analysresultat för vallensilage och grönmassa. Orsaken till felen är nu åtgärdade och alla analyssvar som kommer från Eurofins Food & Agro från och med den 25 januari 2011 är korrekta.

- Det är oacceptabelt att så många lantbrukare har fått felaktiga beslutsunderlag för sin utfodring, säger PG Lindberg, chef för Svensk Mjölks avdelning Produkter och IT.

- Sedan vi fick kännedom om felen har vi arbetat hårt tillsammans med husdjursföreningarnas rådgivare för att lantbrukarna så fort som möjligt skulle få nya korrekta analyssvar och riktiga beräkningar av utfodringen.

Felen för grönmassa började den 1 juni och för vallensilage den 18 oktober. Alla berörda gårdar har informerats. Rådgivare på husdjursföreningarna håller på att aktivt kontakta lantbrukarna för genomgång av de nya analyssvaren.

Svensk Mjölk fick vetskap om felen den 24 januari och lämnade omedelbart in en reklamation av analyserna till Eurofins Food & Agro. Svensk Mjölk följer nu upp reklamationen. Dessutom kommer Svensk Mjölk att granska Eurofins kvalitetssäkring utifrån tuffare krav än i de normala revisionerna.

De fel som gjorts gäller prover av grönmassa, vallensilage, ensilage av majs samt ensilage av säd.

För frågor och kommentarer, kontakta PG Lindberg.

Mjölk som är guld värd!

Thu, 10 Feb 2011 10:06:00 GMT

– Mjölkbönder får guldmedalj för mjölk av högsta kvalitet

61 mjölkbönder från hela Sverige tilldelas Svensk Mjölks Guldmedalj efter att i minst 23 år levererat mjölk av bästa kvalitet. Den 21 februari överlämnar Kung Carl XVI Gustaf medaljerna vid en ceremoni i Stockholm.

Årets Guldmedaljörer kommer från Jörn utanför Skellefteå i norr till Sankt Olof utanför Kivik i söder. De kommer från olika stora gårdar, har lagt upp sitt arbete på många sätt och drivs av olika saker i sitt yrkesutövande som mjölkbönder.

Det de alla har gemensamt är att de skött sitt arbete med kor och mjölk så väl att de under minst 23 år levererat mjölk av bästa kvalitet. Det alla också har gemensamt är en stor omsorg om sina djur, ett högt kvalitetsmedvetande och en stolthet över sin produkt. Många kan också bekräfta att de bidrar till att skapa en levande landsbygd som generar flera arbetstillfällen.

Bland Guldmedaljörerna finns Bertil Sivertsson från Oviken i Jämtland, som ger sina kor filmjölk på gården där propellerns uppfinnare tidigare bott och Kenth Johansson från Grillby som håller pendlar- och sovstaden utanför Stockholm vid liv på dagarna genom den stora aktiviteten på gården. Hyllade blir också Lars-Erik och Marianne Karlsson som fött fram den internationella rödbrokiga SRB-kons anfader på sin teknikglada familjegård i Brålanda. Åke Thörnblad från Kalmar, får också en Guldmedalj. Åke är en satsande storbonde med tre söner som vill ta över gården i framtiden. En annan av Guldmedaljörerna är den framåtsträvande Ola Nilsson från Bergkvara som inte mjölkar korna förrän halv åtta första gången på morgonen. Hans-Göran Johansson tillhör också medaljörerna, som driver sin gård på bronsmark i Båstad. För honom är Guldmedaljen inte den första medalj han förärats med.

Några fakta om årets medaljörer:

Den minsta gården har 12 kor och den största 200 kor.
Tre av årets guldmedaljgårdar är ekologiska och en är på gång att bli ekologisk.
Den äldsta bonden i år är 73 år. Den yngsta är 46 år.
Västerbottens och Västra Götalands län har flest Guldmedaljgårdar, nio stycken vardera.

Fakta om Guldmedaljen

Här finns en lista över samtliga Guldmedaljörer, uppdelad per län, eller läs mer på:
www.svenskmjolk.se/guldmedaljen

Ytterligare information:

Hans Andersson, projektledare Guldmedaljen: 070-575 25 34
Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk: 070-264 22 00

Eva får Svensk Mjölks forskarpris

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Thu, 10 Feb 2011 09:04:00 GMT

- studerat mjölkens och mjölkfettets betydelse för olika typer av sjukdomar.

Eva Warensjö Lemming, medicine doktor vid Uppsala universitet, har tilldelats Svensk Mjölks forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Priset på 25 000 kr, som vanligen delas ut av Kung Carl XVI Gustaf i samband med Guldmedaljutdelningen, kommer att delas ut vid Svensk Mjölks stämma i maj.

Eva Warensjö Lemming har i främst epidemiologiska studier på människor undersökt vilken betydelse mjölken och mjölkfettet har för utveckling av främst hjärt- och kärlsjukdomar.

Hon har, med information insamlat i den stora ”Västerbotten”-studien i samarbete med Umeå Universitet, kunnat visa att mjölkfettet har ett samband med en lägre risk för bland annat stroke och hjärtinfarkt.

- Jag är mycket intresserad av hur bakgrunden till sambanden mellan mjölkfett och olika typer av sjukdomar ser ut och därför har jag ägnat en stor del av min forskning åt just detta, säger Eva Warensjö Lemming.

Juryns motivering lyder:

”Eva Warensjö Lemming har genom epidemiologiska och experimentella humanstudier undersökt mjölken och framförallt mjölkfettets inverkan på utveckling av främst hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten från hennes forskning har bidragit med betydande kunskaper som belyser och ger en nyanserad och balanserad bild av mjölken och mjölkfettets hälsoegenskaper.

Eva Warensjö Lemming har därför på ett förtjänstfullt sätt visat på mjölkens och mjölkfettets positiva roll som en viktig del i en hälsosam kost.”

Forskarpriset delas vanligtvis ut av Kung Carl XVI Gustaf i samband med Svensk Mjölks Guldmedaljutdelning, för mjölkbönder som levererat mjölk av högsta kvalitet från friska kor i minst 23 år. Då Eva inte har möjlighet att närvara vid Guldmedaljutdelningen kommer hon att få motta priset vid Svensk Mjölks stämma i maj.

Fakta om Svensk Mjölks forskarpris

Med anledning av Guldmedaljens 50-årsjubileum 2008 instiftade Svensk Mjölk ett forskarpris för främjande av den svenska mjölkens kvalitet. Med priset vill Svensk Mjölk premiera en yngre forskare som genom sin forskning har bidragit till eller sannolikt kommer att bidra till att säkra och/eller förbättra kvaliteten i svensk mjölk. Priset består av ett ekonomiskt bidrag på 25 000 kr till ett deltagande vid ett internationellt symposium inom området.

Läs mer om forskarpriset här.

Ytterligare information:
Eva Warensjö Lemming, MedDr, Uppsala universitet,
018-611 96 91, 0706-913 931
Helena Lindmark-Månsson, expert human nutrition och mjölksammansättning, Svensk Mjölk, 046-192585

Tomas är Årets Kock 2011

Fri, 04 Feb 2011 08:52:00 GMT

Tomas Diederichsen, Ulfsunda Slott, Bromma är svensk mästare i matlagning. Igår torsdag tog han hem titeln Årets Kock 2011 när finalen avgjordes i Ericsson Globe, Stockholm. Silvermedaljen gick till Jacob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör och brons till Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Hägersten.

Tomas Diederichsen är 31 år och har tidigare vunnit Årets Köttkock (2007) och varit finalist i Årets Kock (2009). Tomas bor i Stockholm med sambo och två barn.

Under dagens final hade de sex finalisterna fem timmar på sig för att tillaga två tävlingsrätter. Den första rätten skapades utifrån en råvarukorg som finalisterna fick se på plats, där huvudråvaran var lax. Tomas lagade rätten "Inkokt lax med jordärtskockor, shiitakesvamp, dill, citron, ragu på äpple, gulbetor, korngryn samt brynt smör."

Tävlingens andra uppgift var att skapa en modern restaurangrätt med ingredienserna två hela lammstekar med ben och en benfri lammtunnbringa samt minst en ekologisk mejeriprodukt förutom ekologiskt smör. Denna rätt hade finalisterna hade fått förbereda och öva på innan tävlingen. Tomas lagade då rätten "Helstekt lamm, lammkorv och ragu på lammbringa med svamp, aprikos och rostat korngryn samt auberginekräm, pressad fänkål och morot med riven lakrits."

Juryns motivering om vinnaren lyder:

Vinnaren har med stilfull känsla visat på innovation inom traditionen och levererat ett väl genomfört mathantverk.

Årets Kock är det officiella svenska mästerskapet i professionell matlagning och Sveriges mest prestigefulla matlagningstävling. Som vinnare får Tomas Gastronomiska Akademiens mejerimedalj i guld, erövrar titeln Årets Kock och har möjlighet att bli medlem i Föreningen Årets Kock.

För mer information

Anna Gustafson, presschef, Årets Kock: 076-116 43 31
Fredrik Eriksson, juryns ordförande: 070-349 60 68
Hanna Halpern, General Årets Kock: 0705-55 82 82

OBS! Bilder på vinnaren, övriga finalister och tävlingsmaten finns fria för publicering på denna webbplats . Klicka här för att komma till pressbilderna på Årets Kocks hemsida.

Årets Kock sponsras av Arla Foods (Presentatör), Duni, Electrolux och Spendrups (Huvudsponsorer) samt Skånemejerier, Milko, SHR, Alfa Print, Risenta, Santa Maria, Svenskt Kött, Diversey och Livsmedelsverket (Sponsorer). Årets Kock är det officiella svenska mästerskapet i professionell matlagning. Vinnaren får Gastronomiska Akademiens mejerimedalj i guld, erövrar titeln Årets Kock och har möjlighet att bli medlem i Föreningen Årets Kock. Årets Kock är ett dotterbolag till mejeriernas branschorganisation Svensk Mjölk och har sedan 1983 arrangerats av svenska mejeriföretag i samverkan med Gastronomiska Akademien, Svenska Kockars Förening och Föreningen Årets Kock.

Positiv konjunktur för mjölkföretagen

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Tue, 18 Jan 2011 12:07:00 GMT

Mjölkföretagens ekonomi har förbättrats det senaste året. Den positiva konjunkturutvecklingen har också kommit mejerimarknaden till del och gjort den mer stabil. Kommande månader tyder på att mjölkföretagen kommer att ha en relativt stabil eller något försämrad ekonomi. Sett ur ett historiskt perspektiv bedöms ändå lönsamhetsnivån bli relativt god, vilket även kan bidra till en ökad mjölkproduktion under 2011.

I januari beräknas nyckeltalet mjölkintäkt, det vill säga det som mjölkbonden får betalt av mejeriet, minus foderkostnad för ett mjölkföretag som levererar konventionell mjölk ha förbättrats med 10 respektive 30 öre (för ekologisk mjölk) per kilo mjölk på sex månader.

Kraftfoderpriserna har stigit men detta har delvis kompenserats av höjda avräkningspriser de senaste månaderna.

Det främst orosmolnet framöver är dock stigande världsmarknadspriser på foderråvaror. För mjölkföretagen behövs en längre period med uthållig lönsamhetsnivå för att man ska kunna stärka sin ekonomi och investera i den takt som företagen behöver.

Investeringsbehovet är generellt sett stort bland svenska mjölkföretag. För att minst kunna hålla funktionella stallar för nuvarande koantal på cirka 350 000 kor behövs en sammanlagd årlig investering på drygt 1,5 miljarder kronor för de svenska mjölkföretagen.

- Den positiva utvecklingen för mjölkproduktionen är mycket bra för Sveriges landsbygd. Mjölkföretagen är ryggraden i svenskt jordbruk och en viktig motor på landsbygden. En ljusare ekonomisk situation får därför flera positiva effekter i form av arbetstillfällen och möjlighet till andra verksamheter på landsbygden att blomstra, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

För mer information:

Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert Svensk Mjölk, 08-790 58 08

Alla mjölkgårdar har potential till ökad lönsamhet

Mon, 17 Jan 2011 12:24:00 GMT

Hundratals bönder samlas de närmaste veckorna på Svensk Mjölks årliga Mjölkföretagardagar. Och i år är det många av deltagarna som kan blicka framåt med viss tillförsikt. Enligt Svensk Mjölks senaste mjölkekonomirapport, som släpps på tisdag, har ekonomin inom mjölksektorn fortsatt att förbättrats under de senaste månaderna.

Svensk Mjölks Mjölkföretagardagar har blivit något av en institution i ”mjölk- Sverige” och är en självklar mötesplats där mjölkbönder får inspiration och rådgivning, tar del av den senaste kunskapen och utbyter erfarenheter.

På årets dagar har man anledning till mer positiva tongångar än för bara ett år sedan. Enligt den kommande mjölkekonomirapporten från Svensk Mjölk har den förbättrade ekonomiska situationen under 2010 inneburit att många mjölkbönder bland annat har kunnat göra nödvändiga investeringar som man tidigare har skjutit på, på grund av ett mycket bekymmersamt år 2009.

Men det är inte alltid en mjölkföretagare vill eller kan investera. Ändå finns det mycket man kan göra för att förbättra en gårds ekonomi. Temat för Mjölkföretagardagarna 2011 är ”Hitta potentialen”. Det handlar om att alla mjölkföretagare kan skapa en smartare och mer lönsam mjölkproduktion utifrån just sin gårds förutsättningar.

- På årets Mjölkföretagardagar vill vi visa att alla gårdar – stor som liten - har potential att utvecklas. Vi berättar om metoderna som ger varje mjölkföretagare mer mjölk per kg foder eller per arbetad timme, - metoder som är lika gångbara för de mjölkföretagare som vill investera och bli större som för dem som vill utveckla inom de befintliga ramarna, säger Lotta Christvall på Svensk Mjölk som är projektledare för Mjölkföretagardagarna.

Till respektive ort kommer också representanter från mejeriföreningarna för att berätta om vad som händer på mejerimarknaden. Utöver detta kommer mjölkföretagarna att få höra om hur de bästa företagen i världen gör för att bli framgångsrika och tips på hur lönsamheten kan förbättras på olika typer av gårdar. Dessutom kommer ett antal workshops med tips på hur lönsamheten kan förbättras, att genomföras. Se programmen från de olika orterna här.

Mjölkföretagardagarna är ett samarbete mellan Svensk Mjölk, Lantbrukarnas Riksförbund, de svenska mejeriföreningarna och husdjursföreningarna. Mellan den 19 januari och den 9 februari besöker Mjölkföretagardagarna följande orter:

• Jönköping 19 januari
• Kalmar 25 januari
• Helsingborg 26 januari
• Umeå 1-2 februari
• Borlänge 8-9 februari

Fakta om mjölkföretagande:

• Det finns cirka 5600 mjölkbönder med i genomsnitt 62 kor per gård.
• Under 2010 levererade Sveriges mjölkgårdar 2,84 miljarder ton mjölk.

Programmet för Mjölkföretagardagarna på alla orter hittar du här.

För mer information:

Lotta Christvall, projektledare Mjölkföretagardagarna, Svensk Mjölk, 070-345 55 20
Anna Gustafson, pressekreterare Svensk Mjölk, 076-116 43 31

Attack från väst mot ost

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 12 Jan 2011 08:40:00 GMT

Förra veckan avgjordes den norsk-svenska tvisten om det svenska ostvarumärket Präst, som ägs av Svensk Mjölk – den svenska mjölksektorns branschorganisation. Det var i oktober förra året som Svensk Mjölk fick underrättelse om att den norska mejerijätten Tine via norska Patentstyret - försökte attackera och häva Svensk Mjölks rättighet till Präst i Norge. Samtidigt ville de själva registrera och ta över märket.

Tine stödde sig på att Svensk Mjölk haft en norsk registrering på osten, men att det inte sålts någon Präst i Norge. Patentstyret i Norge meddelade i början av januari att hävningen av varumärkesrättigheten är återkallad.

– Det som räddade varumärket är att Svensk Mjölk kunde bevisa att varumärket Präst är känt hos norrmän, säger Joakim Larsson, Brand Manager på Svensk Mjölk. Detta tack vare den numera omfattande gränshandeln av matvaror som finns mellan Norge och Sverige. Dessutom kan norrmän ta del av svenska matrecept via Internet och TV-program, där osten Präst ofta ingår.

Präst är en anrik svensk hårdost som härstammar från 1700-talet och ursprungligen fungerade som betalningsmedel till kyrkan. Till prästen levererades den finaste osten man kunde framställa. Präst tillverkas idag på fyra platser i Sverige och alltid på svensk råvara. Det är en av Sveriges mest populära ostar.

Förutom Präst äger och värnar Svensk Mjölk även varumärkena Grevé och Herrgård som alla är mycket starka på den svenska marknaden och i den svenska mattraditionen. Varumärkena används på licens av flera av de svenska osttillverkarna: Arla Foods, Norrmejerier, Skånemejerier och Falköpings Mejeri.

Julfint även i ladugården

Tue, 21 Dec 2010 14:40:00 GMT

Julen är en högtid även för mjölkkor. Så tycks i alla fall många svenska mjölkbönder resonera enligt Svensk Mjölks senaste Mjölkföretagarpanel.

I panelen uppger drygt hälften av de svarande att de i juletid även pyntar i sina ladugårdar. Och under övriga året är musik i ladugården och manikyr andra populära metoder för att få korna att må extra bra.

Den överlägset populäraste juldekorationen i ladugården är adventsljusstake följt av julstjärna och krans på dörren. Några mjölkbönder hänger upp julgardiner eller ställer ut en julgran eller en julbock hos sina kor.

Men även om julen är speciell så har de flesta mjölkbönder även under övriga året olika metoder för att måna om sina kor. Det allra vanligaste sättet är att klappa eller klia dem, något som hela 8 av 10 mjölkbönder tycker är de bästa sätten att få kor att må extra bra. 7 av 10 mjölkbönder pratar gärna med sina kor. Andra metoder för att sätta lite guldkant på tillvaron för korna är bland annat att ge dem extra gott foder, tvätta dem extra mycket och ge dem frukt eller grönsaker.

Musik och manikyr men inget socker

3 av 10 mjölkbönder uppger att de gärna spelar musik för sina kor i ladugården, och då helst schlager eller disco. Ett annat populärt sätt att pyssla om sina kor är att ge dem manikyr. Däremot ger ingen av de drygt 600 mjölkbönderna som svarat på undersökningen sina kor sockerbitar eller andra sötsaker som belöning.

Mjölkföretagarpanelen 2010 genomfördes under juni månad bland svenska mjölkbönder. I panelen ingår cirka 600 mjölkbönder från hela landet.

Bilder

Här finns bilder som får användas fritt i redaktionella sammanhang.

Återhämtad mjölkinvägning

Thu, 16 Dec 2010 09:26:00 GMT

Återhämtad mjölkinvägning och mer ekologisk mjölk, men färre och större mjölkföretag än förra året. Det är några av slutsatserna i Svensk Mjölks strukturrapport som två gånger per år beskriver hur läget för landets mjölkbönder ser ut.

Sedan i somras har mjölkinvägningen stegvis återhämtat sig. Under augusti– oktober hade nio av landets 21 län högre mjölkinvägning än under samma period 2009. Sett över det gångna året har dock landets mjölkinvägning, det vill säga den mjölk som mjölkbönderna levererar till mejerierna, fortsatt att minska. De senaste tolv månaderna var landets mjölkinvägning 3,0 procent lägre än under motsvarande period 2008/09.

– Hallands län är det enda län där mjölkinvägningen har ökat det senaste året. Även Jämtlands och Västernorrlands län har klarat sig bra, med mindre än en procents nedgång, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk.

Medan den totala mjölkproduktionen minskar fortsätter uppgången för den ekologiska mjölken. Nio procent av landets mjölk är ekologisk. Det senaste året har produktionen av ekologisk mjölk ökat med 12 procent. Störst är andelen ekologisk mjölk i Västmanlands, Uppsalas och Stockholms län,

Mjölkbesättningarna blir allt större. De allra största gårdarna, d.v.s. gårdar med mer än 1 000 ton på ett år, har ökat i antal. Dessa gårdar svarar för drygt 35 procent av landets mjölkleveranser. För fem år sedan tillhörde endast knappt fem procent av mjölkföretagen denna storleksgrupp och stod för knappt en femtedel av mjölkinvägningen. De största mjölkgårdarna finns i Skåne, Halland och Kalmars län.

Gotland är den kommun som har störst mjölkmängd med 4,7 procent av landets mjölkproduktion. Borgholm är landets mjölktätaste kommun med 7 522 kilo mjölk per invånare.

I år har 459 mjölkgårdar avslutat sin verksamhet. Normalt sker en strukturförändring som innebär att antalet mjölkgårdar halveras på en tioårsperiod. Det motsvarar en årlig minskning av antalet mjölkproducenter med 6,5 procent. Så har utvecklingen sett ut under flera decennier. Årets nedläggningar följer den kurvan.

För mer information:
Lennart Holmström, expert mejeri och marknad Svensk Mjölk, 070-696 06 18

Finalfältet klart i Årets Kock 2011

Wed, 01 Dec 2010 12:31:00 GMT

En skåning och fem stockholmare gör upp om titeln Årets Kock 2011 när finalen avgörs den 3 februari 2011. Det stod klart efter att de fyra sista finalplatserna fördelats vid dagens uttagning Sista chansen i Stockholm.

Tävlingen Årets Kock startades 1983 av Svensk Mjölk i samarbete med Gastronomiska Akademien och är i dag Sveriges mest prestigefulla matlagningstävling.

Filip Fastén, le Rouge, Stockholm, Robert Hedman, Hufvudsta Gård Mat & Möten, Solna, Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Hägersten och Tomas Diederichsen, Ulfsunda Slott, Bromma är de fyra kockar som lyckades bäst i dagens Sista chansen och går därmed till final i Årets Kock 2011 – SM i professionell matlagning. Klara för final är redan Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör och Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm genom sina semifinalsegrar i Malmö respektive Åre.

I Sista chansen får de åtta kockar i Årets Kock 2011 som hade högst poäng vid semifinalerna – vinnarna borträknat – laga upp sin tävlingsrätt för juryn en sista gång. De fyra som placerar sig främst i Sista chansen går vidare till final.

De sex kockar som tävlar i finalen av Årets Kock 2011 är:

Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör (semifinalsegrare Malmö)
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm (semifinalsegrare Åre)
Filip Fastén, Le Rouge, Stockholm
Robert Hedman, Hufvudsta Gård Mat & Möten, Solna
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Hägersten
Tomas Diederichsen, Ulfsunda Slott, Bromma

- Vi har haft en mycket bra semifinalomgång och det är tydligt att kvaliteten på tävlingen Årets Kock har höjts ytterligare. Tävlingsrätterna håller generellt högre nivå än något år tidigare och vi har en engagerad jury med några av Sveriges främsta och mest prisbelönta kockar. Samtidigt ser vi hur intresset för tävlingen sprids allt mer. Nu är kockar från hela landet med och tävlar och i år var antal inskickade bidrag rekordhögt, säger Hanna Halpern, general Årets Kock.

Finalen av Årets Kock 2011 avgörs den 3 februari i Ericson Globe, Stockholm. Läs mer om tävlingen på aretskock.se.

Juryn

I juryn för Sista chansen ingick Fredrik Eriksson, juryns ordförande, Årets Kock 1987, Långbro Värdshus, Älvsjö, Magnus Ek, Oaxen, Mörkö, Håkan Thörnström, Thörnströms Kök, Göteborg, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Jonas Dahlbom, Dahlbom på Torget, Åre (även metodjury) samt Henrik Norström, Lux Stockholm, Stockholm.

Bilder

På aretskock.se finns bilder på samtliga finalister och deras tävlingsrätter för fri publicering. Klicka på ”Press” och därefter ”Pressbilder”.

Ytterligare information

Hanna Halpern, general Årets Kock: 070-555 82 82
Fredrik Eriksson, juryns ordförande: 070-349 60 68
Anna Gustafson, presschef, Årets Kock: 076-116 43 31

Dahlén lämnar Svensk Mjölk

Wed, 27 Oct 2010 10:57:00 GMT

Anne-Marie Dahlén lämnar vd-posten på Svensk Mjölk i samband med att hon uppnår pensionsålder våren 2011. Det meddelade hon Svensk Mjölks styrelse vid tisdagens möte.

Anne-Marie Dahlén har varit vd för branschorganisationen i sex år. Gunnar Pleijert, ordförande, betonar den betydelse hon haft för organisationens utveckling de senaste åren:

- Anne-Marie har på ett förtjänstfullt sätt omformat Svensk Mjölk till ett starkt kompetenscentrum till stor nytta för oss mjölkbönder. Hon har haft förmånen att omge sig med engagerade medarbetare som får fortsätta kraftsamlingen för att vända mjölken till tillväxt.

Rekryteringen av en ny vd inleds inom kort. Anne-Marie Dahlén kommer att sitta kvar tills en ersättare finns på plats.

För mer information:
Gunnar Pleijert, ordförande Svensk Mjölk
Tel: 070-651 33 49

Åsa är Årets Djurskötare

Fri, 22 Oct 2010 10:54:00 GMT

Åsa Varg tilldelas priset som Årets Djurskötare av tidningen Husdjur och Ladugårdsförmännens Riksförbund. Samtidigt går priset till årets unga djurskötare, Ungdomsdiplomet, till Emil Persson.

Åsa arbetar som ladugårdsförman på Nynäs utanför Odensbacken i Närke. Besättningen har utökats från de 125 korna på Sörby till 700 på den nya gården på Nynäs. Åsa tilldelas utmärkelsen med motiveringen:

”Med ett stort engagemang och ansvar, gott djuröga och ett verkligt intresse för djuren sköter Åsa Varg de125 korna på Sörby. Samtidigt lyckas hon även utveckla och förändra arbetet när besättningen nu utökas till 700 kor på Nynäs. Dessutom är Åsa lätt att samarbeta med och en inspirationskälla för många!”

Årets Ungdomsdiplom delas ut av Tidningen Husdjur, Ladugårdsförmännens Riksförbund och Naturbrukets yrkesnämnd och tillföll i år Emil Persson, som arbetar hemma på Komstadgården utanför Gärsnäs i Skåne. Emil tilldelas Årets Ungdomsdiplom med motiveringen:

”Emil har ett helhetstänkande i sitt arbete. Han lyckas kombinera företagsamhet med ett gott djuröga och god kunskap om modern teknik - en viktig förmåga för morgondagens djurskötare! ”

Vill du komma i kontakt med pristagarna gör du det på följande nummer:
Årets djurskötare: Åsa Varg, 019–238 238, 070–623 98 48
Årets ungdomsdiplom: Emil Persson, 0414–501 44, 073–068 01 68.

För mer information:
Erik Pettersson, chefredaktör Husdjur, telefon 070-356 15 60.

Stabil utveckling för mjölken

Wed, 13 Oct 2010 10:52:00 GMT

Mjölkföretagens ekonomi har haft en positiv utveckling de senaste månaderna, visar Svensk Mjölks senaste Mjölkekonomirapport. Utvecklingen har bidragit till en återhämtning efter ett mödosamt år 2009. Prisutvecklingen på den globala mejerimarknaden förväntas bli stabil de kommande 4-6 månaderna.

Enligt preliminära uträkningar har nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad stärkts med omkring 15 öre per kilo mjölk för konventionella, och 25 öre per kilo mjölk för ekologiska mjölkföretag på tre månader. I oktober beräknas det genomsnittliga nyckeltalet för konventionella mjölkföretag ligga på cirka 1,95 kronor per kilo mjölk. Motsvarande siffra för ett ekologiskt mjölkföretag är cirka 3,00 kronor, baserat på preliminära siffror.

Stabiliseringen av mejerimarknaden har medfört ett antal höjningar av avräkningspriset. Det genomsnittliga avräkningspriset i Sverige beräknas vara cirka 3,40 kronor för konventionell, respektive 5,00 kronor för ekologisk mjölk i oktober, enligt preliminära uppgifter. Det är en klar förbättring sedan i våras.

För foderråvaror har marknaden varit orolig de senaste månaderna, främst till följd av väderproblem på norra halvklotet under sommaren och hösten. Resultatet har varit höjda priser på spannmål, färdigfoder och koncentrat trots ovanligt stora ingående lager och måttlig konsumtionsökning.

- Mer säkra skördeuppgifter bör minska oron på marknaden för foderråvaror. Det bör liksom en starkare krona slå igenom på de svenska kraftfoderpriserna så småningom, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

Grovfoder har haft en bättre prisutveckling i år. Produktionskostnaden för det konventionella grovfodret beräknas bli något lägre. Analyser av första vallskörden visar på högre proteinvärden jämfört med förra året. Mängderna från förstaskörden ser positiv ut, även om kvantiteten och kvaliteten på skörden varierar mellan olika delar av landet.

Samtidigt som en starkare krona har fördelen med att det sätter press på importerade insatsvaror till mjölkföretagen har det medfört att gårdsstödet och andra ersättningar som sätts i euro blir lägre. Valutakursförändringen gör att gårdsstödet blir drygt tio procent lägre 2010 jämfört med i fjol. Utsikterna för mjölkföretagens ekonomi de närmaste månaderna ser överlag stabil ut, både för intäkter och kostnader.

- En stabil utveckling är bra för att mjölkföretagen ska kunna återhämta sig efter det besvärliga året 2009 och för att trygga deras framtidstro. Stora svängningar på marknaden är en utmaning för mjölkföretag som måste planera långsiktigt. En förbättrad och uthållig lönsamhetsnivå är viktig för tillväxten i mjölksektorn, säger Agneta Hjellström.

Rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Vill du läsa Svensk Mjölks alla rapporter i sin helhet finns de under rubriken Marknadsanalyser.

För mer information:
Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert Svensk Mjölk, telefon 08-790 58 08

Svensk Mjölk ser möjligheter för tillväxt i svensk mjölkproduktion i budgetpropositionen

Tue, 12 Oct 2010 10:49:00 GMT

- Det är glädjande att regeringen ser en konkurrenskraftig primärproduktion som en förutsättning i satsningen på Matlandet Sverige. Vi välkomnar också det fortsatta arbetet med regelförenklingar. Svensk Mjölk ser fram emot att tillsammans med Eskil Erlandsson skapa förutsättningar för mer mjölk i Sverige, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

Det är även glädjande att regeringen uttrycker sig positivt om det förebyggande arbetet för djurhälsa och tydliggör kopplingen till folkhälsan. Idag finns en stark oro hos mjölkföretagare för framtiden, exempelvis kring det ekonomiska ansvaret vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Djurhälsoarbetet förutsätter även i fortsättningen ett gott samarbete och en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och näringsliv som inte slår undan benen för enskilda företagare som drabbas av sjukdomsutbrott.

- Svensk Mjölk värnar om det samarbete som finns mellan stat och näring när det gäller ett starkt djur- och smittskydd. Det är en framgångssaga, där vi nu också lägger mer och mer fokus på att stärka det förebyggande djurhälsoarbetet, säger Jonas Carlberg.

I arbetet med en ny jordbrukspolitik är det viktigt att regeringen intar en ny position. Svenska mjölkföretagare behöver en politik som skapar samhällsnytta och konkurrenskraft.

- Svensk Mjölk vill se en ny väg för svensk jordbrukspolitik. Det kommer att vara en av flera viktiga grundbultar för att vända svensk mjölkproduktion till tillväxt och mera mjölk, säger Jonas Carlberg.

För mer information:

Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik Svensk Mjölk, telefon 08-790 58 26.

Var femte förälder orolig för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring

Fri, 08 Oct 2010 09:14:00 GMT

En undersökning gjord på uppdrag av Mjölkfrämjandet visar att drygt var femte förälder i landet oroar sig för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring. Främst oroar man sig över att barnen inte ska orka delta aktivt i lek och lärande i förskola och skola, men även övervikt hos barnen är ett orosmoment.

- Att servera mjölk som måltidsdryck är ett bra och enkelt sätt att säkerställa att barnen får i sig den näring de behöver dagligen för att växa och utvecklas som de ska. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss dagligen, säger Kerstin Wikmar, dietist på Mjölkfrämjandet.

Undersökningen visar även att barn i storstäder dricker mindre mjölk än barn på landet, och det är också föräldrarna i storstäderna som oroar sig mest över barnens mat och dryck.

- Många föräldrar serverar vatten som måltidsdryck eftersom det inte innehåller varken kalorier eller socker, men man glömmer ofta bort att vatten till skillnad från mjölk inte heller innehåller någon näring. Om man som förälder är orolig för sina barns näringsintag kan man ändå känna sig trygg om barnet dricker mjölk eftersom mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som barnen behöver få i sig dagligen. På så vis blir måltiden komplett, fortsätter Kerstin Wikmar.

När det gäller middagsmaten så är det viktigast för föräldrar att maten är näringsrik, varierad och enkel att tillaga. Att maten ska vara billig är bara viktigt för 19 procent av alla tillfrågade. En glädjande siffra är att hela 93 procent av alla föräldrar i undersökningen uppgav att familjen äter middag tillsammans vid matbordet.

Fler fakta ur undersökningen:

I Norrbotten dricker man mest mjölk och oroar sig minst för barnens mat- och dryckkonsumtion.
Kvinnor är mer oroliga för barnens mat- och dryckeskonsumtion än män.
Barn vars föräldrar dricker mjölk, dricker oftast själva mjölk.
När det gäller hälsofördelen med mjölk anser 85 procent av föräldrarna att barnen ska dricka mjölk för att få i sig kalcium och vitamin D.
43 procent av de föräldrar som dricker mjölk, gör det för att motverka benskörhet.

Undersökningen genomfördes via en webbenkät med 2 136 respondenter med barn i åldrarna 0-12 år.

För mer information kontakta Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig/leg. dietist, Mjölkfrämjandet, telefon 08-790 58 44, 0706-35 14 77.

Mjölken kan bli viktig del i nya Landsbygdsdepartementet

Tue, 05 Oct 2010 11:03:00 GMT

- Det är glädjande att de gröna näringarnas betydelse, fortsättning av Matlandet Sverige och arbetet med att minska regler för företagen uppmärksammades i Reinfeldts regeringsförklaring. Reinfeldt betonade också att hela Sverige ska leva och Sverige ska vara kärnan i EU-samarbetet. Det här är alla viktiga utgångspunkter för svensk mjölksektor, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

- Eskil Erlandsson har fått ett nytt förtroende som statsråd i den nya regeringen. Det nya namnet är Landsbygdsdepartementet och skickar en signal om ett bredare politiskt anslag. Det kommer att vara många utmaningar för Eskil Erlandsson. Utmaningar som han också delar och där vill vi i mjölkbranschen vara delaktiga.

- För det finns mycket vi vill förändra. Vi vill att det ska bli mer av: mjölkföretag, mjölk, biologisk mångfald, öppna landskap, arbetstillfällen, export och matupplevelser för att nämna några. Samtidigt finns det saker det ska bli mindre av: kväve, fosfor, växthusgaser och djursjukdomar. Det ska bli spännande att vara en del i detta nya arbete, avslutar Jonas Carlberg.

Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna tecknar samarbetsavtal om djurhälsovård

Thu, 07 Oct 2010 08:54:00 GMT

Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna har tecknat ett samarbetsavtal kring utbyte av bland annat expertkompetens och tillgång till dataverktyg. Avtalet syftar till att stödja arbetet med systematisk förebyggande djurhälsovård och en god djurvälfärd ute på mjölkföretagen.

- Avtalet är strategiskt viktigt för Sveriges mjölkbönder. Genom att kombinera Distriktsveterinärernas omfattande erfarenhet och Svensk Mjölks expertkompetens är vi övertygade om att det på sikt kommer att leda till en god djurvälfärd, en låg och kontrollerad läkemedelsanvändning och ett rationellt arbetssätt anpassat till växande besättningar, säger Charlotte Hallén Sandgren, chef för Djurvälfärd på Svensk Mjölk.

De allt större besättningarna på svenska mjölkgårdar ställer nya krav på förebyggande djurhälsoarbete, både bland mjölkföretagare och veterinärer. En undersökning gjord av Svensk Mjölk visar att inte mindre än 92 procent av mjölkbönderna med mer än 100 kor anser att ett systematiskt och förebyggande djurhälsoarbete påverkar ett mjölkföretags lönsamhet positivt.

- Vi ser en framtid, där distriktsveterinärens arbete blir alltmer inriktat på förebyggande hälsovård i syfte att minska kostnaderna för sjuklighet och förbättra djurskyddet. Detta blir alltmer viktigt när strukturrationaliseringen skapar allt större besättningar. Veterinären måste även i framtiden ha en aktiv roll som en efterfrågad partner till djurägaren i djurhälsoarbetet, säger Thomas Svensson, biträdande chef för Distriktsveterinärerna.

Sedan några år tillbaka har Svensk Mjölk utvecklat det strategiska förebyggande djurhälsoarbetet och rådgivningen kring detta ute på mjölkföretagen genom den nya tjänsten Hälsopaket Mjölk. Parallellt med Svensk Mjölks arbete har Distriktsveterinärerna utvecklat Besättningsservice som är ett systematiskt förebyggande arbete med fokus på djurgrupper med en hög risk för att bli sjuka, såsom nykalvade kor. Tjänsterna kompletterar varandra väl och Svensk Mjölk och Distriktsveterinärerna har nu enats om ett samarbetsavtal, som bland annat innebär ett utbyte mellan de båda organisationerna vad gäller expertis, data och utbildningsmaterial.

- Jag ser det som ett startskott för att tillskapa resurser för en fortsatt utveckling av veterinär kompetens och verktyg i det förebyggande djurhälsoarbetet som når alla svenska mjölkbesättningar, säger Charlotte Hallén Sandgren.

För mer information:

Thomas Svensson, Biträdande chef för Distriktsveterinärerna, 036-15 63 55.

Kanelbullens Dag – godast med iskall mjölk tycker svenskarna

Fri, 01 Oct 2010 09:05:00 GMT

Den 4:e oktober firar vi den av Hembakningsrådet instiftade Kanelbullens Dag. Kanelbullen är en svensk tradition som är känd över stora delar av världen och har en kär plats i den svenska hembakningstraditionen.

Iskall mjölk och kanelbulle – en klassisk tradition. Men hur äter svenskarna helst sin kanelbulle? En undersökning från Mjölkfrämjandet visar att en majoritet av den svenska befolkningen helst njuter av en nybakad kanelbulle tillsammans med ett glas iskall mjölk. Speciellt den yngre generationen är förtjust i denna klassiska kombination.

Att dricka mjölk efter träningen eller till kryddstark mat är favoriten för personer i åldern 16-25, medan husmanskost och mjölk är den självklara kombinationen för personer mellan 51-65 år.

- Mjölk till kanelbullen är en klassisk kombination. En varm, nygräddad kanelbulle och ett glas iskall, färsk mjölk är bland det godaste man kan äta. En ren njutning, säger Kerstin Wikmar, dietist på Mjölkfrämjandet.

Njut av din iskalla mjölk tillsammans med världens godaste kanelbullar:

Bakat med smör får bulldegen en god och mjuk smak. Smöret fungerar också som smakbärare, när smöret smälter i munnen frigörs smörets egna aromämnen, men även smaken av kanel.

20 stycken

Arbetstid: ca 25 minuter
Totaltid: ca 1 timme och 35 minuter
Form: pappersformar

75 g smör
7 1/2 dl (450 g) vetemjöl
1/2 dl strösocker
2 krm salt
1/2 paket (25 g) jäst
2 1/2 dl fingervarm (37°C) mjölk

Fyllning
ca 50 g smör, rumstempererat
2 msk strösocker
1 msk kanel

Pensling
1 ägg
ev. pärlsocker

Gör så här:

1. Skär smöret i tunna skivor och lägg i köksmaskinens skål eller i en degbunke.
2. Mät upp och lägg i 7 dl av mjölet (spara 1/2 dl till utbakningen), socker, salt och jästen delad i mindre bitar. Häll på den ljumma mjölken.
3. Arbeta ihop degen väl ca 5 minuter i maskinen och något längre tid för hand.
4. Låt degen jäsa övertäckt i rumstemperatur ca 30 minuter.
5. Arbeta ner degen i skålen. Ta upp den på mjölad arbetsbänk och knåda den lätt.
6. Kavla ut degen till en rektangulär platta, ca 25x50 cm.
7. Bred ut smöret på degplattan. Strö över socker och kanel.
8. Rulla ihop från långsida till långsida.
9. Skär rullen i 20 bitar, ca 2 cm breda.
10. Ställ bitarna med snittytan upp i pappersformar som snurror.
11. Jäs bullarna övertäckta ca 30 minuter.
12. Sätt ugnen på 225–250°C.
13. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Strö över pärlsocker.
14. Grädda mitt i ugnen 6–8 minuter.
15. Låt bullarna svalna på galler under handduk.
Kavla ut degen till en rektangulär platta. Rör samman smör, socker och kanel. Bred över degplattan, så får bullarna jämn och fin smak.

För mer information kontakta:

Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig/leg. dietist, Mjölkfrämjandet, telefon 08-790 58 44 eller 0706-35 14 77.

Kvinnliga lantbrukare nöjdare än kvinnor inom andra yrken

Fri, 01 Oct 2010 12:25:00 GMT

Kvinnliga lantbrukare är nöjdare än kvinnor inom andra yrken. Det visar en studie som Uppsala Universitet låtit genomfört i Halland. I studien jämfördes arbetsmiljö och hälsa hos kvinnliga lantbrukare, varav majoriteten arbetar med mjölkproduktion eller kalvuppfödning, med kvinnor från olika yrken.

Resultaten av studien visar att kvinnorna som arbetar inom lantbruk känner sig mindre stressade, har lägre förekomst av astma och är sjukskrivna i mindre omfattning. Däremot utför de hårdare arbete som bland annat leder till höftproblem.

Anna Rask-Andersen på institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet säger till tidningen Land Lantbruk att de kvinnliga lantbrukarna visserligen har ett fysiskt påfrestande arbete men de psykosociala arbetsförhållandena är bättre inom jordbruket. Kvinnorna känner större frihet och har mer kontroll över sina arbetsuppgifter än kvinnor inom andra yrken.

I studien ingick 576 kvinnor i åldrarna 19 till 65 år.

Skolmjölkens Dag den 29 september 2010

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 29 Sep 2010 08:58:00 GMT

För elfte året firar vi idag den FN-instiftade Skolmjölkens Dag. Fler och fler regeringar världen över anser att mjölk till skollunchen är viktigt för barnens hälsa och deras förutsättningar att lära. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag.

Skolmjölkens Dag firas över hela världen

Skolmjölkens Dag uppmärksammas i hela världen. England, Uruguay, USA och Finland är några av de länder där skolmjölken får en framträdande roll denna dag.

Mjölken har i de flesta länder hård konkurrens från läsk, juice och lättdryck/saft. Vissa länder möter den här utvecklingen hårdare än andra. Det finns till och med förbud mot att sälja läsk och juice i skolan i vissa delar av världen. I andra länder kämpar man hårt för att åtminstone kunna erbjuda eleverna kall mjölk till lunch även om ingen annan mat eller dryck erbjuds.

Sverige ett föregångsland

I Sverige har fri skollunch och skolmjölk serverats sedan 1946, vilket ses som en förebild för många andra länder. Mejeristatistik visar att Sveriges elever dricker i genomsnitt ett glas mjölk till skollunchen, vilket är ett mycket glädjande besked.

Mjölk till skollunchen gör måltiden komplett. Nästan inga skolmåltider klarar att täcka hela näringsbehovet. Bland annat kalcium och vitamin D är näringsämnen som det är svårt att få i sig tillräckligt av utan mjölk. Mjölken är vår viktigaste kalciumkälla. Kalcium tillsammans med rörelse och vitamin D bygger upp skelettet. Det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium under uppväxten, särskilt före och under puberteten. Det är då kroppens förmåga att lagra och lägga grunden för ett starkt skelett är som störst. Detta är extra viktigt för flickor som när de blir äldre har ökad risk för att drabbas av benskörhet.

Hur firar man i andra länder?

I England firar man Skolmjölkens Dag genom att uppmana alla att delta i ”The Milk Shake”. Skolmjölksspecialisten Cool Milk har tillsammans med den 11-årige breakdance-stjärnan Akai Osei skapat en dans speciellt för Skolmjölkens Dag. På sajten www.worldschoolmilkday.co.uk kan man titta på och lära sig ”the Milk Shake”.

I Uruguay publiceras ett nätmagasin med artiklar om mjölkens hälsofördelar och om mjölk i skolorna.

Finland anordnar olika tävlingar för skolbarn i olika åldrar via webben. Bland annat har man fototävlingar för bästa frukostbilden och test där barnen kan se om de har sunda matvanor.

Via sajten www.southeastdairy.org tipsar man i USA skolorna om olika aktiviteter för att fira Skolmjölkens Dag, såsom mjölkroliga aktiviteter i skolkafeteriorna, frukostkampanjer, kreativa tävlingar och projekt och recepttävlingar.

För mer information om Skolmjölkens Dag kontakta:

Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig/leg. dietist, Mjölkfrämjandet, telefon 08-790 58 44 eller 0706-35 14 77.

Årets kokontrollstatistik klar: Sänkt medelavkastning och allt färre mjölkkor

ba506@svenskmjolk.se (KONET\ba506) — Wed, 29 Sep 2010 08:27:00 GMT

Medelavkastningen för landets kokontrollbesättningar har sjunkit med 18 kg under det senaste kontrollåret. Under samma period har antalet mjölkkor i kontrollen minskat med 9 531 kor. Det visar den årliga kokontrollsstatistiken från Svensk Mjölk.

- Bilden över hela landet varierar mycket. Andelen kor har minskat mest i Skånesemins och Svenska Husdjurs områden, och minst i Hansa husdjurs och Norrmejeriers områden. Generellt var minskningen högst under början av kontrollåret och har nu delvis avstannat. Siffrorna ska också ses mot att vi jämför oss med en period där vi hade ett högt koantal. Just nu har vi ungefär samma antal kor som vid den här tiden för ett år sedan, säger Nils-Erik Larsson, ansvarig för Kokontrollen på Svensk Mjölk.

Halland fortfarande i topp

Efter ett positivt resultat kontrollåret 2008/2009 minskar alltså åter medelavkastningen från en svensk mjölkko. Jämfört med förra kontrollåret har avkastningen minskat med 18 kilo energikorrigerad mjölk (ECM), till 9 468 ECM per ko och år.

- Från kontrollansvariga på husdjursföreningarna nämns att många områden har haft stora problem med dåligt grovfoder, vilket påverkat produktionen negativt, säger Nils-Erik Larsson.

Det är endast i husdjurföreningarna Växa Halland, Norrmejerier, och Skånesemin som avkastningen fortsätter att öka. De halländska besättningarna står liksom förra året för den klart högsta medelavkastningen i landet, 9 994 kilo ECM (energikorrigerad mjölk) per mjölkko och år, vilket är en ökning jämfört med 2008/2009 med 105 kg ECM. I föreningarna Norrmejerier och Skånesemin ökar avkastningen med 94 respektive 65 kg ECM.

Färre kor men större besättningar

Antalet besättningar i kokontrollen har minskat med 6,9 procent sett över hela landet, från 4 622 till 4 302 mjölkgårdar. Den procentuella minskningen av mjölkkor i kontrollen är 3,3 procent, vilket motsvarar 9 531 kor. Störst var kominskningen i Skånesemins och Svenska Husdjurs områden, där minskningen landade på 6,1 respektive 5,6 procent.

- Det är naturligtvis en bekymmersam situation. Vi hinner inte bygga nya stallar i samma takt som äldre gårdar avvecklas. Många mjölkföretagare står inför ett vägval om det ska våga satsa när det nu ljusnar efter en period av dålig lönsamhet. Samtidigt finns det en stor potential för svensk mjölkproduktion i de svenska mervärden som konsumenterna efterfrågar, som hållbarhet utifrån klimat, miljö och djurhälsa. Det som i slutänden avgör är ändå om mjölkföretagaren vill satsa och gården har de rätta förutsättningarna, säger Jakob Söderberg, chef för Mjölkföretagande på Svensk Mjölk.

Däremot fortsätter besättningarna att växa. Medelbesättningen i kokontrollen är nu 64,1 mjölkkor, vilket är en ökning med 2,4 kor. Även här är Växa Halland i topp med 81 kor följt av Skånesemin med 78,7 kor och Hansa Husdjur med 75,5 kor.

I Svensk Mjölks databas Kokontrollen finns 85 procent av alla svenska mjölkkor registrerade. I Kokontrollen lagras information om mjölkproduktion för att underlätta för uppföljning och styrning. Kokontrollen är också en viktig kunskapskälla för att utveckla och effektivisera svensk mjölkproduktion.

För mer information, kontakta Nils-Erik Larsson eller Anna Gustafson, pressekreterare.

Toppbetyg för Hälsopaket Mjölk

Tue, 28 Sep 2010 18:04:00 GMT

Nio av tio mjölkgårdar som deltar i rådgivningspaketet Hälsopaket Mjölk är mycket nöjda med den rådgivning de fått. Det resultatet gav den första redovisningen av en undersökning som Svensk Mjölk gör bland samtliga mjölkföretag som genomfört de första stegen i rådgivningspaketet.

Hälsopaket Mjölk är ett rådgivningskoncept som erbjuds av ett nätverk av veterinärer, som är speciellt intresserade av modern mjölkproduktion. Syftet är att säkerställa djurhälsan och stärka konkurrenskraften. Satsningen på Hälsopaket Mjölk sker med stöd av LRF Kraftsamling.

Veterinärerna har olika arbetsgivare där husdjursföreningarna, distriktsveterinärerna och även privatpraktiserande veterinärer ingår. Mjölkföretagarna och deras anställda har intervjuats per telefon. Totalt har 87 personer, mjölkföretagare och deras anställda, intervjuats. Hela 70 procent av de intervjuade är mycket nöjda och 75 procent av de tillfrågade skulle absolut rekommendera rådgivningen till andra mjölkföretagare.

– Skillnaderna mot tidigare satsningar inom förebyggande djurhälsovård är att vi nu gör en bredare analys av gården, tar fram strategiska förbättringsområden, sätter tydliga mål och arbetar fram gårdsanpassade rutiner. Allt i samråd med djurägaren och de anställda på gården, säger Anna-Lena Hegrestad, veterinär på Svensk Mjölk.

Läs mer om Hälsopaket Mjölk.

Bättre med flexibla betesregler

Thu, 16 Sep 2010 18:38:00 GMT

– Vi vill se en större flexibilitet i betesreglerna genom att utöka tidsperioden då beteskravet ska uppfyllas och att ta bort kravet på att betessäsongen ska vara sammanhängande, säger Charlotte Hallén Sandgren, chef för djurhälsa på Svensk Mjölk.

Svensk Mjölk har lämnat in ett förslag till Jordbruksverket att betesreglerna ska ses över inför nästa års betessäsong. Dan Weary, professor i djurvälfärd vid University of British Colombia i USA, har gjort en vetenskaplig bedömning av Svensk Mjölks förslag och konstaterar att en ökad flexibilitet helt klart skulle gynna djurvälfärden. Enligt förslaget ska perioden förlängas från 1 april till 31 oktober.

– Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och samtidigt möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande, säger Charlotte Hallén Sandgren. En ökad flexibilitet gör det lättare att anpassa betesdriften efter klimatet och ha djuren inne såväl under längre regniga som varma perioder. Framför allt kan värmestress påverka djuren mycket negativt.

En ökad flexibilitet gör det möjligt att ta in kvigor några veckor i samband med seminering, eller andra djur med ett ökat behov av omvårdnad och tillsyn, som kor vid tiden kring kalvningen. Samtidigt som dessa förändringar är bra för djurvälfärden underlättar det för större mjölkföretag att få en fungerande betesdrift.

– Ytterst handlar detta om att få tillväxt i svensk mjölkproduktion. Under de senaste 25 åren har mjölkinvägningen i Sverige minskat med 20 procent. Flexiblare betesdrift kan göra det lättare för mjölkföretagen att växa och det behövs om vi vill ha kvar mjölkproduktionen i Sverige.

Samtidigt betonar hon att Svensk Mjölks förslag inte handlar om att korta den tid kor och kvigor är på betet, bara om att genomförandet ska vara mer flexibelt. Betesdriften är viktig för till exempel klövhälsa, kornas hållbarhet och för att minska smittrycket. Kor på bete är dessutom ett av svensk mjölkproduktions många mervärden hos konsumenterna.

Trendbrott på gång inom mjölkinvägningen

Thu, 16 Sep 2010 12:36:00 GMT

För två veckor sedan uppgick landets mölkinvägning till 52,2 miljoner kilo. Det är i stort sett lika mycket mjölk som vägdes in under motsvarande vecka 2009.

– Detta kan vara ett första tecken på ett trendbrott för den svenska mjölkinvägningen. Det är första gången sedan i maj förra året som det finns en tendens till ökad invägning, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk.

Detta är positiva signaler eftersom det allt mer talas om risk för brist på svensk mjölkråvara. Förra årets pressade lönsamhet gjorde att fler mjölkproducenter än normalt valde att sluta förra hösten vilket gjorde att landets mjölkinvägning sjönk kraftigt. I våras skedde en viss återhämtning, en utveckling som har förstärkts under sommaren.

Svenska mjölkbönders önskemål till kommande regering: så kan fler mjölkbönder expandera

Tue, 14 Sep 2010 12:44:00 GMT

Gör det enklare att anställa och minska regelkrånglet. Det är de viktigaste framtidsfrågorna för den kommande regeringen, anser svenska mjölkbönder. Nära 9 av 10 mjölkbönder vill se en alliansregering även efter valet och Maud Olofsson har skött sitt uppdrag bättre än Eskil Erlandsson. Det visar Svensk Mjölks rykande färska Mjölkföretagarpanel.

Vartannat år vänder sig Svensk Mjölk till landets mjölkbönder för att undersöka deras attityder och tankar kring en rad olika områden. Årets panel visar bland annat att mindre krångel, byråkrati och enklare att anställa ligger högst upp på böndernas önskelista till den kommande regeringen när det gäller det egna verksamhetsområdet. Nära 6 av 10 tycker att jordbrukspolitiken är den viktigaste valfrågan, följt av företagande och ekonomi.

- Det är en tydlig signal att mjölkföretagarna ser jordbrukspolitiken som viktigaste valfrågan. Konkurrenskraftiga villkor och förenklade regler är viktiga för att vända svensk mjölkproduktion till tillväxt. Vi ser att politikerna mer och mer tar detta på allvar. Nu behöver vi omsätta detta i konkret politik i Bryssel och på hemmaplan, säger Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

”Enklare och billigare att anställa”, ”bättre betalt för det vi producerar istället för stöd och bidrag” och ”avskaffa gårdsstöden”, är några av de kommentarer som mjölkbönderna vill skicka med till Sveriges blivande regering.

Nära 9 av 10 vill ha kvar alliansregeringen

Och vilken färg regeringen helst ska ha om landets mjölkbönder får välja råder det ingen tvekan om. Nära 9 av 10 (86 procent) av dem vill helst se en alliansregering även efter nästa val. Dock har den sittande jordbruksministern Eskil Erlandsson lite att leva upp till då han bland mjölkbönderna inte anses ha gjort ett lika gott jobb som sin partiledare, näringsminister Maud Olofsson.

Enligt panelen är det inte de svenska politikerna som har den största makten över den inhemska mjölkpolitiken. Istället är det EU:s jordbrukskommissionär som drygt 6 av 10 (65 procent) i panelen uppger som den klart främsta maktfaktorn. Näst mest inflytande över mjölkpolitiken anses generaldirektören på Jordbruksverket ha (24 procent) medan endast 16 procent i panelen ser jordbruksministern Eskil Erlandsson som den med mest makt över mjölken.

Mjölkföretagarpanelen genomfördes under sommaren 2010 bland svenska mjölkbönder. I panelen har 541 mjölkbönder svarat på frågor som rör deras verksamhet. Mjölkföretagarpanelen är internetbaserad och deltagarna kommer från hela landet.

Årets D&U-konferens i Linköping 1-2 september: Problemfri övergång från sinko till mjölkko

Tue, 24 Aug 2010 18:25:00 GMT

För sinkon är det en stor omställning att börja mjölka. Svensk Mjölks årliga Djurhälso- och utfodringskonferens D&U fokuserar denna gång på hur mjölkkon får en problemfri övergång från sinko till laktation – för bättre mjölkproduktion och ökad lönsamhet för mjölkföretagaren.

På konferensen medverkar bland annat Mike Overton från University of Georgia, USA, internationellt erkänd expert och efterfrågad föreläsare inom fysiologi och skötsel av mjölkkon kring kalvning. Mike Overton bedriver forskning, undervisar och har även rådgivning i fält.

- Att få Mike Overton som föreläsare på D&U ger våra rådgivare tillgång till ny kunskap som de sedan kan använda i rådgivningen ute hos lantbrukarna. Om vi får övergångsperioden att fungera ännu bättre säkrar vi möjligheten till en god mjölkproduktion och därmed lönsamhet för våra lantbrukare, säger Lotta Christvall, projektledare för D&U, Svensk Mjölk.

Under konferensens andra dag erbjuds ett "smörgåsbord" av nya kunskaper. Deltagarna kan välja mellan tre parallella program där experter inom de olika områdena presenterar det allra senaste inom till bland annat avel, smittskydd, vall, utfodring och nya managementverktyg

- Vi är väldigt glada över att även i år kunna erbjuda deltagarna ett fullmatat program med mycket ny kunskap. Här får de ta del av det senaste inom rådgivning, hur vi kan göra vår rådgivning mer effektiv och få igenom förändringar på gårdarna, hur man kan odla och utfodra korna mer effektivt med både miljö och djurhälsan i fokus och vad som hänt i forskningen den senaste tiden, liksom hur vi ska sköta våra kor i robotsystem, säger Lotta Christvall.

Djurhälso- och utfordringskonferensen D&U vänder sig till rådgivare åt svenska mjölkbönder men besöks också av andra intressenter i mjölkbranschen. Ca 300 personer väntas delta. Konferensen hålls på Konsert och kongress i centrala Linköping med start kl 9.30 den 1 september.

För ytterligare information kontakta:

Lotta Christvall, projektledare D&U, Svensk Mjölk, telefon 070-345 55 20 eller Anna Gustafson, pressekreterare, Svensk Mjölk, telefon 076- 116 43 31.

Mjölkinvägningen återhämtar sig

Tue, 24 Aug 2010 17:54:00 GMT

Den svenska mjölkinvägningen fortsätter att återhämta sig. Färre kor till slakt och ökad mjölkavkastning är anledningen.

Första veckan i augusti låg landets mjölkinvägning 1,3 procent lägre än under motsvarande vecka 2009. Som jämförelse var mjölkinvägningen i början av året sex procent lägre än ett år tidigare.

– Sommarens torka resulterade i ett hack i invägningskurvan under andra halvan av juli, men läget tycks ha återgått till det normala, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk. Förhoppningsvis kan vi få en fortsatt återhämtning under hösten och nå förra årets invägningsnivå före årets slut.

Även inom övriga EU har det skett en återhämtning för mjölkproduktionen under våren. Efter att EU under januari till april hade en lägre mjölkinvägning än under 2009 steg invägningen i maj och juni med 0,8 respektive 1,8 procent. Mest har mjölkinvägningen ökat i Irland, Lettland, Storbritannien, Bulgarien och Nederländerna. Samtidigt har i första hand Polen, Slovakien, Rumänien och Ungern haft en kraftig nedgång i invägningen. Under den senaste månaden har mjölkproduktionen åter dämpats som en följd av värme och torka. Minskad mjölkinvägning i övriga delar av världen har inneburit ett minskat globalt utbud av mejeriprodukter.

– Under sommaren har världsmarknadspriserna för mjölkpulver och ost stabiliserats, medan smörpriserna fortfarande stiger.

Sedan början av maj har smörpriserna ökat med nästan 19 procent och är nu nästan uppe på den höga nivå som rådde i början av december 2009. Det mesta talar för en fortsatt positiv utveckling för mejerimarknaden, men osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i USA, EU och Kina är orosmoln som kan påverka marknaden negativt det närmaste året.

”Ett stort steg för Husdjurssverige”

Tue, 24 Aug 2010 12:28:00 GMT

– Under arbetet med fusionen har fokus varit på nyttan för mjölkbönderna. Svensk Mjölk ser positivt på fusionen, säger Lars Nilsson, vice ordförande i Svensk Mjölk och ordförande i den nya stora husdjursföreningen.

Arbetet med att utforma Husdjursföreningen Sverige, som formellt startar sin verksamhet vid årsskiftet, är redan i full gång. Magnus Lindberg, som idag är vd för Svenska Husdjur, har utsetts till vd i den nya föreningen. Förutom Svenska Husdjur ingår Freja Husdjur, Hansa Husdjur och Norrmejeriers Producenttjänst i fusionen. Även styrelsen för Växa Halland sa i förra veckan ja till fusionen och det definitiva beslutet fattas vid en extrainkallad föreningsstämma i november.

– Jag tror att fusionen kommer att betyda bättre kvalitet på rådgivningen. Fusionen kan även bromsa kostnadsökningar på rådgivning och semin genom effektiviseringar, till en början på administrationen.

Med en stor husdjursförening, vid sidan om Skånesemin och Rådgivarna i Sjuhärad, menar Lars Nilsson att det är aktuellt att se över Svensk Mjölks gränssnitt mot husdjursföreningarna för att ytterligare effektivisera arbetssättet. Husdjursföreningen Sverige är ett arbetsnamn.

För mer information kontakta:
Lars Nilsson, telefon 070-510 72 47

Vinden vänder för mjölkbönderna

Tue, 13 Jul 2010 18:05:00 GMT

Vinden blåser åt rätt håll för Sveriges mjölkföretag. Mjölkföretagens ekonomi har idag en positiv utveckling, efter att ha haft ett mycket bekymmersamt år bakom sig. 2010 förväntas bli återhämtningens år och 2011 spås en ökad tillväxt. Höjda priser till mjölkbönderna och stabila foderpriser gör att de nu vågar hoppas på en förbättrad lönsamhet. Samtidigt kan höjd ränta och kronans förhållande till euron lätt rubba mjölkgårdens ekonomi.

Svensk Mjölk tar regelbundet fram rapporter för strukturen i mjölkbranschen, för mejerimarknaden och för lönsamheten på mjölkgården. I den bifogade rapporten har vi sammanställt det viktigaste från dessa rapporter till ett mer kortfattat format.

Vill du läsa Svensk Mjölks alla rapporter i sin helhet finns de under rubriken Marknadsanalyser.

För mer information kontakta:

Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert Svensk Mjölk eller Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk.

Mjölkspegelns Läsarpanel: Läsarnas åsikter om mjölk, mat och klimat

Fri, 02 Jul 2010 17:43:00 GMT

Närproducerade livsmedel vinner över ekologiska. Det visar den senaste Mjölkspegeln Läsarpanel med fokus på mat och klimat. En kraftig majoritet i panelen tar generellt hänsyn till klimatet när de handlar mat, och mjölk anses av 8 av 10 vara ett klimatsmart livsmedel, sett ur sitt näringsinnehåll.

Debatten om livsmedelsproduktionens klimatpåverkan är högaktuell. Men hur resonerar egentligen de som helt eller delvis arbetar med kost? I Mjölkfrämjandets tidning Mjölkspegelns senaste läsarpanel har deltagarna fått svara på frågor om sina egna attityder och beteenden kring mat och klimat.

På frågan vilken typ av livsmedel man helst väljer när man handlar mat svarar drygt 4 av 10 (45 procent) närproducerade livsmedel medan knappt 3 av 10 (27 procent) föredrar ekologiska livsmedel. 3 av 10 svarar att de inte väljer varken ekologiska eller närproducerade livsmedel.

8 av 10 uppger att de generellt tar hänsyn till klimatpåverkan när de handlar mat.

De livsmedelgrupper där de svarande av klimatskäl valt bort produkter eller förändrat inköpen till mer klimatvänliga alternativ var främst: (Fler svar möjliga)

Flaskvatten (59 procent)
Hel- och halvfabrikat (53 procent)
Kött och charkuterier (39 procent)
Frukt, bär och grönsaker (37 procent)

Resultatet visar också att 8 av 10 (81 procent) av paneldeltagarna anser att mjölk är ett klimatsmart livsmedel, sett ur sitt näringsinnehåll.

- Den svenska mjölkproduktionen ger oss öppna landskap och biologisk mångfald. Därför är det glädjande att så många konsumenter upplever mjölken som ett klimatsmart livsmedel. Den svenska mjölkproduktionen är bland de bästa i världen ur ett klimatperspektiv samtidigt som mjölk ger oss väldigt mycket näring per krona, säger Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet och chefredaktör Mjölkspegeln.

Om Mjölkspegelns läsarpanel

Mjölkfrämjandets tidning Mjölkspegeln vänder sig till personer som helt eller delvis arbetar med kost och hälsa mot barn och vuxna. Tidningens läsarpanel består av ca 1 000 anställda inom skola och förskola, hälso- och sjukvårdspersonal, kostchefer, dietister, kostrådgivare etc. Mjölkspegelns Läsarpanel – Mat och klimat genomfördes via en webbaserad enkät under maj 2010.

För mer information kontakta:

Kerstin Wikmar, verksamhetsansvarig Mjölkfrämjandet och chefredaktör Mjölkspegeln, telefon 070-635 14 77

Mjölkfrämjandet ingår i Svensk Mjölk som är den svenska mejerinäringens branschorganisation. Svensk Mjölk vill stärka den svenska mjölkproduktionen och konsumtionen av svenska mjölkprodukter.

Återhämtning för mjölken under 2010

Thu, 01 Jul 2010 08:51:00 GMT

En positiv utveckling och stabilisering av marknaden gör att mjölkföretagens ekonomi runt om i världen kan återhämta sig efter 2009 – det sämsta året för mjölken i modern tid. Det konstaterades vid International Farm Comparison Networks, IFCN:s, årliga konferens i Tyskland i juni.

IFCN uppskattar att endast cirka 15 procent av den invägda mjölken globalt hade full kostnadstäckning. Orsaken var lägre avräkningspriser som en effekt av den globala konjunkturnedgången och finanskrisen, samtidigt som kostnaderna låg på relativt höga nivåer.

I de flesta länder sänkte mjölkföretagen sina kostnader förra året. Kostnadsreduceringen var en följd av dels lägre priser på foder och andra insatsvaror, dels effektivisering och färre investeringar.

– Att mjölkföretag har skjutit på investeringar och underhåll gör att den verkliga produktionskostnaden inte syns, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk.

2010 kommer att vara ett år med återhämtning för mjölkföretagen. Den verkliga tillväxten och ekonomiska förbättringen bedöms därför ske först 2011.

För mer information kontakta Agneta Hjellström eller Carin Larsson, pressekreterare.

Utvecklingen för den svenska mejeritillverkningen har förbättrats

Thu, 24 Jun 2010 17:16:00 GMT

Landets mjölkinvägning, som under våren har återhämtat sig, har den senaste tiden stabiliserats mellan 3,0 och 3,5 procent under 2009 års invägning. Samtidigt sker en positiv utveckling i Sverige för tillverkningen av färska mejeriprodukter. Det, och mycket mer, visar mejerimarknadsrapporten för juni från Svensk Mjölk.

Enligt rapporten Agricultural Outlook, som ges ut av OECD och FN-organet FAO, förväntas världens utbud av jordbruksprodukter att öka långsammare än tidigare. Ökningen förväntas ändå ske i en tillräcklig takt för att på sikt försörja världens växande befolkning. Den globala produktionen väntas återhämta sig i år. 2011 tros produktionen öka med 2,5 procent. Och fram till 2019 förväntas den årliga tillväxten för mjölk bli i genomsnitt 2,2 procent.

Brasilien förväntas bli den snabbast växande jordbrukproducenten, med en tillväxt på 40 procent fram till 2019. Även Kina, Indien, Ryssland och Ukraina tros öka produktionen med minst 20 procent. Trots tillräcklig produktion har kraftiga prissvängningar och finansiell kris skapat ökad hunger och en växande osäkerhet kring den globala livsmedelsförsörjningen. Uppskattningsvis en miljard människor är idag undernärda. Dessutom behöver krafttag tas för att göra det lättare för livsmedel att transporteras från överskotts- till underskottsregioner.

EU:s samlade mjölkinvägning låg i mars en procent under förra årets nivå. Detta innebär att mjölkinvägningen haft en successiv återhämtning under de senaste månaderna. Endast sex av EU:s 27 medlemsstater har dock ökat sin mjölkinvägning under årets tre första månader jämfört med samma period 2009. Bland de länder som ökat märks Italien, Finland, Österrike och Danmark. I sex av de Öst- och Centraleuropeiska länderna minskade mjölk invägningen med mellan 7 och 18 procent. Utöver dessa länder stod Irland och Sverige för den största nedgången.

- I Sverige har utvecklingen för den svenska mejeritillverkningen de senaste månaderna förbättrats. Vi ser nu en positiv utveckling för samtliga färska mejeriprodukter, säger Lennart Holmström, expert på statistik och marknad på Svensk Mjölk.

För konsumtionsmjölk har tillverkningen ökat under mars och april och från årets början är produktionsökningen 0,4 procent. De syrade produkterna har haft en ännu starkare utveckling med en ökning på 2,1 procent under årets fyra första månader. Tillverkningen av grädde fortsätter att gå bra. För perioden januari–april ökade gräddtillverkningen med 14,5 procent. För hårdosttillverkningen har situationen också förbättrats. Under mars–april ökade hårdostproduktionen för första gången sedan slutet av 2008.

Mer information om utvecklingen på mejerimarknaden finns att läsa i hela rapporten.

För mer information kontakta:

Lennart Holmström, expert på statistik och marknad Svensk Mjölk, telefon 070-696 06 18 eller Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk, telefon 070-264 22 00

Tidigare Mejerimarknadsrapporter finns att läsa här!

Nya globala regler för hållbar soja antagna

Thu, 17 Jun 2010 16:37:00 GMT

The Round Table on Responsible Soy, RTRS, har beslutat att anta nya globala regler för hållbar soja. Reglerna omfattar både sociala, legala och miljömässiga aspekter på sojaodlingen.

Svensk Mjölk är medlemmar i RTRS sedan år 2007 och har medverkat i processen för att utforma ett regelverk, som kan fungera som en plattform för att få fram en ansvarsfull sojaodling. Beslutet, som togs med en överväldigande majoritet, innebär att det redan nästa år finns möjlighet för svenska foderimportörer att köpa RTRS-soja till de svenska korna.

Exempel på de väsentligaste reglerna är:

Nyodling av soja får inte ske på skogs- eller savannmark som är röjd efter maj 2009.
Arbetet i sojaodlingarna ska ske med god arbetsmiljö och med goda arbetsvillkor.
Bekämpningsmedel som är listade i Stockholms- och Rotterdamkonventionen får inte användas.

- Det är en framgång att diskussionerna resulterat i att vi nu har ett regelverk på plats som gör produktionen mer hållbar, och vi är glada över att svensk mjölkproduktion är med och bidrar i det arbetet. Men detta ska ses som en pågående process och vi tror och hoppas att regelverket ska vässas ytterligare, för att i än högre grad stärka de miljö- och arbetsmiljömässiga aspekterna på sojaodlingen, säger Christian Swensson, foderexpert på Svensk Mjölk och representant i RTRS.

Inom svensk mjölkproduktion minskar användningen av sojamjöl men den är fortfarande en viktig foderråvara. Svensk Mjölk arbetar också för att främja utvecklingen av mer närodlade proteinfoder genom forskning, utveckling och rådgivning.

Fakta om RTRS

The Round Table on Responsible Soy består av både producenter, förädlare och handlare av sojabönor och miljöorganisationer. För närvarande har RTRS mer än 120 medlemmar. Exempel på medlemmar är Unilever, WWF och Lantmännen. RTRS syfte är att skapa en global standard för uthållig sojaodling som odlas på ett ansvarsfullt sätt utan negativ inverkan på miljön.

För mer information kontakta:

Christian Swensson, expert Foder och utfodring Svensk Mjölk och representant RTRS, telefon 070-356 15 60 eller Anna Gustafson, pressekreterare Svensk Mjölk, telefon 076-116 43 31.

Svensk Mjölk tycker att högnivågruppens rapport är bra

Thu, 17 Jun 2010 16:20:00 GMT

Igår lade EU:s krisgrupp för mejerisektorn – den så kallade högnivågruppen - fram sina förslag på hur den ska få det bättre. Det var under det för mjölkbranschen i hela EU så tuffa 2009 som EU-kommissionen tillsatte en krisgrupp som skulle reda ut hur situationen skulle kunna förbättras.

- Svensk Mjölk accepterar slutsatserna i rapporten. Gruppen föreslår inga stora förändringar vilket också är rimligt. Vi kan konstatera att de åtgärder kommissionen vidtog under 2009 var positiva för att stabilisera marknaden under den ekonomiska krisen. Nu när det ekonomiska läget har förbättrats har även marknadssituationen stadigt blivit bättre och åtgärderna från kommissionen tagits bort.

Övergripande har gruppen analyserat relationerna mellan mjölkföretagen och mejerierna samt politiska styrmedel för att påverka mejerimarknaden.

- Vi har särskilt velat undvika att gruppen föreslår obligatorisk lagstiftning när det gäller kontrakt mellan mjölkföretag och mejerier. Det är också positivt att gruppen inte föreslås ytterligare politisk styrning av mejerimarknaden.

Rapporten kommer att diskuteras i ministerrådet och i Europaparlamentet. Jordbrukskommissionären Ciolos kommer också att se vidare på slutsatserna i rapporten.

Läs hela rapporten här.

För mer information kontakta:

Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk, telefon 070-347 50 83 eller Carin Larsson, pressekreterare Svensk Mjölk, telefon 070-264 22 00.

Julfint även i ladugården

Tue, 21 Dec 2010 14:40:00 GMT

Julen är en högtid även för mjölkkor. Så tycks i alla fall många svenska mjölkbönder resonera enligt Svensk Mjölks senaste Mjölkföretagarpanel.

Musik och manikyr men inget socker

Mjölkföretagarpanelen 2010 genomfördes under juni månad bland svenska mjölkbönder. I panelen ingår cirka 600 mjölkbönder från hela landet.

Bilder

Här finns bilder som får användas fritt i redaktionella sammanhang.

Återhämtad mjölkinvägning

Thu, 16 Dec 2010 09:26:00 GMT

Gotland är den kommun som har störst mjölkmängd med 4,7 procent av landets mjölkproduktion. Borgholm är landets mjölktätaste kommun med 7 522 kilo mjölk per invånare.

För mer information:
Lennart Holmström, expert mejeri och marknad Svensk Mjölk, 070-696 06 18

Finalfältet klart i Årets Kock 2011

Wed, 01 Dec 2010 12:31:00 GMT

Tävlingen Årets Kock startades 1983 av Svensk Mjölk i samarbete med Gastronomiska Akademien och är i dag Sveriges mest prestigefulla matlagningstävling.

De sex kockar som tävlar i finalen av Årets Kock 2011 är:

Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör (semifinalsegrare Malmö)
Daniel Räms, Räms Mat & Gastronomi, Stockholm (semifinalsegrare Åre)
Filip Fastén, Le Rouge, Stockholm
Robert Hedman, Hufvudsta Gård Mat & Möten, Solna
Klas Lindberg, Klas Lindberg Mat & Vin, Hägersten
Tomas Diederichsen, Ulfsunda Slott, Bromma

Finalen av Årets Kock 2011 avgörs den 3 februari i Ericson Globe, Stockholm. Läs mer om tävlingen på aretskock.se.

Juryn

Bilder

På aretskock.se finns bilder på samtliga finalister och deras tävlingsrätter för fri publicering. Klicka på ”Press” och därefter ”Pressbilder”.

Ytterligare information

Hanna Halpern, general Årets Kock: 070-555 82 82
Fredrik Eriksson, juryns ordförande: 070-349 60 68
Anna Gustafson, presschef, Årets Kock: 076-116 43 31

Dahlén lämnar Svensk Mjölk

Wed, 27 Oct 2010 10:57:00 GMT

Anne-Marie Dahlén lämnar vd-posten på Svensk Mjölk i samband med att hon uppnår pensionsålder våren 2011. Det meddelade hon Svensk Mjölks styrelse vid tisdagens möte.

Anne-Marie Dahlén har varit vd för branschorganisationen i sex år. Gunnar Pleijert, ordförande, betonar den betydelse hon haft för organisationens utveckling de senaste åren:

Rekryteringen av en ny vd inleds inom kort. Anne-Marie Dahlén kommer att sitta kvar tills en ersättare finns på plats.

För mer information:
Gunnar Pleijert, ordförande Svensk Mjölk
Tel: 070-651 33 49

Åsa är Årets Djurskötare

Fri, 22 Oct 2010 10:54:00 GMT

”Emil har ett helhetstänkande i sitt arbete. Han lyckas kombinera företagsamhet med ett gott djuröga och god kunskap om modern teknik - en viktig förmåga för morgondagens djurskötare! ”

För mer information:
Erik Pettersson, chefredaktör Husdjur, telefon 070-356 15 60.